De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se



Relevanta dokument
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Förmiddagens innehåll

Stöd för barn och familjen

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Om autism information för föräldrar

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Det försummade barnet

Barn med psykisk ohälsa

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars ing-marie.wieselgren@skl.se.

Stöd till dig som är anhörig

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Ansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

När mamma eller pappa dör

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Gunvor Andersson Socialhögskolan, Lunds universitet

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Att anmäla oro. - vem anmäler vilka och vad leder det till? Sofia Enell fil dr i socialt arbete Institutionen för socialt arbete

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personlighetsstörningar

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Därför behövs familjehem

Patienternas barn. Annemi Skerfving. Psykiatrin Södra, FoU-enheten

vad ska jag säga till mitt barn?

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barnperspektivet inom Beroendevården

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Projekt Barn som anhöriga

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Återansökan Terapikolonier barn/ungdom 2018

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Rusmedel ur barnets synvinkel

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

När någon i familjen fått cancer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Alkoholberoende, diagnos

1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro

Återansökan Terapikolonier förälder-barn 2018

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

När någon i familjen fått cancer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Att uppmärksamma det späda barnets behov

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Transkript:

De osynliga barnen om barn med psykiskt sjuka föräldrar Annemi Skerfving annemi.skerfving@ socarb.su.se

Aktuell svensk forskning Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Uppföljning av barn 0-15 år 1990 med minst en förälder som vårdats i slutenvård 1987-1992. Vid 17-35 års ålder: Fördubblad risk för psykisk ohälsa, skador av våld och missbruk jfr med normalpopulationen. 3 ggr ökad risk för egen psykiatrisk diagnos för pojkar, missbruksrelaterad sjukdom för flickor jfr med normpop. 40% ökad dödsrisk för pojkar men det var ett litet antal. Förhöjd risk för självmord/självmordsförsök, båda könen. Tonårsföräldraskap vanligare, särskilt bland flickorna. Socioekonomiska faktorer påverkade nästan alla resultat Långvarigt ekonomiskt bistånd den främsta riskfaktorn. De flesta hade trots allt klarat sig utan stora problem.

Internationell forskning (Lagerberg-Sundelin 2000 m fl) En riskgrupp ca 1/3 får psykiska/psykosociala problem. Genetiskt betingad sårbarhet: - schizofreni 10% en förälder; 35-40% två föräldrar - bi-polär sjd minst 15-20% - depression 35-50% Genetiska faktorer är inte avgörande men kan påverka. Den ackumulerade mängden riskfaktorer och tillgången till skyddande faktorer avgör utvecklingen. En riskfaktor innebär inte ökad risk, 3 eller fler innebär hög risk. Inte lineära samband utan negativa processer

Barn finns i ett sammanhang Normer och värderingar Kultur Lagar Media Dagis Skolan Grannskap Förskola/ Skola Religion Familj Barnet Kamrater Hälso- och sjukvård Samhällsekonomi (familj 2) Fritid Socialtjänst Politik

Riskfaktorer (Luthar et al 2003; Ferrer-Werder et al 2005) Barnet låg ålder, medfödda/tidigt förvärvade problem med begåvning/beteende, bristfällig anknytning. Föräldrarna missbruk, psykisk sjukdom, kriminalitet, låg utbildning; tonårs- och/eller ensamföräldraskap. Familjen - föräldrakonflikter/våld,separationer, förluster, övergrepp, aggressivitet/negativa förväntningar/indragenhet, fattigdom. Omgivningen bristfälligt/problembelastat nätverk; asociala kamrater; social isolering, bristfälligt fungerande samhällservice (förskola/skola; socialtjänst; primärvård osv)

Skyddande faktorer (Werner & Smith 2005; Haggerty et al 1996; Luthar 2003) Barnet lagom aktiv, utåtriktad, förmåga att använda sin begåvning, god självkänsla. Familjen god föräldra-barnrelation, delade värderingar, positiva förebilder, behövd Omgivningen skola (förskola) och fritid positiva arenor, som kan bidra till en god självbild, stöd från vuxna utanför familjen. De skyddande faktorerna bidrar till resilience dvs motståndskraft, återhämtningsförmåga

Hur psykisk sjukdom påverkar föräldraförmågan (Cleaver et al 1999) Sämre känslighet för barnets behov Brist på rytm och regelbundenhet Bristande eller förvirrande kommunikation röst, blick, minspel, intensitet, intoning Negativ eller förvriden bild av barnet Indifferent, fientlig eller överengagerad Sämre förmåga att skapa en bra tillvaro

Registerstudier Psykiatrin Södra Närmare 1/3 av patienterna är föräldrar. 2/3 kvinnor, 1/3 män. 3/4 föräldrar bor med barnen, fler kvinnor än män. 1/2 ensamstående föräldrar mer än hälften bor med sina barn, mammor. ¼ av föräldrarna har annan bakgrund än svensk, fler i fattiga stadsdelar. 60% förstämnings- stress- och ångestsyndrom 15% psykoser eller bipolära störningar. Studie 2 20% av barnen aktuella antingen inom IoF eller BUP. 2% av barnen aktuella både inom IoF och BUP. Svår psykisk och social problematik hos dessa föräldrar Accelererande problem hos barnen inga tecken på samverkan. Klass, kön, etnicitet!!

Vad barn berättar om (Skerfving 2005) Stigma känsla av att vara annorlunda och ensam Svåra känslor - skuld, skam, sorg, besvikelse, ilska Verkligt/overkligt svårt med verklighetsuppfattning Ansvar - omvänt föräldra-barnförhållande Föräldrakonflikter - skilmässor och umgängesplikt Omsorgsbrist när ingen tar ansvar i familjen Rädsla föräldern som två personer, Jekyll/Hyde Ambivalens eller avståndstagande till föräldern Problem och trauman i släktnätverket. Oro att förälderns ska ta sitt liv Egna suicidtankar och suicidförsök.

Vad hjälper? En stödjande andraförälder. Kunskaper och förklaringar till för:s problem Öppenhet - att få tala om problemen, skratta Delade erfarenheter (träffa andra i barngrupp) En positiv skolsituation - ger självförtroende Förtroendefulla relationer kamrater, vuxna Intressen och annat som ger glädje Även negativa erfarenheter kan ge styrka och empati med andra om man får tillräckligt stöd.

Insatser på alla nivåer behövs På individnivå stöd till barn och föräldrar själva På familjenivå familjesamtal, konfliktlösning, avlastning, praktiskt och ev. ekonomiskt stöd och rådgivning hjälp ur bidragsberoende. På professionell nivå förändrade rutiner, samverkan mellan berörda verksamheter, utbildning, t ex i barn- och/eller familjesamtal. På samhällsnivå information i massmedia och skola om psyk sjd, tydlighet vad gäller ansvaret för det preventiva arbetet.

Stöd till barnen Stöd i anknytning och föräldra-barnrelationer, båda föräldrarna spädbarnsverksamhet, stöd i hemmet, föräldrautbildning. En egen vuxen namn, tel/mobil (sms), mailadress; gärna kontaktkort med alla uppgifter. Informella kontakter. Praktiska lösningar avtal/handlingsplaner för svåra situationer; stöd i hemmet städ-tvätt-mat, läxhjälp, att köpa kläder osv. Barngrupp - hjälp att komma iväg. (Skjutsas, lämnas/hämtas ) Kontaktfamilj vila från föräldrabekymmer, normalt familjeliv Information broschyrer, videos, adresser till hemsidor som www.kuling.nu; www.buffert.se; www.maskrosbarn.org En meningsfull tillvaro i skolan och på fritiden, läxhjälp, hjälp till fritidsaktiviteter, kanske behövs extra ekonomiskt stöd för det.

Beardslees familjeintervention (Nationella psykiatrisamordningen). 5-6 samtal med olika konstellationer: 1. Med föräldrarna inhämta information om familjen, problemen och hur de påverkar föräldrar och barn. 2. Med barnen var och en för sig, hur ser det ut för dem, vad vet de, vad har de sett, vad undrar de över? 3. Med föräldrarna ta del av barnens frågor, planering av familjesamtal, vad vill de säga, hur ska de berätta? 4. Med familjen Föräldrarna berättar, barnen får fråga. 5. Avslutande samtal, med föräldrarna - hur kan familjen gå vidare, behövs det extra insatser? Vad? Av vem? 6. Eventuellt ett sjätte samtal, innehåll efter behov. Föra barnen på tal 3 samtal med bara föräldrarna.

Underlättar samverkan (Icarusprojektet 2000) Förtroendefulla relationer med familjen Kännedom om varandras verksamheter Tillgång till resurser att sätta in Rutiner för svåra situationer namn, tel nr Kontaktpersoner inom verksamheterna Personkännedom, ömsesidigt förtroende Tid att mötas för gemensamma diskussioner Tolerans och beredskap att lyssna och förstå - för det gemensamma projektets bästa

Referenser Cleaver, H; Aldgate, J & Unell, I (1999). Children s needs - parenting capacity. The inpact of parental mental illness, problem alcohol and drug use, and domestic violence on children s development. The stationary Office. London. Lagerberg, D & Sundelin, C (2000). Risk och prognos i socialt arbete. CUS, Gothia Förlag, Stockholm Luthar, S et al (2003). Resilience and Vulnerability. Adaption in the context of Childhood Adversities. Cambridge University Press. Skerfving, A (2005). Att synliggöra de osynliga barnen. Om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Gothia Förlag, Stockholm Skerfving, A (2007). Patienternas barn. FoU-enheten Psykiatrin Södra, Stockholms Läns Landsting. Social rapport 2006 www.socialstyrelsen.se Werner, E & Smith, EE (2003). Mot alla odds. Från födelse till vuxenliv. Sfph, Stockholm.

www. kuling.nu www.maskrosbarn.org www.buffert.se www.sfph.se (broschyrer) annemi.skerfving@ socarb.su.se