2. Konsekvenser och problem med nuvarande system
Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2
Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten 3
Skuld i miljarder kr 37 500 35 000 32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Penningmängd och skuld 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 År 1989 1993 1997 2001 2005 Ökande skuldsatthet samt ökad risk för skuldfälla Total skuld Utlåningsskuld Koncernlån Lån Certifikat M 3 Övriga skulder Handelskrediter Försäkringssparande Fondandelar Andra ägarandelar Börsnoterade aktier Leasing Finansiella derivat Obligationer och förlagsbevis Inlåning Sedlar Mynt 4
Allmän samhällsbrist på pengar Penningmängd och skuld Skuld i miljarder kr 37 500 35 000 32 500 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 År 1989 1993 1997 2001 2005 5
Låneräntan beskattar samhället Konsument Pris Ränta Säljare Ränta Pris Bank Ränta Ränta Grossist Pris Ränta Förädlare Pris Producent 6
Pengar överförs från låntagare till långivare Räntebetalningar Överföring av tillgångar mellan reell sektor och finansiell sektor Förmögenhetsklyftorna ökar 7
Inflation Penningmängd i M0 och M3 1 200 1 100 1 000 900 Överskott på pengar Värde (miljarder kr) 800 700 600 500 400 300 200 M0 M3 Dyrare produktion Självförstärkande p.g.a ränta och skatter 100 0 1961 1966 1971 1976 1981 År 1986 1991 1996 2001 8
Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Penningsystem Ekonomisk tillväxt Drake 9
Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Penningsystem Ekonomisk tillväxt Ekonomins roll som Drake skapare av ekologisk kris 10
Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 11
Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten 12
Vad påverkas av penningsystemet? Krig Försvagad demokrati Konjunktursvängningar Krympande reell sektor Skuldfälla Växande finansiell sektor Brist på pengar Inflation Högre arbetslöshet Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring av pengar från låntagare till långivare Krav på ekonomisk tillväxt Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten Ökande statsskuld Miljöförstöring Avreglering Överproduktion Ökande förmögenhetsklyftor Beroende av fossil energi Kapitalbrist i glesbygd Exportinriktade ekonomier 13
Sammanfattning av penningsystemets konsekvenser Utformningen av penningsystemet är direkt skadlig för samhällsutvecklingen. Det skapar social utslagning, ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. På dessa tre punkter driver penningsystemet samhället mot en kollaps. De största enskilda negativa konsekvenserna är: - en ständigt växande brist på pengar - kraven på ekonomisk tillväxt - att människor tvingas in i skuldfälla - att förmögenhetsklyftorna ökar 14
Skuldsättning per sektor 2007 13000 12000 11000 10000 Skuld i miljarder kr 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Övriga skulder Lån 2000 1000 0 Företag Finansiella företag Offentlig sektor Sektor Hushåll Utlandet 15
Tillväxten kräver att den ekonomiska karusellen snurrar allt snabbare Löntagare Överskuldsatta stater Konkursbon Stater Banker Skattebetalare Storföretag Utslagna människor Småföretag 16
Skuldfällan Det finns över 400 000 överskuldsatta människor i Sverige idag (2008), enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten. 17
Skuldfällan Det finns över 400 000 överskuldsatta människor i Sverige idag (2008), enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten. I Rommarriket fanns det fyra kategorier av slavar. En av de fyra kategorierna kallades Nexus. Nexus definerades som människor som var tvungna att arbeta för att betala av en skuld. 18
Räntans omfördelning av tillgångar 19
Spekulationen i siffror År Omsättning på valutamarknaden (miljarder dollar) 1970 15 1983 60 1998 1500 2000 2000 Källa: Bernard Lietaer. The Future of Money 20
Spekulationen i siffror År Omsättning på valutamarknaden (miljarder dollar) 1970 15 1983 60 1998 1500 2000 2000 År 2000 var 2% reell handel och 98% spekulativ handel av den total handeln på världsmarknaden År 2000 ökade den spekulativa handeln med 25%/år och den reella handeln med 5 %/år. Källa: Bernard Lietaer. The Future of Money 21
Överföring av tillgångar Räntebetalare Räntemottagare Reell sektor Finansiell sektor Skattebetalare Finansiell sektor Användare av pengar Placerare och utgivare Svenska valutaområdet Amerikanska valutaområdet 22
Överföring av tillgångar Räntebetalare Räntemottagare Överföringen motsvarar ränteskillnaden mellan inlåning och utlåning Reell sektor Finansiell sektor Dalys grisar - alternativräntan, Spekulationsspiral genom a) tveksam belåning b) vidareförsäljning av belåning, Total negativ bytesbalans på 3-4%, Reell handel 2% - Valutaspekulation 98% Skattebetalare Finansiell sektor Räntebetalningar på statsobligationer, Stöd vid finansiella kriser Användare av pengar Konjunktursvängningar och inflation Placerare och utgivare Svenska valutaområdet Amerikanska valutaområdet Krona-dollar betalningsbalans, Riksbankens reserv av dollar 23
Översikt av pengarnas historia 24
Grundvillkor för hållbar utveckling Nyttjandet av den begränsande energiförsörjande basen för samhället måste optimeras (solfångande yta) Naturen måste få tillräckligt mycket tid och utrymme för att absorbera och recirkulera Fördelningen av de begränsande resurserna måste ske rättvist
Ohållbara delar i den moderna ekonomin en skadlig målsättning om ekonomisk tillväxt destruktivt penningsystem de fria marknadskrafterna är allt för fria - storskalighet - oreglerat bättre fördelning av begränsande resurser - förmögenheter - inkomster - äganderätt för natur - nyttjande av ekosystemtjänster - internationell handel
Olika perspektiv på utvecklingsproblematiken Marknadsliberaler Institutionalister Miljöengagerade Röd-gröna demokratiengagerade Problemen beror på fattigdom och svag ekonomisk tillväxt. Marknadsmisslyckande och politiska regleringar. Problem p.g.a. svaga demokratier och oeffektiva globala överenskommelser och samarbeten. Svaga internationella institutioner. Problemen grundar sig i människans tendens att överskrida ekologiska gränser. Överbefolkning, ekonomisk tillväxt och överkonsumtion. Problemet är oreglerad global kapitalism. Exploatering av arbetare, kvinnor, fattiga och miljö. Orättvis fördelning. 27
Naturens ramar för ekonomin Ekonomiskt system Energiflöde Kulturellt system Ekologiskt system 28
29
Systemdynamik och ekonomi 30