Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum



Relevanta dokument
Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvaneundersökning år 9

Drogvanor gymnasiet åk 2

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvaneundersökning år 9

Drogvanor årskurs 9. Lysekil Strömstad Tanum Munkedal Sotenäs Orust

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning gymnasiet åk

Drogvaneundersökning år

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Drogvaneundersökning årskurs

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning Södra Älvsborg gymnasiet åk 2

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

årskurs Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Drogvaneundersökning År 9

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning 2018

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt

Skolelevers drogvanor 2007

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

Drogvaneundersökning 2019

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Drogvaneundersökning år Jämtlands gymnasium årskurs 2

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

ALKOHOL- OCH DROGVANEUNDERSÖKNING. Skolår 6-9 och skolår 2 på gymnasiet, Värnamo, år 2004

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs

SAMMANSTÄLLNING AV Nybro kommun resultat i 2014 års drogvaneundersökning i grundskolan år 8

En rapport om Elevers hälsa och levnadsvanor 2007

Resultaten i sammanfattning

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Tabeller Bilaga 5. Fyrbodal årskurs 9

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland

Ungdomars drogvanor 2011

Drogvaneundersökning Ånge kommun

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Innehåll. Inledning 3

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

Drogvaneundersökning Ånge kommun

i Västernorrland Drogvanor årskurs 9 i grundskolan 2008

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Drogvaneundersökning 2018

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

Drogvaneundersökning 2018

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

DROGVANEUNDERSÖKNING 2014

narkotika-, uppdrag av Stad

Drogvaneundersökning 2016

Presskonferens 14 oktober Verksamhetsområde Social utveckling

Järfälla kommuns Alkohol- och drogvaneundersökning ht 2011 (nr nio i samma serie)

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Ungdomars drogvanor En enkätundersökning bland gymnasieelever (år 2) i Jönköpings län

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

uppdrag Trollhättans kommun

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

Transkript:

Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009

En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman tel. 0523-613 000 Strömstad: Lis Palm, tel. 0526-190 00 2

Sammanfattning I den här rapporten vill vi framförallt lyfta fram de här resultaten: Det finns en tendens till ökad daglig rökning, framförallt bland de unga kvinnorna När det gäller alkohol kan vi se en tendens till positiv utveckling bland de unga männen: Minskad andel som varit berusade någon gång Minskad andel intensivkonsumenter Andelen föräldrar som bjuder unga på alkohol har även den minskat Vi kan också se ett minskat skolk bland de unga männen. 3

4

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Bortfall... 7 LÄSANVISNING... 7 Vad påverkar ungdomars vanor?... 8 Etik... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9 Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag... 10 Snusning, varje eller nästan varje dag... 10 Andel tobakskonsumenter... 11 Vattenpipa... 11 Att diskutera... 12 ALKOHOL... 13 Andel alkoholkonsumenter... 13 Vilka sorters alkohol?... 13 Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare... 13 Berusning och intensivkonsumtion... 14 Intensivkonsumtion av alkohol... 15 Problem i samband med alkoholkonsumtion... 16 Hemtillverkad sprit... 17 Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands?... 17 Hur får ungdomar tag i alkohol?... 18 FÖRÄLDRARS BJUDVANOR... 18 Bjuden i eget glas, ett eller flera... 19 TRAFIK OCH ALKOHOL... 19 Kört moped berusad en eller flera gånger... 19 Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad... 20 Att diskutera... 20 NARKOTIKA... 21 Haft möjlighet att prova narkotika... 21 Har använt narkotika... 22 SNIFFNING... 22 Att diskutera... 22 FÖRÄLDRAATTITYDER... 23 SKOLTRIVSEL OCH SKOLK... 23 Skolk... 24 SPEL... 24 Spel om pengar på internet... 24 Övriga spel... 25 Spelat för 50 kr eller mer senaste 30 dagarna... 25 5

MOTIONSVANOR... 25 Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid?... 25 Motionerar tre gånger eller mer per vecka... 25 DATOR/TV-SPEL OCH DATORVANOR... 26 Spelar du dator/tv-spel?... 26 Hur många timmar har du spelat dator/tv-spel sammanlagt de senaste 7 dagarna... 26 Surfar, chattar du på internet... 26 Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna... 27 FRITIDSVANOR... 27 Gör detta fler än en kväll per vecka... 27 HÄLSA... 27 Hur trivs du i stort sett med livet just nu?... 27 Trivs bra eller mycket bra fördelat per kommun... 27 Hur bedömer du din fysiska hälsa?... 28 Hur bedömer du din psykiska hälsa... 28 DEFINITIONER... 29 REFERENSER... 30 6

Om undersökningen Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Undersökningen genomfördes huvudsakligen under februari år 2009. Bortfall Bortfall Antal svar Lysekil 24 186 Strömstad 30 95 Tanum 23 36 Samtliga 26 317 Bortfallet i undersökningen är cirka en fjärdedel. Det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt, någon procent, på de flesta frågor. Inga enkätformulär har avlägsnats ur studien. Detta kan göras då de genomgående fyllts i helt oseriöst. En klass vid gymnasiet i Strömstad besvarade enkäten i början av maj 09 beroende på att de inte tidigare fått den möjligheten. På grund av ett missöde användes då ett formulär där frågor om motion, datoranvändning och fysisk och psykisk hälsa inte fanns med. Eftersom Tanum bara har 36 svar är deras svar medräknade i helheten, men redovisas inte på kommunnivå. Läsanvisning Rapporten skall ses som en resultatredovisning. En djupare analys kommer att ske ute i respektive kommun. Om inget annat anges är samtliga tal procentandelar. 7

Vad påverkar ungdomars vanor? Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars vanor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, vilken ekonomi man har, vilka kamrater man har, egna attityder och mycket mera. Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste skillnader mellan kommuner och över tid tolkas försiktigt, mindre förändringar och skillnader kan bero på tillfälligheter. Tillsammans med andra iakttagelser som lärare, fritidsledare, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanseras. En anonym undersökning, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara det bästa alternativet för att få kunskap om vanor av det här slaget. Andra metoder som intervjuer/samtal fungerar sämre. Definitioner har samlats i en tabell i slutet av denna rapport, s. 29. Jämförelserna med riket avser CAN:s riksundersökning 2008 (Hvitfeldt, Nyström 2009) Etik Det är mycket viktigt att elevernas integritet skyddas i sådana här undersökningar. Eleverna besvarar formulären enskilt under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller annan personal, och läggs i större insamlingskuvert, dessa kuvert försluts och sänds till bearbetning. I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så skall man lägga man sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. Vissa resultat med mycket få (< 5 st.) svar har uteslutits ur denna redovisning för att ytterligare förstärka elevernas integritet. Detta innebär t.ex. att narkotikaanvändning uppdelat efter kön inte sker på kommunnivå. 8

Resultat Tobak Andel rökare Röker du? 10 8 6 4 2 37% 36% 38% 37% 36% 35% Män Kvinnor 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 34 flickor: 41 män 2009 män 2007 män2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 30 39 41 34 40 36 Strömstad 38 31 30 29 28 35 Samtliga 35 36 37 37 38 36 Andelen ungdomar som röker har varit oförändrad runt en tredjedel under de tre undersökningsåren. I Lysekil har en minskning skett bland männen och i Strömstad en liten minskning bland kvinnorna. Det är ungefär två tredjedelar av dem som röker som röker tillfälligtvis feströker. 9

Andel dagligrökare, varje eller nästan varje dag 10 Röker varje eller nästan varje dag 8 6 4 2 13% 1 17% Män Kvinnor 8% 8% 1 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 12 flickor: 18 Man kan ana en tendens till ökad dagligrökning både bland män och kvinnor jämfört med år 2003. män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 11 8 7 14 8 12 Strömstad 6 6 10 20 9 14 Samtliga 10 8 8 17 10 13 Snusning, varje eller nästan varje dag 10 Snusar varje eller nästan varje dag 8 6 4 2 27% 16% 14% Män Kvinnor 3% 8% 6% 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 18 flickor: 4 10

Det har skett en rejäl minskning av dagligsnusningen bland männen. Daglig snusning är fortfarande sällsynt bland de unga kvinnorna. män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 8 17 27 5 6 Strömstad 16 9 28 4 9 Samtliga 14 16 27 6 8 3 Andel tobakskonsumenter 10 Tobakskonsument 8 6 4 2 48% 45% 43% 4 42% 41% Män Kvinnor 2003 2007 2009 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 37 47 50 40 44 41 Strömstad 50 35 44 31 33 37 Samtliga 43 45 48 41 42 40 Andelen tobakskonsumenter får man genom att lägga samman de som röker och de som snusar eller både och. Andelen tobakskonsumenter är då något lite lägre bland flickorna, men andelen dagligrökande flickor är något högre än andelen dagligsnusande män. Vattenpipa 62 procent av både män och kvinnor i undersökningen har provat att röka vattenpipa. Hälften har provat detta flera gånger. 11

Att diskutera Det verkar som att skolans insatser för att motverka rökning på skoltid är framgångsrika; det är relativt få ungdomar som röker dagligen, eller nästan dagligen. Men andelen är högre än i åk 9 Hur kan vi fortsätta arbeta för att ytterligare minska tobakskonsumtionen bland ungdomar? Hur fungerar rökförbudet på skolans område? Kan vi stödja ungdomar som vill sluta röka på gymnasiet? Har vi samma förhållningssätt till rökning som till snusning i skolan? Vilka regler gäller för rökning/snusning i samband med fritidsaktiviteter, skolresor och liknande sammanhang? 12

Alkohol Andel alkoholkonsumenter 10 95% Alkoholkonsumenter 96% 96% 8 93% 93% 92% 6 4 Män Kvinnor 2 2003 2007 2009 Riket: män: 84 kvinnor: 84 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 91 95 93 97 93 97 Strömstad 94 96 92 93 91 92 Samtliga 92 96 93 96 93 95 Andelen alkoholkonsumenter är i stort sett oförändrat sedan 2003. Hela 96 procent av de unga kvinnorna och 92 procent av de unga männen är alkoholkonsumenter. Vilka sorters alkohol? Om man beräknar andelen som dricker de olika alkoholsorterna en gång i månaden eller oftare får man resultatet som redovisas i tabellen nedan. I starkcider ingår även alkoläsk och liknade blanddrycker som säljs av Systembolaget. Dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Öl kl II 27 28 58 14 17 20 Starkcider 36 44 34 47 51 56 Starköl 47 54 53 32 33 25 Vin 13 21 14 32 26 32 Sprit 42 53 35 49 45 43 13

Det kan vara värt att notera att ungdomarna i undersökningen dricker alkoholdrycker som hör till systembolagssortimentet mer frekvent än det folköl som finns att köpa i vanliga affärer. Ungefär hälften av ungdomarna dricker sprit en gång i månaden eller oftare. Det är ingen nämnvärd skillnad mellan de ungdomar som fyllt 18 år i undersökningen och de som är yngre. Berusning och intensivkonsumtion Varit berusad 10 9 84% 9 8 6 4 88% 77% 81% Män Kvinnor 2 2003 2007 2009 Riket: pojkar 79 flickor 78 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 79 82 89 91 76 90 Strömstad 84 85 85 87 78 90 Samtliga 81 84 88 90 77 90 Det är bara var tionde ung kvinna och var femte ung man som inte varit berusad någon gång i livet i den här åldersgruppen. 14

Intensivkonsumtion av alkohol 10 Intensivkonsument 8 6 58% 59% 4 2 38% 38% 41% 47% Män Kvinnor 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 53 flickor: 44 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 43 65 60 41 39 40 Strömstad 52 49 52 33 33 35 Samtliga 47 59 58 41 38 38 När hälften av de unga männen och fyra av tio unga kvinnor dricker sig berusade en gång i månaden eller oftare, men det är färre män som gör så nu jämfört med år 2007. Bland de unga kvinnorna har läget inte nämnvärt förändrats. Att dricka de här mängderna vid ett och samma tillfälle kan för en ung, alkoholovan människa som kanske väger runt 60 kg ge kraftig berusningsnivå på omkring 1,2 promille. 15

Problem i samband med alkoholkonsumtion Åkt med berusad förare Kört moped etc berus Skämts över Baksmälla Polisbråk Bestulen Oskyddat sex Oönskat sex Försämrat skolarb Problem ifh lärare Problem ifh vänner Andel kvinnor 2009 Andel män 2009 Problem ifh föräldrar Förstört saker Tappat pengar Olycka, skadats Bråkat el slagits Gräl 2 4 6 8 10 De unga kvinnorna rapporterar i högre utsträckning problem i samband med alkoholkonsumtion. I CAN:s rikstäckande undersökning 2008 ses en liknande bild som den ovan. 16

Hemtillverkad sprit Druckit hembränt 10 8 6 4 2 38% 34% 31% 26% 24% 23% Män Kvinnor 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 19 flickor. 15 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 Kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 16 30 43 21 24 37 Strömstad 28 25 30 27 30 29 Samtliga 23 31 38 24 26 34 Andelen ungdomar som rapporterar att de druckit hemtillverkad sprit har minskat stadigt. En likartad utveckling kan man se i CAN:s riksundersökningar både för gymnasiet och för grundskolan. Har du köpt alkohol av någon som köpt den utomlands? 10 Köpt av någon, som köpt alkoholen utomlands 8 6 4 2 57% 43% 43% 31% Män Kvinnor 2007 2009 17

män 2009 män 2007 kvinnor 2009 kvinnor 2007 Lysekil 44 56 25 46 Strömstad 36 57 31 37 Samtliga 43 57 31 43 Det är nära hälften av männen och en tredjedel av kvinnorna som fått tag i langad, utlandsköpt alkohol, men andelen har minskat sedan förra undersökningstillfället. Hur får ungdomar tag i alkohol? Folköl Starköl/alkoläsk Vin Sprit Från syskon 3 3 1 4 Från kompisar och kompisars syskon 17 22 11 26 Från egna föräldrar m lov 12 9 12 6 Från egna föräldrar u lov 1 1 1 1 Från annan vuxen som bjuder 1 0 2 1 Köper av annan vuxen 1 1 2 3 Kompisar och kompisars syskon är huvudkällan när ungdomarna skall ha tag i alkohol. Föräldrars bjudvanor En ny fråga har infördes i 2007 års formulär: Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Svarsalternativen är Nej, Ja får smaka ur föräldrars glas, ja enstaka glas, ja mer än enstaka glas. 18

Bjuden i eget glas, ett eller flera 10 Bjuden av föräldrar i eget glas 8 6 4 2 55% 45% 48% 45% Män Kvinnor 2007 2009 män 2009 män 2007 kvinnor 2009 kvinnor 2007 Lysekil 46 58 46 44 Strömstad 44 46 40 52 Samtliga 45 55 45 48 Det är tidigare känt att det finns samband mellan föräldrars bjudvanor och ungdomars alkoholvanor, detta kunde visas i undersökningen 2007 för åk 9 (Blanck, 2007) Sambandet finns också på gymnasiet i den här undersökningen där andelen som är intensivkonsumenter är nära dubbelt så hög i den grupp som blir bjudna på alkohol av sina föräldrar: Bjuden 1 58 Icke bjuden 33 Trafik och alkohol Kört moped berusad en eller flera gånger Andel män Andel kvinnor Lysekil 23 18 Strömstad 28 13 Samtliga 26 18 2007 var siffrorna 31 för män och 16 för kvinnor 1 Fått alkohol i eget glas, icke bjuden, inte fått alls eller bara smaka föräldrars glas. 19

Åkt bil, mc eller moped med någon som varit berusad Andel män Andel kvinnor Lysekil 17 30 Strömstad 14 7 Samtliga 18 24 2007 var siffrorna 23 respektive 19 Det är många unga som utsatt sig för den betydande skaderisk som det innebär att köra eller åka med någon på ett motorfordon samtidigt som föraren är berusad. Att diskutera Hur kan vi arbeta för att minska ungdomars alkoholkonsumtion? Tillgänglighet är en av de viktigaste faktorerna, hur kan man motverka langning särskilt viktigt verkar det vara att nå ungdomar i 20 årsåldern som langar till kamrater? Är de medvetna om vilket ansvar de tar? Föräldrars bjudvanor har stor betydelse får ungdomars alkoholvanor. Genom att bjuda hemma visar man i praktisk handling en positiv attityd till att ens ungdom dricker alkohol. Bjuder man ungdomar på alkohol, lär man dem dricka. Hur kan vi påverka fler föräldrar till ännu större restriktivitet? Kombinationen alkohol och trafik innebär betydande risker som alltför många ungdomar utsätter sig för, enligt den här undersökningen. Hur kan vi minimera denna risk? Generellt är attityderna till att köra bil berusad starkt negativa, men gäller denna attityd också andra motorfordon som mopeder? Kanske måste vi vuxna ta ett större ansvar för att ungdomar transporteras hem säkert under tonårstiden även om detta kan innebära sena kvällar/nätter? 20

Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika Haft möjlighet att prova narkotika 10 8 6 4 32% 32% 35% Män Kvinnor 2 29% 23% 27% 2003 2007 2009 Riket: pojkar: 32 flickor: 31 män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 20 36 30 33 24 27 Strömstad 33 25 37 35 17 33 Samtliga 27 32 32 35 23 29 Andelen ungdomar som uppger att de haft möjlighet att prova narkotika inte förändrats nämnvärt. Haft lust att prova narkotika, ja + tveksam 10 8 6 4 2 35% 33% 28% 26% 26% 23% 2003 2007 2009 Män Kvinnor 21

män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 30 39 36 24 26 25 Strömstad 28 25 31 22 22 27 Samtliga 28 33 35 23 26 26 Riket: pojkar: 19 flickor: 18 När det gäller att ha haft lust att prova narkotika har andelen minskat framförallt bland männen jämfört med 2003. Har använt narkotika Andel 2009 Andel 2007 Andel 2003 Lysekil 13 12 14 Strömstad 9 11 15 Samtliga 12 12 14 Riket: pojkar 17 flickor: 15 Andelen som uppger att de någon gång har använt narkotika är i den här undersökningen är på samma nivå som riket. Den har för gymnasiet haft ungefär samma nivå sedan mätningarna för den åldersgruppen startade 2004. Fem procent av de som besvarat enkäten anger att de använt hasch mer än en gång. Färre än fem individer anger att de använt annan narkotika mer än en gång. Hasch och marijuana är de vanligaste preparaten, för övriga preparat som amfetamin, kokain och anabola steroider är det enstaka individer som anger att de provat dem. Ingen har angivit GHB eller Kat. Sniffning Mindre än fem individer av vartdera könet uppger att de sniffat någon gång. Att diskutera Narkotikabruk bland ungdomar i den här åldern är sällsynt. Massmediebilden av narkotikaanvändning bland ungdomar kan ge intrycket att användningen är vanlig. Hur kan man arbeta för att motverka risken för majoritetsmissförstånd på det här området, det vill säga att ungdomar och andra tror att narkotikabruk är vanligare än vad det är. Hur bedriver vi en bra information och upplysning kring narkotika, utan att det blir konsumentinformation? 22

Föräldraattityder Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra okej att jag dricker 18 21 36 20 alkohol okej om jag dricker 35 30 22 8 mig berusad okej om jag röker 73 13 6 3 cigaretter okej om jag snusar 68 14 8 5 okej om jag röker hasch 94 0 1 0 Ungdomarna upplever att föräldraattityderna gentemot alkohol är mer liberala än de mot tobak och hasch. Skoltrivsel och skolk Trivs bra eller mycket bra i skolan 10 89% 81% 86% 8 6 4 81% 79% 85% Män Kvinnor 2 2003 2007 2009 Det är en hög andel ungdomar som trivs bra eller mycket bra i skolan, skillnader förekommer mellan de olika kommunerna i denna undersökning, men de är obetydliga. män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 87 79 88 83 82 81 Strömstad 88 74 92 89 80 82 Samtliga 86 79 89 85 81 81 23

Skolk Skolk en gång i månaden eller oftare 10 8 6 4 38% 39% 28% Män Kvinnor 2 3 28% 18% 2003 2007 2009 Män 2009 män 2007 män 2003 kvinnor 2009 kvinnor 2007 kvinnor 2003 Lysekil 23 38 42 32 27 29 Strömstad 10 46 31 22 31 31 Samtliga 18 39 38 28 28 30 Andelen ungdomar som uppger att de skolkar frekvent från skolan har minskat kraftigt bland männen mellan år 2007 och 2009. Samma utveckling har inte märkts bland kvinnorna. Spel Spel om pengar på internet Män Kvinnor Poker på internet 11 2 Casino på internet 2 2 Övriga spel på internet 10 4 2 Färre än fem 24

Övriga spel Män Kvinnor Spelautomat 19 8 Lotter 40 42 Lotto/tips 21 6 Övriga sportspel 16 4 Poker 38 4 Övriga spel 17 8 Spelat för 50 kr eller mer senaste 30 dagarna 2003 2007 2009 Män 34 29 24 Kvinnor 11 4 Motionsvanor Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid? Män Kvinnor Ingen 12 14 1 gång 14 16 2 gånger 16 20 3 4 ggr 32 29 5 ggr 13 9 6 eller fler 11 12 Motionerar tre gånger eller mer per vecka Män Kvinnor Lysekil 59 44 Strömstad 52 79 Samtliga 56 50 25

Dator/TV-spel och datorvanor Spelar du dator/tv-spel? Män Kvinnor Aldrig 13 37 Mer sällan 12 42 Varje månad 5 3 Varje vecka 30 10 Varje dag 38 7 Hur många timmar har du spelat dator/tv-spel sammanlagt de senaste 7 dagarna Män Kvinnor Har inte spelat 21 67 dator/tv spel 1 4 tim 19 23 5 10 tim 19 1 11 15 tim 13 2 16 20 tim 11 0 21 30 tim 3 1 Mer än 30 tim 13 3 Surfar, chattar du på internet Män Kvinnor Aldrig Mer sällan 7 5 Varje månad 1 8 Varje vecka 18 22 Varje dag 71 64 I Ungdomsstyrelsens undersökning (Lindgren, Sandgren 2007, s 50) är det 85 procent i åldersgruppen 16-25 år som surfar/chattar någon gång i veckan eller oftare, alltså även här på nära nog exakt samma nivå som resultaten ovan. 26

Hur många timmar har du surfat, chattat sammanlagt de senaste 7 dagarna Män Kvinnor Har inte surfat chattat 4 5 1 4 tim 29 35 5 10 tim 17 27 11 15 tim 15 12 16 20 tim 15 9 21 30 tim 5 5 Mer än 30 tim 13 5 Fritidsvanor Gör detta fler än en kväll per vecka Andel pojkar Andel flickor Fritidsgård 8 Annan fritidsakt 64 59 Ute med kamrater 70 68 Hemma hos en kamrat 63 71 Hemma hela kvällen 78 83 Hälsa Hur trivs du i stort sett med livet just nu? Män Kvinnor Mycket bra 57 35 Ganska bra 34 52 inte särskilt 4 10 bra Inte alls 3 2 Trivs bra eller mycket bra fördelat per kommun Män Kvinnor Lysekil 89 84 Strömstad 95 88 Samtliga 87 80 27

Hur bedömer du din fysiska hälsa? Hur bedömer du din fysiska hälsa? Andel män 12% 4% 27% 24% 36% 37% 29% 22% 1 2 3 4 5 Mycket dålig Mycket bra Hur bedömer du din psykiska hälsa Hur bedömer du din psykiska hälsa? Andel män 6% 12% 6% 17% 19% 4 3 43% 21% 1 2 3 4 5 Mycket dålig Mycket bra Mer än två tredjedelar av männen och lite drygt hälften av kvinnorna bedömer sin hälsa över tre på dem femgradiga skalan. De unga kvinnorna bedömer sin hälsa som något sämre än de unga männen. Särskilt tydligt är detta när det gäller psykisk hälsa. 28

Definitioner CAN: s definitioner (Hvitfeldt, 2005) har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras. I denna undersökning har jämförelser gjorts med de undersökningar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör på ett riksrepresentativt urval av år 9 klasser i hela landet. Om inget annat anges är det undersökningen 2006 (CAN, 2006) som använts vid jämförelsen. Tobakskonsument Tobaksfri Alkoholkonsument Intensiv-konsument av alkohol Den som anger att hon röker från varje dag till någon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat. Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Den angivna alkoholmängden blir inte exakt densamma mätt i 100 alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. 29

Referenser Blanck, P Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs - Strömstad - Tanum CAN, Pressmeddelande 2006-06-14, 2006 Hvitfeldt, T Nyström S, Skolelevers drogvanor 2008, CAN 2009 Hvitfeldt, T mfl Skolelevers drogvanor 2005, CAN 2005 Hvitfeldt, T Skolelevers drogvanor 2002, CAN, 2003 Hvitfeldt m fl, Skolelevers drogvanor 2001, CAN 2002 Lindgren S, Sandgren T,2007, Unga och nätverkskulturer, Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:12 Socialstyrelsen Folkhälsorapport 2009. Ungdomsstyrelsen Luppundersökningar 2007 ( ungdomsenkäter om hälsa, trygghet, politik, fritid mm.) http://www.ungdomsstyrelsen.se/art/0,2072,7319,00.html, hämtningsdag 2009-04-17) www.regeringen.se Om Tobak och folkhälsa http://www.regeringen.se/sb/d/2390/a/13027 (hämtningsdag 2009-04-17) 30