Inledning Vårdcentralen Törnrosen har haft ett stort underskott på personal. Detta har lett till att vi tvingats se över vårt arbetssätt och inleda ett förändringsarbete redan innan vi gick kursen Bra Mottagning. Bra Mottagning blev en bekräftelse på att vi var på rätt väg och sporrade oss till att fortsätta vårt arbete. Verksamhetsprofil Vårdcentralen Törnrosen ligger i stadsdelen Rosengård i Malmö. Det speciella med denna stadsdel är att befolkningen kommer från många olika kulturer och många av invånarna är asylsökande. Många nyanlända invandrare söker sig till området mycket pga närheten till släkt, vänner och landsmän. Vårdcentralens öppettider är 8.00-17.00 Medicinsk bedömning/tidsbokning av sjuksköterskan på telefon 8.15-16.45, onsdagar från klockan 10.00. Medicinsk bedömning/tidsbokning görs av sjuksköterska på vårdcentralen 9.30-15.00, onsdagar från klockan 10.00. Resurser På grund av sjukdom, vakanta tjänster och utbildning har personalsammansättningen inte varit enligt budgetering. 2,2 av 5 allmänspecialister har funnits under året. Vad gäller sjuksköterskor har 2,5 av 3,75 varit i tjänst. Detta har inneburit att vi inte kunnat upprätthålla en kontinuitet i bl a diabetessköterskornas egna mottagningar. Enligt budget ska det finnas 4,5 läkarsekreterare men även där saknades personal och det befintliga antalet var 3,5. Antalet underskötersketjänster är 1,75. Vårdcentralen har även 1 kurator samt 2 sjukgymnaster. Patienter Det geografiska upptagningsområdet omfattar drygt 11 000 invånare. Befolkningens blandade ursprung och kultur gör vårdcentralen till en spännande och positiv arbetsplats även om en del av stadsdelens befolkning lider av olika psykosociala problem t ex posttraumatiskstress som gör arbetet till en utmaning. Förbättringsområden Vi har startat en barnmottagning för att tillfredställa befolkningens behov då Törnrosen ligger i ett barnrikt område. Mottagning är i första hand avsedd för infektioner och är öppen 2 gånger/vecka. Barnet träffar först en sjuksköterska som gör en första bedömning, antingen skickas barnet hem med egenvårdsråd eller bokas till en läkartid. Övrig tid görs sedvanlig sjuksköterskebedömning. sättning Övergripande mål Avancerad tillgänglighet Det vill säga att patienten ska få vård på rätt vårdnivå inom 3 dagar. Delmål Tid inom en vecka från maj-04
Metod Som tidigare nämnts hade vi påbörjat mycket förändringsarbete på vårdcentralen innan vi deltog i Bra Mottagning. Ett misstag vi då begick var att vi gjorde ändringar i verksamheten utan att göra några mätningar innan. Detta gör att vi inte har några konkreta resultat att visa upp utan bara en känsla att tillståndet förbättrats. Visa av misstaget beslöt vi oss för att utföra mätningar på de områden vi upplevde att vårdcentralen hade brister. Vi har valt att mäta följande Bokningar hänvisningar Uteblivna patienter T3 Kapacitet efterfrågan distriktsköterskan Kapacitet/efterfrågan akuta tider hos läkaren Om tidsåtgången på besöken är väl avvägda Mätning, bokningar/hänvisningar Syftet med undersökningen var att se hur stort trycket var mot bedömningen samt hur stor del av de patienter som söker till vårdcentralen som får en tid respektive egenvård eller hänvisning. Mätningen är utförd av sjuksköterskorna i bedömningen genom pinnstatistik. Uppfattningen är att många patienter tror att det är lättare att få en tid om man kommer direkt till vårdcentralen mot att ringa för en bedömning. Vi var nyfikna att se om det stämde och därför delades formuläret upp i bedömningar via telefon respektive på vårdcentralen. Diagrammet visar fördelningen av antalet bokade/hänvisade patienter v 10 och v 11, 2004. Bokningar/hänvisningar Egenv 150 Akut 157 Återb 35 Famdr. 23 Sjukg. 8 Rätt VC 11 Privat 13 Jourc. 10 Sjukh. 8 Annan 5 Kurator 0 Under perioden kontaktade totalt 427 patienter vårdcentralen via sjuksköterskorna i bedömningen. I resultatet ingår de akuta tider som bokats in på barnmottagningen, däremot finns inte redovisat de patienter som på barnmottagningen enbart fick egenvårdsråd av sköterskan.
Undersökningen visar att patienterna fortfarande föredrar att komma till vårdcentralen för bedömning jämfört med att ringa. Detta trots att öppettiderna för bedömningar begränsats sedan oktober 03. I mottsatts till vad många patienter tror visar undersökningen inte att det är lättare att få tid om man kommer personligen, tvärtom har patienter som bedöms via telefon fått fler tider på vårdcentralen. Med alternativet familjeläkare menas den läkare som patienten har valt på vårdcentralen. Denne bokar alla sina patienter själv via sin telefontid. Det samma gäller de flesta patienter som hänvisats till sjukgymnast. De är därmed inte hänvisade från vårdcentralen utan bara till en annan vårdgivare vars bokning inte sköts av bedömningssköterskorna. Vid mätningen togs upp vårdgivare som inte fanns med som alternativ. Dessa var barnmorska, optiker, socialassistent. Tyvärr sammanföll mätperioden med en period med stor sjukfrånvaro hos både sjuksköterskor och undersköterskor. Vårdcentralen fick stänga torsdag em v 11 pga personalbrist. Med anledningen av detta har inte mätningen gjorts fullt ut men vi upplever ändå att undersökningen ger en fingervisning hur läget är på vårdcentralen. Mätning, uteblivna patienter Upplevelsen på vårdcentralen var att en ganska stor del av inbokade patienter uteblev från bokade besök, främst hos distriktsköterska och diabetessköterskan. Vi gjorde därmed en mätning över uteblivna patienter för att se hur många patienter det rörde sig om och hur fördelningen var mellan vårdgivarna. Mätningen utfördes av läkarsekreteraren i receptionen. Fördelning av uteblivna patienter Läkare 6 Dsk 4 Sjg 2 Diab ssk 1 Totalt uteblev 13 patienter v 10-11. Vårdcentralens samtliga vårdgivare är kontrollerade. Diagrammet visar antal och fördelning av de uteblivna patienterna. Mätning, T3 et är att uppnå avancerad tillgänglighet genom att ge patienter tid inom en - tre dagar Metod/Så här mäter vi Gör så här: - Mätning tredje tillgängliga tid en dag i veckan tills målet är uppnått, därefter en gång i månaden.
- Mätningen sker på onsdagar på morgonen av receptionen. Mätningarna visar att tillgängligheten är god till vårdcentralen. Vissa familjeläkare har längre väntetid och därmed stiger T3 men en icke akuttid till en läkare kan erbjudas inom 3 dagar. Lång väntetid är det även till diabetesmottagningen. Detta mycket pga att en av diabetessköterskorna går en vidareutbildning och den andra är halvtidssjukskriven. Problemet bedöms vara tillfälligt. Hos övriga vårdgivare ligger T3 oftast inom 3 dagar även om det tillfälligtvis kan bli väntetid upp mot en vecka vid t ex semester eller sjukdom. Sjukgymnasterna var från början med i mätningen men då de är en egen enhet beslutades att de inte skulle räknas in i statistiken. Mätning, kapacitet/efterfrågan på tider till distriktsköterskemott. Vårdcentralen har endast bokad mottagning hos distriksköterskan. Det vi var intresserade av att mäta var om tiderna räckte till. Motsvarar tillgången på tider behovet? Är behovet olika över veckans dagar? Behövs schemaändringar? Avancerad tillgänglighet till distriktssköterskan. Att anpassa sköterskornas schema så att det motsvara efterfrågan. Metod Mätningen är gjord genom att bokningsbilden i PASIS är studerad i efterhand.
25 20 15 10 5 0 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 02-16 02-17 02-18 02-19 02-20 02-21 02-22 02-23 02-24 02-25 02-26 02-27 Tillgängliga tider dsk Använda tider dsk T3 visar att väntetiderna till blodtrycksmottagningen är orimligt lång, ibland upp till över 20 dagar. Samtidigt visar undersökningen att vi har en överkapacitet på sårmottagningen. Förändringar som har provats: En timme/vecka av sårmottagningens tid avsätts till blodtrycksmottagning. Sammanfattning - resultat: Väntetiden till blodtrycksmottagningen sjunker till under en vecka. Antalet beställningar av blodtrycksmätning från vårdcentralens läkare var inte stort under veckorna, ändå är det lång väntetid till blodtrycksmottagningen. Har vi många externa blodtryck? Är veckorna representativa? Ska en mätning göras över fördelningen interna/externa blodtryck? Är det möjligt att avlasta labbet ytterligare genom att ordinerande läkare bokar blodtryckskontroller direkt i Pasis istället för att lämna en lapp till undersköterskorna eller blir det för stor belastning på läkarna? Kapacitet och efterfrågan på akuta läkartider. Mätningen visar antalet tillgängliga och använda akuta tider hos läkarna. Informationen är hämtad ur Pasis. Mätningen är gjord 031009-031023 Att fördelningen av akuta tider och planerade tider är proportionerligt lagda. 35 30 25 20 15 10 5 0 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 2004-2004- 02-16 02-17 02-18 02-19 02-20 02-21 02-22 02-23 02-24 02-25 02-26 02-27 Tillg. Läkartid Uttnyttj. Läkartid Tidigare undersökningar har visat att läkarna inte har så stort antal överbokningar och enligt denna undersökning hänvisas inte många patienter till jourcentralen. Nästan hälften av de som önskar en akuttid till läkaren får istället egenvårdsråd av sjuksköterskan. Detta verkar tyda på att antalet akuta tider motsvarar det medicinska behovet av akuta tider, men hur nöjda är
patienterna? Söker de ändå jourcentralen? Finns statistik att få från jourcentralen på hur många patienter som söker sig dit? Tidsmätning Räcker den avsatta tiden till? En jämförelse av hur mycket tid som är avsatt för läkare/patient och hur mycket tid som verkligen används. Samtlig patienttid är inräknad. Metod/Så här mäter vi Läkarna har på sina bokningslister skrivit hur många min. som verkligen användes till respektive patient. Väl avmätta tider för patientbesök för att undvika väntetid för patienten och för att minska stressen för läkarna 25 20 15 10 5 0 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 03-03- 03-03- 03-03- 03-03- 03-03- 03-03- 03-03- 03-03- 10-10- 10-10- 10-10- 10-10- 10-10- 10-10- 10-10- 10-10- 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Tillgängliga timmar Använda timmar Enligt undersökningen verkar läkarnas mottagningstider väl avmätta. Sammanfattning Uppnått avancerad tillgänglighet. Undantag perioder med mycket ledigheter inplanerade då väntetider ibland kommer upp till 5 dagar. Undantag gäller även diabetessköterskan. En av sköterskorna har gått i pension samtidigt som den kvarvarande läser till distriktsköterska. Trots personalbrist har vi kunnat genomföra ganska stora förändringar pga att yrkesroller har utvecklats och arbetsrutiner har setts över. Många arbetsrutiner har skrivits ner för att underlätta inte bara för nyanställda. Specialistläkaren bokar nu sina återbesökspatienter på egen hand och en läkare har receptbeställning via telefon. Undersköterskorna har vidareutbildats i sårvård och sköter nu vårdcentralens sårmottagning, de ansvarar även för blodtrycksmottagningen. Sjuksköterskorna har, med stöd av läkare och arbetsledning, fått hjälp att höja sin kompetens vad gäller medicinska bedömningar. I våra bedömningar har vi utgått från prioriteringsförordningen och har pga av rådande personalsituation endast kunnat ta emot patienter i prioriteringsgrupp 1. Vi lägger ner mycket energi på folkhälsoarbetet och prevention i varje möte med patienten, ett av våra motton är att ge rätt vård på rätt vårdnivå. Känslan av att aldrig ha något att erbjuda patienten finns inte längre bland personalen och hänvisningar till jourcentralen sker i undantagsfall.
Planerade förbättringsområden Telefontider till läkarna. Patientansvarig sjuksköterska till vissa svåra patienter.