Verklighetsekonomi Del 3

Verklighetsekonomi Del 3 economics101@mises.se Klaus Bernpaintner, KTHFS och Ludwig von Mises InsGtutet i Sverige

Innehåll lekgon 3 RepeGGon och sammanfakning av del 1 och 2 Pengars uppkomst, nyka och egenskaper Pris på varor, relagva priser Pris på pengar Penningmängd och kvangtetsteori Svensk penninghistoria Bankväsende Fria marknaden som bankregulator Kreditexpansion, inflagon och deflagon Intro Gll österrikisk konjunkturcykelteori

SammanfaKning del 1 välstånd RepeGGon Klassisk ekonomi (Adam Smith, David Ricardo) Utbud och eyerfrågan säker pris (ekonomisk lag) Prissignaler och vinstmaximerande kapitalister ser Gll så ak produkgon riktas dit där avkastningen är störst (hög eyerfrågan högt pris högre produkgon) Den fria marknaden allokerar resurser opgmalt Välstånd och Gllväxt skapas av arbetsdelning+handel samt sparande+kapital Motsägelsefull värdeteori, trivial distribugonsteori och ogrundad ränteteori

RepeGGon SammanfaKning del 2.1 subj&marg MarginalrevoluGonen (Carl Menger) Anta ak en person äger n st X- varor; marginalny)an av X är den upplevda nykan av en förlorad enhet X MarginalnyKan avtar för varje ykerligare X i ägo eyersom varje ykerligare X går Gll lägre rankat behov Värde och (alternagv)kostnad = marginalny)a Priser bildas i växelverkan mellan säljare och köpares marginalny)or (Pristeori, lagen om utbud & eyfrågan) ProdukGonsfaktorer (arbete, resurser, kapital) värderas och prissäks också genom (kalkylerbar) marginalny)a (DistribuGonsteori)

RepeGGon (Lagen om utbud och eyerfrågan) Ju lägre pris, desto fler potengella köpare känner pris = alterna,vkostnad < marginalny5a = subj.värde à KÖP dvs total eyerfrågan ökar eyersom fler vill köpa fler potengella säljare känner pris = marginalny5a < alterna,vkostnad = subj.värde à Avstå dvs totalt utbud minskar eyersom färre vill sälja

RepeGGon SammanfaKn. del 2.2 ränta, Gllväxt Ränte- och kapitalteori (Eugen Böhm- Bawerk) Önskan om sparande siker också på den subjekgva värdeskalan, precis som önskan om vete Tidpreferens, eller egentligen närgdspreferens Hög (låg) Gdpreferens konsumera (spara) mer Beskriver sparares krav på kompensagon för uppskjuten konsumgon och lånares erbjudande om kompensagon för Gdigarelagd konsumgon Sparare Gllhandahåller utbud av sparkapital, låntagare har eyerfrågan på sparkapital; Gllsammans utgör de lånemarknaden På lånemarknaden växelverkar aktörers marginalnykor av besparingar Denna växelverkan ger upphov Gll ek marknadspris på sparkapital (jfr vetepris), vilket är den naturliga räntan Den naturliga räntan är ribban för investeringar Investeringsprojekt företas enbart om väntad avkast > naturliga räntan I jämvikt är naturlig ränta = naturlig avkastning (uppnås aldrig i Ö.Ek) Mer sparande Lägre naturlig ränta Högre kap.bildn. (GllväxKakt) Således bestäms även GllväxKakten av subjekgva behov

RepeGGon AxiomaGsk metod Med ek fåtal apodik0ska antaganden om människor Human acgon (economizing man, ej economic man) MarginalnyKa Tidspreferens Har vi redan härledit vikgga resultat Människor kommer handla, spara, investera Lagen om utbud och eyerfrågan Naturliga räntan etc. Allt grundat i subjekgva mänskliga behov Notera ak vi inte har använt avancerad matemagk antagit pengar ännu (men även pengars uppkomst följer av axiom) Teorin gilgg för alla system: små (Robinson), stora, 800- talet fkr, 2000- talet, med/utan: stat, företag, pengar, deriverbarhet

RepeGGon Kunskapskontroll Förklara vad ek pris i en transakgon är Förstå lagen om avtagande marginalnyka Förklara värde och kostnad Förklara hur marknadspriser uppkomer Förklara vad välstånd är och hur det skapas Förstå hur entreprenörer och den fria marknaden reglerar produkgon eyer behov, och råvaruanvändning Förstå varför konsumenten är kung på en fri marknad Förstå varför marknadsprocesserna ej kan förbäkras Veta vad slags problem som orsakas av ingrepp i ekonomin Veta ak Gllväxt är produkgvitetsökningstakt Veta hur GllväxKakten i ekonomin säks

Ludwig von Mises (1881-1973) Del 3 1912 Theory of Money and Credit Förfinade österrikiska värdeteorin Förankrade penningteori i subjekgv värdeteori Tidigare cirkulärt resonemang mellan subjekgvt värde och köpkray regressionsteoremet klippte upp cirkeln Pengars icke- neutralitet Införandet av pengar förändrar ekonomins egenskaper och omfördelar välstånd Ny konjunkturcykelteori Baserat på fracgonal- reserve banking

Pengar Direkt (bytes)handel, indirekt handel A Gllverkar skor, B föder upp höns A vill byta skor mot höna, dvs för hans marginalnyka M A gäller M A (höna) > M A (skor) = altkostnad A men byte sker enbart om M B (skor) > M B (höna) = altkostnad B Dvs det behövs ömsesidigt sammanfallande behov osannolikt! Större chans om en vara P (t.ex vete) hos en person X så ak M X (skor) > M X (P) A kan då byta sig P mot skor M B (P) > M B (höna) och sedan höna mot P Handel A- B kan alltså ske även om M B (skor) < M B (höna), ugfall A och B kan hika någon person X med en mellanvara P, som uppfyller M A (höna) > M A (P) > M A (skor) Skomakare M X (skor) > M X (P) Penningmakare M B (skor) < M B (höna) < M B (P) Hönsmakare

Pengar Pengar Def: E) allmänt accepterat bytesmedel Den mest säljbara ( marketable ) råvaran Uppstår marknadsmässigt i spontan ordning Historiskt: Guld, silver, salt, tyger, kryddor, päls, tobak, cigareker, whisky, snäckor, m.m. OBS: Inget har inneboende värde, ej ens guld Priser i pengar säks i vikt (pund, mark, peso, lira) Flera penningtyper kan råda samgdigt (ex Au, Ag) Kan ha mycket lågt nykovärde (ex. guld) När en vara blir pengar sgger dess eyerfrågan RikGga pengar behöver inget förtroende

Pengar Pengars egenskaper Fördelar med pengar Större chans ak handla Krävs ej ömsesidigt behov Även mindre kvangteter Handel ökar möjlighet Gll arbetsdelning (välstånd!) Standardiserar sparande och lån främjar kapitalbildning Allmänt accepterat bytes- medel (pengar) möjliggör allmänt accepterad (objekgv) kalkylering av vinst och förlust Kriterier för god säljbarhet En råvara med allmänt uppskakat värde Delbart utan förlust Bärbart högt värde/vikt Beständigt kan sparas LäK idengfierbart Svårt, dyrt ak producera

Priser är relagva Priser vid bytes- resp monetär handel Direkt handel (byteshandel) 20 äpplen mot 4 päron 5 Ä/P, eller 0,2 P/Ä 15 äpplen mot 5 sill 3 Ä/S, eller 1/3 S/Ä 100 skor mot en ko 100 skor/ko, el. 0,01 ko/sko Vad blir objekgva vinsten i en bytestransakgon? Indirekt handel (pengar) 1 kg guld för en bil 35 mg guld för 1l mjölk I daler silvermynt (Öland 1678) Väderkvarn: 50 (565g Ag) Oxe: 10 (113g Ag) Häst: 8 EK pris är en relagon mellan kvangteterna i en handelstransakgon

Priser är relagva Vetepris (ton), relagvt USD resp. olja (barrels) Vetepriset ökar i USD Men avtar i olja 300 25.0 40 0.60 250 200 150 100 50 20.0 15.0 10.0 5.0 35 30 25 20 15 10 5 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0 0.0 0 0.00 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 USD/vete [vete/usd] olja/vete [vete/olja]

Oljepris relagvt USD och guld Priser är relagva 120 100 80 60 40 20 0 Olja har blivit dyrt (tbkvot 67) 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 USD/barrel 120 100 80 60 40 20 0 men inte i guld (tbkvot 3.3) 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 moz[au]/barrel

AkGer vinner allgd i längden? Priser är relagva 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000-1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 USD/DJIA Gold/DJIA 45 40 35 30 25 20 15 10 5 -

Priser är relagva Pris på USD Dyrt med guld (logskala) 1,000 1,419 615 100 19 35 10 70 60 50 40 30 20 Billigt med dollar 53 29 1 1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 2010 10-1850 1870 1890 1910 1930 1950 1970 1990 0.7 2010 USD/Oz moz/usd

Allt hänger ihop Den integrerade ekonomin Antag bytesekonomi med vete, salt, fisk 50 fisk/vetesäck, 10 påsar salt/vete, 5 fisk/salt Vad händer om e?erfrågan på salt ökar krayigt? Vad händer om produk0vitet av fisk sgger Gofalt? All UE&P påverkas av UE&P på annat (Utbud, EYerfr., Pris) Pengar är också en vara och lyder under samma lagar Priset på pengar varierar med U&E för pengar Priser kan anges relagvt andra varor eller pengar Fast måkstock finns ej; allgng flyter samgdigt (En teori som baseras på pengar har allgd problem eyersom pengar och allt annat flyter samgdigt; svårigheter för BNP, diverse prisindex)

Priset på pengar KöpkraY Pris på pengar Pengar är en vara och har som sådan ek pris i varje transakgon Priset är relagvt alla andra varor T.ex. 50g sill per krona (motsv 20kr / kg sill) Lägre varupris i pengar innebär ek högre penningpris Pengars förmåga ak köpa varor kallas något luddigt för köpkra? Finns inte e) värde för köpkray, eyersom pengar har ek pris mot varje vara EYersom pengar är en vara, säks dess marknadspriser av utbud och eyerfrågan

Pris på pengar Marknadspriser på pengar (kontanter) Marknadspris på korv säks i samspelet mellan EYerfrågan på korv Konsumenters korvmarginalnyka SubjekGva preferenser Mängd korv i kylen Utbud på korv Producenters förmåga ak göra normalavkastning på korvprodukgon vid olika priser Marknadspris på pengar säks i samspel mellan EWerfrågan på pengar Konsumenter och företags pengamarginalnyka Subjek,va preferenser Mängd pengar i grisen Utbud på pengar Producenters förmåga ak göra normalavkastning på penningprodukgon vid olika priser OBS, här räknas enbart kontanter i spargris och inte pengar som är utlånade, investerade. Det är således inte fråga om 0dpreferens.

Pris på pengar Marknadspris på pengar EYerfrågesidan MarginalnyKan med pengar för konsument, Yg SubjekGva preferenser Buffert för osäkerhet, händelser som ej går ak planera Pengars enda funkgon är ak i slutändan möjliggöra konsumgon; om världen var förutsägbar skulle vi direkt köpa allt vi behöver, varför innehav av pengar skulle bli lågt rankat jämfört med konsumgonsvaror Speciella omständigheter: julklappar, resor etc. Löneutbetalningar: låg utbetalningsfrekvens innebär ak människor i genomsnik kommer behöva hålla större belopp kontanter mellan utbetalningar Pengars köpkraw (pris): ju större köpkray desto mindre andel av ens Gllgångar behöver man hålla i kontanta pengar Innehavd mängd

Pris på pengar Roten Gll pengars subjekgva värde Cirkelresonemang Mises regressionsaxiom SubjekGvt värde KöpkraY KöpkraY SubjekGvt värde SubjekGvt värde KöpkraY SubjekGvt värde KöpkraY SubjekGvt värde Således: Även pengars värde subjekgvt grundat

Österrikisk ekonomisk teori Pris på pengar Österrikisk = Kausal- realisgsk, marginalisgsk, subjekgvisgsk Värde, kostnad Pris Ränta, avkastning Tillväxt Pengar hkp://mises.org/journals/qjae/pdf/qjae11_3_1.pdf Mundane economics of Austrian school

Pris på pengar Marknadspris på pengar Utbudsidan Producenters förmåga ak göra normal- avkastning på penningprodukgon vid olika penningpriser (som för all annan produkgon) Kriterier för ak en vara ska sållas ut Gll allmänt bytesmedium är ak den är dyrbar och svår ak framställa. DeKa gör ak det definigonsmässigt är svårt ak få Gllräcklig avkastning på produkgon av pengar. Därför växer stocken av pengar, kallad penningmängden, normalt bara sakta i en fri ekonomi. (Banker, centralbanker, papperspengar, lagar om gilgga betalningsmedel, etc. ändrar spelreglerna!)

Pris på pengar Mer om penningmängd Antag ak samhället valt Au & Ag Gll pengar Total penningmängd: X ton Au och Y ton Ag Ökning genom utvinning, t.ex gruvdriy Ökning genom plundring och stöld Minskning genom industriell användning DefiniGon: InflaGon är ökning av penningmängd (obs inget om prisändringar) deflagon är minskning av penningmängd (dito) KvanGtetsteorin säger däremot: InflaGon ger sggande priser Eller penningmängdsinflagon ger prisinflagon EYersom mer pengar jagar samma mängd varor Hur stor penningmängd behövs? hkp://mises.org/daily/4071 Copernicus kvangtetsteori

Österrikiskt kontra mainstream Ekonomisk harmoni än så länge! KonsumGon, produkgon, sparande, investeringar har sik ursprung hos konsumenter Privat ägande och frivilligt utbyte är grunden Priser, avkastning och ränta koordinerar Välstånd är hur mycket som kan produceras Kapitalförstöring (krig, naturkatastrofer), och omfördelning leder Gll lägre välstånd Pengar uppstår naturligt, mängden är irrelevant Entreprenörer misslyckas ibland, men inga orsaker Gll systemagska krascher/cykler kan idengfieras i fri ekonomi

Österrikiskt kontra mainstream Två vanliga förklaringar Gll ek. kriser Penningbrist, eller silverbrist (särskilt förr) Fel, eyersom penningmängden är irrelevant Fixa med olika typer av nödmynt (QE1..n) Det är de producerade varornas relagva priser som är intressant, ej nominella priser UnderkonsumGon (vanlig idag) Says lag krossade (men Keynes tror sig överbevisat) Fixa genom stödköp, bailouts, etc Om bara de relagva priserna får röra sig frik kommer varor ak utbytas Gll de priser som köpare accepterar Varor, hus, arbetskray, etc. Det vikgga är ak RÄTT varor produceras hkp://mises.org/daily/1264 Says law of markets

Österrikiskt kontra mainstream Populär syn på pengar Ideala pengar har bara teckenvärde (face value) Moderna pengar (kreditmynt, sedlar, elektroniska saldon etc.) är ideala och mer sofisgkerade än värdepengar (commodity money) Värdet kommer av påbud (fiat): kommandovaluta Fyra funkgoner: bytesmedium, värdelagring, räkneenhet, standard för uppskjuten betalning (skuld) Mises: dessa följer av allmänt accepterat bytesmedium EK monetärt system behöver administreras av experter, analygker, kommikéer EK monetärt system behöver på allmänhetens förtroende Det finns inte Gllräcklit med guld för ak gå Gllbaka Gll guldmyn ot även om vi ville Guld ger inte Gllräcklig flexibilitet (kan ej tryckas) och försvårade därför t.ex. the Great Depression

Pris på pengar KöpkraY och Gllväxt Om ekonomin växer, det vill säga produkgviteten ökar (pga innovagoner, kapitalbildning, etc.) fortare än penningmängden, vad händer med priserna på varor, i pengar? Vad händer med värdet på pengar som ligger i madrassen? DeKa är inte ränta Skilj på förändringar i relagva priser och Gdpreferens I en fri och växande ekonomi sjunker vanligen priserna i pengar Stabila priser är inte önskvärt PrisdeflaGonsskräck är omogverad och förvirrad Inget hinder för företag ak göra vinst Uppmuntrar Gll sparande

Non- neutrality of money InflaGonseffekter Penningmängden är irrelevant Men införandet av nya pengar påverkar ekonomins struktur. Med Gden sgger priserna, då mer pengar jagar samma varor Men Gdiga mokagare åtnjuter gamla låga priser, gynnas på bekostnad av sena mokagare ( änkor och faderlösa ) Alltså: Införsel av nya pengar allokerar om välstånd från sena Gll Gdiga mokagare! QE2, QE3, är omfördelnings- åtgärder; Gll vem?

ProdukGon av värdepengar Fria och ofria pengar Varor prissäks i vikt ädelmetall Mynt underläkade, för om man litade på den stämplade vikten behövde man inte väga AK forma ädelmetall Gll mynt var en syssla som vilken smed som helst kunde syssla med mot ersäkning Mynt har värdepremium mot oformad metall (bullion) Bästa mynten fick störst eyerfrågan och spridning Pålitlig vikt, ej klippning, räfflor, omgjutning vid slitage Joachimstaler, daler, riksdaler, dollar MarknadskraYerna sorterar ut oseriösa och håller ordning

Fria och ofria pengar Myntregale Regenten tar sig monopol på myntprodukgon För ak garantera myntkvalitén, givetvis Egentligen för ak få avgiyen = Seigniorage (slagskak) Och för ak kunna myn örsämra=inflagonsfinansiering (viktminskning, utspädning, debasement) Försämring genom utspädning med basmetall, Gll exempel koppar Penningmängdsökning med samma mängd ädelmetall, inflagon, leder Gll högre priser Och prägla in bild på regenten som propaganda En intervengon i den fria penningmarknaden hkp://mises.org/books/moneyproducgon.pdf

Fria och ofria pengar Myn ot och gilgga betalnings medel AK påbjuda myn ot (standard) är intervengon i den fria marknadens val av räkneenhet AK sgpulera myn ot är ak påbjuda vilken vara och enhet som priser skall ukryckas i Populära: silver, guld, koppar, papper, digital Bestämmelser om lagliga betalningsmedel (legal tender) är intervengon i val av bytesmedium Skuld anses reglerad om lagligt betalningsmedel erbjuds AllGd dunkla mogv bakom, möjliggör inflagonsfinansiering Dubbelmyn ot innebär ak man fixerar priset mellan två metaller orsakar allgd problem, t.ex silverbrist

Fria och ofria pengar Greshams lag Om ek mynts metallvärde översgger dess påbjudna värde (teckenvärde, stämplad valör) kommer det ak Smältas ned och säljas som metall, eller Exporteras för sik metallvärde Gll marknad där påbudet ej gäller Hamstras i väntan på bäkre Gder (tesaurering) Sådan värdeskillnad inträffade aldrig med värdemynt, de smältes ner och myntades om regelbundet utan problem Populärt ukryckt Dåliga pengar driver ut goda (ur omlopp) eyersom dåliga pengar innebär just ak de har högre valör än metallvärde, vilket leder Gll ak man handlar med dem och samgdigt behåller de goda för sig själv eller smälter ned dem Stora problem historiskt med återkommande statliga försök ak överlista Greshams lag Till exempel dubbelmyn ot med silver och koppar Gll fast växelkurs

Historia Kor akad svensk penninghistoria År Myn[ot/Råvara Basenhet Anmärkning 1100 Silver (Ag) frik valt Mark 1624 Dubbel myn ot Ag+Cu Öre k:m Gustav II, Falun, stormakt! 1656 Stockholms Banco Konk. 1664, bailout! 1668 Riksens ständers bank Statligt övertagande 1777 Silvermyn ot Daler Gustav III 1873 Guldmyn ot Krona Oscar II 1914 Inlösen upphävs, fiat Federal reserve skapas 1922 Gold bullion standard 1931 Inlösen upphävs, fiat Depression, guldkonfiskering 1951 Gold exchange USD BreKon- Woods 1971 Fiat USA i konkurs, B- W kollaps hkp://myntkabineket.se/web/sveriges_mynthistoria_i_korthet.aspx

Historia KopparprodukGon i Falun (i skeppund=170kg) 20,000 15,000 10,000 5,000 0 1540 1550 1560 1570 1580 1590 1600 1610 1620 1630 1640 1650 1660 1670 1680 1690 1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1770 1780 1790 1800 1810 Total produkgon KronoprodukGon Källa: Gruvbrytning och kopparhantering vid Stora Kopparberget, del II, Sten Lindroth 1955

Svensk mynthistoria Källa: Riksbanken, Exchange rates, prices, and wages, 1277 2008 hkp://www.riksbank.se/templates/page.aspx?id=45003

Historia Kopparmynt Koppar en basmetall, ej ädel 1644 19,7 kg 33x63 10 dsm En förevändning för grundandet av för Stockholms Banco GruvdriY orsakade kopparinflagon Dubbelmyn ot, Greshams lag orsakade silverbrist

Historia Några bekanta mynt Mynt Metall, kr Vikt g Anmärkning 50 öre 0.22 3.70 97% Cu, ogiltig Jubileumsmynt 1-krona 0.60 7.00 75% Cu, 25% Ni (US Nickel $.05) $.069 5.00 75% Cu, 25% Ni 2-krona 1952-66 43.50 14.00 40% Ag 2-krona 1968-71 1.21 14.00 75% Cu 10-krona 0.38 6.60 89% Cu 5-krona 1873 579.49 2.24 90% Au, lagligt bet.medel 1-krona 1873 46.11 7.50 80% Ag, EJ lagl. bet.med. Joachimsthaler 209.98 29.2 93.75% Ag Selma 2000 Au 3104.19 12.00 90% Au, 10% Cu: 2 000 kr Victoria 2010 Au 3104.19 12.00 90% Au, 10% Cu: 4 000 kr Thaler Victoria 2010 Ag 191.79 27.03 92.5% Ag, Valör 300 kr hkp://runeberg.org/n o/0021.html Krona hkp://www.survivalblog.com/nickels.html

Bank Bankväsende Bank är egentligen två typer av verksamhet DeposiGon: förvaring, betalningar; mot avgiy Lån: förmedling av besparingar; mot ränteneko Exempel Stockholms Banco 1656, (Riksbankens föregångare), fick oktroj och bankmonopol för Växelbank (blev bankens inigala fokus) Länebank

DeposiGon kontra låneförmedling Bank InsäKning UKag Betalning Inlåning Borgenär UKag DeposiGon mot avgiy UKag på anmodan närsomhelst DeposiGonsbank erbjuder: Bekvämlighet mot ak släpa på metall, säkerhet, bevakning, betaltjänster, växling, sedlar, kort Låneförmedling mot ränteneko UKag eyer återbetalning av lån (Gd) Utlåning Gäldenär Återbetalning Lånebank erbjuder: ExperGs på bedömning av kreditvärdighet, riskhantering, poolning av inlåning och investeringar, riskspridning

Bankers deposigonsverksamhet Bank Ursprungligen tempel, guldsmeder, med möjligheter Gll säker förvaring Depositör får kviko (sedel); om banken fåk gok rykte om pålitlighet börjar dessa med Gden användas som pengar av bekvämlighet EYersom de mesta deposigonerna bara ligger passivt inlåsta uppstår frestelsen ak i smyg använda specie (deposigoner) för Egna investeringar, konsumgon Dvs bara låna lite, =stöld Utlåning Gll andra mot ränta Dvs gå över muren och överföra deposigoner Gll låneverksamhet Omedelbart när banken gör deka blir han definigonsmässigt insolvent då han inte längre kan uppfylla sik löye om omedelbar inlösen Insolvens medför risk för rusning (bank- run) Men om kunderna är lugna och inte hämtar ut specie kan han tjäna på ak låna ut deras deposigoner risk- avvägning! Se även Bank på NFB: hkp://runeberg.org/n b/0461.html

Bank Banker och lånemarknaden Lånemarknaden utgörs av sparare och lånare Bankerna är bara mellanhand, förmedlare Bankerna är begränsade i sin förmedling av spararnas Gdspreferens, men vill gärna förmedla oändliga mängder pengar Gll ränta De börjar därför snart snegla på expansionsmöjligheten som erbjuds av 1. deposigoner som anförtroks dem och 2. förtroendet för deras deposigonskvikon

Några kvikon privatbanksedlar Bank Omöjligt se om de är backade av rikgga pengar eller skapade ex nihilo

Kredit LuYkrediters levnadcykel OBS: Varje kreditsedel/kviko som u ärdas utan backning är en risk, ty om många kommer och begär inlösen i specie dräneras reserven och banken riskerar konkurs! Bank B u ärdar kreditsedel B100 för 100 guld Gll företag F för ak tjäna 10 guld ränta på luy. EYer ek år återvänder F med 10 guld i ränta + B100- sedel (alt. 100 guld el. A100- sedel fr bank A). Sedeln rivs, risken är över. Men om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är ak det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen

MåK på riskexponering: reservkvot Penn.mängd M 0 =100 Def D10 D10.S10 D10.S9 D10.K9 D10.K20.S9 K20 DeposiGon av specie D 10 10 10 10 10 Rena kreditkvikon K 9 20 20 Utest. kvikon (fordr.) F=D+K 10 10 10 19 30 20 Utlåning av specie S 10 9 9 Tillgång i valv (reserv) T=D- S 10 0 1 10 1 0 Reservkvot R=T/F 10/10 0/10 1/10 10/19 1/30 0/20 Penningmängd M 1 =M 0 +K 100 100 100 109 120 120 Kredit DeposiGonsbanken bygger förtroende på hederlig banking, dvs ren förvaring (ex D10). DeposiGonskviKon blir då så goda som pengar och fungerar som sedlar. KreditkviKon är idengska med deposigonskvikon, men u ärdas utan deposigon. U ärdande av kreditkvikon (K>0) leder Gll ökning av penningmänden = kreditexpansion. R = T F = D! S D + K, D S, K 0 Om R<1 är banken formellt insolvent, man har Frac0onal reserve banking Kreditexpansion (K>0) eller olovlig utlåning av specie (S>0) leder Gll fracgonal reserves!

Varför banker inte vill ak du inte ska ta ut kontanter R = D! S D + K Konkurs om deposigonerna blir noll Större K ökar inlösenfrekvens Hederlig banking om S=K=0 Då blir R=100%, dvs 100% reserve Då spelar det ingen roll om folk tar ut sina pengar, banken kan aldrig bli insolvent Men så fort S,K>0 blir R<100% Om D minskar blir då R ännu mindre! T.ex R(D=10, S=0, K=90)=10% Men R(D=5, S=0, K=90)=5% Dvs ukag av deras små mängder kontanter ökar snabbt deras risk Bank- run day 7 december 2010 Kredit

Kredit Hur öka utlåning men minimera risk Banker vill låna ut max Men vill hålla R högt för ak undvika risk ak få insolvens avslöjad vid ukag eller clearing Ovanpå given deposigon D, hur maxa utlåning Gll lägst risk? Öka S eller K? Banker föredrar kredit- expansion för ak både öka utlåning och behålla reserv Bieffekt: det ökar också M! R = D! S D + K = 1! S D 1+ K D 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Ägd! X=S/D, K=0 X=K/D, S=0

Kreditexpansion Kreditexpansion ökar penningmängd och priser EYersom bankernas luykreditkvikon är oskiljbara från backade kvikon fungerar dessa också som pengar En bieffekt av kreditexpansionen är därför ak den orsakar en större penningmängd M 1 av handlingsbara pengar sådan ak M 1 = M 0 + K > M 0 Det vill säga inflagon! Denna inflaterade penningmängd som nu jagar samma produkgonskapacitet kommer leda Gll prisinflagon enligt kvangtetsteorin SCB sammanställer M0, M1, M3 etc. hkp://mises.org/daily/5028/lost- in- a- Maze- of- Money- Aggregates

Kreditexpansion DukGg kreditexpansion! 140 120 100 80 60 40 20 0 Jan- 98 Jul- 98 Jan- 99 Jul- 99 Jan- 00 Jul- 00 Jan- 01 Jul- 01 Jan- 02 Jul- 02 Jan- 03 Jul- 03 Jan- 04 Jul- 04 Jan- 05 Jul- 05 Jan- 06 Jul- 06 Jan- 07 Jul- 07 Jan- 08 Jul- 08 Jan- 09 Jul- 09 Jan- 10 Jul- 10 Jan- 11 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 M0 (sedlar och mynt, miljarder kr) M1/M0

Kreditexpansion Så, vid kreditexpansion - Vem gynnas? Bankers kreditexpansion innebär inflagon Men pengar är icke- neutrala : nya pengar (inflagon) omfördelar allgd Gllgångar Gll Gdiga mokagare Denna inflagon gynnar Bankerna själva som får dra ränta på luy Lånare, som är de första mokagarna Deras leverantörer, etc., etc.

MotkraYer Gll kreditexpansion Naturen motarbetar kreditexpansion På en fri marknad finns det naturliga motkrayer 1. Människors misstänksamhet mot banker Om människor får nys om expansion, vilket är bedrägeri, blir det bankrusning; motverkar viljan Gll kreditexpansion 2. OmfaKningen i vilken människor förvarar pengar på bank En person som får en sedel från bank A, men som inte själv har bank kommer begära inlösen i specie Om många inte använder bank blir det inlösen mest hela Gden och banken behöver R nära 100% 3. Clearing mellan banker En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll ak bank B kommer begära fysisk leverans från bank A

MotkraYer Gll kreditexpansion (3) Bank- clearing mot kreditexpansion En sedel från bank A som hamnar hos en person som är kund i bank B kommer leda Gll ak bank B kommer begära fysisk leverans från bank A I prakgken blir det nekoclearing och enbart diffarna överförs fysiskt Om bank A expanderar kredit fortare än de andra kommer det leda Gll mer specie ut ur A För framgångsrik kreditexpansion krävs en synkroniserad expansion av hela banksektorn, men en kartell är allgd svår ak hålla ihop

MotkraYer Gll kreditexpansion (1-2) FracGonal reserve banking riskabelt Exempel Stockholms Banco est. 1656 Länebanken u ärdade kredigvsedlar med växelbanken som säkerhet: krasch 1664 Sveriges riksbank är världens äldsta centralbank och är Gllika den äldsta bankinsgtugon, som öfver hufvud finnes. Det är denna bank, som äran af ak ha utgek världens första banksedlar sannolikt bör Gllskrifvas. DeKa ledde dock Gll bankens undergång. (Nordisk familjebok: Riksbanken) Riskabel verksamhet för både bank och kunder Två åsikter om fracgonal reserve banking 100% banking: Förbud i lag, och ordna översyn Det är bedrägeri ak låna ut anförtrodd deposigon Free banking: Tillåt bankerna ak ta risken med fracgonal reserves Ja det är bedrägeri om de gör det, men marknaden rensar allgd ut bedragare I prakgken råder idag Free banking men marknadens obarmhärgga regleringsmekanism är sak ur spel med centralbanker, insäkningsgaranger och återkommande bailouts med skakemedel FracGonal reserves uppmuntras, reservkrav på bara ca 7-8% (Basel III)

InflaGon kan höja ränta! Kreditexpansion och ränta OBS! Nya pengar kan fakgskt höja ränta Ränteeffekten beror på var i ekonomin de injiceras Antag ak en spanjor hikar mycket guld, t.ex i sydamerika Han köper upp mycket mat och andra konsumgonsvaror Priserna på mat sgger Övriga konsumenter måste nu dra ner på sik sparande för ak ha råd ak äta, deras närgdspreferens ökar Utbudet på besparingar minskar räntan sgger Investeringsribban höjs, färre investeringar, Gllväxten avtar

Kreditexpansion och ränta Men inflagon av kreditexp sänker ränta Kreditexpansion innebär ak bankerna kommer Gll lånemarknaden med krediter de skapat ex nihilo, utöver de besparingar de förmedlar EYersom produkgonen av sådana krediter har låg alternagvkostnad (=0) kan de göra vinst även på låga räntor. Det leder Gll ak räntorna sjunker under den naturliga nivån (Knut Wicksell) EYersom nya pengar idag oyast skapas av banker har vi vant oss ak tro ak inflagon allgd ger lägre ränta (men injekgonspunkten avgör)

Konjunkturcykeln Regulatorsabotage En ekonomi har 100% produkgonskapacitet Tidspreferens säker räntan vilket avväger produkgon för framgd (t.ex 30%) och konsumgon (70%) RikGga lån, av besparingar, koordinerar ekonomins Gdmatchning Men kreditexpansion sänker räntan Investeringströskeln sänks och en mängd icke- eyerfrågade nya investeringar kommer ak företagas (malinvestments) Lägre ränta motverkar rik0ga besparingar Det uppstår en dragkamp på produkgonsresurser och rikgga besparingar vilket leder Gll ek maniskt och onaturligt Gllstånd som kallas högkonjunktur

Högkonjuktur och ABCT Konjunkturcykeln Dragkampen om resurser leder Gll sggande priser och höga kortsikgga vinster Många blir rika fort, snabba pengar SamGdigt på grund av låga besparingar får man kapitalerosion = decivilisering SituaGonen blir med Gden ohållbar och dragkampen leder Gll slut Gll krasch Depressionen är en Gllfriskningsprocess under vilken felakgga investeringar rensas ut och priser justeras Gll clearing- nivåer = ABCT = Austrian business cycle theory hkp://www.mises.se/2011/04/02/pengar- inflagon- och- decivilisagonsprocessen/

Konjunkturcykeln KreditkontrakGon Bank B u ärdar kreditsedel för 100 guld Gll företag F för ak tjäna ränta på luy: kreditexpansion=inflagon. EYer ek år återvänder F med 10 guld i ränta + B100- sedeln (alt. 100 guld eller A100- sedel från bank A). Sedeln rivs, risken är över. KreditkontrakGon=deflaGon. Men om F istället går upp i rök så mister B visserligen räntan, men värre är ak det flyter runt en sedel på 100 guld som en vacker dag kommer dyka upp för inlösen I depression kommer många kunder F1, F2, F3, som av låga räntor blivit lurade in i ohållbara projekt ak explodera och det blir det farligt för banken med en stor mängd sedlar som herrelösa flyter omkring. För ak klara av eventuella inlösenkrav och minska riskexponeringen börjar B kalla in lån och sluta ge och förnya lån, även från goda kunder, för ak minska mängden utestående krediter. Resultat: Våldsam kreditkontrakgon=deflagon prisdeflagon. (Credit crunch, credit crisis, credit squeeze.)