3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån före spridning Kalibrering sker under spridningens gång Absolut N-gödsling Ingen kalibrering N-Sensor bestämmer kvävenivån Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 1. Att bestämma N-givans storlek Förväntad skördekvalité och skördenivå Din erfarenhet Din rådgivare Analys Växtanalys SN värde från Yara N-Sensor N-Tester Nitratstickor 2. Lära N-Sensorn att se rätt N-gödsling Både N-gödsling och Målstyrd N-gödsling ger samma resultat det är bara sättet att komma fram till mängd kväve per hektar som skiljer 1
Vad är rätt kvävegiva N-Testen ger ett förslag till N-giva Vad är upptaget i nollrutan jämfört med normalt Lyssna på rådgivningen SN kan jämföras med växtanalys kg kväve/ha i plantan Hur mycket har tagits upp av det som borde finnas Vädret som varit och det som kommer Sunt förnuft Till slut är det ändå du som bestämmer N-behov just nu i dag Text i sidfoten 2015-02-23 4 2
N-Tester 2015-02-23 N-gödsling (Yara standard) Gröda Utveklingsstadie N koncentration i gödseln Min giva (bör vara = 0) Max giva (bör vara 999 eller minst dubbla medelgivan) Konstant giva Referensgiva (fylls i automatiskt) Sensorvärde för referensytan (fylls i automatiskt) Biomassegränsvärde (fylls i automatiskt) Kalibrering på kalibreringsytan N-gödsling (Yara standard) Man måste bestämma kvävebehovet varje fält innan man börja sprida. Antingen ett medeltal på hela fältet eller optimalgiva på en mindre plats Kalibreringsvariant 1 Kalibrera på en liten yta där man bestämmer kvävebehovet med N-Tester eller på annat sätt och lär N-Sensorn det. Vid kalibreringen bestämmer lantbrukaren själv vilken kvävemängd som skall gå åt på fältet! Med hjälp av sunt förnuft, rådgivare och N-Tester Kalibreringsvariant 2 Kör ett par drag fram och tillbaka för att få med fältets variation i kalibreringen. Bestäm kvävemängden på traditionellt vis med ett medeltal på hela fältet. Kan göra i tomme eller under spridning. Sunt förnuft 3
4
Gå direkt till Kalibrera på en referensyta 5
Tillbaka Är det en liten yta kör långsamt. Är det en stor yta kör fort START Pausa på vändtegar och om det kommer in stolpar eller impediment i bilden Minst 25 mätningar Tryck OK för att avsluta kalibreringen 6
Skriv in den mängd kväve som skall spridas i referensytan Nu är det klart att börja sprida! Vill du justera kalibreringen är det bara att gå in i gen och ändra på siffrorna. 7
x2 Som standard bör Biomassegränsvärdet vara 50-60% (75%) av Sensorvärde för referensytan 8
Biomassegränsvärde Kalibrering av biomassegränsvärde När man kommer till en utvintrad fläck måste man kontrolera att sensorn stänger av rätt. Om den inte gör det skall man backa tillbaka och kalibrera. 1. Om man höjer gränsvärdet bryter den tidigare. 2. Om man sänker gränsvärdet bryter den senare. Justera biomassegränsvärdet med hjälp av SN värdet på framsidan Gröda Utveklingsstadie N koncentration i gödseln Min giva (bör vara = 0) Max giva (bör vara 999 eller minst dubbla medelgivan) Målvärde = medelgiva kg/ha Rel. Biomassegränsvärde i % Referens värde Mätsträcka i sec Aktuellt sensorvärde 9
10
Målvärde = den medelgiva du vill sprida på fältet Som standard bör Rel. Biomassegränsvärdet vara 50-60% (75%) av REF: på framsidan Högre värde blir den mer aggressiv att stänga av 11
Nu är det klart att börja sprida! Vill du justera kalibreringen under spridning måste du gå in i Agronomisk kalibrering och stoppa kalibreringen och sedan starta den på nytt och då göra dina justeringar Stoppar den löpande kalibreringen. REF värdet som finns på framsidan fryser och ändras inte mer. Du kan fortsätta att sprida med det aktuella REF värdet 12
Nu är det bara SN värdet kvar på framsidan. Men du kan fortsätter att sprida efter det REF värdet som fanns när kalibreringen stoppades. Du kan fortsätta att sprida med det aktuella REF värdet Vill du justera kalibreringen under spridning måste du gå in i Agronomisk kalibrering och starta en ny kalibrering och göra dina justeringar. Absolut N-gödsling (Endast höstraps) Gröda Tilldelning (1:a Giva, 2:a Giva) N koncentration i gödseln Förväntad skörd Utveklingsstadie Död Biomassa/N-min potential Biomassegränsvärde Min giva (bör vara = 0) Max giva (bör vara minst dubbla medelgivan) Konstantgiva 13
Absolut N-gödsling N upptagskarta 13.04.2004 N upptag (kg N/ha) Upptag (kg N/ha) 80 110 Målvärde (kg N/ha) 200 Spridd mängd (kg N/ha) 120 90 Proteinstyrning i maltkorn med Yara N-Sensor N-Sensorn bestämmer kvävegivan för rätt proteinhalt Med maltkornskalibreringen bestämmer lantbrukare själv vilken proteinhalt han vill ha vid skörd. Strategin är att lägga ca. 70 % av den planerade kvävegivan som NPKS med kombisåmaskin. Och därefter komplettera efter årets behov med Yara N-Sensor i begynnande stråskjutning DC 31-32 (-37) Maltkornskalibreringen har körts med goda resultat under tre år 2011 och 2012 gav den mycket mera kväve än normalt. 2013 har den på flera platser givit en lägre N-giva än normalt. De flesta vittna om att de hade ALDRIG fått rätt protein utan sensorn. 14
Träffa rätt proteinhalt i maltkornet Tillfört kväve vid sådd Mineraliserat kväve från fältet Komplettering 65-80 kg N/ha 10-80 kg N/ha 0~60 kg N/ha 65-75 % kombisådd NPKS Nollruta ger årsmånen Komplettera i stråskjutningen DC 31-32 15