bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.

Relevanta dokument
Jakobsdal HVB, Credere.

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Trygghetsplan innehållande likabehandlingsplan för Guldsmedens Förskola

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Riktlinjer boendestöd för vuxna


ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna.

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

REHABILITERINGSPOLICY

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om stödboende

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

Familjehem. Omvida erbjuder tre former för familjehemsvård, utifrån barnets behov och på uppdrag av placerande socialtjänst:

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Upprättad: Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

REHABILITERINGSPOLICY

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

LGS Temagrupp Psykiatri

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Behandlingshem för kvinnor och män med psykiska funktionshinder samt individer med samsjuklighet.

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Fastställd av kommunstyrelsen

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1, 2 och 4 socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. 6 kap. 1

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våld i nära relationer med fokus på barnet

MANUAL FÖR PSYKOSOCIALT STÖD TILL ASYLSÖKANDE

Verksamhetsbeskrivning

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd Ver.2 reviderad

Riktlinjer 4 KAP. 1 OCH 2 SOCIALTJÄNSTLAGEN BEHANDLINGSENHETERNA SOCIAL & ARBETSMARKNAD LIDKÖPING

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

1 Beskrivning av stödinsatser. 2 Omsorgsinsatser. 3 Serviceinsatser

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Välkommen till BUP Kärnan

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Huvudman FAM-huset i Fristad.

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Anhörigstöd - en skyldighet

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Samarbetsskola i Uddevalla Samarbetsskolan är en miljöterapeutisk enhet med integrerad pedagogik och behandling

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Välkommen till kurator

Socialt fältarbete en definition Inledning

BESLUT. Utifrån Indomi AB:s beskrivning av verksamheten bedömer IVO att:

Att arbeta inom Stöd och service

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FÖRSKOLAN KLURINGEN AB Gäller VT 2014

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Handlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

1(7) Familjerådgivning. Styrdokument

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Trygghets plan. Ankarets Förskola. Backens/Långskatans förskole område Piteå Kommun

familjehemskonsulenten lotsen notavillan ronnja

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info:

BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

Tjänsteutlåtande DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Remitterande terapeuters syn på terapikoloniverksamheten 2006 Utvärderingen genomfördes under hösten 2006

Ansökan om utvecklingsmedel för ökat stöd till äldre med psykisk ohälsa

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Nätverksplaceringar - effekter och utmaningar

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Transkript:

NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner för föräldrar och barn som finns i nordvästra Skåne. I förekommande fall kan vi också fungera som en länk mellan institutionsvistelse och ett eget boende. Målgrupp Verksamheten riktar sig till föräldrar samt gravida kvinnor med psykosociala problem som visar eller kan förmodas komma visa brister i föräldraförmågan. Problemen får ej vara av så djupgående karaktär en separation av förälder och barn, bedömes vara helt oundviklig, om behandling ej påbörjas. Med detta menas verksamheten inte ska ses som ett alternativ till ett i tiden nära förestående och planerat tvångsomhändertagande, utan snarast betraktas som ett förebyggande alternativ av omfande karaktär. I den enskilda bedömningen av huruvida en förälder faller inom eller utom målgruppsdefinitionen, lägges stor tyngd vid bedömningen av barnens behov av och rätt till såväl fysisk som psykisk omvårdnad och skydd m.m. Målsättning Vi arbetar för utifrån individuella lösningar stödja och hjälpa föräldrar/ blivande föräldrar i syfte förstärka föräldraförmågan och förbättra barnets/ barnens livssituation genom: med olika medel öka förälderns självkännedom och självkänsla och härigenom hjälpa och stimulera denne till förstå och bli motiverad tillfredsställa barnets behov. hjälpa föräldern komma i kontakt med och bearbeta egna upplevelser och/eller känslomässiga problem som förhindrar eller försvårar utveckling av föräldraförmågan. bedriva arbetet på ett sådant sätt barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. skapa förutsättningar för hjälpa barnet bearbeta sådan känslomässig störning som står i vägen för dess fortsa psykosociala utveckling. avhjälpa brister föräldern visar i det fysiska omhändertagandet av barnet. i situationer där allvarlig konflikt råder mellan förälderns och barnets intressen ta ställning och verka för barnets bästa. Sida 1

Behandlingsmodell Inledning Verksamheten grundar sig på en positiv människosyn med tilltro till människors vilja och förmåga till förändring av sina liv och ansvarstagande för sig själva och sina barn. I en miljö med engagemang och närhet möjliggörs förändring. Verksamheten är utformad som ett vårdalternativ utifrån individuellt anpassad omhändertagandenivå. Eget boende kombineras med omfande stöd- och hjälpinsatser efter varje individs behov, vilja och förutsättningar. En viktig grundtanke är erbjuda behandling i hemmiljön, som ett alternativ till vård på institution. Genom vi arbetar efter närhetsprincipen får den som genomgår vår behandling lära sig hantera verkligheten sådan den är på den plats där hon lever. Den sociala struktur som byggs upp under behandlingen kan på ett naturligt sätt leva vidare efter behandlingstidens slut. Vi har tillgång till de resurser som ett behandlingshem förväntas ha, förutom de företeelser som bygger på kollektiva aktiviteter och det kollektiva boendet. Samtidigt har vi också tillgång till den gemenskap, närhet och den roll-/modellöverförande funktion som en familjehemsvistelse innebär. I centrum för verksamheten står ett klart uttalat barnperspektiv. Med detta förstås allting som sker inom ramen för verksamheten har sin utgångspunkt i barnens behov och rätt. Detta gäller alla insatser och beslut som berör föräldern, barnet eller båda gemensamt. Med detta perspektiv ges möjligheter till utveckling och förändring av föräldrarnas förmåga se sina barn och med respekt möta och tillgodose deras behov. Endast en tillräckligt behovstillfredsställd förälder kan ha denna förmåga. Innehåll Normamodellen utmärks av flexibilitet och en ambition upprätta nära, förtroendefulla relationer. Vi vill möta varje enskild individ och familj som skrivs in, utifrån deras unika livserfarenheter. Detta möjliggörs av verksamhetens småskalighet, där varje behandlingsenhet är fristående uppbyggd kring den eller de individer som är i behandling. Våra inskrivna familjers problem är naturligtvis skiftande. Såväl det som är känt vid inskrivningen som det som visar sig under behandlingens gång. Enstaka familjer är på ytan socialt välfungerande medan andra är s k multiproblem-familjer. Många kommer från familjer med ett sedan generationer belastande psyko-socialt arv. För bryta en sådan utveckling och uppnå bestående förändring krävs det omfande och djupgående insatser. Då vi arbetar med individuella lösningar kommer behandlingsinnehållet variera från en förälder/barnkonstellation till en annan. Faktorer som påverkar detta är t.ex om barnet ännu ej är fött, barnets ålder, barnets tidigare erfarenheter och behov. Likaså förälderns och hela familjens gemensamma behov samt inte minst viktigt, relationen till den ev. frånvarande Sida 2

föräldern. Vi lägger stor vikt vid individuella samtal mellan förälder och ansvarig behandlare samt vid hur relationen mellan föräldern och barnet/barnen utvecklar sig. Varje förälder har sin behandlare, som endast i undantagsfall är utbytbar. Vi strävar efter skapa den trygghet som krävs för vilja och klara av varaktigt förändra sitt liv genom upprätta en nära och bärkraftig relation, till främst den inskrivna vuxna (föräldern). Det innebär föräldern ges möjlighet på djupet knyta an till en behandlare som sedan följer med under hela behandlingstiden. När anknytningen fungerar tillfredsställande får Normas behandlare närmast rollen av en professionell förälder för den inskrivna föräldern. Vi anser upplevelsen av ha en trygg bas vila i, lämna och återkomma till är avgörande för all forts god utveckling. Vi följer barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling i såväl dess hemmiljö som i övriga viktiga sammanhang. Vi lär känna barnet och observerar kontinuerligt samspelet mellan förälder/barn. Vi kan därigenom vara barnets språkrör genom, vid behov, tolka dess signaler och symptom för föräldern. Vi bedömer kontinuerligt behovet av insatser riktade direkt till barnet. Ofta är det nödvändigt också barnet får en egen behandlare för kortare eller längre tid. Föräldern har det fortsa huvudansvaret för sitt barns välbefinnande och utveckling men får ett omfande stöd. Föräldern måste vara motiverad arbeta med sig själv och acceptera fokus ligger på den egna utvecklingen i syfte förbättra sitt/sina barns villkor. Tillsammans med föräldern vill vi väva samman familjens och individernas historia, nutid och framtid till en helhet och anpassa behandlingen efter de behov som då blir synliga. Det innebär vi tillvaratar och stärker de resurser som finns men också vi inte väjer för det svåra, de många gånger allvarliga problem som också kommer i dagen. Vi kan sägas ha ett barnperspektiv i dubbel bemärkelse, eftersom vi fokuserar på såväl det barn som den vuxne en gång var, som på det verkliga barnet och dess utveckling. Vi arbetar oftast i familjens hem vilket ställer stora krav på familjens motivation ta emot hjälp och på behandlarens respekt för familjens behov av och rätt till integritet. Dagliga aktiviteter och göromål planeras och genomförs till stor del tillsammans med familjens behandlare och/eller stödperson, efter miljöterapeutiska principer. Vår gemensamma arbetsplats är oftast den inskrivna familjens hem. Detta innebär vi utifrån konkreta vardagssituationer kan fungera som rollmodeller och handleda individen när det gäller såväl praktiska som sociala och psykologiska problem och förhållningssätt. Härigenom skapas också en naturlig och oftast nödvändig kontakt med familjens yttre nätverk såsom BVC, dagis och andra aktuella institutioner. Vi arbetar alltid med familjens professionella nätverk, ibland med det personliga nätverket. Våra inskrivna familjer saknar dock ofta ett eget tryggt kontaktnät. Genom dygnet-runt-jour har familjerna alltid möjlighet nå ansvarig personal om behov skulle uppstå. Vid behov tillsätter vi resurspersoner för specifika insatser samt noggrant utvalda stödfamiljer. Sida 3

Under en kort period och vid enstaka tillfällen kan personal överna hos föräldern. Till exempel under inslussningsskedet, vid akuta kriser eller för möjliggöra umgänge med ett barn som är familjehemsplacerat. Vår öppenvårdsverksamhet förutsätter dock föräldern normalt klarar av bo själv. Kring varje inskriven familj bildar Norma en separat arbetsgrupp som tar ett gemensamt ansvar för hur behandlingen fortskrider. Gruppen utgör också ett stöd för behandlaren i det dagliga arbetet och är ett forum för den förälder som behöver en bredare spegling av uppkomna svårigheter eller uttrycka missnöje med behandlingen. Personalen har också regelbunden extern handledning av leg. psykoterapeut. I praktiken innebär ovanstående vi strävar efter skräddarsy varje familjs och individs behandling utifrån ett helhetsperspektiv i vid bemärkelse. Insatserna kan vara av mycket skiftande karaktär, alltifrån samspelsbehandling och samtalsterapi till ekonomisanering och vägledning i den praktiska vardagen Vår behandling är som regel flerårig med en varierande grad av nedtrappade insatser över tid. Vi har hittills, hösten 2000, haft 18 familjer med totalt 40 individer inskrivna i Norma. Behandlingsplan Vi upprättar en individuell behandlingsplan för varje familj. Behandlingsplanen utgår från en helhetssyn med samordning av olika stödinsatser inom och utom Norma. Den är ofta ett värdefullt instrument för konkretisera målet med behandlingen på kort och lång sikt. Planeringen revideras fortlöpande i samråd med föräldern och socialtjänsten. Stödfamilj En viktig resurs vid sidan av personalen är den stödfamilj som kommer knytas tätt till varje enhet. Denna rekryteras i samråd med föräldern och socialtjänsten, utifrån de behov som är aktuella i varje enskild förälder/barnkonstellation. Stödfamiljens viktigaste funktion blir utgöra grunden för ett bra socialt nätverk, som vi hoppas kan bestå även efter behandlingstiden. Vi ställer höga krav på stödfamiljernas insatser i tid och engagemang men vill påpeka de inte kommer ha någon behandlarroll. De ska snarare fungera som roll- /modellförmedlande trygga och stödjande medmänniskor. Provtid Behandlingen inleds i regel med en ömsesidig provtid. Generellt anser vi denna bör omfa sex veckor. Arbetet i familjen under provtiden sker enligt samma modell som inom Norma för övrigt. Syftet med provtiden är från Normas sida övergripande försöka kartlägga familjens sociala situation, innefande resurser och brister i den praktiska vardagen, ekonomi, Sida 4

nätverk etc. Vi fokuserar på samspelet mellan förälder och barn. Vi gör en första bedömning av vilka åtgärder som bör sättas in. Provtiden ger också socialtjänst, Norma och berörd familj en ytterligare möjlighet pröva om Norma är ett lämpligt vårdalternativ. Exempel på ytterligare innehåll i behandlingen * teoretisk och praktisk kunskap om barn, förmedlad i såväl den praktiska vardagen som i organiserad form * profylaxkurser tillsammans med blivande mammor, finnas med vid förlossning * lösa ev. behov av barnomsorg * extern psykoterapeutisk behandling vid behov för både förälder och barn eller båda gemensamt * Marte Mèo samspelsbehandling * ADL-träning * studie- och yrkesvägledning * kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning * arbetsträning och yrkespraktik * kursverksamhet ex datakunskap * körkortsutbildning * ekonomisk planering, hushållsbudget * ekonomisk sanering, upprätta avbetalningsplaner och påbörja dessa * prova olika fritidssysselsättningar * utflykter och semesterresor För kunna tillgodose ovanstående kommer vi i första hand använda oss av verksamhetens egna resurser i form av personalens och andra etablerade kontakters kunskaper och erfarenheter. När det gäller behov som inte kan tillgodoses genom dessa kommer vi anlita samhällets ordinarie resurser i form av sjuk- och socialförsäkringssystem mm., samt vid behov även andra externa resurser såsom psykoterapeut och praktikplatser mm. Behandlingstid Behandlingstidens längd varierar utifrån en bedömning av varje enskild familjs livssituation. För skapa realistiska förutsättningar för bestående förändringar i familjens liv, krävs det enligt vår erfarenhet minst ett år av nära, intensivt behandlingsarbete. Detta bör följas av en lång tids successivt nedtrappade insatser. Vi strävar efter familjens inskrivningsnivå i Norma alltid ska anpassas efter vårdbehovet. Personal För närvarande har vi 4,5 heltidstjänster. Inom personalgruppen finns bl.a socionomer, fritidspedagog samt en omfande tidigare erfarenhet av vara kontrakterat jourhem, familjehem, stödfamilj och kontaktperson. Några har också psykoterapeutisk utbildning. Sida 5

Genom joursystem finns personal tillgänglig dygnet runt. Personalen har kontinuerlig handledning av leg. psykoterapeut. Till verksamheten knyts också olika resurspersoner med varierande uppdrag t.ex. stödfamiljer. Huvudman Verksamheten drivs av Socionomgruppen Helsingborg AB. Huvudansvarig ledare för verksamheten är Anders Wahlquist. Helsingborg 2001-01-01 Socionomgruppen Helsingborg AB Box 3050 250 03 HELSINGBORG Tel 042-375640, 375650 Fax 042-375640, 374571 Sida 6