Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp

1(1) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Missiv externremiss Ordinationsorsak och angränsande begrepp I samband med regeringsuppdraget att ta fram en nationell källa för ordinationsorsak, i form av ett strukturerat kodsystem, har ett tjugotal begrepp i Socialstyrelsens termbank inom området läkemedelshantering setts över och reviderats av en arbetsgrupp. Dessutom har två nya begrepp definierats (se bilagan Förklaringar till remiss för ordinationsorsak för mer information). Arbetsgruppen har bestått av både interna och externa representanter. Terminologiarbetet genomförs inom Socialstyrelsens terminologiuppdrag. I terminologiuppdraget ingår att samordna, utforma och kommunicera nationellt överenskomna begrepp och termer inom fackområdet vård och omsorg dvs. både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Utgångspunkterna för terminologiarbetet är individens och patientens säkerhet, kvalitet i vård- och omsorgsarbetet, kommunikation och samverkan mellan huvudmän samt öppen redovisning av vårdens och omsorgens resultat. Målet är att interna och externa intressenter lägger samma innebörd i de enskilda begreppen och använder de rekommenderade termerna på ett enhetligt sätt. Nationellt överenskomna begrepp och termer publiceras i Socialstyrelsens termbank. För mer information se http://app.socialstyrelsen.se/termbank/. Den övergripande frågan är: finns det synpunkter på termer och definitioner för de reviderade och nya begreppen och på tillhörande kommentar och användningsområde (se bilaga Remissunderlag ordinationsorsak april 2013 extern)? I termlistan finns utrymme för remissmottagarens svar och synpunkter kring begreppen. Se även bilagan Nuvarande termer och definitioner i termbanken som visar hur begreppen ser ut i termbanken idag, före revidering. Tacksam för svar via e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se senast den 3 maj 2013. Frågor besvaras av Karin Ahlzén, karin.ahlzen@socialstyrelsen.se. Med vänlig hälsning Karin Ahlzén Bilagor Remissunderlag ordinationsorsak april 2013 extern Förklaringar till remiss för ordinationsorsak Nuvarande termer och definitioner i termbanken Informationsblad terminologiremiss Sändlista remissmottagare

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(10) Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. Definitionen inleds med det överordnade begreppet. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym och avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information om terminologiska skrivregler och om skillnaden mellan definition och ordförklaring, se dokumentet Informationsblad terminologiremiss. Besvarad remiss skickas senast den 3 maj 2013 till: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 2(10) Förslag att ta ställning till (nya samt reviderade termposter) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd Indikationer kan utgöras av diagnoser, symtom, tillstånd eller eventuell risk för framtida tillstånd. Exempel på indikationer: akut sinuit, smärta, takykardier, förhöjd kariesrisk. I praktiken uttrycks indikationer ofta som själva åtgärden eller avsikten med åtgärden, t.ex. behandling av akut sinuit, lindring av smärta, behandling av takykardier eller förebyggande mot karies. tillstyrker term def ja nej ja nej synpunkter på term, definition och kommentar I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet som utgör skäl för behandling med en viss läkemedelsprodukt. För läkemedel talar man ofta om godkända indikationer. Det är de indikationer som ingår i indikationstexten i den så kallade produktresumén. Produktresumén är den text som Läkemedelsverket har godkänt för en viss läkemedelsprodukt. Det finns även indikationer som inte är godkända men som beskriver andra användningsområden baserade på patienters behov. Ett skäl till detta är att det finns stora patientgrupper, t.ex. barn, multisjuka eller äldre, som av olika skäl inte omfattats av det kliniska prövningsprogrammet inför godkännande, och vars specifika behov därför inte har kunnat hanteras fullt ut inom godkända indikationer.

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 3(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej ordinationsorsak indikation som en ordinatör anger som skäl till en viss ordination Ordinationsorsak utgörs av den aktuella, valda indikationen för en viss behandling av en viss patient. Vid läkemedelsordination användes tidigare termen förskrivningsorsak, men den har utgått till förmån för ordinationsorsak, som är ett vidare begrepp. synpunkter på term, definition och kommentar kontraindikation omständighet som utgör skäl för att inte vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med kontraindikation omständighet som utgör skäl för att en viss läkemedelsprodukt inte bör sättas in. ordination läkemedelsordina tion beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälsooch sjukvårdsåtgärd ordination som avser läkemedelsbehandl ing Exempel på ordinationer: läkemedelsbehandling och andra typer av behandlingar, specialkost, fysisk aktivitet. Termen ordination används även om den åtgärd som ordinerats. Den person som ordinerar benämns ordinatör. Se även 1 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården.

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 4(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej läkemedel substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur eller kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos Inkluderar vissa utvärtes läkemedel och naturläkemedel. Jfr Socialstyrelsens föreskrifter (2001:17) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. synpunkter på term, definition och kommentar

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 5(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej vidbehovsordinat ion ordination enligt generella direktiv ordination som avser läkemedelsbehandl ing där patienten själv får bedöma doseringen, inom givna ramar, beroende på omständigheterna ordination av läkemedel som gäller för patienterna på en viss enhet vid vissa angivna tillstånd, utan att en särskild individuell ordination behöver ges Doseringstillfället vid vidbehovsordination styrs av t.ex. tidsaspekt, villkor eller behov. I vissa sammanhang kan det vara en annan person än patienten själv som gör bedömningen, t.ex. en sjuksköterska eller anhörig. Synonym: vid behovordination Socialstyre lsens föreskrifte r och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedel shantering i hälsooch sjukvården. synpunkter på term, definition och kommentar

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 6(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej behandlingsända mål (vid ordination:) avsikt med ordinerad behandling så som ordinatören beskriver den för patienten Vid förskrivning av läkemedel ska ändamålet anges på receptet, och vid expediering på apotek skrivs det ut på etiketten som klistras på förpackningen. Exempel på behandlingsändamål: mot bihåleinflammation, mot smärta, mot oregelbunden hjärtrytm, förebygger karies. synpunkter på term, definition och kommentar

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 7(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej förskrivning utfärdande av recept, livsmedelsanvisnin g, hjälpmedelskort eller dosrecept av behörig hälso- och sjukvårdspersonal En person behörig att förskriva kallas förskrivare. Termen förskrivning kan även stå för själva resultatet av att förskriva. För detta begrepp används, framför allt inom apoteksverksamhet, även termen expeditionsunderlag eller expedieringsunderlag. Yrkeskategorier behöriga att utfärda förskrivningar är läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och veterinärer enligt 2 kap. 3-11 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. I dessa föreskrifter används förordnande som en samlingsterm för förskrivning och rekvisition. synpunkter på term, definition och kommentar Se t.ex. Socialstyrelsens föreskrifter (2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:21) om rätt för barnmorskor att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Se även Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel. förskrivare se under kommentar till förskrivning

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 8(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej insättning utsättning expediering (av läkemedel:) påbörjande av behandling med en viss läkemedelsprodukt, som beslutats av ordinatör (av läkemedel:) avslutande av behandling med en viss läkemedelsprodukt, som beslutats av ordinatör (inom läkemedelsstatistik en och apoteksverksamhet en:) färdigställande och utlämning av förskrivet eller rekvirerat läkemedel, hjälpmedel, livsmedel och teknisk sprit Observera att den ordinatör som sätter ut en läkemedelsprodukt kan vara en annan än den som satte in läkemedelsprodukten. Se även Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. synpunkter på term, definition och kommentar

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 9(10) term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker term tillstyrker def ja nej ja nej rekvisition beställning (av något) från större förråd e.d. Inom läkemedelsstatistiken innebär rekvisition "handling som utgör beställning av läkemedel eller teknisk sprit från ett apotek, till en vårdenhet". Nationalen cyklopedin s ordbok synpunkter på term, definition och kommentar Termen rekvisition kan användas både om aktiviteten (att beställa) och resultatet (en beställning). Verksamhetschef har rätten att beställa läkemedel och kan delegera rätten till lämpliga personer. dospatient à-pris patient som givit samtycke till att få vissa av sina läkemedel dosdispenserade samt till att ge förskrivare och legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal tillgång till receptinformation som finns lagrad hos Apotekens Service pris för en viss enhet av en vara eller av ett utfört arbete Inom läkemedelsstatistiken innebär à-pris "apotekens utförsäljningspris (AUP) för den period inom vilken expeditionen ägt rum". enhetspris

Bilaga 1 Termlista samt svarsmall Ordinationsorsak och angränsande begrepp 10(10) Termposter som föreslås strykas ur termbanken: term definition kommentar och användningsområde synonym källa tillstyrker doseringsanvisning förordnare aktuell läkemedelsordination tidigare läkemedelsordination (för läkemedelsprodukt:) beskrivning av dosering, användning och ändamål riktad till patient se huvudterm förskrivare läkemedelsordination som avser en pågående läkemedelsbehandling läkemedelsordination som avser en avslutad läkemedelsbehandling I doseringsanvisningen kan doseringsvillkor anges, t.ex. "i samband med menstruation", "vid sömnsvårigheter", "vid värk". ApoDos se kommentar ApoDos är Apoteket AB:s varumärke för sin tjänst för dosdispenserade läkemedel tillstyrker term def ja nej ja nej synpunkter på term, definition och kommentar Se dosrecept i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.

1(4) Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Bilaga 2 Förklaringar till remiss för ordinationsorsak Termlistan i remissunderlaget visar hur de aktuella termerna och definitionerna (med tillhörande kommentarer och synonymer) är tänkta att presenteras i termbanken efter revidering. I bilagan Nuvarande termer och definitioner i termbanken visas hur begreppen ser ut i termbanken idag, före revidering. Arbetsgruppen föreslår att två nya begrepp läggs till i termbanken (föreslagna definitioner finns i den bifogade termlistan): ordination enligt generella direktiv behandlingsändamål Vi föreslår att följande fem termposter stryks från termbanken av olika skäl: doseringsanvisning förordnare aktuell läkemedelsordination tidigare läkemedelsordination ApoDos Doseringsanvisning stryks eftersom uttrycket inte är en fackspråklig term i egentlig mening, och eftersom den definition och kommentar som idag finns i termbanken är missvisande. Förordnare stryks eftersom begreppet inte är synonym till förskrivare, som det står i termbanken idag. Aktuell läkemedelsordination stryks eftersom begreppet kan anses vara självförklarande. Definitionen tillför inte mer information än termen ger. Tidigare läkemedelsordination stryks eftersom begreppet kan anses vara självförklarande. Definitionen tillför inte mer information än termen ger. ApoDos stryks eftersom det numera finns flera dosaktörer på marknaden än Apoteket AB (som begreppet refererar till). För följande 15 termposter föreslår vi att nuvarande term, definition eller kommentar revideras: indikation ordinationsorsak kontraindikation ordination läkemedelsordination läkemedel

SOCIALSTYRELSEN 2(4) vid behov-ordination förskrivning förskrivare insättning utsättning expediering rekvisition dospatient à-pris Indikation: Definitionen är oförändrad. Kommentaren har reviderats eftersom den tidigare kommentaren gav en felaktig bild av skillnaden mellan indikation och ordinationsorsak. Genom att ge exempel på indikationer och hur de kan uttryckas i praktiken hoppas vi ge en tydligare bild av begreppet. Vi har även utvecklat kommentaren om godkända och ej godkända indikationer i läkemedelssammanhang. Ordinationsorsak: Definitionen har ändrats och bygger nu på begreppet indikation. Genom att lägga in indikation i definitionen hoppas vi ge en tydligare bild av hur begreppen indikation och ordinationsorsak hänger ihop. I kommentaren har vi strukit exemplen på skillnaden mellan indikation och ordinationsorsak eftersom de var missvisande. Kommentaren om den tidigare använda termen förskrivningsorsak har omformulerats. Arbetsgruppen har diskuterat ifall ordinationsorsak över huvud taget ska definieras i termbanken som ett fackspråkligt begrepp, eftersom det inte är ett uttryck som används i vården i någon större utsträckning. Vi tror ändå att det finns fördelar med att ha begreppet i termbanken eftersom det är viktigt att beskriva begreppet i förhållande till indikation. Dock har vi förtydligat i kommentaren att ordinationsorsak är det samma som vald indikation. Det är inte säkert att uttrycket ordinationsorsak kommer att vara synligt för ordinatören i it-systemens gränssnitt, det kan vara mer naturligt att använda t.ex. vald indikation. Men eftersom uttrycket ordinationsorsak finns med i föreskrifter och ingår i nationella uppdrag så bör det vara sökbart i termbanken. Dessutom är det troligt att uttrycket kommer att bli mer använt i framtiden. Kontraindikation: Definition är oförändrad. Exemplen i kommentaren har strukits eftersom de ansetts vara överflödiga, och eftersom det är svårt att välja lämpliga exempel som inte kan ifrågasättas. Ordination: Definitionen är oförändrad. En kommentar har lagts till om att termen ordination även används om den åtgärd som ordinerats. Den tidigare kommentaren om vilka yrkeskategorier som är behöriga att ordinera och

SOCIALSTYRELSEN 3(4) förskriva läkemedel har strukits. Detta eftersom det inte räcker att tillhöra en viss yrkeskategori för att vara behörig att ordinera och förskriva läkemedel. Läkemedelsordination: Definitionen är oförändrad, däremot har alla kommentarer strukits. Kommentaren I sluten vård görs endast en ordination, men i öppen vård krävs endast en förskrivning är missvisande och bör därför inte stå kvar. Kommentaren om indelning av läkemedelsordination togs bort dels för att den innefattar begrepp som strukits ur termbanken (förändrande läkemedelsordination och bekräftande läkemedelsordination), och dels för att relationen mellan läkemedelsordination och insättning resp. utsättning är så självklar att den inte behöver nämnas. Läkemedel: Vi föreslår några språkliga ändringar i definitionen för att den ska stämma bättre överens med legaldefinitionen av läkemedel enligt 1 Läkemedelslagen (1992:859). Vid behov-ordination: Vi föreslår att rekommenderad term och synonym byter plats eftersom det bättre speglar hur termerna används. Således blir vidbehovsordination ny rekommenderad term, och vid behov-ordination blir synonym. I definitionen har den insnävande parentesen (av läkemedel:) strukits, och läkemedelsordination har bytts ut mot ordination som inledande ord i definitionen. Båda dessa ändringar har gjorts för att skapa en smidigare definition, utan upprepningar av ordet läkemedel. I övrigt är definitionen oförändrad. En kommentar har lagts till om att det i vissa sammanhang kan vara en annan person än patienten själv som gör bedömningen, t.ex. en sjuksköterska eller anhörig. Förskrivning: Aktören (behörig hälso- och sjukvårdspersonal) har lagts till i slutet av definitionen, för att definitionerna av ordination och förskrivning ska vara mer enhetliga. I övrigt är definitionen oförändrad. En kommentar har lagts till: Termen förskrivning kan även stå för själva resultatet av att förskriva. För detta begrepp används, framför allt inom apoteksverksamhet, även termen expeditionsunderlag eller expedieringsunderlag. En skrivning har också lagts till om att förordnande är samlingsterm för förskrivning och rekvisition i Läkemedelsverkets föreskrifter (2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Förskrivare: De synonymer som ligger i termbanken idag till termen förskrivare (förordnare, receptutfärdare, utfärdare) stämmer inte och stryks därför. Den kommentar i termposten som hänvisar till Läkemedelsverkets föreskrifter är inte relevant eftersom föreskrifterna inte längre är aktuella. Vi föreslår att ersätta hela kommentaren med se under kommentar till förskrivning (eftersom förskrivare ändå nämns i termposten för förskrivning).

SOCIALSTYRELSEN 4(4) Insättning: Ordet användning i definitionen har bytts ut mot behandling, eftersom en behandling startas av en ordinatör medan användningen snarare är kopplad till patientens egen användning av läkemedlet. Ett tillägg har också gjorts i slutet av definitionen för att framhålla att insättningen sker till följd av en ordination. Utsättning: Samma ändringar som för begreppet insättning. En kommentar har lagts till om att den ordinatör som sätter ut en läkemedelsprodukt kan vara en annan än den som satte in läkemedelsprodukten. Expediering: I definitionen har förskrivet läkemedel bytts mot förskrivet eller rekvirerat läkemedel. En korshänvisning till termposten för rekvisition ska också läggas till. Rekvisition: Definitionen är oförändrad. Hänvisningen till LVFS 1997:10 i kommentaren har strukits eftersom föreskrifterna har ersatts med 2009:13. Vi har inte lagt till någon hänvisning till de nya föreskrifterna eftersom begreppet rekvisition är insnävat till öppenvårdsapotek i 2009:13. Dospatient: Den tidigare definitionen behövde uppdateras och stämmer nu bättre överens med Apotekens Service definition av begreppet. À-pris: Definitionen är oförändrad. Förklaringen till AUP i kommentaren har ändrats från Apoteket AB:s utförsäljningspris till apotekens utförsäljningspris.

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) term definition kommentar och användningsområde synonym källa indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet som utgör skäl för insättning av en viss läkemedelsprodukt. Senast beslutad 2011 Exempel på skillnaden mellan indikation och ordinationsorsak: En läkemedelsprodukt sätts in på indikationen svår KOL, medan ordinationsorsaken är att minska besvärande slembildning eller hosta. En läkemedelsprodukt sätts in på indikationen artros, medan ordinationsorsaken är att minska smärtan i knäet. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA (European Medicines Agency) eller Läkemedelsverket beslutar vilka indikationer som är godkända för varje läkemedelsprodukt. Se även Socialstyrelsens publikation Förskrivningsorsak vid läkemedelsordination, 2006-107-25. Där används termen förskrivningsorsak.

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 2(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa ordinationsorsak skäl till ordination som ordinatör anger Exempel på skillnaden mellan indikation och ordinationsorsak: Beslutad 2011 En läkemedelsprodukt sätts in på indikationen svår KOL, medan ordinationsorsaken är att minska besvärande slembildning eller hosta. En läkemedelsprodukt sätts in på indikationen artros, medan ordinationsorsaken är att minska smärtan i knäet. Se även Socialstyrelsens publikation Förskrivningsorsak vid läkemedelsordination, 2006-107-25. Där används termen förskrivningsorsak. kontraindikation omständighet som utgör skäl för att inte vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med kontraindikation omständighet som utgör skäl för att inte sätta in en viss läkemedelsprodukt. Beslutad 2011 Det blodförtunnande läkemedlet warfarin ska inte sättas in efter hjärnblödning.

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 3(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa ordination beslut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal som är avsett att påverka en patients hälsotillstånd genom en hälso- och sjukvårdsåtgärd Exempel på ordinationer: läkemedelsbehandling och andra typer av behandlingar, specialkost, fysisk aktivitet. Den person som ordinerar benämns ordinatör. Senast beslutad 2011 Yrkeskategorier behöriga att ordinera och förskriva läkemedel är läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och veterinärer. Se även 1 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. läkemedelsordination ordination som avser läkemedelsbehandling De individuella läkemedelsordinationerna kan indelas i ordination som avser utsättning, förändrande läkemedelsordination, ordination som avser insättning och bekräftande läkemedelsordination. Beslutad 2005 I sluten vård görs endast ordination, men i öppen vård krävs även en förskrivning.

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 4(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa läkemedel vid behov-ordination substans eller kombination av substanser som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att behandla eller förebygga sjukdom hos människor eller djur eller kan användas på eller administreras till människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller i syfte att ställa diagnos (av läkemedel:) läkemedelsordination som avser läkemedelsbehandling där patienten själv får bedöma doseringen, inom givna ramar, beroende på omständigheterna Inkluderar vissa utvärtes läkemedel och naturläkemedel. Jfr Socialstyrelsens föreskrifter (2001:17) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Doseringstillfället vid vid behov-ordination styrs av t.ex. tidsaspekt, villkor eller behov. Synonym: vidbehovsordination Senast beslutad 2005 Beslutad 2005

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 5(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa förskrivning utfärdande av recept, livsmedelsanvisning, hjälpmedelskort eller dosrecept Yrkeskategorier behöriga att utfärda förskrivningar enligt 2 kap. 3-11 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit, är läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och veterinärer. Senast beslutad 2011 En person behörig att förskriva kallas förskrivare. Se Socialstyrelsens föreskrifter (2001:16) om kompetenskrav för sjuksköterskor vid förskrivning av läkemedel, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:21) om rätt för barnmorskor att förskriva läkemedel i födelsekontrollerande syfte och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Se även Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13) om förskrivning av vissa livsmedel. Termen förskrivning kan även stå för själva resultatet av att förskriva.

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 6(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa förskrivare se kommentar Yrkeskategorier behöriga att utfärda förskrivningar enligt 5-14 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter), är läkare, barnmorskor, sjuksköterskor, tandläkare, tandhygienister och veterinärer. förordnare, receptutfärdare, utfärdare Senast beslutad 2005 insättning utsättning expediering påbörjande av användning av en viss läkemedelsprodukt avslutande av användning av en viss läkemedelsprodukt (inom läkemedelsstatistiken och apoteksverksamheten:) färdigställande och utlämning av förskrivet läkemedel, hjälpmedel, livsmedel och teknisk sprit Observera att förskrivare och läkemedelsordinatör är två olika roller som kan innehas av samma person men i olika situationer. Se även Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Beslutad 2005 Beslutad 2005 Beslutad 2011

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 7(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa rekvisition beställning (av något) från större förråd e.d. Inom läkemedelsstatistiken innebär rekvisition "handling som utgör beställning av läkemedel eller teknisk sprit från ett apotek, till en vårdenhet". Nationalencyklo pedins ordbok 2002-01-30 Verksamhetschef har rätten att beställa läkemedel och kan delegera rätten till lämpliga personer. Senast beslutad 2006 Se 2 Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande av läkemedel m.m. (receptföreskrifter); i denna text används termen "förordnare". dospatient à-pris patient som har överenskommelse med Apoteket AB och huvudförskrivare att få vissa läkemedelsprodukter dosdispenserade pris för en viss enhet av en vara eller av ett utfört arbete Se 1 kap. 3 Socialstyrelsens föreskrifter (2001:17) om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Dospatienten får alla sina läkemedelsprodukter via dosrecept. Beslutad 2005 Inom läkemedelsstatistiken innebär à-pris "Apoteket AB:s utförsäljningspris (AUP) för den period inom vilken expeditionen ägt rum". enhetspris Svenska Akademiens ordbok, http://g3.spraakd ata.gu.se/saob/ (2002-01-21) doseringsanvisning (för läkemedelsprodukt:) beskrivning av dosering, användning och ändamål riktad till patient I doseringsanvisningen kan doseringsvillkor anges, t.ex. "i samband med menstruation", "vid sömnsvårigheter", "vid värk". Beslutad 2003 Beslutad 2005

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 8(8) term definition kommentar och användningsområde synonym källa förordnare se huvudterm förskrivare Beslutad 2003 aktuell läkemedelsordination som avser en Beslutad 2006 läkemedelsordination pågående läkemedelsbehandling tidigare läkemedelsordination som avser en Beslutad 2005 läkemedelsordination avslutad läkemedelsbehandling ApoDos se kommentar ApoDos är Apoteket AB:s varumärke för sin tjänst för dosdispenserade läkemedel Senast beslutad 2010 Se dosrecept i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit.

Karin Ahlzén Regler och tillstånd/fackspråk och Informatik Informationsblad terminologiremiss Bilaga 4 Informationsblad Tänk på skillnaden mellan en definition och en ordförklaring! En definition är en språklig beskrivning som ska avgränsa begreppet mot relaterade begrepp. En ordförklaring är en förklaring av ords betydelse. Definitionen speglar begreppet och avgränsar mot andra begrepp, vilket inte krävs av ordförklaringen, som utgår från ordet och ger dess betydelser. Det främsta syftet med definitionen är att förebygga tolkningstvister, medan ordförklaringen är till för att utvidga kunnande om begreppet. Ordförklaringar och definitioner är inte alltid detsamma. Man kan säga att dessa två typer av beskrivningar används i olika syften och har olika innehåll. I termlistan återfinns endast definitioner med kommentarer och användningsområden. Terminologiska skrivregler o En term skrivs normalt i grundform, dvs. ental och obestämd form för substantiv, oböjd form för adjektiv och infinitivform för verb. o Termen skrivs med liten begynnelsebokstav, utom när den alltid annars skrivs med stor bokstav (t.ex. om den inleds med ett egennamn). o En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Inledande bestämd eller obestämd artikel bör undvikas, om det inte finns särskilda skäl att använda det. Termlistans olika fält Begreppen redovisas i Socialstyrelsens terminologimall som är i tabellform med följande fält: o Fältet term innehåller termen för begreppet i fråga. o Fältet definition innehåller begreppets definition. Definitionen beskriver innebörden av begreppet och ska vara oberoende av hur en verksamhet är organiserad eller vilka ekonomiska ersättningssystem man arbetar med. En definition bör kunna bytas ut mot termen i löpande text och skrivs därför med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt. o Fältet kommentar och användningsområde innehåller eventuell information om hur och i vilket sammanhang begreppet kan användas. o Fältet synonym innehåller information om eventuell synonym alternativt avrådd term. o Fältet källa anger ursprunget till definitionen. Om källfältet är tomt betyder det att det inte finns någon skriftlig källa, resultatet har arbetats fram av arbetsgruppen. För mer information se Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer.