2 miljarder DEBATT: Klart att jag blir ledsen över att bli misstänkliggjord AVTALS NYTT PROFILEN. Karteller, konkurrens och pensionsskuldsförvaltning

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R #6 2006 FJORTONDE ÅRGÅNGEN PROFILEN Mats Odell (kd) Karteller, konkurrens och pensionsskuldsförvaltning Klart att jag blir ledsen över att bli misstänkliggjord DEBATT: Den nya regeringen kostar kommunerna 2 miljarder UPPHANDLINGSDAGARSPECIAL Pär Nuder (s) AVTALS NYTT Kommentus IT-produkter m.m. sidorna 64-82

Hitta inspiration! Upphandlingsdagarna erbjuder den mest kompletta samling talare som går att uppnå. Ta del av seminarieledarnas samlade erfarenhet och alla nyheter. Låt dig inspireras... Skapa möjligheter! Upphandlingsdagarna skapar förutsättningar för nya kontakter, fruktbärande möten och strategiska allianser. Här finns leverantörerna, upphandlarna och de framtidsformande nätverken. Här skapar Du goda affärer... För att kunskap är källan till goda affärer På Upphandlingsdagarna kommer jag bl a att ta upp praktiska konsekvenser av några intressanta rättsfall. Anna Ulfsdotter Forssell Advokat och delägare Advokatfirman Delphi & Co Jag kommer för att ta del av seminarierna och skapa nya intressanta kontakter. Sofia Häägg, Inköpare Järnvägsstyrelsen Program Hilton S toc kholm S lussen 24-25 januar i 2007 Minglet, den goda maten, glädjen och underhållningen får Du på köpet! Välkommen! Nu är det dags! Här presenterar vi programmet för Upphandlingsdagarna 2007, med samtliga ämnen och talare på föreläsningarna. Upphandlingsdagarna 2007 är ett samarbete mellan Hilton S toc kholm S lussen 24-25 januar i 2007 Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se Boka nu! www.upphandlingsdagarna.se

Program Program Program Program 08.30 Kaffe och registrering 09.10 09.20 Upphandlingsdagarna öppnas Moderator Fredrik Tamm 09.20 10.00 Offentlig upphandling i förändring regeringens perspektiv. Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell 10.00 10.30 Utställarna i fokus 10.30 11.15 Kaffe och besök i utställningen 11.15 12.15 Nya LOU - För och nackdelar med det nya regelverket. Debatt mellan några representanter för leverantörer, upphandlare, myndigheter, stat och kommun. Debattörer: Nils Knutsson, marknadsdirektör, TietoEnator, Ulf Palm, förbunds-jurist, SKL, Sven-Eric Hargeskog, ordförande i SOI, Per-Arne Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket, Michael Slavicek, chefsjurist, NOU, Anna Ulfsdotter Forssell, advokat och delägare, Advokatfirman Delphi & Co, Rikard Setterlid, advokat och delägare, Advokatfirman Vinge Göteborg. 12.15 12.40 Utställarpresentationer 12.40 13.40 Lunch och tid för utställningen 13.40 16.30 Seminarier för Leverantörer respektive Upphandlare Fokus leverantörer Juridiken, kunderna och affärsetiken Moderator: Fredrik Tamm * Vanliga frågor från en leverantör till offentlig sektor Vi presenterar frågor och serverar svar. Advokaten och delägaren Anna Ulfsdotter Forssell och biträdande juristen Kristian Pedersen, Advokatfirman Delphi & Co * Ramavtal dröm eller mardröm Regler, krav, fallgropar och nya kriterier. Robert Alexanderson, kommunjurist, Katrineholms Kommun * Konkurrensrätt och karteller Upphandling och karteller - när är det tillåtet att samarbeta med sina konkurrenter och när kan jag som enskild leverantör riskera att bryta mot konkurrensreglerna? Advokaten Elisabeth Legnerfält och biträdande juristen Kristian Pedersen, Advokatfirman Delphi & Co Dag 1. Onsdag den 24 januari Fredrik Tamm Mats Odell Nils Knutsson Ulf Palm Robert Alexandersson Per-Arne Sundbom Fokus upphandlare Ramavtal, e-handel, IT som tjänst Moderator: Michael Slavicek, NOU * Ekonomistyrningsverket som statlig inköpssamordnare Vad vill, gör och planerar ESV? Victoria Callenmark, avdelningschef ESV Elisabeth Legnerfält Anna Ulfsdotter Forssell Marek Bubak Christian Sagström Victoria Callenmark Arvid Welin * Morgondagens Ramavtal Vilket behov har offentlig förvaltning av Vervas ramavtal? Hur vill regeringen att arbetet skall bedrivas och hur kan de nya upphandlingsreglerna ge ännu bättre ramavtal? Christian Sagström, chef för Vervas IT-upphandling ställer frågorna och samlar ihop svaren. * Offentlig e-handel och e-inköp Verva avslutar den 15/2 2007 sitt regeringsuppdrag kring e-handel och projektledare Arvid Welin inleder med att berätta om de viktigaste slutsatserna. Därefter presenteras det pågående arbetet med att införa gemensamma system för e-inköp i offentlig förvaltning. Kan ramavtalen användas för att komma över tröskeln till elektroniska inköpsprocesser för ökad effektivitet i offentlig förvaltning? * Upphandling av IT som tjänst Hur kan offentlig sektor, dra nytta av strategisk sourcing? Nya krav på upphandlingsansvariga. Marek Bubak, affärsutvecklare offentlig sektor, IBM Svenska AB Gemensam del 16.30 17.30 Tid för möten och sammanträden Utställningen öppen. Tid att disponera för sammanträden, möte och affärer - vad och hur avgör deltagarna själva. Tillhör Du Stockholms Upphandlingsråd är det dock på rådets möte Du skall vara. 17.30 18.30 Middagsbuffé 19.00 21.00 Mingelkväll med Lennie Norman. Musik, mingel och en laddad stand up comedy show med Lennie Norman, still on the top. 18.30 19.00 Hearing med Stockholms Handelskammare och Stockholms Upphandlings råd. Rådet bildades 2004 av Stockholms Handelskammare och består av representanter för både leverantörer och offentliga upphandlare i Stockholms län. 08.30 Kaffe. Utställningen öppen 09.00 09.45 Nya lagen och NOU Juridiska och affärsmässiga perspektiv på dynamiska inköpssystem, konkurrenspräglad dialog, e-auktioner, inköpscentraler, annonseringskrav med mera. NOU uppdrag, resurser och roll, nu och i framtiden. Michael Slavicek, chefsjurist vid NOU 09.45 10.15 Är interaktiv upphandling nästa stora datingrörelse på Internet? Snabbare, bättre och mer dynamiskt så fungerar e-upphandling i praktiken. Upphandlarens och anbudsgivarens erfarenheter. Lars-Göran Fröjd, Oreo 10.15 10.45 Kaffe och besök i utställningen 10.45 11.10 Upphandling ett flerstämmigt joint venture-projekt. Handelskammarnas roll, erbjudanden och önskelista som partsneutral möjliggörare och pådrivare. EU vad gäller nu och vad kommer? Per Hammarstedt, Stockholms Handelskammare 11.10 11.35 Seriös upphandling? Hur kan man som upphandlare använda skatteverket som samarbetspartner? Den nya SKV 4820 som ett instrument i skattverkets förebyggande arbete. Ulf Hornegård, Projektledare Skatteverket 11.35 12.00 Utvärderingen upphandlingens kärna Hur kan vi få en kvalitetssäkrad funktion? Rikard Blom, e-avrop AB 12.00 13.00 Lunch och utställning 13.40 16.30 Seminarier för Leverantörer respektive Upphandlare Fokus leverantörer Moderator: Fredrik Tamm * Bli vän med juridiken - praktiska konsekvenser av några intressanta rättsfall rörande anbudsutvärderings-modeller. Helena Rosén Andersson, biträdande jurist, Advokatfirman Vinge, Göteborg. * Att vinna affärer och avtal. Relationen mellan upphandlare och leverantör. Två parter två vinnare, om goda långsiktiga affärer. Stellan Mafredas, avdelningschef, VHS Upphandling * Strategisk försäljning mot offentlig sektor Att framgångsrikt bearbeta och vinna uppdrag inom offentlig sektor kräver ett strategiskt förhållningssätt, initierat och implementerat av ledningen. Henrik Tamm, Offerator AB Dag 2. Torsdag den 25 januari Lars- Göran Fröjd Per Hammarstedt Ulf Hornegård Rickard Blom Johan Stern Åsa Sundquist Fokus upphandlare Moderator: Michael Slavicek, NOU * Kvalitetssäkra upphandlingsprocessen! Några pratiska råd om behovsinventering, målformulering, anbudsunderlag, kravspecifikation, utvärdering, uppföljning. Om värdeskapande informationshantering och processrutiner. Björn Bergström och Johan Stern, upphandlingskonsulter, VHS Upphandling Sven-Eric Hargeskog Helena Rosén Stellan Mafredas Henrik Tamm Peter Forsberg Michael Slavicek Ett samarbete mellan * Inköpscentraler - hur påverkar det offentlig upphandling och dess aktörer? Upphandlingskartan är under förändring, regional samverkan ökar över hela landet. Finns det behov av nationella inköpscentraler? Vad betyder det för marknaden? Åsa Sundquist, VD, Kommentus * Fokus på funktionsupphandling och innovativ upphandling Kan funktionsupphandling och innovativ upphandling fungera som katalysatorer för bättre informationsutbyte mellan myndigheter och därmed möjliggöra nya e-tjänster för medborgaren? Verva beskriver hur regeringens e-strategi vävs ihop med IT-upphandlingen och arbetet med föreskrifter och vägledningar. Gemensam del 14.45 15.15 Kaffe 15.15 15.50 Överprövning och skadestånd i praktiken Peter Forsberg, biträdande jurist, Advokatfirman Vinge, Stockholm 15.50 16.30 Offentliga affärer Goda affärer för alla! Per-Arne Sundbom, konkurrensråd, Konkurrensverket. Lagar och regler ger spelplanen men spelarna gör matchen. I detta summerande och avslutande seminarium ger vi ordet till domaren och matchanalytikern. Hur får vi den rättvisa match som ger den goda affären och medborgarna valuta för skattepengarna? Vilka är förutsättningarna och vilka krav ställs på upphandlare och leverantörer för att vi skall få en fungerande konkurrens? Det handlar om inköpssamordning och ramavtal, små företags möjligheter, kartellbildningar, EU-perspektiv, såväl som om aktörernas personliga ansvar och vilja att göra verkligt goda affärer för alla, till nytta för samhället och konsumenterna.

INNEHÅLL OFFENTLIGA AFFÄRER nr.6 2006 10 Debatt Den nya regeringen försämrar villkoren för landsting och kommunerna genom minskat skatteun- 21. När IKEA kom till byn. derlag motsvarande omkring 2 miljarder kronor. Det menar Pär Nuder (s) som skriver på OA Debatt. 12 Profilen Mats Odell (kd) tar sig an sitt nya uppdrag som kommun- och finansmarknadsminister med respekt. Det känns oerhört stimulerande och utmanande att ha fått uppdraget, säger han i sitt samtal med Offentliga Affärer. Ett samtal som berör hans politiska mål men också anknyter till hans omtalade aktieägande i familjeföretaget. 51. Levande slott med centralt läge. 27 Pensionsskulden Vilken generation tar smällen? Den sammanlagda oredovisade pensionsskulden uppgår till omkring 250 miljarder svenska kronor. 30 Nord och Syd Välkommen till Kiruna och Trelleborg, landets nordligaste respektive sydligaste kommun. Olika förutsättningar och helt olika natur men med den Agresso affärssystem svarar upp mot krav du inte ens skulle kunna förutse. positiva framtidssynen gemensamt. 39 Juridikspecial Konkurrensrätt, överprövningar och karteller. Vi lever i en tid av förändring. Hamna inte på efterkälken satsa på ett affärssystem med beredskap för krav som inte kan förutses. Med Agresso affärssystem 54. Mötesplats för nordisk design. Den här gången dyker Offentliga Affärer ner i upphandlingsjuridiken. är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation ställs inför nya utmaningar eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: www.agresso.se Affärssystem utan bäst-före-datum

Offentliga Affärer utges av Omslagsbild: Janerik Henriksson / Scanpix Stopplagar skrotas VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson urban@hexanova.se Ekonomi Thelma Infante thelma@hexanova.se Journalister Peter Lindskog-Bodin, Ingrid Saarva, Tina Lundberg, Arne Öster, Kent Mossheden Krönikör Tina Lundberg Traffic/Materialhantering Elin Kärnevik annonser@hexanova.se Layout Fredrik Sandberg layout@sinnes.se Prepress och tryck Elanders Ifologistics Väst AB www.elanders.se Projektledning Stockholm Anita Sanderholm anita.sanderholm@hexanova.se Kent Mossheden kent.mossheden@hexanova.se Göran Welander goran.welander@hexanova.se Tomas Bergström tomas.bergstrom@hexanova.se Birgitta Evans birgitta.evans@hexanova.se Projektledning Göteborg Sinnes info@sinnes.se Martin Nyman martin.nyman@hexanova.se Adresser Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Box 31014, 400 32 GÖTEBORG Tel. 031-775 15 80 Fax 031-775 15 89 Stockholm: Hexanova Media Group AB Grosshandlarvägen 5, 120 44 Årsta Tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 Fax. 08-618 03 27 ISSN 1653-3674 Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. Regeringen tänker skrota den så kallade stopplagen inom sjukvården den 1 juli 2007. Privatägda sjukhus slipper en del restriktioner och delar av regionsjukhusen kan läggas ut på entreprenad. Socialdemokraterna har med viss tvekan accepterat privata vårdföretag, men drar gränsen vid akutsjukhusen. Alla partier är överens om att sjukvården ska finansieras via skattsedeln. Socialminister Göran Hägglund (kd) vill nu ta bort förbudet för dem som vill ha med landstinget att göra mot att bedriva vård i vinstsyfte och mot att ta emot privatförsäkrade patienter. Vårdcentraler får göra vinster redan i dag, och Hägglund vill ha samma regler för sjukhusen. Men sjukhusförsäljningar är inte högprioriterat hos de borgerliga landstingspolitikerna. Inte ens Sveriges två största sjukvårdshuvudmän, Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen, har planer på att sälja ut några sjukhus. Ett syfte med stopplagen var att förhindra att patienter med privata försäkringar går före i kön. Hos Capio Sjukvård Norden, som bland annat äger och driver S:t Görans sjukhus i Stockholm, har försäkringsbolagens kunder som mest utgjort två procent av patienterna. Att man tar emot försäkringsbolagspatienter innebär inte att landstingspatienterna får vänta längre i kön. I regel går man också ut och erbjuder landstinget att köpa mer vård om man har överkapacitet. Medan de privata mottagningarna förbättrade sina resultat mellan 2004 och 2005 går många av de landstingsdrivna vårdcentralerna i Stockholm dåligt. Var tredje redovisade underskott förra året, och sammanlagt överskred de sina budgetar med 20,5 miljoner kronor. Dyra kontrakt, hyrläkare och sjukskrivningar är några av förklaringarna till underskotten. Samtidigt finns det inte några enkla lösningar, oavsett vilka politiska glasögon man har på sig vid en analys. Våren 2002 drev de tre vänsterpartierna i riksdagen fram en ny stopplag som innebär att länsstyrelsen måste godkänna alla försäljningar av kommunala bostäder. Stockholms stad har börjat planera inför stopplagens avskaffande och lagt fram direktiv som ger de boende i kommunala bostadsbolag rätt att köpa sina lägenheter. Bostads- och integrationsrådet Kristina Alvendal räknar med att stopplagen ändras av riksdagen före sommaruppehållet. Till hösten ska ombildningarna komma igång igen på allvar. Framför allt i förorterna. Där sänks kraven för ombildning. Det ska räcka med att 40 procent av hyresgästerna i en förortsfastighet visar intresse för köp, för att fastigheten ska värderas. I innerstaden behöver två tredjedelar av hyresgästerna sluta upp. För att köpet ska gå igenom krävs även i förorterna två tredjedelar. De föreningar som hindrades av stopplagen kommer att få företräde. Bland dem som står först i kön står invånarna i miljonprogramförorten Östberga som drivit frågan genom flera instanser. Andelen ekologiska livsmedel ska vara upp till 20 procent i Västra Götalandsregionen. Det är målet i en storsatsning som regionen nu gör på ekologisk mat där man framför allt vänder sig till sjukhusen. Kampanjen omfattar till en början fyra sjukhus: Uddevalla, Skövde och Borås samt Östra sjukhuset i Göteborg. Regionen satsar framför allt på att öka andelen ekologisk mat på de stora sjukhusen. Får man med dem har det mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Hitta inspiration på Upphandlingsdagarna 2007. Den 24-25 januari är det dags för alla som arbetar med offentlig upphandling att samlas igen till konferens och utställning i Stockholm. Ett seminarieprogram, med ett 25-tal talare, ger perspektiv, bredd och djup då det rymmer frågor om juridik, teknik, affärsmodeller, nyheter och trender inom offentlig upphandling. Här finns leverantörerna, upphandlarna och de framtidsformande nätverken. Vi ses! URBAN NILSSON CHEFREDAKTÖR 9

debatt HALLÅ Brev Sämre kommunal ekonomi med nya regeringen Brev Hej Offentliga Affärer, tack för en bra tidning. Det har tidigare utlovats mer fokus på juridik i er tidning. Det saknar jag fortfarande. IT-chef Norrland Regeringen ger kommunerna sämre möjligheter att anställa fler i förskolan och skär ned resurserna till komvux. Dessa nedskärningar motsvarar drygt 1 miljard kronor. - Pär Nuder (s) Kommunernas förutsättningar att bedriva en bra offentlig verksamhet försämras. Fredrik Reinfeldt och hans regering skär ner stödet till kommunerna och genom den borgerliga budgeten försvinner dessutom runt två miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter nästa år. Det skriver förre finansministern Pär Nuder (s) på OA Debatt. Vården, skolan och omsorgen utgör kärnan i den socialdemokratiska välfärdspolitiken. Vi vill använda de starka finanserna i den offentliga sektorn till att anställa fler. Vi vill att den offentliga sektorn ska vara en föregångare med attraktiva och jämställda löner. I sitt tal i Vaxholm strax innan valet, sade Fredrik Reinfeldt att moderaterna kommer att acceptera allt som socialdemokraterna tillför skolan, vården och omsorgen. Det vallöftet bröt han redan i regeringens första budget genom att skära ner bidragen till kommunerna och genom att urholka det kommunala skatteunderlaget. Sämre möjligheter Den moderatledda regeringen försämrar nu kommunernas förutsättningar att bedriva en bra verksamhet. Redan i år kommer detta att märkas när regeringen ger kommunerna sämre möjligheter att anställa fler i förskolan och skär ned resurserna till komvux. Dessa nedskärningar motsvarar drygt 1 miljard kronor. Därtill kommer det minskade skatteunderlaget för kommunerna till följd av regeringens försämringar i ersättningssystemen. Enligt riksdagens utredningstjänst, RUT, innebär den borgerliga budgeten att ersättningarna till hushållen kommer att minska med omkring 5,75 miljarder kronor. Detta medför att kommunernas och landstingens skatteinkomster nästa år minskar med omkring 2 miljarder kronor. De minskade ersättningarna från staten innebär även att kostnader för socialbidrag blir högre. Sveriges Kommuner och Landsting har uppmärksammat detta i sin ekonomiska höstrapport där man konstaterar att kommunernas utbetalningar av försörjningsstöd kommer att öka med omkring 500 miljoner kronor från och med 2007 till följd av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen. Behöver ökade resurser Svensk ekonomi går bra. Då skall vi inte försämra vården, skolan omsorgen. Nu har vi istället råd att satsa ännu mer på vår gemensamma välfärd. I det budgetalternativ som vi socialdemokrater lagt fram satsar vi därför mer på kommunerna än regeringen såväl 2007, 2008 som 2009. Vårt budgetförslag innehåller också en satsning på allmän förskola för alla barn från tre års ålder. Även äldreomsorgen behöver ökade resurser. Försämrade ekonomiska förutsättningar för kommunerna är fel väg att gå. Finansminister Anders Det är samma gamla höger. Det är samma gamla vilja att nedmontera den gemensamma välfärden, skriver Pär Nuder. Borgs långsiktiga avsikt är tydlig. Så här skriver han i en av sina böcker: Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgifter åtminstone under de närmaste 3 4 decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske. Inte råd att vara arbetslös Anders Borg vill gärna framställa sig som en ny moderat. Det är fel. Det är samma gamla höger. Det är samma gamla vilja att nedmontera den gemensamma välfärden. Skatterna ska sänkas kraftigt och allra mest för den lilla grupp i samhället som är absolut rikast. Detta finansieras genom nedskärningar för sjukpensionärer och arbetslösa. Därmed pressas en låglönemarknad fram. Syftet är att man inte skall ha råd att vara arbetslös. Vi har i Sverige visat att trygghet går hand i hand med konkurrenskraft. Konkurrenskraft är trygghetens förutsättning. Och trygghet är en nödvändighet för konkurrenskraft. Vad Sverige behöver är inte mer otrygghet och större klyftor. Tvärtom. Just för att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett land i framkant i globaliseringens tuffa tidevarv krävs sammanhållning och utjämning, trygghet och solidaritet. Inte motsatsen. Pär Nuder vice ordförande (s), riksdagens finansutskott Lund kanske blir kulturhuvudstad 2014, men inte på grund av upphandlingen. Hallå där! Kultur- och fritidschef Stefan Sköld i Lund. Lund Kulturhuvudstad 2014 är ett projekt som drivs av Lunds kommun. Målet är att Lund ska bli Europas Kulturhuvudstad 2014. Ansökan kommer att lämnas till regeringen den 31 oktober 2008. Sedan utses den svenska kandidaten genom ett juryförfarande med representanter från flera EU-länder och Sverige. För att ro projektet i hamn gick kommunen i våras ut med en stor upphandling enligt EU:s regler för att köpa konsulthjälp. Av flera anbudsgivare antogs i juli det norska konsultföretaget Geelmuyden Kiese. Avtalet slöts i augusti men redan i september valde kommunen att säga upp samarbetet. Enligt kultur- och fritidschef Stefan Sköld var skälet att de konsulter som varit inkopplade på kulturhuvudstadsprojektet slutat på konsultföretaget. Varför var konsulterna som slutade så pass viktiga för projektet? De konsulter som konsultföretaget Geelmuyden Kiese erbjöd oss i avtalet var mycket välrenommerade och kompetenta. Det framgick också mycket tydligt i avtalet vilka namngivna konsulter som avtalet omfattade, säger Stefan Sköld och berättar att projektets syfte är att skapa ett verktyg för en bredare stadsutveckling. Det handlar inte bara om kortsiktiga jippon. Hade inte Geelmuyden Kiese andra kompetenta konsulter? Eftersom de namngivna konsulterna handplockats av företaget utgick vi från att de var de med störst kompetens. När förutsättningarna i avtalet förändrades valde vi att avbryta samarbetet och anställa två mycket kompetenta medarbetare som ska arbeta med vår ansökan, säger Stefan Sköld. Sparar ni pengar på att anställa i stället? Det finns ganska lite erfarenhet av att driva sådana här projekt i Sverige. På lite sikt är det möjligt att det blir billigare med kompetensen i huset, menar Stefan Sköld. Är det just att anställa i stället? Ja. Vi anser att vi har följt EU:s regler och det är inte aktuellt med någon ny upphandling, konstaterar Stefan Sköld. Arne Öster > Hej! Du kommer att bli nöjd med detta nummer. Vi tar ett rejält grepp om juridiken. Bläddra fram till sidan 39. Hej Redaktionen, jag skulle vilja läsa mer om rena upphandlingsfrågor. LOU har ju debatterats flitigt hittills men mer av den vara är aldrig för mycket. Kommunchef Sydsverige > Hej! Upphandlingsfrågorna vrider vi och vänder vi på i varje nummer. Det kommer vi aldrig att sluta med. Läs gärna Kent Mosshedens reportage i detta nummer av tidningen på sidan 65. hör av dig Hör av dig till Offentliga Affärer. Skicka ett mejl till: oa@sinnes.se eller gå in på vår hemsida; www.offentligaaffarer.se. Du får vara anonym i tidningen men uppge namn och telefonnummer i mejlet så att redaktionen kan nå dig. 10 11

profilen Äntligen en riktigt körglad miljöbil Att köra Civic Hybrid blir rena glädjekalkylen för dig som har tjänstebil. Du kör en av marknadens absolut mest bensinsnåla bilar, bidrar till minskade utsläpp av skadliga avgaser och belönas samtidigt med 40% lägre förmånsvärde. Och det blir ännu roligare: Civic Hybrid är begåvad med en känslig styrning som gör en tur på småvägarna till rena nöjestrippen. Kvalitetskänslan i interiören är hög och instrumentpanelen Dual Zone ger dig en omedelbar överblick. Civic Hybrid är helt enkelt ännu ett intelligent kraftpaket från världens största motortillverkare. IMA (Integrated Motor Assist) El och bensin Hondas hybridsystem består av en ny 1,3-liters bensinmotor med trestegs i-vtec som samarbetar med en högeffektiv elmotor. Tillsammans ger de dig samma kraftfulla prestanda och accelerationstryck som en traditionell 1,8-liters motor. World Car of the Year Award Greenest Car En jury bestående av 46 internationella motorjournalister har utsett nya Honda Civic Hybrid till årets miljöbil. 060413. Det var bland annat Mats Odells brinnande intresse för samhällsarbete som fick honom att välja politiken. Foto:Kristdemokraterna Minister vinner trovärdighet Redan som 10-åring satt han och lyssnade på politiska debatter. Tidigt kände han ett samhällsansvar och berördes starkt över orättvisorna i världen. Han bestämde sig - fast besluten att en dag vara med och överbrygga klyftan mellan fattig och rik. Minns hur jag satt och lyssnade på Erlander, Hedlund, Olin och Hagberg. Jag ville vara med, säger Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister och vice partiledare för Kristdemokraterna. Mats Odells engagemang för utsatthet råder det inget tvivel om. Som barn växte han upp i en verksamhet där hans föräldrar bedrev stöd till funktionshindrade barn. Där mitt i verksamheten bodde han med sin 12 mor och far. På nära håll kunde han se vilka behov samhället inte tillgodosedde, och vilka behov som krävde lösning för att alla skulle få en rättvis chans till ett värdigt liv. År 1969, 22 år gammal, värvades han till Krisdemokraternas Ungdomsförbund i Vallentuna. Utmaningen låg i att hitta rätt i människors vardagsliv. Ett brinnande intresse för samhällsarbete resulterade strax i ett internationellt engagemang. Det handlade inte bara om djupa orättvisor i världen, utan även miljöfrågor kom att stå högt på agendan. Snart riktade han fokus mot Sveriges inrikespolitik. Reformer tar tid Det känns oerhört stimulerande och utmanande att ha fått uppdraget som kommun- och finansmarknadsminister. Det är stora omvälvningar som sker både internationellt, så väl som nationellt, säger Mats Odell. Det största problemet som regeringen brottas med just nu, är att hinna genomföra alla reformer som alliansen vill och har utlovat att genomföra. Det är mycket borgarna vill förbättra, det gäller att få allt på plats - i tid. Det är inte alla som tycker att det går tillräckligt fort. Främst nu vill jag se till att våra valfrihetsreformer genomförs. Sverige är i ett oerhört gynnsamt läge. Stark internationell konjunktur, bra köpkraftsutveckling framåt, den svenska ekonomin går bra, menar Mats Odell. Kommunerna och pensionsskulden Uppenbart är att pensionsskulden ökar och den svaga soliditeten i kommuner och landsting utgör ett allvarligt problem. Frågan är hur vi skall komma till rätta med den. Forts. på sid. 14 Sms:a hybrid till 711 30 för mer information. Pris från ca 190.320 kr exkl moms. *Vid 50% marginalskatt med 40% miljöbilsrabatt. Garantier: hybridsystem 8 år/16 000 mil, nybil 3 år/10 000 mil, chassi 5 år, avgassystem 5 år, vagnskada 3 år, lack 3 år, rostskydd 12 år. Bränsleförbrukning blandad körning 0,46 l/mil. CO 2 -emissioner 109 g/km. www.honda.se Förmånsvärde 750 kr/mån*

Profilen nyheter Forts. från sid. 12 Det är ju enbart genom att vi får fler i arbete, att vi får ner utanförskapet, som vi kan trygga intäkterna till kommuner och landsting så att de klarar av sina pensionsåtaganden och även välfärdsservicen som en åldrande befolkning kräver. Regeringen gör nu sitt genom att tillföra fler jobbskapande åtgärder, som lägre skatter på låg- och medelinkomster, sänkta arbetsgivaravgifter och nystartsjobb, men också en bättre balans mellan riktiga jobb och AMSåtgärder. Mitt råd till kommuner och landsting är att vara stödjande i den processen och se hur de kan bidra till att skapa fler jobb i det lokala näringslivet, säger Mats Odell. Mats Odell vill ta bort skadliga skatter. Foto: Kristdemokraterna Fem ansvarsområden Som kommun- och finansmarknadsminister har Mats Odell fem stora ansvarsområden att hantera. Kommuner och landsting, länsstyrelser, statlig förvaltning, bank, värdepapper och försäkringar - såväl som bostadsförsörjning. 28 februari 2007 kommer ansvarsutredningen presentera ett helt nytt förslag. Det viktigaste är ju det stora som händer, den ansvarsutredning som kommer att presenteras. Det förslag som den lägger kan komma att innebära att vi kommer att gå från 21 län till kanske under 10-talet nya regioner. Det blir förstås ingen lätt sak att driva igenom. Men syftet är ju att vi vill få fram en indelning där staten kan uppträda mer enhetligt. Att försöka att hitta en mer enhetlig struktur på statens geografiska indelning, säger Mats Odell. Han kommer att driva ett förändringsarbete i den statliga förvaltningen som dels innebär en översyn av hela Myndighetssverige - hur många myndigheter Sverige skall ha och vad de skall göra, men också hur de ser till att rekrytera de som är bäst lämpade att leda dessa myndigheter. Där finns stora brister från föregående regering, de lät nya myndigheter uppstå utan att ha egentlig kontroll på om verksamheten redan fanns på någon annan myndighet. Det verkar också som om partibok varit en viktig merit för att få ett statligt toppjobb. Den nya regeringen vill komma bort från den typen av politiska rekryteringar och ha ett mer öppet förfarande vid tillsättande av statliga chefer så långt det är möjligt, menar Mats Odell. Han vill även som kommun- och finansmarknadsminister göra vad han kan för att öka den finansiella sektorns Mats Odells ansvarsområden: 1) Kommuner och landsting: Finansdepartementet har ansvar för att fördela de allmänna bidragen till kommuner och landsting samt för det kommunala utjämningssystemet. Finansdepartementet ansvarar också för den övergripande lagstiftningen som gäller kommuner, landsting och kommunalförbund. 2) Länsstyrelser: Finansdepartementet ansvarar för utveckling och samordning i Regeringskansliet när det gäller inriktning, styrning och uppföljning av länsstyrelsernas verksamhet. bidrag till den ekonomiska utvecklingen, och därmed allas vår välfärd. Den är redan idag lika betydelsefull som skogen och stålet, även om den ofta framställs i betydligt sämre dager. Jag vill ta bort skygglapparna från sektorn och verka kraftfullt för att Sverige ska bli en ledande finansmarknad i norra Europa. Inte minst när det gäller att ta bort skadliga skatter kommer jag att verka pådrivande, men också när det gäller att vi inte i onödan ska införa lagar och regler som innebär hinder för den som vill komma hit och bedriva verksamhet, säger Mats Odell bestämt och fortsätter: Jag kommer att verka för ökat bostadsbyggande. För att åstadkomma det behövs långsiktigt stabila spelregler för dem som bygger. Tidigare har politiken byggt allt för mycket på hög beskattning för de boende och tillfälliga subventioner för den som bygger, vilket har medfört att Sverige är det I-land i Europa som har det lägsta bostadsbyggandet. Jag tror vi kan uppnå betydligt högre byggande om vi tar bort de subventioner och stöd som snedvrider byggandet, och istället siktar på att ha stabila villkor, en rimligare beskattning på boendet och därmed åstadkommer en bostadsmarknad där de boendes önskemål står i centrum. Göran Persson och smörgåsbordet Förre statsministern Göran Persson (s) gick starkt ut efter förlusten och menade på att alliansen kommer till ett dukat smörgåsbord. Han sa att borgarna verkade virriga, okunniga och dåligt förberedda på att få fram och finansiera skattesänkningar, varpå socialdemokraterna borde beredas på att inträda i regeringsställning redan före valet 2010. Smörgåsbordet har inte berott på Göran Persson, utan på ytterst duktiga företagare. Det är det som har gjort att Sverige går bra ihop med en stark internationell konjunktur, hävdar Mats Odell. Tina Lundberg Kortfattad bakgrund Mats Odell: Mats Christer Johannes Odell, född 30 april, 1947 i Värnamo. Gift med Elisabet och har fyra barn. Motto Jag vill upphäva Jantelagen som håller oss tillbaka och släppa fram morgondagens Ingvar Kamprad och andra goda krafter - för ett samhälle som tar till vara din skaparkraft och din arbetskraft så den kommer både dig själv och andra till del. Utbildning 1967 - Student, Ekonomlinjen 1968-1973 - Studier vid Stockholms Universitet, bland annat nationalekonomi och företagsekonomi Befattningar 2006 Kommun- och finansmarknadsminister 1999 Ledamot av EU-nämnden 1998 Ledamot av Riksbanksfullmäktige 1998 Vice ordförande i finansutskottet 1991-1994 Kommunikationsminister 1991 Riksdagsledamot 1985-1988 Ersättare i Sveriges Riksdag för Alf Svensson i valsamverkan med Centerpartiet 1984 Ledamot av EUCD:s och efter sammanslagningen, EPP:s politiska byrå 1973 Ledamot av partistyrelse och dess verkställande utskott, till 1981 som KDU-representant 1979-1991 Ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelse 1973-1981 Förbundsordförande KDU 3) Statlig förvaltning: Finansdepartementet ansvarar för utvecklingen av den statliga förvaltningen. 4) Bank, värdepapper och försäkringar: Finansdepartementet har ansvaret för regleringen på de finansiella marknaderna och för arbetet inom EU inom det finansiella området. 5) Bostadsförsörjning: Finansdepartementet ansvarar för förvaltnings- och lagstiftningsärenden som gäller bostadsförsörjningsfrågor, bostadsfinansiering och allmännyttiga bostadsföretag. Mats Odell i blåsväder - Härskarteknik och jävproblematik Sätt Mats Odell på skolbänken och lär honom uppförande! skriver Monica Green (s) i sin blogg 2006-nov-25 11:30:00. Hon beskriver utförligt om fem härskartekniker som bland annat handlar om dubbelbestraffning och påförande av skuld och skam. Det framgår att hon tycker detta om Mats Odell, men inte tydligt om hon även menar sig själv. Däremot delger Monica Green att hon skall lämna Mats Odell sin redogörelse, samtidigt som hon har tagit med i bloggen det brev hon har skrivit till talmannen Per Westerberg: Angående Härskartekniker som används av en del manliga statsråd. Eftersom jag utsattes för en nedvärdering, nonchalans och arrogans idag av statsrådet Mats Odell vill jag föreslå att statsråden får en utbildning i härskartekniker innan de får yttra sig i kammaren. Att en så erfaren politiker som kommunminister Mats Odell använder sig av en härskarteknik för att slippa svara på frågor är både anmärkningsvärt och inte acceptabelt. Det var vid dagens frågestund som Mats Odell inte ville svara på mina frågor utan först valde att missförstå mig sedan nedvärdera mig och sedan nonchalera mig. Frågorna handlade om hur statsrådet hanterat sin eventuella jävsituation i samband med eventuell försäljning inom vården. Vi har frågestund en gång i veckan för att statsråd ska svara på ledamöternas frågor inte försöka undvika att svara på dem. Jag personligen tror att Mats Odell valde att använda sig av härskartekniker för att jag är kvinna. Jag vill samtidigt passa på att tacka Talmannen för att jag fick ett extra inlägg och att Talmannen tydliggjorde för statsrådet att han skulle svara på frågan. Jag föreslår att Talmannen kallar till sig alla statsråd och går igenom de fem härskarteknikerna och att de inte ska få använda sig av dem gentemot ledamöter i kammaren. Med vänliga hälsningar Monica Green Jag ringde upp Monica Green efter den dagens frågestund och bad henne ta en fika för och reda ut situationen. Vi har träffats och pratat ut nu, det hela bygger på ett missförstånd, säger Mats Odell. Det finns ingen jävproblematik Mats Odells föräldrars verksamhet, vårdföretaget Bellstasund AB, bedriver fortfarande omsorgsverksamhet för funktionshindrade. Han har lämnat sitt styrelseuppdrag och rent juridiskt är det inget hinder för honom att äga en tredjedel av familjebolaget. Det är här han har blivit ifrågasatt, socialdemokraterna har anmält honom till riksdagens konstitutionsutskott. Jag har tidigare stämt av med juristerna på finansdepartementet om det skulle vara någon jävproblematik. Svaret är - nej det finns det inte, fortsätter Mats Odell. Klart att jag blir ledsen över att bli misstänkliggjord och mitt syfte ifrågasatt. Samtidigt är detta något man får lära sig leva med i den offentliga debatten. Det är var och ens ansvar att bemöta på lämpligt sätt. Tina Lundberg 14

nyheter produkter och tjänster / OA:s val EU:s ministerråd sa nej till nytt arbetstidsdirektiv Det blir ingen ändring av EU:s arbetstidsdirektiv. EU-ländernas arbetsmarknadsministrar kunde inte ena sig om det ändringsförslag som EU:s ordförandeland Finland lagt fram. Den avgörande orsaken till att ministrarna inte kunde ena sig var veckoarbetstidsregeln. Enligt det nu gällande direktivet - och som införs i svensk lag från och med 2007 - får man inte arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan. Det har dock funnits möjlighet till undantag, det som kallas opt out, och som bland annat Storbritannien (men inte Sverige) använt sig av. Flera länder krävde i förhandlingarna att man skulle sätta en tidsgräns för när det här undantaget inte längre ska gälla. Inte minst Storbritannien vägrade gå med på detta och det ledde då till att Frankrike, Spanien, Italien, Grekland och Cypern sa nej till Finlands kompromissförslag. Nya regler från årsskiftet I och med detta måste Sverige införa de regler som finns i det gällande EUdirektivet. Bland annat innebär det att ingen får arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, inklusive jour och övertid, och att alla ska ha minst elva timmars vila per dygn. Det arbete som länge pågått med att ändra scheman i inte minst landsting och kommuner måste fullföljas för att kunna träda i kraft senast vid årsskiftet. Den nya lagen kräver att alla ska få möjlighet till 36 timmars sammanhängande vila per vecka. Då kan fler behöva arbeta helg. Men inte bara helgarbetet måste ses över. Alla scheman arbetas om för att vara anpassade efter den nya lagen. Inte minst dygnsvilan, som alltså efter den 1 januari nästa år ska vara 11 timmar, betyder att skiften måste ändras. 48 timmar i veckan, inte mer. Jour är också jobb Det finns i dagsläget en stor upprördhet bland många läkare för att jour nu också räknas som arbete. Innan kunde läkare gå jour mellan två arbetspass. Att jour ska räknas som arbetstid har också ställt till problem för arbetsgivarna eftersom det befaras att man måste öka personalstyrkan för att sköta verksamheten. Det som förhindrar allt för långa skift är regeln om elva timmars vila per dygn. Dock specificeras det inte när dessa 11 timmar ska infalla, så i princip går det att avsluta ett dygn med ett arbetspass på 13 timmar för att börja nästa med ett 13-timmars pass. Vilket ger 26 timmars arbete i sträck. Detta begränsas dock av att nattarbete inte får överstiga åtta timmar. Detta gäller alla som jobbar mer än en tredjedel av årsarbetstiden under natten. Gäller det arbete som medför stora risker eller stor fysisk eller mental ansträngning så är regeln absolut och får inte heller förhandlas bort genom ett kollektivavtal. Länsrätten stoppar upphandling av triple play Kommunala bostadsbolag borde agera som upphandlande enheter Arne Öster I denna avdelning presenterar vi produkter, upplevelser och tjänster som vi på redaktionen tycker är värda att nämna. Om ert företag har något att visa upp skickar ni ett mail till oa@sinnes.se. Döp det till OA: s val. Glögg med smak av lingon Årets glögg från Blossa har en frisk smak av lingon, Blossas klassiska glöggkryddor och en touch av enbär. Den säljs endast under julen 2006 i begränsad upplaga. Flaskan är formgiven av designern Susanna Barrett och är inspirerad av vackert nyfallen decembersnö. De tidigare årgångsflaskorna Blossa 03, 04 och 05, som också är designade av Susanna, vann i år första pris i tävlingen Swedish Design Award. Bli av med fakturorna! American Express inköpslösning Corporate Purchasing Solutions kan förvandla tusentals pappersfakturor till en elektronisk faktura med en enda betalning per månad. Vill ni bli av med fakturahanteringen och få tid över till annat? Kontakta American Express via e-mail: cpcsweden@aepx.com. De fem kommunala bostadsbolagen i Göteborg kan ha brutit mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Därför har länsrätten beslutat att företagens upphandling av kabel-tv och andra så kallade triple play-tjänster inte får avslutas innan rätten prövat ärendet. Upphandlingen omfattar drygt 70 000 Göteborgshushåll och gäller ett femårigt avtal om leverans av bredband, telefoni och kabel-tv. Det är den största upphandlingen som gjorts på kabel-tv-marknaden de senaste tio åren. Tele 2 hävdar att denna upphandling inte har skett på rätt sätt då de fem bolagen, som ägs av kommunen via Förvaltnings AB Framtiden, kan anses vara upphandlande enheter enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Företaget menar att de därför kan missa ett kontrakt som är värt 300-500 miljoner kronor. Gynnar en leverantör Tele 2 menar också att bolagen gynnat den tidigare leverantören, Comhem, och att andra leverantörer inte haft någon möjlighet att konkurrera i praktiken. Det är ovanligt att domstolar går på den överklagandes linje vid överprövningar av offentliga upphandlingar men länsrätten slår i sitt interimistiska beslut fast att bostadsbolagen är upphandlande enheter. Rätten hänvisar då bland annat till att Nämnden för offentlig upphandling, NOU, redan har konstaterat detta i en skrivelse till de aktuella bolagen. De fem kommunala bolagen hävdar för sin del att de inte är upphandlande enheter enligt definitionen i LOU, och därför inte har begått något fel. Dessutom hävdar de att Framtidenkoncernen verkar i full konkurrens med andra aktörer på marknaden och drivs i vinstsyfte. Vi har ju ännu inget beslut som vunnit laga kraft och vidhåller vår uppfattning. Skulle rättens beslut gå emot oss får vi rätta oss efter det. Men vi vill ha frågan så grundligt belyst som möjligt och överklagar då antagligen till kammarrätten, säger Framtidens utvecklingschef Terje Johansson till Göteborgs-Posten. Arne Öster 70 000 kronorsavtalet stoppas. Hitta rätt med bilstereon Blaupunkt presenterar nu uppföljaren till Europas mest sålda bilstereo med färgdisplay och inbyggt bilnavigationssystem - TravelPilot Rome Europe NAV56E. Utrustningen kombinerar en högklassig bilstereo, med bland annat CD- och MP3-spelare, och ett inbyggt navigationssystem som hjälper att hitta snabbaste vägen till destinationer i hela Europa. Dynamisk TMCnavigation ger automatiskt senaste trafikinformationen och därmed möjlighet att undvika att fastna i tidsödande köer. Nya versioner av digitala fotoramar Philips följer upp förra årets succé med den intelligenta ramen för visning av digitala fotografier, med inte mindre än fyra nya versioner. Nykomlingarna har samma basfunktioner som föregångaren, de är högupplösta LCD-skärmar med en upplösning på hela 720*480 pixlar. Liksom föregångaren har ramarna ett inbyggt minne samt möjlighet att direktansluta de vanligaste minneskortstyperna för direktvisning. Årets nyheter handlar om färg och storlek. Dels introduceras två ramar, 9 och 7 tum stora, med utbytbara färgramar. Båda 9-tumsramarna har fått större internt minne och är utrustade med en ny funktion som gör det möjligt att rotera, zooma och lägga till olika effekter till dina foton. Även möjlighet att hänga upp den på väggen finns på 9 tums ramen. 16 17

nyheter Nyheter Tolkavtalet urholkar kompetensen Sjukvården har svårt att få auktoriserade sjukvårdstolkar sedan landstingen tecknade ett nytt avtal med tolkförmedlingar som betalar lägre ersättning till tolkarna. Röster höjs på olika håll i landet om dumpade arvoden, sämre arbetsvillkor och lägre kvalitet. Hela ramavtalet omfattar tillhandahållande och förmedling av auktoriserade tolkar inom rättsväsendet (RT), sjukvården (ST), allmänauktoriserade tolkar (AT) samt övriga tolkar (Övr.). Uppdragen de skall utföra avseende kontakttolkning och telefontolkning. Men det är inom sjukvården det blossat upp med tal om dumpade arvoden, sämre arbetsvillkor och lägre kvalitet. I Stockholm och Skåne har tolkar bojkottat sjukvården och det är nu på väg att bli samma sak i Göteborg. Tolkningen fortlöpte mer eller mindre utan problem fram till maj i år, då endast sjukvårdsauktoriserade och allmänauktoriserade tolkar hade anlitats. Sedan landstingets nya tolkavtal började gälla har skillnaderna varit märkbara både bland sjukvårdspersonal och bland patienter. Vårdcentraler och sjukhus har bara vid enstaka fall fått tolkar som uppfyllt kompetensen sedan avtalet trädde i kraft. Shala Aramideh, vice ordförande på Sveriges Tolkförbund och Auktoriserade Tolkar i Väst (ATV). Tillräcklig kompetens saknas När det krävs tolk måste vårdpersonalen vända sig till någon av de tolkförmedlingar som landstingen har avtal med. Landstingets policy är att tolkförmedlingarna i första hand ska skicka en auktoriserad sjukvårdstolk, som alltså har särskild utbildning för att tolka mellan patient och vårdpersonal. Tolkförmedlingarna som landstinget nu använder hävdar att det har varit svårt att få fram sjukvårdstolkar, men tror att det kommer att lösa sig med tiden. Avtalet medger dock att tolkförmedlaren kan leverera en tolk från en kompetensnivå under de grundkrav som ställs, det vill säga en allmänauktoriserad tolk. Tolkförbundet rasar över medlemmarnas missnöje Tolkförbundet anser att landstinget bäddat för försämringarna genom sitt avtal med tolkförmedlingar, som betalar lägre ersättning än den förmedling som tidigare anlitades. Många heltidsarbetande auktoriserade tolkar och tolkar med sjukvårdskompetens kommer att söka sig till andra jobb, när de inte längre kan försörja sig på sitt arbete, säger Shala Aramideh, vice ordförande på Sveriges Tolkförbund. Vid upphandlingen har man lagt vikten på priset, och sedan bedömt hur snabbt tolkförmedlingarna kan ta emot beställningar. Skillnaden mot förra avtalet är att man har möjligheter att avropa på kortare tid, använda mer telefontolkning och reducera resekostnaderna till max 200 kronor per resa, för att den tolk som är närmast ska användas. Inga kriterier bestäms för tolktjänsten som ska levereras och det krävs inte heller att tolkförmedlingen har fått medgivande för att tolken i fråga står till just den förmedlingens förfogande. Det öppnar möjligheterna för vilken tolkförmedling som helst att uppvisa en kopia av kammarkollegiets förteckning över auktoriserade tolkar och påstå sig ha tillgång till dessa, säger Shala Aramideh. Tolkförbundet anser att de upphandlingsansvariga bör göra en uppföljning och utvärdering av de tolktjänster som hittills har levererats och att de försäkrar sig om att tolkförmedlingarna kan redovisa vilka auktoriserade tolkar som de har anslutna. Enligt SKTF och STOF är tolktjänsten en del av den statliga myndighetsutövningen och ska därmed inte utsättas för konkurrens. Lösningen till rådande tolkupproret kan vara en regional tolkförmedling. Tolkupproret började jäsa i somras Det började jäsa bland tolkarna i Stockholm redan före sommaren. I Helsingborg har 40-talet tolkar bojkottat uppdrag från Region Skåne. På Helsingborgs lasarett var man tvungen att rekvirera tolkar Översättning och tolkning alla språk, alla fackområden Språkgranskning Skrivutbildningar Information Mapping från andra håll än Helsingborg. I Göteborg har man gått så långt att man delar in tolkförmedlingarna i seriösa och oseriösa förmedlingar. De man ser som seriösa av de sju tolkförmedlingarna, är de kommunala tolkcentralerna i Göteborg och Mariestad. De har avtal som binder dem att prioritera sjukvårdsauktoriserade tolkar och de betalar avtalsenliga arvoden. Lars-Erik Lindström, Inköpsdirektör för Region Skåne. Öppet för förändringar Lars-Erik Lindström, inköpsdirektör för Region Skåne, tycker inte att de har något ansvar för tolkarnas ersättning. Det här rör förhållandet mellan tolkförmedlingen och tolkarna. Om tolkarna skulle ha synpunkter på vårt agerande skulle vi i så fall ha tecknat ett individuellt avtal med varje tolk. Så är inte fallet, säger Lars-Erik Lindström och fortsätter: Dels var det inte så stora avvikelser jämfört med tidigare att vi hade anledning att reagera, och dels skulle det innebära att vi i alla upphandlingar ska ställa frågor om hur företagen hanterar förhållandet till sin personal. Det verkar inte rimligt, säger han, men tycker också att tolkförmedlingarna ska se till att det finns tillräckligt med sjukvårdsutbildade tolkar. Lars-Erik Lindström är dock öppen för en förändring när det gäller upphandlingar av tolktjänster. Jag utesluter inte att det blir en diskussion efter detta. Jag tror att många i vår organisation tycker att det är orättvist att vi hamnar i dålig dager för att ha försämrat villkoren för tolkarna. Det går inte till på det viset, men eftersom det uppfattas så får vi kanske fundera en gång till vid nästa tillfälle. Patienten i kläm Tolken är ett mycket viktigt redskap för att uppnå en säkerhet så att det inte uppstår något medicinskt missförstånd. Det finns ett stort behov inom sjukvården och att just få rätt tolk är oerhört viktigt. Patienten kommer ofta i kläm eftersom det blir mycket resonemang mellan tolk och läkare innan man är överens om vad som ska sägas. Tolken behöver många förklaringar av vad han ska föra vidare, vilket gör att patienten blir utsatt för ett orosmoment som hade kunnat undvikas. De är särskilt uppmärksamma när läkaren till exempel ger doseringsinstruktioner för medicin. Läkaren är den viktigaste personen för patienten, därför är tolken en avgörande länk dem emellan. Om en tolk inte får fram patientens budskap brister kommunikationen och det kan få allvarliga följder. I förlängningen handlar det även om psykisk hälsa att patienten känner trygghet i en ofta svår situation och därigenom får förtroende för tolken. Det vilar ett stort ansvar på en tolk som skall överföra en medmänniskans ord och tankar till en annan människa. Peter Lindskog-Bodin Semantix har samlat kompetensen från Eqvator, SpråkCentrum, Explicon, ITS Översättningsbyrå, Languageland, Abcom och TolkJouren alla språktjänster på ett och samma ställe. Vi är ledande i Norden och den givna samarbetspartnern för alla språkbehov. Semantix finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Umeå och Uppsala. Översättning: 08-506 225 00 Tolkning: 08-506 119 00 info@semantix.se www.semantix.se Auktorisation av tolkar och översättare Syftet med den statliga auktorisationen är att tillgodose samhällets behov av kvalificerade kontakttolkar och översättare. De auktoriserade tolkarna och translatorerna har genomgått ett kunskapsprov som Kammarkollegiet ordnar. De regler som styr verksamheten hittar du under Regelverket. En tolk tolkar muntliga samtal och anföranden. Auktoriserad tolk är en skyddad yrkestitel. En auktoriserad tolk kan efter särskilt prov få bevis om speciell kompetens som rättstolk eller som sjukvårdstolk. Tolkarna prövas inte i simultantolkning eller andra färdigheter med anknytning till konferenstolkning. Auktoriserad translator översätter skriftliga handlingar. Auktoriserad translator är en skyddad yrkestitel. Eftersom en översättning kan vara lika bindande som en originalhandling krävs det ofta att översättningen är gjord av en auktoriserad translator. Kammarkollegiet har tillsyn över de auktoriserade tolkarnas och translatorernas verksamhet. Den som är missnöjd med en tolk eller translator kan anmäla detta till kollegiet. Om det finns anledning till det, kan kollegiet vidta disciplinära åtgärder, antingen genom att ge tolken eller translatorn en varning eller genom att återkalla auktorisationen. En auktorisation gäller i fem år och kan därefter förnyas Källa: Kammarkollegiet

nyheter Nyheter Inget prövningstillstånd för Brommageriatriken Sedan den 21 november står det klart att personalägda Brommageriatriken i Stockholm inte kommer att få fortsätta sin verksamhet i västra Stockholm. Detta efter att Regeringsrätten avslog företagets överklagande. Dålig användning av inköpssystem gör att inköpschefernas mål inte nås Inköpen är en viktig fråga för svenska och andra företag som skulle kunna spara 10 25 procent av inköpskostnaderna med ett effektivt system. Capgeminis undersökning visar att mindre än 50 procent använder sitt inköpssystem för att spåra ordrar. Capgeminis studie What value should you expect from Supplier Relationship Management undersöker 20 inköpschefers prioriteringar för det kommande året. Dessutom granskas glappet mellan deras mål och den aktuella användningen av system för inköp och upphandling, både för företagen som helhet och för användarna. SRM (Supplier Relationship Management) innebär att man har en strategi för att hantera sina leverantörer. Leverantörerna står i direkt förbindelse med företaget i real tid, vilket ger kontroll över företagets direkta och indirekta inköp och samtidigt förvandlar leverantörerna till affärspartners och det integrerade systemet skapar affärsnytta. 20 Det var för ett år sedan som Brommageriatriken förlorade upphandlingen om att bedriva öppen och sluten geriatrisk vård samt avancerad hemsjukvård i Bromma i västra Stockholm. Nu har frågan fått ett avgörande. Det blir Stockholms sjukhem som får sköta den här vården. Brommageriatriken protesterade mot beslutet, ansökte om överprövning men fick avslag, först i Länsrätten och sedan i Kammarrätten. Och nu har även den sista instansen, Regeringsrätten, sagt sitt. Enligt Dagens Nyheter skriver rätten i sitt beslut att prövningstillstånd inte bör meddelas. När Brommageriatriken ansökte om överprövning menade man att landstinget i sin upphandling åsidosatt bland annat likabehandlingsprincipen och kravet på affärsmässighet. Folkpartiets sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg efterlyser en förändring i hur landstinget gör sina upphandlingar av vård. Birgitta Rydberg befarar att detta är en negativ signal för personal som vill ta över verksamhet från landstinget. Peter Lindskog-Bodin Begränsat genomslag Undersökningen, som också inkluderade de personer som använder inköpssystemen, visar att många företag som implementerat inköpssystem ändå inte använder dem fullt ut och har inte lyckats erhålla acceptans från användarna. Resultaten visar att inköpscheferna gärna vill standardisera hela inköpsprocessen. Samtidigt har Capgemini funnit att auktioner och webbaserad upphandling har fått ett begränsat genomslag hos företagen, vilket motverkar standardisering. Mindre än 50 procent av SRManvändarna utnyttjar programmet för att spåra ordrar. De tar i stället ut information ur systemet och kör separata rapporter för orderhantering. 20 procent av användarna spårar alltid sina ordrar utanför SRM-systemet. Bara 7 procent av inköparna använder rapportfunktionen som finns inbyggd i systemet. 35 procent använder aldrig funktionen överhuvudtaget, trots att den är till för att skapa korrekta rapporter. Det blir Stockholms sjukhem som får sköta Brommageriatriken. Många inköpare använder inköpsinformation när de arbetar fram kontrakt, men färre än 40 procent av dem kan ta fram sådana uppgifter ur sitt SRMsystem. För 60 procent av användarna är denna information otillgänglig trots att den finns i systemet. 30 procent av användarna svarade att de behöver utbildning för att kunna använda SRM-systemet mer effektivt. Inte hela vägen Michael Skordby, ansvarig för kompetensområdet inköp på Capgemini Consulting, kommenterar resultaten. Fakta om studien Det råder fortfarande en hel del förvirring om vad SRM är. Detta beror delvis på att SRM kan vara svårt att implementera och integrera. Många företag lägger ner för lite tid på att identifiera de processer och inköpskanaler som kommer att påverkas vid implementeringen, och upptäcker senare att de bara har tagit sig halvvägs och utan att realisera de besparingar de hade räknat med. De företag som effektivt infört ett inköpssystem kan minska administrationen kring inköp, få bättre avtalstrohet, reducera time-to-market och vinna konkurrensfördelar, samt locka bättre inköpare till sina organisationer. Fredrik Fermén Undersökningen baseras på intervjuer med 20 företag och organisationer som spenderar minst 100 miljoner euro och som använder ett SRM-system. Företagen kommer från Sverige, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, England, USA och Australien. Den kompletterades med intervjuer av inköpare och andra användare av SRM-systemen. Totalt genomfördes 123 intervjuer. När IKEA kom till byn Det började med att en liten by snabbt förvandlas från en deppig avfolkningsbygd till Sveriges snabbast växande ekonomi. Och sedan den dagen har inget varit sig likt. Det har gjorts många försök att beskriva utvecklingen i Haparanda sedan IKEA beslutade att etablera sig på orten. Många säger att det är det största som hänt sedan staden grundades 1809, för att ersätta Torneå, som i freden tillföll storfurstendömet Finland. De första kunderna på IKEA HaparandaTornio, det 16:e varuhuset i Sverige och det 218:e inom koncernen. Det är inte bara valfläsk I dag är utbytet mellan Torneå och Haparanda en naturlig process varje dag och det senaste året har vänt upp och ner på hela tillvaron; geografiskt, ekonomiskt och Bland medlemmarna i nätverket satsar ett flertal på biogas som fordonsbränsle, exempelvis Kristianstad, Östersund, Hässleholm, Olofström, Linköping och Stockholm. Fler kommuner planerar att inom kort göra stora investeringar i biogasanläggningar. Den breda satsningen mentalt. E4:an flyttas, nya gator tar form, tomter styckas och säljs, hotell byggs, restauranger öppnar, företag skriker efter arbetskraft och investerarna står på kö. Och Haparandabornas många arbetssökande befinner sig på arbetsförmedlingens nystartade kurs för att skriva säljande CV. Den Norrländska pessimismen begravs i djupet av Torneälvens bottensediment. Ingen vet riktigt var det hela kommer att hamna till slut, men alla har en känsla av framåtanda. Och det är inte bara politiskt valfläsk. Det är verklighet. IKEA öppnar. Samma dag som beslutet offentliggjordes började telefonerna gå varma i kommunhuset. Investeringar för 2,5 miljarder kronor är planerade, vilket inte bara är unikt för Norrland, utan hela Sverige. Jobb skapas i kölvattnet Haparandaborna är glada. Kommuncheferna är ännu gladare. Men gladast av dem alla är nog arbetsförmedlarna. Efter att ha varit en avfolkningsbygd, skriker nu företagen efter arbetskraft. Historiskt sett har Haparanda haft ungefär dubbelt så hög arbetslöshet som resten av landet. Man beräknar på biogas som fordonsbränsle ingår i kommunernas långsiktiga arbete med att minska utsläppen av växthusgaser och de deltar därmed aktivt i arbetet för att Sverige ska nå de av riksdagen antagna klimatmålen. Inom nätverket tycker man därför att det är djupt olyckligt att Volvo att 1000 jobb kommer att skapas i kölvattnet av kryssaren IKEA, och detta i en kommun med 10 000 invånare. Det skulle motsvara 100 000 nya jobb i Stockholm på ett bräde. Ett strategiskt läge för handel Hela Norrlandskusten har de senaste åren expanderat. Bygget av Botniabanan skapar en potentiell ekonomisk region mellan Sundsvall och Umeå. Flera städer runt Bottenviken har länge försökt locka till sig IKEA. Men att Haparanda avgick som segrare förvånade alla, utom haparandaborna själva. Staden har med sin position längst in i Bottenviken ett strategiskt läge för handel. Haparandas vision om att bli ett internationellt handelscentrum på Nordkalotten låg inom räckhåll. Det började med Tillväxtkonferensen Varuhuset invigdes den 15 november i år genom att Ingvar Kamprad och Sven-Erik Bucht, kommunalråd i Haparanda, enligt IKEA-tradition sågade itu en stock. Personvagnar meddelat att de har för avsikt att sluta tillverka gasbilar. Beslutet kommer inte att ändra kommunernas inriktning på val av och krav på fordonsbränsle biogas. I ett öppet brev till regeringen skriver klimatkommunerna; Det finns andra bilfabrikanter som möjliggör fortsatt satsning på biogas som fordonsbränsle. Det är ändå beklagligt att ett av Sveriges ledande bilmärken slutar med produktionen av biogasbilar och detta av flera skäl. Produktion och utveckling av biogas och biogasfordon är en viktig del i den nationella satsningen på miljöteknikexport och därmed också nya jobb i Sverige. Det är av stort symbolvärde för den internationella marknaden att i Stockholm våren 2004, där Ingvar Kamprad var en av talarna. I pausen trängde sig Haparandas kommunalråd Sven-Erik Bucht fram till den hårt uppvaktade Kamprad och lämnade över en lunta papper och sade: Vi har ett område där du enkelt når med 1,5 miljoner människor i fyra länder inom en radie av 50 mil. Kamprad blev tydligen intresserad och sedan gick det fort. Peter Lindskog-Bodin Klimatkommuner satsar på biogas som fordonsbränsle Klimatkommunerna är ett nätverk med 19 kommuner och ett landsting som arbetar aktivt lokalt för att minska utsläppen av växthusgaser. De uppmanar nu Sveriges nya regering att fortsätta med en offensiv klimatpolitik, både nationellt och internationellt, där utveckling av hållbara transportsystem och fordonsbränslen får fortsatt stöd. det land som har den största användningen av biogas som fordonsbränsle också tillverkar gasbilar. Det finns en köptrohet hos Volvoägare som har varit en faktor som underlättat för marknadsgenombrottet av biogasdrivna personbilar. Steget är inte så stort att gå från en fossildriven bil till en biogasdriven bil av det bilmärke som man är van vid. Klimatkommunerna hoppas nu att regeringen tydligt verkar för en fortsatt satsning på biogas som fordonsbränsle. De tror att det skulle vara av stor betydelse för att påverka Volvo Personvagnar att ompröva sitt beslut att lägga ned produktionen av gasbilar. Arne Öster 21

nyheter nyheter Händer och trender inom E-upphandling E-upphandling och e-handel ligger nästan alltid med i utvecklingsstrategin eller har redan på ett eller annat sätt etablerats inom kommuner, landsting och statliga myndigheter. EU har lagt fast målet att alla hinder för elektroniska inköp skall vara undanröjda 2010. Som säkert är bekant har EU lagt fast målet att alla hinder för elektroniska inköp skall vara undanröjda 2010. Och då skall minst hälften av de offentliga inköpen göras på elektronisk väg. I Sverige har regeringen beslutat att alla statliga myndigheter senast den 1 juli 2009 (vilket slutdatum den nya regeringen troligen kommer att tidigarelägga med ett år) skall ha gått över till att sända och ta emot elektroniska fakturor. Ekonomistyrningsverkets, ESV, gjorde under 2005 en Förstudie om e-fakturering för statliga myndigheter. Den visade att staten som en effekt av övergång till elektronisk fakturering skulle kunna spara fyra miljarder under en femårsperiod. Studien gav energi åt en långsiktig och målmedveten statlig satsning på att helt gå över till elektronisk handel. Utvecklingsarbetet som leds av ESV, har bland annat resulterat i det ovan nämnda beslut om övergång till e-fakturering samt beslut om att staten skall använda Svefakturan som gemensam standard. Ramavtalsupphandling ESV har under hösten genomfört en ramavtalsupphandling för infrastrukturen för e-fakturor, vars resultat beräknas vara klart före jul. Upphandlingen kommer att omfatta följande produkter och tjänster: Fakturaväxel: tjänster för överföring av elektroniska eller skannade fakturor mellan köpare och säljare, med funktion för att såväl sända som ta emot fakturor. Fakturaportal: tjänst där en leverantör kan registrera kundfakturor i ett webbformulär, som sedan skickas elektroniskt till kunden i ett på förhand fastställt format. Skanningscentral: tjänster som erbjuds för att skanna och tolka leverantörsfakturor åt mottagaren och därefter sänder dem i elektroniskt format till mottagaren. Arkivering av räkenskapsinformation kan ingå som tilläggstjänst. Elektronisk fakturahantering, EFH: stöd för den interna hanteringen av en faktura i ett elektroniskt arbetsflöde. EFH omfattar intern distribution av fakturor, kontering, attest och arkivering. EFH förutsätter e-fakturor eller skannade fakturor. Upphandlingen omfattar två kategorier lösningar, enligt följande: BAS-paketet omfattar tjänster för fakturaväxel, skanning och tolkning samt EHF i ASP-lösning. Plus-paketet omfattar tjänster för fakturaväxel med eller utan SHS-funktionalitet, tjänster för skanning och tolkning samt EHF för lokal installation. Stödpaket Parallellt med ramavtalsupphandlingen håller ESV på att ta fram ett så kallat stödpaket med basinformation, vilken löpande läggs ut på ESV:s webbplats som en sammanhållen informationsportal. Här sammanförs på ett strukturerat sätt all information som myndigheterna behöver i sitt utvecklingsarbete. Syftet är bland annat underlätta för myndigheterna att samordna sina införanden av e-faktura, så att man väljer gemensamma lösningar och standarder. I förlängningen finns strategier för ett fortlöpande erfarenhetsutbyte. I portalen skall också finnas information som riktar sig statens leverantörer. ESV har en referensgrupp knuten till e-fakturaprojektet, där ett stort antal myndigheter finns representerade, och naturligtvis drivs arbetet i nära samverkan med Verva och Sveriges Kommuner och Landsting, inkluderande den fortsatta utvecklingen inom Single Face To Industry (SFTI). ESV deltar också i internationella utvecklingsgrupper med fokus på bland annat standardiseringsfrågor. Het höst Allt fler offentliga förvaltningar arbetar målmedvetet med att successivt utveckla verksamheten mot en sammanhållen e-förvaltning. Mer funktionella webbplatser och olika e- tjänster för medborgar- och näringslivsservisservice är vanliga projekt, liksom att införa eller vidareutveckla e-handelslösningar inklusive att digitalisera hela upphandlingsprocessen. Leverantörerna av system och komponenter för de olika momenten i upphandlingsoch uppföljningsarbetet känner av det Maud Eriksson Redovisningschef, Södertälje kommun. växande intresset och kan parallellt därmed erbjuda allt mer kompletta och effektiva lösningar. En tydlig trend är att leverantörerna genom samarbeten och integrationskoncept vill kunna leverera heltäckande upphandlingssystem och lösningar, som smidigt kan integreras i redan befintliga ekonomi- och affärssystem. Samtidigt lägger man stor vikt vid att utöka antalet funktioner och utveckla lättförståliga och användarvänliga gränssnitt. Mognande system, den generella utvecklingen mot tjänsteorienterade IT-arkitektur och processtänkande bidrar till att växla upp intresset, liksom här och på annan plats i denna tidning omtalade initiativ och projekt för att driva på utvecklingen inom såväl statlig som kommunal förvaltning. ESV har under hösten genomfört en ramavtalsupphandling för infrastrukturen för e-fakturor, vars resultat beräknas vara klart före jul. Ängelholm val och strategi I Ängelholms kommun, som har en tydlig och offentliggjord upphandlingspolicy, har man fattat beslut om att successivt digitalisera hela upphandlingsprocessen. Inför valet av upphandlingssystem jämförde man under våren system från fem olika leverantörer, berättar inköpschef Agneta Normann: Efter en första utvärderingen hade vi kvar två system som uppfyllde våra kriterier. Det skulle vara enkelt och användarvänligt, kunna hantera alla moment i upphandlingsprocessen, ge stöd vid direktupphandling och rymma en avtalsdatabas. Att vi till slut valde upphandlingssystemet Kommers från Primona berodde bland annat på att det hade en tilltalande design med snygga och tydliga dokument samt att det smidigt kunde integreras mot vårt affärssystem från WM-data. Ett stort och avgörande plus för Kommers var dessutom den välutvecklade modulen för livsmedelsinköp. Kommers kan användas som en helt webbaserad tjänst som driftas av leverantören. Men för Ängelholm var det naturligt att köra systemet i en drift. Upphandlarna har lokala installationer på sina arbetsstationer och kan då arbeta helt integrerat med stationens övriga program och funktioner, medan övriga användare ute i organisationen kommer att köra programmet i webbläsaren. Ängelholm kommer också att sköta driften åt de båda samverkanskommuner Örkelljunga med fem användarlicenser och Båstad, som har en licens. Agneta Normann, som är mycket nöjd med programmet och den support man får från Primona, berättar att man nu genomför ett omfattande utbildningsprogram för alla användare. Vår satsning på användarutbildning ingår i en långsiktig strategi för att utveckla vår upphandlingsfunktion. Vi har bland annat utbildat ett 70- tal personer i systemets funktioner för avrop och direktupphandling. Vi kommer nu att gå vidare med en mer omfattande utbildning som behandlar hela upphandlingsprocessen. Agneta Normann berättar att ett initiativ inom Kommunförbundet i Skåne resulterat i att en liten grupp med representanter från kommunerna Bromölla, Trelleborg, Helsingborg och Ängelholm tagit fram ett standardiserat förfrågningsunderlag för varor och tjänster. Man har också sökt och från SOI fått ett stipendium om 10 000 kronor för att vidareutveckla dokument och säkerställa att det i alla detaljer följer upphandlingsdirektiven och LOU. Södertälje marknadsplats I Södertälje kommun gick man för ett par år sedan över till elektronisk fakturahantering med hjälp av en ny modul i sitt affärssystem från Economa vars namn numera är Pesonec Affärslösningar. Den hanterade fakturavolymen var omkring 100 000 fakturor per år från cirka 5 000 leverantörer, så det är lätt att förstå att det fanns en stor effektiviseringspotential. Vi har gjort stora tidsvinster och fått ett helt annat grepp om hela vår inköpsverksamhet. När vi kunde logga och analysera flödena och hanteringen fick vi ett bra underlag för att utveckla och bibehålla effektiva processer. Vi fick en automatisk ankomstregistrering och ett bra stöd för betalningsövervakning och automatiska påminnelser. Det blev också smidigare att löpande göra korrekta budgetuppföljningar, konstaterar Maud Eriksson, enhetschef, Redovisning och Ekonomisupport. Fortfarande skannas de flesta fakturor men antalet leverantörer som hanterar e-fakturor har ökat successivt. Redan från början lade man stor vikt vid att förändra och lägga fast standardiserade rutiner för inköp och beställningar. Vår övertygelse är att goda fakturahanteringsrutiner grundläggs vid beställningstillfället, eftersom processen startar med inköpet. Vi har därför satsat på att förändra inköpsbeteendet genom att utbilda och certifiera särskilda beställare. När vi etablerat stabila rutiner och processer ville vi gå vidare och ge våra beställare ett effektivt verktyg för att ytterligare förbättra och förenkla arbetet med inköpen, fortsätter Maud Eriksson. Det ledde till att man under hösten beslöt att ansluta sig till Gatetrades inköpsportal eller handelsplats, kallad Marknadsplatsen. Den bakomliggande tekniken utvecklades i Danmark, relaterat till ett statligt initiativ, vilket vi tidigare skrivit om Offentliga Affärer. Gatetrades Markandsplats är idag Nordens största öppna och oberoende B2B marknadsplats. Marknadsplatsens storlek och mångåriga verksamhet hade betydelse för vårt val, men det avgörande var framför allt konceptet i sig och möjligheterna att smidigt integrera Markandsplatsen med vårt ekonomi- och fakturahanteringssystem. Maud Eriksson har stora förväntningar på de möjligheter som Marknadsplatsen kan ge, såsom: Hjälpa till att säkerställa inköpsprocessen, så att rätt person i kommunen köper rätt vara till rätt pris hos rätt leverantör. Skapa konkurrens, eftersom inköparna genom marknadsplatsen smidigt får tillgång till en större marknad, vilket leder till att de vid direktupphandlingar kan göra offertförfrågningar som når ett större antal leverantörer. Det gynnar både kommunen och leverantörerna. Marknadsplatsen gör det möjligt att förenkla och effektivisera beställningsförfarandet i organisation. Visionen är att alla beställningar ska kunna ske samlat i ett system, in vilket man också hanterar leverantörsfakturorna. Målet är att personer som har ansvaret för inköpen och för ekonomihanteringen ska kunna hantera alla uppgifter via en ingång i ett gemensamt beställnings- och fakturasystem. Marknadsplatsen är en viktig pusselbit i det scenariot. I förlängningen räknar man med att en handelsportal såsom Marknadsplatsen skall kunna ersätta dagens elektroniska handel enligt SFTIsceniarierna, vilka man upplever vara för krångliga och föråldrade. Arbetet är nu inriktat på att integrera Marknadsplatsen till workflowsystemet för elektronisk handel, samt att informera kommunens leverantörer om de nya förutsättningarna och vad de kan vinna på att ansluta sig till Marknadsplatsen. Samarbete - Avtalsarkiv Vi nämnde inledningsvis trenden att leverantörerna av upphandlingssystem genom samarbeten och integrationsmoduler utvecklar sina tjänster och erbjudanden för att kunna leverera lösningar som ger ett kraftfullt stöd åt hela upphandlingsprocessen. Ett sådant exempel är det nya samarbetet mellan Oreo och BancTec. Primärt kommer BancTecs välutvecklade lösning för avtalsarkiv att anpassas för integration i Oreos upphandlingstjänst. I avtalsarkivet kan upphandlare lägga in alla inköpsavtal, så att beställaren ute i verksamheterna enkelt skall kunna göra avrop och sedan betala leverantören med hjälp av en inbyggd betaltjänst På sikt kan samarbetet få betydligt större och strategiskt mer avgörande betydelse än så. För Oreo är det naturligtvis värdefullt att få en stark, globalt verkande samarbetspartner. Och BancTec får tillgång till en heltäckande lösning för upphandlingsprocessen, vilken kan integreras med företagets plattformar för informationssökning, elektroniska arkiv, ärende- och bildhantering inkluderande systemlösningar för skanning. I förlängningen finns också möjlighet att vidareutveckla upphandlingsmodulerna för användning inom det privata näringslivet. Kent Mossheden 22 23

nyheter Enklare digital samverkan mellan kommuner vad gör dig Datorbaserade planeringssystem med anknytning till väg, järnväg och transporter används allt mer. Därför ökar efterfrågan på standardiserad information som underlag för digital samverkan, främst mellan landets kommuner. Nu är en ny standard för väg- och järnvägsnät klar som minskar dubbelarbete och sparar pengar åt kommunerna. Med hjälp av standarden kan olika verksamheter strukturera information likartat och underlätta samordning samtidigt som det blir mer kostnadseffektivt för kommuner och myndigheter. Vi har flera kunder, bland annat kommuner, som i sin verksamhet behöver utbyta information om vägar med statliga verk och företag. För att detta ska kunna göras effektivt behövs standardiserade lösningar. Standarden känns nytänkande och anpassad efter den tekniska utvecklingen och jag har stora förhoppningar på att den kommer slå igenom och användas länge, säger Torsten Hökby, Tekis, en av deltagarna i projektet. Standarden kommer bäst till användning när man ska bygga upp IT-baserad hantering av vägoch järnvägsinformation, konstruera gränssnitt samt skicka och ta emot data, byta system och systemleverantör samt administrera databaser för vägnät, cykelnät och trafikflöde. Vi har redan börjat använda oss av standarden eftersom vi utvecklar programvaror inom detta område. Branschen har länge efterfrågat ett standardiserat sätt att designa och göra välutvecklade applikationer på, och det känns därför bra att standarden nu blivit klar, säger Yngve Magnusson, Kordab, en av deltagarna i projektet. Flera av branschens aktörer har medverkat i SIS-projektet, bland annat Försvarsmakten, Stockholms Trafikkontor, Euroroads, Kordab, Lantmäteriet, Malmö Gatukontor, Wm-data, Stockholms stad - Stadsledningskontoret, Tekis, Triona, och Vägverket. Projektet är öppet för alla intressenter som vill skapa effektivare informationshantering kring vägar och transporter. Standarden är utformad för att enklare kunna utväxla data om och kring vägnäten i Sverige. Den innehåller grundläggande definitioner för hur man Det behövs en standardlösning, menar Torsten Hökby. beskriver trafiknäten och hur man knyter annan information till dessa nät. I standarden finns också funktioner som tillåter hantering av nät på olika nivåer och detaljeringsgrad. Arne Öster Norska försvaret väljer Steria Steria har vunnit ett ramavtal för leverans av utvecklingstjänster till Norska försvaret på säkra ICT-plattformar. Kontraktet har ett uppskattat värde på 50 100 miljoner norska kronor de första två åren. innovation för samarbete Detta avtal är viktigt för oss och befäster Sterias position som en av norska försvarets strategiska kompetenspartner, säger Ellen Kvindesland, försäljningsdirektör för Steria i Norge. Avtalet omfattar utvecklingstjänster till alla försvarets säkra ICTplattformar. Detta innebär stöd för drift, löpande ändringar, ändringsprojekt, underhåll och vidareutveckling av driftsverktyg och vid behov mindre anpassningar av befintliga applikationer och system. Sterias samarbete med norska försvaret startade hösten 2002, då Steria fick ett ramavtal inom ICT konsulttjänster. I juni i år fick Steria ännu ett ramavtal med det norska försvaret, denna gång inom projektledning. Fredrik Fermén 50 till 100 miljoner kronor uppskattas kontraktet som Steria drog hem uppnå under de två år. 25

ekonomi Pensionsskulden: Vilken generation ska ta smällen? Gillar du också konkurrens? Beställ Konkurrensnytt redan i dag. Gratis. Nyhetsbrevet Konkurrensnytt håller dig uppdaterad om det senaste på konkurrensområdet. 8 utgåvor per år, direkt i din brevlåda eller som pdf via e-post. Gratis. Pensionsskulden ökar och den svaga soliditeten i kommuner och landsting är ett allvarligt problem. Dubbel belastning på utbetalningar, samtidigt som de sätter av pengar för framtiden. Pensionsskulden är främst en generationsproblematik, frågan är vilken generation som skall ta smällen, säger Nils Mårtensson pensionsskuldsexpert på Skandia. Den sammanlagda oredovisade pensionsskulden uppgår till ca 250 miljarder svenska kronor. Samtidigt som den långsiktiga betalningsförmågan varierar starkt. När 40-talisterna går i pension blir skuldbördan för tjänstepensionerna allt tyngre. Slår man ut den på befolkningen är varje medborgare i Sverige idag skyldig drygt 30 000 kronor. Även om jag har en positiv inställning, väntar helt klart tuffare tider. Det är en stor fördel att göra något idag - nu. Särskilt mot bakgrund av att efterfrågan på välfärdstjänster förväntas öka kraftigt, fortsätter Nils Mårtensson. Kulmen nås om 10 år Pensionsskulden kulminerar om 10 år. Då är den som störst. Stora utbetalningar skall då betalas ut till dem som går i pension. Fram till dess kommer skulden att öka. Det gäller för kommuner och landsting att börja planera noga redan nu. Ytterst viktigt är det att man sätter sig in i problematiken och lär sig så mycket som möjligt. Det handlar om att tänka långsiktigt och jämna ut ekonomibördan över tiden för att inte skjuta över betalningsansvar till framtida generationer, menar Nils Mårtensson. Nils Mårtensson, pensionsskuldsexpert på Skandia. Börja betala av nu För att mildra framtida kostnadstryck är det en fördel om kommuner och landsting gör avsättningar redan nu, och successivt löser in delar av pensionsskulden. Ju mer en kommun sparar, desto bättre blir det naturligtvis framåt. Det gäller också att passa på när det finns goda förutsättningar, exempelvis om man nyligen sålt ett bolag och har en stark kassa. Det är ett konkret exempel på hur man kan gå tillväga för att klara av att hantera välfärden på sikt. Konsekvensen kan annars bli att det kommer att ta hårt på sjuk- och äldrevården. Skulden påverkar Sveriges samtliga kommuner Kommuner med stark ekonomi, har bättre förutsättningar att hantera situationen. Parallellt är det viktigt att även ha en helhetsbild i åtanke. Ofrånkomligt kvarstår faktum - får staten ökad belastning, påverkar det i sin tur landets samtliga kommuners ekonomi, fortsätter Nils Mårtensson. De kommuner med svag ekonomi, framförallt de mindre i glesbygderna, kan tvingas att skära ner när folkmängden minskar. Nu gäller det att dessa kommuner gör realistiska bedömningar och inte förlitar sig på att befolkningsutvecklingen skall vända. Hur påverkas pensionsskulden av tidigare pensionering? Det blir en fördyring om kommunalanställda går i pension tidigare än ordinarie pensionsålder innan det nya kommunala pensionsavtalet, KAP-KL, har slagit igenom fullt ut. Det beror på att det tidigare pensionsavtalet, PFA, var kraftigt kostnadsdrivande, medan det nya avtalet har gjorts om för att vara hållbart på sikt. Hur ser du på Sveriges ekonomi i dess helhet? Nu går det bra för Sverige och goda förutsättningar finns framåt. Men vi kommer inte ifrån att vi har stora problem på sikt i samband med att en hel generation går i pension. Detta påverkar de offentliga finanserna både när det gäller pensionerna och efterfrågan på välfärdstjänster. Vilket är det största problemet som regeringen brottas med nu? Nödvändiga åtgärder bör vidtas idag. Den främsta åtgärden för att klara välfärden på sikt är en hög sysselsättning med produktivt arbete. Det kräver en välutbildad och välmatchad arbetskraft, snarare än kortsiktiga arbetsmarknadsmässiga åtgärder. Samtidigt kommer det att krävas en diskussion om den offentliga sektorns välfärdsåtaganden. Tina Lundberg Beställ tidningen redan i dag på www.konkurrensverket.se Kort bakgrund - Nils Mårtensson Med en bakgrund på enheten för Kommunal ekonomi på finansdepartementet, med huvuduppgift att ta fram ekonomiska analyser, prognoser och nulägesanalyser till Sveriges ministrar - arbetar Nils Mårtensson sedan ett halvår tillbaka på Skandia som pensionsskuldsexpert. Tillbaka i tid har han varit ekonom på Landstingsförbundet, dessförinnan chef på pensionsskuldsenheten på pensionsföretaget KPA. Oro bland anställda, uppger rapport från KPA I en rapport som Pensionsföretaget KPA har tagit fram, uppges en klar oro bland kommun- och landstingsanställda. Nästan samtliga är bekymrade över att pengarna inte räcker till de ökande behoven inom äldreomsorgen. En klar majoritet tror att de själva kommer få det sämre än dagens pensionärer. Av rapporten framgår oro för hur de anställda på sikt skall klara av sin privatekonomi. Redovisar endast en del av pensionsskulden, enligt SCB Landsting och kommuner redovisar endast en mindre del av pensionsskulden i sina årsredovisningar. Det görs helt i enlighet med den kommunala redovisningslagen samtidigt som det strider mot god redovisningssed, enligt statistiska centralbyrån. 27

ekonomi Sektorn på miljardplus En bra affärsjurist ser längre än juridiken. Det ekonomiska läget för landets kommuner och landsting ser ljust ut. Sammantaget gör hela den landstingskommunala sektorn i år ett plusresultat på plus 19 miljarder kronor. I år räknar samtliga landsting med att kunna visa upp plusresultat - ett konststycke som man inte klarade under förra året. Även kommunerna går bra, för 2006 gör de ett sammantaget plusresultat på 14 miljarder kronor. Förklaringen till den ekonomiska framgången är bland annat att fler jobbar, vilket ger kommunerna större skatteintäkter, och att statsbidragen höjts. Den goda ekonomiska utvecklingen lär enligt en färsk prognos från Sveriges Kommuner och Landsting fortsätta i ett par år till. Därefter, alltså efter 2009, börjar dock mörka moln att torna upp sig. Ekonomerna hävdar att intäkterna från skatterna då inte kommer att räcka till för att bekosta den kommunala välfärden. Ledningen för Sveriges Kommuner och Landsting varnar därför kommunerna för att öka utgifterna genom att sänka skatterna eller öka lönerna. Pengarna kommer att behövas framöver när de äldre blir fler och alltmer vårdkrävande, menar de. I dag är det endast ett fåtal kommuner som redovisar dåliga siffror tack vare den stabila högkonjunkturen i Sverige. På många håll har man i dag ett överskott i budgeten och nu gäller det att samla i ladorna för att återställa balansen i ekonomin. Inte minst för att klara de framtida pensionsåtagandena när stora grupper offentligt anställda går i pension under de närmaste åren, säger Anders Haglund, direktör Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Anders Haglund, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Förstärkning på senare år Så var det inte för fem år sedan. Då var läget det omvända. Många kommuner och landsting brottades med ekonomiska problem och brister i styrning och ledarskap. 1/3 av kommunerna fick inte ekonomin att gå ihop. Många hade helt enkelt förbrukat sina resurser för att kunna finansiera den löpande verksamheten, berättar Anders Haglund. Under de senaste åren har dock kommunernas ekonomi förstärkts. Man har också börjat ta tag i styrproblemen genom att utveckla styrformer, vässa sitt ledarskap och tydliggöra sina ambitioner och mål för verksamheten. Uppföljning är naturligtvis A och O. Andra viktiga faktorer är viljan att utveckla och mäta produktiviteten inom olika områden där uppföljning alltså är A och O. Även en ökad samverkan mellan kommuner och mellan kommun och företag är viktiga framgångsfaktorer, förklarar han. Vilka trender kan man se? Kommuner agerar allt oftare på regional nivå. Samverkan är en nödvändighet på områden som till exempel infrastruktur där man både försöker att påverka och samarbeta med statliga aktörer som Banverket och Vägverket, menar Anders Haglund. Det kan också handla om gemensamma satsningar på turism och näringsliv. Attraktiv kärnverksamhet Kärnverksamheterna i kommunerna måste ha en hög och mätbar kvalitet. Det är självklara ingredienser för en kommuns attraktionskraft. Det kan handla om boende och planer för framtida byggande, skola och annan kommunal service, säger Anders Haglund. Sammanslagningar av kommuner tror inte Anders Haglund är en framkomlig väg. Det lönar sig inte Nu gäller det att samla i ladorna - Anders Haglund och i synnerhet inte när det gäller glesbygdskommuner. Ett ökat samarbete när det gäller kompetensförsörjning och andra frågor där det finns gemensamma intressen kan dock vara bra för flera kommuner. Det är inte heller något märkvärdigt med att orter med tidigare historiskt starka bindningar söker samarbetslösningar till gagn för alla parter. Även om dessa orter i dag skulle ligga i olika kommuner. Arne Öster Tre av fyra Privat pensionssparare saknar kunskap om avgifter STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ HELSINGBORG LONDON PARIS BRYSSEL HONG KONG SHANGHAI www.vinge.se Vinge är en av Nordens största advokatbyråer med omkring 450 anställda, varav ca 300 jurister. Vår verksamhet är helt inriktad på affärsjuridik och våra uppdrag är till stor del internationella. Vinge ingår i Scandinavian Law Alliance tillsammans med Kromann Reumert i Danmark och Thommessen i Norge samt i Lex Mundi, ett globalt nätverk för oberoende advokatbyråer. Endast en av fyra av alla som har ett eget pensionssparande vet vad de betalar i avgift till förvaltaren. Det visar en ny undersökning som AMF Pension genomförde i september. - Resultatet är oroväckande säger Ingvar Skeberg, Vice VD på AMF Pension. I Sverige har ungefär hälften av alla i åldrarna 21 till 64 år privat pensionssparande och medelspararen sparar i snitt cirka 300 kronor. Men endast 24 procent av dessa har kunskap om vilka avgifter de betalar till förvaltaren. Av dem tycker hela 59 procent att avgifterna är för höga. Avgifternas betydelse är ofta underskattad, det påverkar pensionen mer än man tror (se tabell nedan.) Det tyder på att en stor del av privatspararna varje månad lägger undan pengar utan att vara medvetna om avgifternas effekt på sparkapitalets utveckling. Den som väljer privatsparande med höga avgifter kan råka ut för en obehaglig överraskning när det är dags att ta ut pensionen, säger Ingvar Skeberg, Vice VD på AMF Pension. Tydligare information Okunskapen speglas även i att så mycket som hälften av spararna anger att de mycket sällan eller sällan följer utvecklingen av det egna pensionssparandet. Det är ingen överraskning att många ägnar lite tid åt att sin pension, men det är också ett tecken på att vi som erbjuder privat pensionssparande kan bli ännu bättre. Tydligheten när det gäller avgifter för olika pensionsprodukter behöver öka i hela branschen, säger Ingvar Skeberg. Bör jämföra aktörer Val av förvaltare styrs främst av en befintlig ekonomisk relation till bank eller försäkringsbolag. I undersökningen svarade 58 procent av dem som sparar privat att de valde förvaltare för att de redan var kund i bolaget. Det var med andra ord inte nivån på avgifterna som avgjorde valet. Givetvis ligger det i försäkringsbolagens intresse att sälja olika tjänster till en och samma kund. Och för kunden är det en bekväm lösning att lägga sitt privata sparande på, till exempel, den bank som sköter bostadslånet. Men spararen kan vinna mycket på att jämföra de olika aktörerna på marknaden, fortsätter Ingvar Skeberg. Fredrik Fermén undersökningen: Undersökningen baseras på svar från 1 154 personer i åldrarna 21 till 64 år i hela Sverige. Datainsamlingen genomfördes under 1-7 september 2006 med hjälp av en webb-baserad frågeenkät. 29

kommuner kommuner Kiruna och Trelleborg Styrda av framåtanda Kiruna kommun ger allt, Trelleborgs kommun satsar stort inför sitt kommande 750-årsjubileum. Kiruna ger järnet, säger Kenneth Stålnacke, kommunstyrelsens ordförande (s). Trots olikheterna styrs Sveriges nordligaste kommun och vår sydligaste av expansion och stark framåtanda. Här är det drag under galoscherna. En av världens modernaste gruvor LKAB, Luossavaara, Kiirunavaara AB, rekordinvesterar för framtiden. Rymd- och miljöforskningen ökar och allt fler besökare vill till Kiruna. Flygplans- och biltestningen växer och handeln visar resultat som få kan tävla med. Nu när gruvan växer så det knakar får vi bygga om Kiruna från traditionens bojor, och det gör inte saken sämre, fortsätter Kenneth Stålnacke i årsredovisningen 2005. 2007 firar Trelleborg 750-årsjubelium Nästa år slår Trelleborgs kommun på stora trumman i samband med sitt 750-årsjubiluem. Festen pågår i 365 dagar, från nyårsdagen till nyårsaftonen. Det ena arrangemanget efter det andra avlöser varandra. Föreningar, företag och många andra kommer att tillsammans med kommunala nämnder, styrelse, förvaltningar att göra festen till en händelse som verkligen sätter Trelleborg på kartan, hävdar Egil Ahl, kommunstyrelsens ordförande (s) i årsredovisning 2005. Kiruna Sveriges nordligaste kommun Med direktflyg från Stockholm på 90 minuter, 140 km norr om polcirkeln, ligger Kiruna - Sveriges nordligaste kommun med sina 23 135 invånare. Sida vid sida lever de urgamla samiska näringarna tillsammans med den högteknologi som gjort Kiruna framgångsrikt. Den omfattande rymd- och miljöforskningen har fört med sig att Kiruna har blivit ett centrum för rymdforskning på norra halvklotet. Offensiv satsning Gruvbrytning är ryggraden i näringslivet, samtidigt som Kiruna kommun även satsar stort inom rymd, turism och högskoleutbildningar. Vi lyckades nå målet 2005. Kommunens resultat blev drygt 36 mkr och i kommunen koncernens drygt 49 mkr. Ambitioner och mål som fastställdes har uppfyllts med råge, säger Kenneth Stålnacke. De lyckades dessutom sänka kommunalskatten med 10 öre. Nu finns 25 mkr avsatta och den framtida inriktningen är minst 10 mkr år. Överskottet de nu har ger möjlighet till reformutrymme som kan förbättra välfärden. Viktiga områden som Kiruna kommun satsar på är att bygga ut infrastruktur för att möjliggöra företagsetableringar, så väl som utbyggnad av turistanläggningar. Kiruna och Trelleborg kontrasternas platser Medan du möter Ishotellet i Jukkasjärvi som för sjuttonde säsongen byggs upp på nytt av snö och is, finner du vita sandstränder i Trelleborg. Samtidigt som många resenärer flyger till Kiruna, passerar stora godsmängder Egil Ahl, kommunstyrelsens ordförande (s) i Trelleborgs kommun är övertygad om att Trelleborgs 750-årsjubiluem kommer att sätta kommunen på kartan. Foto: Ingrid Wall in och ut ur landet i Trelleborg. Själva centralorten Trelleborg är en viktig industri- och hamnstad och utgångspunkt för Europavägarna 6 och 22. Trelleborgs Hamn är en av de största i landet. Inom logistiknäringen finns ett stort antal företag representerade i Trelleborg. Med hamnen som nav verkar rederier, transport- och speditionsföretag. Trelleborgs kommun satsar på bostäder, miljö och vägutbyggnader Just nu är kommunen med sina dryga 40 000 invånare inne i en mycket intensiv och genomgripande förändringsprocess. Omvandlingen av Trelleborg från industristad till attraktiv bostadsort är i full gång. Stavstensudde är en av nycklarna till Trelleborgs framtid, de åtta byarna kommer vara en given attraktion under den kommande bomässan. Goda kommunikationer är väsentliga för Trelleborgs utveckling och mycket arbete läggs ner på planering, bland annat utbyggnad av E6. Det är nu vi bestämmer färdriktningen för Trelleborg och trelleborgarna under de kommande decennierna, menar Egil Ahl, kommunstyrelsens ordförande. Stor omsorg ägnas även åt de lokala miljöfrågorna. Trelleborgs engagemang i Östersjösamarbetet Baltic Master är ett exempel på vikten av samarbete över nationsgränserna. Trelleborgs arbete inom Klimp, klimatinvesteringsprogrammet, har fått stöd av Naturvårdsverket bland annat för satsning på fjärrvärme. Det första spadtaget har tagits för anläggningen som skall förse delar av centralorten med miljövänlig fjärrvärme. Näringslivet i Trelleborg Över 2000 företag finns i Trelleborg. Några är multinationella företag som till exempel - Pergo AB, ANI Printing Inks AB, Trelleborg AB, Metso Minerals AB, Ruukki. Från Trelleborg kommer också Dux-möblerna. Ett annat företag som är välkänt är FMT som förser flygplatser världen över med passagerarbryggor. Företagandet i Kirunas kommunalråd Kenneth Stålnacke Foto: Sören Häggroth Trelleborg präglas i hög utsträckning av tillverkning, de mekaniska verkstäderna är flera, bland annat Prestando AB som levererar till bilindustrin. Service- och tjänsteföretagen i Trelleborg ökar ständigt i antal. Växande branscher är numera också finansiell utbildnings-, fastighets-, uthyrnings- och företagstjänster. Turismen i kommunerna Turismen i Kiruna kommun står för hälften av all turism i Norrbotten. Där sommarsolen lyser utan att gå ned i två månader i sträck, medan polarnatten under tre veckor i december sänker sitt täcke över bygden. Kiruna kommun har ett rikt kulturliv och en förnämlig konstsamling på 2000 verk. De anser sig ha Nordens bästa amatörteater och ett framgångsrikt musikliv. För att inte glömma skidparadiset Riksgränsen. Här finns Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise, liksom Torneträsk som är en av landets djupaste sjöar. Trelleborg är slätten som möter havet. Här finns de vita sandstränder och inbjudande strandängar och fiskelägena. Genom vindlande pilalléer finns pittoreska byar med sina små kyrkor. Trelleborgs turistbyrå har som första turistbyrå i Skåne blivit Equalityregistrerad. Equalitymärket delas ut till turistmål, anläggningar och offentliga lokaler som godkänts av föreningen Turism för alla i Sverige och syftar till att öka tillgängligheten för människor med olika typer av funktionshinder. Kiruna ett kulturellt och socialt experiment Före kommunreformationen på 70-talet ansågs Kiruna vara världens största stad med hänsyn till ytan. Kiruna byggdes som ett mönstersamhälle efter ideal som vuxit fram i Storbritannien. Det blev ett av de större skandinaviska samhällsprojekten genom tiderna. Stadsplan, husbyggande, transporter och utbildning anpassades till klimatet och människorna. Anläggandet av Kiruna blev ett av århundradets stora sociala experiment som fortfarande genomsyrar hela samhället, för att inte glömma beaktandet av det kulturhistoriska värdet. Tina Lundberg 31

kommuner ledarskap Den nya arbetstidslagen rullar på i Haninge Kommun Den nya arbetstidslagen, skall den första januari vara införd och gälla för alla kollektivavtal. Reglerna innebär stora omställningar på många arbetsplatser. I Haninge kommun har man testat den nya ALT genom Time Cares schemasystem under den gångna hösten med gott resultat. Haninge Kommun har inom äldreomsorgen haft ett schemasystem efter Time Care-modell i cirka sju år. Linda Arvidsson, som är huvudadministratör för tidssystem i Haninge Kommun och ser positivt på ett Time Carekontrakt som gäller för hela äldreomsorgen: Vi började med det här för att kunna optimera personalbemanningen, då den tidigare var väldigt statisk. Vi insåg också vikten av att kunna schemalägga efter vårdbehovet. Vilket vi får fram efter ett system som kallas vårdresursmätning, där man också lägger in möten, friskvård, administrativ tid med mera. Då får vi fram den faktiska vårdtiden. För att alla delar ska fungera krävs olika behörigheter i systemet. Utöver användare, som representerar personalen, finns systemadministratörer, huvudadministratör, huvudadministratör löner och enhetschef. Programmet i korthet För att utveckla ett schema följer man ett visst linjärt program, som utgår från vårdresursmätningen. Ett bemanningskrav läggs upp av systemadministratören tillsammans med respektive chef. Önskemål: Alla lägger in sitt eget schema efter sina egna önskemål. När vill jag vara ledig? När vill jag jobba dag respektive kväll? När vill jag ha semester? Preliminärt schema: Då tittar man på verksamhetens behov. När behövs jag? Kan jag tänka mig att jobba dag istället för kväll? Färdigt schema: När ovanstående punkter är uppfyllda delas det färdiga schemat ut två veckor innan det börjar gälla. Schemaläggning enligt ALT Den nya arbetstidslagen är ganska komplicerad i förhållande till den gamla och till vårt sätt att se på schemaläggning i Skandinavien. Därför är det till stor nytta för oss att kunna använda ett schemaläggningssystem, där alla regler och avtal finns inlagt. Vilket i sin tur innebär att alla behöver inte kunna arbetstidslagen till punkt och pricka, för att kunna schemalägga sig själva enligt gällande regler. Försöker någon att lägga in ett pass som bryter mot en regel, exempelvis dygnsvila, kommer systemet att säga ifrån och påpekar regelbrott på datorskärmen, samt en förklaring på vari regelbrottet ligger. Den nya arbetstidslagen gör att Haninge Kommun nu startar upp Time Care i hela äldreomsorgen så att schemaläggningen görs på samma sätt i hela förvaltningen. De enheter som vill ha kvar sina fasta scheman går vi bara in och kontrollerar, enligt reglerna i ATL. Linda Arvidsson, huvudadministratör för Time Cares tidssystem i Haninge Kommun. Höstens test För att tydligare kunna se konsekvenserna av ATL i samband med schemaläggning gjorde Haninge Kommun några scheman efter önskemål enligt de regler som gäller idag. Sedan lade vi in samma önskemål, men enligt de nya reglerna i ATL. Vi gav också de påhittade personerna olika karaktärer, exempelvis en pappa som har sina barn varannan vecka. Detta för att se hur de nya reglerna påverkar inte bara verksamheten utan även personalen, säger Linda Arvidsson. Konsekvenser för arbetsgivare och -tagare Om man som arbetsgivare tillfälligt måste gå ifrån reglerna vad gäller dygnsvila och veckovila, till exempel att personal måste beordras in på grund av sjukdom. Då måste arbetstagaren kompenseras, dels genom att få ersättning och dels få kompensationsledighet på nästkommande arbetspass. Man får endast göra avvikelser från dygns- och veckovilan om det är på grund av att en situation uppstår som en arbetsgivare inte kunnat förutse, som till exempel sjukdom. Det kommer att bli dyrare för arbetsgivaren att ta in personal på kvalificerad övertid, på grund av kvalificerad ersättning och eventuell täckning för personen som måste ersättas med kompensationsledighet. Det kommer även att bli svårare att bevilja byten av pass då dessa måste kontrolleras enligt fler regler än i dagsläget, säger Linda Arvidsson. Peter Lindskog-Bodin Högre kvalitet med analog analaog teknik Att vara effektiv utan elektronik - går det? Ja, det går alldeles utmärkt, menar produktivitetsgurun David Allen. Ramavtalsleverantör Informationsförsörjning 2005 Virgins ägare och koncernchef Richard Branson skulle inte klara sig utan sina anteckningsböcker. När han talar med anställda eller kunder antecknar han alltid och gör dessutom en lista över saker som omedelbart behöver fixas. Just listor är det viktigaste av alla verktyg, anser managementgurun David Allen som av den amerikanska affärstidningen Fast Company kallats världens mest inflytelserika tänkare inom produktivitet. Hans bok Getting things done, från 2001 har uppnått en kultliknande status. Outlook, Palmpilot och Blackberry, som David Allen kallar för Crackberry, är tekniska hjälpmedel tänkta att förenkla arbetet, men i många fall stör de och i värsta fall leder de till en felprioritering. Många som tröttnat på att synkronisera mobilen med datorns kalender, telefonlistan med Outlook och att alltid ha koll på e-posten med mobilen gillar David Allens teori om back-to-basics-management. Fördelen med anteckningsböcker är uppenbara i sammanhanget - batteriet tar aldrig slut, manualen existerar inte och du behöver inte vara rädd att den kraschar. Nya ögon Det analoga ledarskapet är inte teknikfientligt utan ser på det moderna arbetet med nya ögon. Enligt David Allen handlar arbete i dag om att disponera tiden och vara medveten om energinivån hos sig själv och andra. Det gäller att ha förmågan att analysera när förutsättningarna för arbetet är de bästa - något som tekniken stör. Därför är långsammare tekniker i många fall mer lämpade för arbetet. Kommunikation som tar tid och samtal med större närvaro gör att det analoga arbetssättet kräver mer eftertänksamhet, mer taktfullhet och mer kvalitet. Och det sätter människan bakom arbetet främst. Distansarbetare struntar i IT-säkerheten Att ständigt vara uppkopplad kan också ge upphov till stress och man tänker inte heller alltid på de säkerhetsrisker som finns. En undersökning som Insight Express gjort på uppdrag av Cisco visar att säkerheten är lågt prioriterad hos dem som jobbar på distans. 1 000 distansarbetare i tio länder har tillfrågats och svaren visar bland annat att var femte användare låter vänner eller familj få tillgång till Internet på jobbdatorn. Lika många surfar via grannens oskyddade trådlösa nätverk när de jobbar hemma. Att använda andras trådlösa nätverk eller låta icke anställda komma åt jobbdatorn är säkerhetsrisker som kan innebära att företagsinformation hamnar i orätta händer eller att företagets nätverk kan utsättas för hackarattacker, säger Håkan Nohre, säkerhetsexpert på Cisco i Sverige. Arne Öster Vi tar hand om alla dina dokumentprocesser: Datafångst Processer Arkivering Systemintegration Managed Services Support BancTec är en av världens ledande leverantörer av systemlösningar inom skanning, bild- och ärendehantering, informationssökning och elektroniska arkiv. De systemlösningar BancTec levererar kännetecknas av att de är verksamhetskritiska och hjälper kunderna att spara tid och pengar. Några kunder: Bankgirot, Privatgirot, Nordea, Tradimus, Plusgirot, HTF, If, RPS, Post Danmark, BBS, ABN Amro Bank, Bank of Scotland, Bank of Ireland, New Charter Housing, Vägverket, Ford Motor Credit, American Express, SmåA och British Airways. BancTec AB. Besöksadress: Årstaängsvägen 1A, 5 tr. Postadress: Box 47155, 100 74 Stockholm. Telefon: 08-744 75 00. Telefax: 08-744 75 50. E-post: mailbox@banctec.se Hemsida: www.banctec.se

ledarskap ledarskap Sven Allgurén VD vid Medavo Resultatutveckling. Offentliga Affärer har anlitat Sven Allgurén VD vid Medavo Resultatutveckling. Han kommer att svara på våra läsares frågor om ledarskap. Sven har under 19 år utbildat och coachat ledare i Sverige och har stor erfarenhet inom området. Har du en fråga som du vill ha besvarad eller belyst så sänd den direkt till; sven.allguren@medavo.se. Självklart kommer vi inte att publicera ditt namn i artikeln. Läsarnas frågor om ledarskap Vissa personer är tysta på mötet Att samla sina medarbetare med en viss regelbundenhet är viktigt för att bland annat informera, ta upp gemensamma problem eller planera för framtiden, skriver Sven Allgurén, VD Medavo Resultatutveckling. Personalmöten är en viktig källa för att styra och leda en verksamhet. Ibland uppstår det problem av olika slag med dessa möten. Att regelbundet se över och ifrågasätta mötesrutiner är betydelsefullt för en fungerande verksamhet. I detta nummer tar jag upp några frågor som berör problem som kan uppstå vid möten och som i värsta fall kan skapa osämja istället för samverkan. Inget intresse för möten Jag är ansvarig för en grupp på 8 personer sedan 3 år tillbaka. Jag har vid flera tillfällen försökt att införa att vi skall ha regelbundna möten. Efter några försök så har jag fått höra att man tycker att det inte ger något. Några medarbetare har menat att de inte har tid och att vi inte behöver ha möten. Hur skall jag göra för att få upp intresset för regelbundna möten? > Jag blir lite förvånad över ditt problem. Det verkar som om det är dina medarbetare som leder dig istället för tvärt om. Att samla sina medarbetare med en viss regelbundenhet är viktigt för att bland annat informera, ta upp gemensamma problem eller planera för framtiden. Om ett möte inte upplevs som meningsfullt så beror detta nog mer på att mötet är felaktigt upplagt eller genomfört. Det är bättre att du har korta möten oftare än att de blir långdragna och sällan. Ett fungerade möte är alltid väl förberett. Fastställ en agenda, som kan vara övergripande och samma vid varje tillfälle. Klargör mötets syfte och se till att ni tar upp sådana frågor som berör personalen. Övergripande diskussioner brukar däremot ta lång tid och inte leda fram till konkreta åtgärder. Du kan ibland även delegera ut vissa frågor till någon medarbetare, som får redogöra för ett problem som uppkommit. Det finns mycket mer att säga om mötesteknik, men följer du dessa grundregler som kommer du säkert att få ett positivt gensvar i framtiden. Möten som leder till något De möten som jag har med min arbetsgrupp leder ofta till klagomål på arbetsförhållanden eller företagsledningen. Jag upplever att vilka frågor jag än tar upp så hamnar vi ofta i dessa ändlösa diskussioner. Hur bör man bäst styra upp mötet för att undvika dessa diskussioner? > Jag är inte helt säker på att du skall undvika att ta i dessa frågor utan heller försöka lösa de konflikter som dina medarbetare vill ventilera. Det är helt uppenbart att du konfronteras med ett missnöje som ligger och jäser hos personalen. Om du försöker att undvika detta kan ni inte komma vidare med andra frågor. Lyssna på dina medarbetare. Vad är det egentligen man är missnöjd med? Försök genom att ställa frågor att förstå orsaken bakom. Låt alla komma till tals. Även de som kanske sitter tysta och som har en avvikande mening. Fråga efter konkreta förslag till lösningar. Undvik att direkt lösa problemet vid mötet. Lova istället att du skall undersöka saken. Det är vikigt att du sedan återkommer med besked oavsett om du har en lösning eller inte. Det viktiga är att du tar dina medarbetares missnöje på allvar innan det leder till långdragna surdegar. Vissa personer är tysta på mötet Vi har möten på vår avdelning en gång per vecka. Ofta så blir det mest jag och 2-3 personer till som pratar medan resten knappast säger något alls. Vi direkt tilltal så säger man att man håller med eller att man inte vet. Jag anser att allas åsikter bör komma fram. Hur bör man göra för att även de blyga skall deltaga i mötet? > Det problem som du beskriver är mycket vanligt. En del personer är mycket pratglada och andra får då svårt att komma till tals. Tänk på att mötet måste vara väl förebrett och ha ett verkligt syfte. Berätta detta i början av mötet så att alla vet vad som gäller. Om du vill få med så många åsikter som möjligt så får du nog tänka på hur du uttrycker dig. Om du frågar: Har du något att säga om detta? så kommer de blyga, som du uttrycker dig, att svara nej. Om du däremot frågar: Vilken uppfattning har du? så får du ett mer uttömmande svar. Om du har personer som avbryter ofta så måste du markera att det inte är acceptabelt. Du kan även prata med dessa personer enskilt och ge kritik på beteendet. Mötesdeltagare som kommer för sent Vi har avdelningsmöten en gång i månaden. Vid nästan varje tillfälle så är det en person som vi alltid får vänta på. Trots att jag påtalat att vi börjar prick 10.00 så verkar det som om denna person inte bryr sig. Jag var tvungen att lösa det här först är ett vanligt svar som jag får. Hur skall jag agera för att få honom att förstå att han slösar vår tid? > Tyvärr är det inte ett ovanligt beteende som du beskriver. Har man utsatt ett möte till ett visst klockslag så skall man börja då. Vänta inte på personer som kommer sent. Risken Några medarbetare har menat att de inte har tid och att vi inte behöver ha möten. Fråga till Sven Allgurén. att alltid vänta på någon är att övriga också börjar komma för sent eftersom mötet aldrig börjar i tid. Ha alltid en agenda för mötet. Dokumentera alltid vad ni kommit fram till och anteckna också klockslag när sent ankomna personer dyker upp. Ett problem med senkomna deltagare är att de inte får korrekt information eller tar del av diskussionerna. Det kan då falla tillbaka på verksamheten och på dig själv om du är ansvarig. Du kan lösa det genom att utse en person som informerar de personer som kommer för sent. Men kom ihåg: börja alltid mötet på utsatt tid. 34 35

gis Idé: Hantera stadens infrastruktur, både under och ovan jord. Autodesk, Autodesk Map och Autodesk MapGuide är registrerade varumärken eller varumärken tillhörande Autodesk, Inc., i USA och/eller andra länder. Alla andra varunamn, produktnamn eller varumärken tillhör sina respektive innehavare. 2006 Autodesk, Inc. All rights reserved. Kartdagar 2007 förenar oss Konferensen Kartdagar 2007 Geografisk information & IT förenar oss arrangeras i Elmias lokaler i Jönköping den 21-23 mars. Arrangemanget genomförs av Kartografiska Sällskapet i samarbete med Utvecklingsrådet för Landskapsinformation (ULI) och MBK-leverantörernas Intresseförening. För många är geografisk information synonymt med kartor. Detta är fortfarande en viktig produkt, men området är mycket, mycket större än så. Bland de viktigaste landvinningarna under de senaste åren finns geografiska informationssystem (GIS), satellitnavigering (GPS) och Internetbaserade informationstjänster. I kombination med avancerad datainsamling från satelliter, flygplan, laser och andra digitala sensorer spänner den geografiska informationstekniken över ett stort område. Geografiska databashanterare kan i dag hantera, analysera, dokumentera och vara beslutsstöd för avancerade tillämpningar för till exempel transportplanering, väderprognoser, kärnbränslehantering och kommunal verksamhetsstyrning. Geografisk informationsteknik är ett av de snabbast växande teknikområdena i Sverige. Under de senaste tio åren har området vuxit med 30 procent per år. Nya positioneringsmetoder och informationssystem står för den största delen. Effektivare vardag Ny teknik och information förenar oss människor. Den gör vårt arbete och vår vardag effektivare, ofta i kommunikation med andra. Konferensen vänder sig till alla som arbetar med geografisk IT inom statlig, kommunal och privat verksamhet. I programmet som utgår från arrangörernas intresseområden kommer det att finnas intressanta teman för beslutsfattare, utvecklare, användare, forskare och andra specialister. Arrangemanget genomförs med hjälp av Kartografiska Sällskapets lokalavdelning i Jönköping och med Elmia. GIT-mässan I samband med konferensen Kartdagar 2007 arrangeras en teknisk utställning av MBK-leverantörernas intresseförening. Detta är Sveriges största mässa och utställning inom området geografisk informationsteknik. Här finner du produkter och tjänster inom GIS, geografisk IT, GPS, geodesi, fotogrammetri, kartografi, visualisering, laserskanning och mycket annat. GIT-mässan är forumet och mötesplatsen för professionella aktörer inom GIT-området. Till konferensen och mässan kommer över 2 000 personer under tre dagar. Presentation av produkter Utställarna kommer, förutom på mässan, att presentera det nyaste och fräschaste inom alla produktområden i form av föredrag. Du kan fritt besöka dessa föredrag under konferensen Kartdagar 2007. Arne Öster Verklighet: För att kunna hantera stadens infrastruktur, under såväl som ovan jord, måste man kunna skapa, administrera och ta del av stadens kartdata. Med en programvara från Autodesk, företaget som integrerade CAD- och GIS, blir det möjligt. Välj mellan Autodesk Map 3D, Autodesk MapGuide Enterprise och Autodesk Raster Design med dessa produkter har du en komplett lösning som hjälper dig att öka effektiviteten och produktiviteten i alla led. Besök www.autodesk.se/map3d om du vill komma i kontakt med en av våra återförsäljare, ladda ned teknisk information eller läsa om andra kunder och deras lösningar. Autodesk Map 3D Nationell strategi för hanteringen av GIT Regeringen har gett Lantmäteriverket i uppdrag att tillsammans med Geodatarådet och i samråd med andra berörda myndigheter samt Sveriges Kommuner och Landsting utarbeta en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet. Huvudsyftet med strategin är att den ska vara vägledande för alla aktörer i Sverige när det gäller att åstadkomma en effektivare hantering av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation med andra ord vara det gemensamma underlaget för Sveriges SDI (Spatial Data Infrastructure) och för Sveriges agerande inom europeisk och internationell samverkan inom området. Uppdraget ska redovisas till regeringen den 30 mars 2007. För att bereda förslag till strategin samt förbereda andra insatser överenskoms vid Geodatarådets första möte den 12 september att inrätta fem arbetsgrupper enligt följande: Användarkrav Metadata Specifikation av innehåll, inklusive samverkansfrågor Tekniska lösningar, framför allt för tillhandahållande av informationen inklusive Geoportal Organisation och regelverk Nationell strategi Utöver dessa arbetsgrupper kommer det att finnas andra möjligheter att delta i arbetet och lämna synpunkter på innehållet i strategin, bland annat kommer ett antal seminarier att genomföras för att belysa gemensamma synpunkter och krav vad gäller till exempel behov av kompetensutveckling samt forskning och utveckling. Ett öppet seminarium kring geodatastrategin kommer att hållas den 7 december i Stockholm och den 8 februari kommer en hearing att genomföras om förslaget till nationell geodatastrategi. Arne Öster 37

RIKSGÄLDSKONTORET HAR SAGT SITT OM VILKET KORT MAN BORDE HA PÅ JOBBET. VAD SÄGER DU? Med ett Eurocard på jobbet får ni en smar tare administration. Vilket sparar både tid och pengar. Istället för många fak turor från olika håll, samlas nämligen allt på en faktura en gång i månaden. Vill ni ha ett kort med specifik köpgräns på respektive innehavare, väljer ni inköpskortet Purchasing. Planerar ni att flyga mycket så väljer ni tilläggstjänsten SAS Travel Pass Cor porate, som för vandlar ditt Eurocard till en flygbiljett hos SAS. Till saken hör att Eurocard accepteras överallt i hela världen. Det här är några av de fördelar och möjligheter som följer med ett Eurocard. Och som ligger till grund för att Riksgäldskontoret utsett oss till första handsval i den statliga upphandlingen av betalkort. juridik Nya LOU: En tydligare reglering De föreslagna nya lagarna om offentlig upphandling kommer inte att medföra några dramatiska förändringar i sak och kommer sannolikt inte heller att påverka antalet överprövningar, menar Peter Forsberg, biträdande jurist, Advokatfirman Vinge, Stockholm. sektorn. Den föreslagna upphandlingsformen konkurrenspräglad dialog tar särskilt sikte på denna typ av kontrakt genom vilken en upphandlande myndighet kan föra en dialog med leverantörer om hur dess behov bäst kan tillgodoses, något som kanske inte alltid kan definieras tydligt i ett förfrågningsunderlag i affärsmässighet, skrivs om men dess innehåll förblir oförändrat påpekar Peter Forsberg. Det finns ganska få vägledande domstolsavgöranden och då generalklausuler ger domstolarna ett visst tolkningsutrymme blir praxis ganska spretig. Därför tror han att det nya regelverket sannolikt inte kommer att påverka antalet överprövningar. Det handlar mycket om en tydligare reglering som, i mångt och mycket, kodifierar upphandlingspraxis på marknaden, säger Peter Forsberg. Vilka är de viktigaste förändringarna? Det föreslagna nya regelverket har en kronologi som följer upphandlingsprocessen. Det blir därför mer överskådligt och användarvänligt. I sak kodifierar regelverket till stor del rådande upphandlingspraxis på marknaden, till exempel införs bestämmelser om ramavtal som är vanligt förekommande i praktiken men som hittills varit knapphändigt Priset används i princip som enda och avgörande kriterium vid upphandling av standardprodukter. reglerat. Flexibilitet är annars ett utmärkande drag. I dagsläget är till exempel möjligheten till förhandlad upphandling, som ligger närmast till hands vid komplicerade kontrakt, begränsad inom den klassiska förväg. Ökade möjligheter att hantera upphandlingen elektroniskt kan även minska tidsåtgången för upphandlingen, säger Peter Forsberg. Generalklausulen, principen om Peter Forsberg, biträdande jurist, Vinge. Vad bör man tänka på vid upprättandet av ett förfrågningsunderlag? God förberedelse är det viktigaste rådet. Att först göra en behovsanalys och sedan ställa klart avgränsade, väl definierade och mätbara krav och kriterier, konstaterar Peter Forsberg. Priset används i princip som enda och avgörande kriterium vid upphandling av standardprodukter. För att identifiera de utvärderingskriterier som utöver pris ger det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet bör man tänka till i förväg. Att definiera till exempel kvalitet är inte alltid en lätt uppgift, säger Peter Forsberg. Arne Öster Konkurrens ger förutsättningar för goda affärer Det uppstår lätt konkurrensproblem när statliga myndigheter, kommuner och landsting agerar på en konkurrensutsatt marknad. Därför är det viktigt att konkurrensen sker på lika villkor. Kommuner, landsting och statliga myndigheter samarbetar ofta för att kunna göra förmånliga inköp Per-Arne Sundbom, konkurrensråd på Konkurrensverket. till nytta för samhällsekonomin och konsumenterna. Under vissa förutsättningar kan ett sådant samarbete begränsa eller skada konkurrensen på marknaden. När kommuner, landsting och statliga myndigheter samordnar sina inköp, till exempel i form av inköpscentraler, kan också leverantörerna få ökat intresse av att samverka för att stärka sin ställning. En utveckling mot ökad koncentration bland både köpare och säljare kan begränsa konkurrensen med högre priser och sämre kvalitet på varor och tjänster som följd. Mindre företag har svårt att hävda sig På Konkurrensverket har man svårt att se poängen med närmast branschupphandlingar, som en del ramavtalsupphandlingar innebär. Alla de stora aktörerna är med och ska dela på kakan medan mindre företag har svårt att hävda sig. Många offentliga beställare bör bli bättre på att beakta förutsättningarna för en effektiv konkurrens vid upphandling. Det innebär till exempel att upphandlingarna inte ska göras på ett sådant sätt att enbart ett fåtal stora företag kan lämna anbud medan andra ställs utanför, säger Per-Arne Sundbom, konkurrensråd på Konkurrensverket. Erfarenheterna visar att det är svårt att åtgärda underprissättning av privata företag med konkurrenslagen. Det är ännu svårare när kommuner, landsting eller statliga myndigheter underprissätter. Konkurrensverket undersöker karteller - Sedan är det viktigt att leverantörer inte handlar i strid med konkurrensreglerna genom att gå samman vid anbudsgivning och sätta konkurrensen ur spel. Konkurrensverket har börjat ägna allt större intresse åt kartellbildning vid upphandling. Det beror helt enkelt på att kravet på transparens vid upphandling underlättar för leverantörerna att bilda karteller vid anbudsgivningen. Just nu behandlas i domstol det största kartellmål vi haft i Sverige och som gäller Vägverkets upphandling av asfaltbeläggningsentreprenader. Vi vill gärna att offentliga beställare kontaktar Konkurrensverket vid misstankar om kartellbildning. Då ökar våra möjligheter att lägga pussel och avslöja karteller vilket kan innebära avsevärda besparingar för samhället. I asfaltkartellen har Vägverket visat att priserna sjönk med 20-25 procent i vissa regioner när den misstänkta kartellen avslöjades, säger Per-Arne Sundbom. För att få underlag för att föreslå förbättringar vid offentlig upphandling driver vi ett projekt som handlar om överprövningarna under första halåret 2006. Vi hoppas att undersökningen ska ge oss en bra bild om problemens inriktning och omfattning, förklarar Per-Arne Sundbom. Arne Öster VILL DU VETA MER? GÅ IN PÅ EUROCARD.SE ELLER RING VÅR FÖRSÄLJNINGSAVDELNING PÅ 08-14 67 45. 39