Lingual tandställning Somayeh Milani, Elena Ugnya Handledare: Anna-Kari Hajati Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge VT 2008
Innehållsförteckning Abstract 3 Introduktion.. 3 Material och metod... 4 Resultat.. 5 Litteraturstudien Olika linguala bracketsystem Konventionell/Prefabricerad bracketsystem Customized/Individualiserad bracketsystem Bonding system Direkt bonding Indirekt bonding För- och nackdelar med lingual tandställning Behandlingsresultat Oralkomfort Tal Tuggfunktion Oral hygien Kariesrisk Estetik Kostnader Enkätundersökningen Diskussion.. 13 Sammanfattning 14 Referenser. 15 Appendix 17 I. Enkäten 2
Lingual tandställning Abstract Målet med denna studie är att fördjupa oss i den linguala tekniken samt jämföra den med den konventionella behandlingsmetoden med avseende på behandlingsresultat, behandlingstid samt patientkomfort. Vi har genomfört en litteraturstudie med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar detta ämne. Vi har använt oss av en enkätundersökning för att kunna jämföra patienternas subjektiva upplevelser vid behandling med den linguala och buckala tekniken. Frågeformulären delades ut till båda patientgrupper. Arbetet innefattar även ett studiebesök vid en ortodontiklinik i Göteborg som utför behandlingar med den linguala tekniken. Resultatet av det här arbetet visar att lingual ortodonti är ett tillräckligt bra alternativ för patienter som önskar sig en osynlig tandreglering. Man uppnår likvärdiga behandlingsresultat med de båda teknikerna men linguala tekniken har en rad nackdelar främst vad det gäller patientkomforten. Introduktion Den snabba utvecklingen i världen under det senaste decenniet samt den massiva medieexponeringen har lett till att samhället har blivit allt mer utseendefixerat och individer ställer allt högre krav på estetiken. Det är en utveckling som märks tydligt även i tandvården. Efterfrågan på kosmetiska tandvårdsbehandlingar samt osynlig tandreglering har ökat markant på senare år. Intresset bland framför allt vuxna patienter som vill genomgå tandreglering men inte kan tänka sig ha en räls på tänderna har lett till utvecklingen av den osynliga ortodontin 3. Lingual tandställning är en vidareutveckling av den konventionella fastsittande tandregleringsapparaturen. Linguala tekniken utvecklades under 1970-talet parallellt i två olika länder. Professor Kinya Fujita, från Kanagawa Dental University i Japan, konstruerade sitt lingual system (Fujita-system) 1975 samtidigt utvecklade Dr. Craven Kurz i California ett annat system (Kurz/Ormco) genom att bonda specialtillverkade brackets av plast lingualt om incisiver och av metall på posteriora tänder 3,4. Det linguala systemet fick stort genomslag bland både ortodontister och patienter. I USA började man snabbt behandla patienter med denna teknik utan att utföra tillräckliga kliniska prövningar. Brist på kliniska studier samt felaktig användning av systemet orsakade att intresset hos ortodontister svalnade snabbt. Vid mitten av 80-talet var det få tandläkare i USA som använde sig av den linguala tekniken för att 3
behandla sina patienter, samtidigt som metoden fortsatte att utvecklas utanför USA. År 2001 uppskattades antal patienter som behandlades med lingualtandställning i Europa, såsom i Japan, att vara mer än dubbel så stort som i USA. 2 Den typiska patienten för lingual ortodonti är kvinna i åldern mellan 20 och 40 år som väljer denna typ av behandling just på grund av estetiken 5. Studierna har också visat att patienter vill ha osynlig ortodonti snarast av yrkesrelaterade än privata skäl 10. Det finns många vuxna patienter som skulle vilja få tandreglering men undviker att söka vård eftersom de upplever att konventionell labial tandställning är generande 6. Tanken bakom tekniken är att man ska kunna utföra samma typ av tandförflyttningar som med labial tandställning med brakets som sätts på tändernas baksida och inte syns på utsidan. Lingual teknik har varit väldigt omdiskuterat sedan den introducerades men studier har inte kunnat visa att behandlingseffekten skulle vara annorlunda mellan dessa två tandställningsmetoder 7,4. Men det finns en rad skillnader mellan de två metoderna och vi ska fördjupa oss mer i dessa i det här arbetet. Sedan första linguala tandregleringen introducerades har det skett en del utvecklingsmässigt. Det har kommit flera generationer av bracket system och den linguala tekniken har modifierats. Trots den goda möjligheten att kunna behandla olika typer av bettfel med en osynlig tandställning, används idag den linguala tekniken i betydligt mindre utsträckning jämför med den traditionella tekniken 23. I Sverige finns det få ortodontister som jobbar med den linguala tekniken. Syfte med detta arbete är att fördjupa oss i den linguala tekniken avseende för- och nackdelar, patientkomfort och behandlingsresultat samt jämföra den med konventionell buckal teknik med avseende behandlingstid, behandlingsresultat samt patientkomfort. Material och metoder Arbetet är en litteraturstudie i kombination med ett studiebesök vid en tandläkarmottagning Örtendahl ortodonti i Göteborg där lingual ortodonti praktiseras samt en enkätundersökning. Frågeformulär har delats ut till patienter som genomgått behandling med lingual ortodonti vid denna klinik hos tandläkare Thomas Örtendahl. Enkäten har dessutom delats ut till en kontrollgrupp som behandlas med labial teknik vid Ortodonti avdelningen, Karolinska Institutet. Litteraturstudie: En sökning på PubMed och ScienceDirect samt genomläsning av artiklar med sökbegreppen: Lingual orthodontics, Disadvantages of lingual orthodontic, Lingual technique, Lingual brackets, Oral comfort, Speech, Oral hygiene har gjorts. Vi hade breda inklusionskriterier och tittade på alla typer av studier och reviews som var publicerade på engelska. Enkätundersökningen: Två patientgrupper ingick i undersökningen. Första 4
gruppen var patienter som antigen hade behandlats klart eller var under behandlingen med lingual tandställning hos tandläkare Thomas Örtendahl i Göteborg. 45 enkäter skickades till denna patientgrupp per post och vi fick tillbacka 16 svar. Andra gruppen var slumpmässigt valda patienter som var under ortodontisk behandling med konventionell tandställning vid odontologiska institutionen vid Karolinska Institutet. Patienter ombads att fylla i frågeformulären under sina kontrollbesök hos tandläkare. Svar erhölls från 15 patienter. Enkäten bestod av 11 frågor rörande kring subjektiva upplevelser av behandlingen som redovisas under rubriken Resultat. Resultat Litteraturstudien Underlaget till litteraturstudien redovisas i tabell I. Prospektiva 9 Tabell I. Olika linguala system Antal artiklar Fall rapporter 1 Review 7 Retrospektiva 2 Vanliga labiala brackets kan inte användas för behandlingen med linguala tekniken eftersom tändernas linguala ytor har ojämn struktur samt är kortare i ginigivo-ocklusal riktning. Brackets som används i den linguala tekniken måste vara designade på ett annat sätt och det finns flera olika sorter av dem tillgängliga på marknaden. t.ex.: - Ormco 7 th Generation - Fujita - Lingual straigt-wire - Magic lingual system - Incognito - ibraces - Forestadent För att uppnå ett system som både är effektivt och bekvämt för patienterna försöker man hela tiden att utveckla det linguala systemet. Ormco 7 th Generation, prefabricerade bracketsystem, har varit det mest använda bracketsystem under de senaste två decenierna 9. De senaste åren har CAD/ CAM tekniken gjort det möjligt att utveckla andra system som individualiserade bracketsystem. På grund av detta har användandet av Ormco 7 th Generation minskat. De vanligaste orsakerna till varför ortodontister inte använder den linguala tekniken lika flitig som den traditionella buckala systemet är bland annat svårigheter med optimal bracketsplacering, rebonding av lossnade brackets, svår och tidskrävande finishingprocess samt sämre patient komfort 23,25. Dessutom upplevs det praktiska utförandet av arbetet som mer komplicerat på grund av sämre insyn och åtkomlighet. Genom att ersätta prefabricerade brackets med individuell tillverkade brackets och bågar har man försökt minska dessa problem 23 men det finns fortfarande brister som t ex svår finishering. 5
Fig.1. Klinisk bild på Ormcosystemet (Bilden används med tillstånd från Dr. Wiechmann) Konventionell/Prefabricerad bracketsystem Det mest kända prefabricerade systemet är Ormcos system. De första prefabricerade systemen tillhörande Ormco utvecklades redan 1979 och sedan dess har modellen vidareutvecklats. Den senaste modellen, the 7 th generation, marknadsfördes första gången 1990. Systemet var en vidareutveckling av den traditionella buckala tandställningen. Beståndsdelarna i systemet anpassades så att de ska passa på tändernas linguala ytor. Många av de stora tillverkarna av brackets har även linguala system (Fig.1) Customized/Individualiserat bracketsystem Med hjälp av detta system får varje tand sin egen individuell tillverkade bracket. Man använder sig av CAD/CAM (computer-aided design/computer-aided manufacturing) samt Rapid prototyping teknik för att framställa dessa brackets och bågar samt bestämma den optimala positionen av bracket på varje tand på en setup modell med det önskade behandlingsresultatet 23. Till skillnad från det konventionella systemet utförs Fig.2. Placering av bracket-bas,gul, samt bracket-bodies,grön. (Bilden används med tillstånd från Dr. Wiechmann) bracketproduktion samt positionsbestämning i ett och samma steg. De företag som huvudsakligen framställer individualiserade brackets är TOP Service, Incognito i Tyskland och 3M Uniteks motsvarighet ibraces i USA. Nedan beskrivs arbetsgången och tillverkningsprocessen vid ortodontiskt behandling med Incognito. Tillverkningsprocessen börjas med att tandläkaren tar silikonavtryck från patientens bett för framställning av studie- och arbetsmodeller. Avtrycken och terapiplaneringen skickas till laboratoriet i Tyskland. På labbet scannar man in modellen med hjälp av en 3D scanner. Nästa steg är design av bracket-bas på lingualytan av varje tand och sedan positionering av bracketbodies på bracket-basen (Fig.2). Man använder sig av dataprogrammet för att bestämma den mest optimala placeringen och utformningen av brackets. Detta steg är ett av de viktigaste stegen och spelar stor roll för behandlingsresultaten samt patientkomforten Brackets konstrueras sedan med hjälp av en prototyping maskin i en vaxliknande material och som sedan 6
minimal och därmed tar bracket mindre plats i patientens mun 18 (Fig.3-4). En annan fördel är att tandställningen är tillverkad av guld som har bra gjutegenskaper och är smäckrare. Fig.3. Konventionell lingual bracket, till höger, och individualiserad bracket, till vänster. (Bilden används med tillstånd från Dr. Wiechmann) Fig.4. Klinisk bild på lingual tandställning, Incognito. (Bilden används med tillstånd från Dr. Wiechmann) gjuts i guld. Guld brackets ytbehandlas och fixeras på modellen med hjälp av ett vattenlösligt bondingsmaterial 23,25,26 Sista steget blir förberedning av överföringsskena inför indirekt bonding (se Bondingssystem ). Samtidigt med positionsbestämning av brackets tillverkas även bågarna. Dessa individuellt tillverkade bågar är redan bockade i en robot när de skickas till ortodontisten. Fördelarna med Customized bracketsystem är bland annat att man uppnår den optimala positionen för varje bracket på enskilda tänder och därmed förbättras slutresultatet. Även patientkomforten ökar eftersom bracket följer den enskilda tandens anatomi, avståndet mellan tand och bracket blir Introduktionen av individualiserade bracketsystem är ett stort steg inom den linguala ortodontin. Bondingssystem För att sätta fast bracket på tandytan kan man använda sig av ett direkt eller indirekt bondningssystem. Indirekt system är det vanligaste metoden vid bonding av linguala brackets 2. Dålig insyn, svåråtkomlighet samt stora anatomiska variationer på tändernas linguala ytor kan försvåra korrekt placering av brackets vid direkt bondning. Oavsett hur exakt bågfästet är placerat på arbets- modellen kommer dess position förändras då man överför den från modellen till tandytan. Fördelarna med indirekt bondningssystem, förutom precisionen, är att metoden är mer tidssparande 8,13. Vid indirekt bonding använder man sig av en överföringsskena, vanligtvis silikonskena vid konventionell indirekt bondingssystem, eller individuellt framställda tandskenor av hårt material t.ex. vid Hiro System, för att överföra bracket från arbetsmodellen till tandytan 2,15. Korrekt placering av bracket på tandytan är väldigt viktig. Felplacerade bracket kan påverka behandlingsresultatet 2. Indirekt bonding har utvecklats mycket under de senaste åren och används i allt större utsträckning av ortodontister vid 7
behandling med både labial- och lingualteknik. Problemen med malposition av direkta bondingssytem samt de nämnda fördelarna med indirekt bonding gör att denna metod betraktats som en säkrare metod för applicering av linguala brackets. Man ska dock vara medveten om att det finns få randomiserade prospektiva studier där man har jämfört direkt bonding med indirekt bondning vad det gäller precisionen 14,15,16 för att kunna visa någon signifikant skillnad vad gäller slutresultatet av bondingen. För- och nackdelar med lingual tandställning Det har gjorts många studier där man har undersökt effekterna av lingual tandställning på patienternas oral komfort, tal- och tuggfunktion samt oral hygien. Det har dessutom gjorts en rad studier där man har jämfört de buckala och linguala tandregleringsteknikerna. Behandlingsresultat Studierna där man jämförde den linguala och den labiala tandregleringen har inte kunnat visa någon signifikant skillnad i behandlingsresultat mellan de två systemen 4,7. Lingual tandställning har dessutom visat sig vara särskilt effektiv vid behandling av djupa bett då underkäkens tänder biter på brackets som sitter på tänderna i överkäken vilket hjälper att höja bettet. Förut rådde det en allmän uppfattning om man skulle undvika att behandla svåra ortodontiska fall med lingual ortodonti. Dock har det sket mycket utveckling i metoden på senare tid och numera behandlas det de flesta bettfel samt det publiceras flera casereports med behandling av komplicerade fall 21,4. Det avslutande finisherings stadiet av behandlingen då man utför små finjusteringar har visat sig ta något längre tid vilket kan bero dels på att det är svårare att uppnå de rätta rotationsmomenten med lingual tandställning och dels på att patienter som behandlas med linguala metoden är mer krävande 3. Dessutom är adaptionsperioden längre för patienter som får lingual tandställning än för dem som får buckal tandställning 12. Oral komfort Efter applicering av lingual tandställning sker en signifikant reduktion av tungans utrymme samt ändrad tungposition jämfört med tiden före behandling. De flesta patienter får besvär med trycksår, rodnad och irritation på tungan strax efter insättningen av tandställningen. Dessa besvär minskar signifikant inom loppet av tre månader men tungan blir inte helt lesionsfri i jämförelse med tiden före behandlingen. Vad gäller tungans position och utrymme kan inte någon förbättring noteras under behandlingens gång 1. En studie har även visat att ju djupare bett patienter har desto mer besvär har de med tungsår, ömhet i tänderna samt svårigheter att tugga. Även vid stora överbett är det vanligare med tungsår 11. I en annan studie har man tittat på sambandet mellan värdena på profilröntgen och patienternas subjektiva upplevelser och kommit fram till att vid små SNA och SNB vinklar får patienter mer besvär med tungsår vilket orsakas av det reducerade utrymmet för tungan 17. 8
I jämförelse med buckal tandreglering får patienter med lingual tandställning inga besvär med sår på kindslemhinnan och läppar 12. Det har även gjorts jämförelser mellan olika linguala system. Patienter som behandlas med specielltillverkade brackets (Customized brackets, Incognito ) har signifikant mindre besvär med reduktion av tungans utrymme, talsvårigheter och tuggmönster än de som behandlas med prefabricerade brackets ( Ormco, 7 th generation) 18. För att förbättra patientkomforten under behandlingen kan man t ex tillverka skyddande silikonskenor som täcker över tandställningen men ändå tillåter tandförflyttningar 22. Tal Många patienter uppger att talsvårigheter och artikulationsproblem är det största och huvudsakliga besväret som orsakas av linguala tandställningen 1,2. En longitudinell studie har visat att en stor andel av patienter undviker vissa konversationsformer strax efter applicering av tandställningen, t.ex. att prata i telefon. Patienter känner en stor försämring i artikulationen i början av behandlingen men en märkbar förbättring kan noteras redan efter tre månader. Dock blir inte artikulationen riktigt densamma som före behandlingen och förändringen i talet blir märkbart för andra personer i patienternas omgivning 1. I en annan studie där man endast har tittat på patienternas talprestation med hjälp av digital ljudmätning och auditiv analys har man kommit fram till att även tre månader efter behandlingens start är talprestationen signifikant försämrad i jämförelse med tiden innan behandlingen 19. Sammanfattningsvis kan man säga att artikulationen förblir något försämrad under hela behandlingen och det är viktigt att informera patienter innan behandlingen startas. Konventionell tandställning i sin tur har ingen påverkan på talet. Tuggfunktion Svårigheter med att bita av och tugga maten är jämförbara mellan den linguala och den buckala tandställningen. Studierna har inte visat någon signifikant skillnad vad det gäller denna aspekt. Dock patienter som behandlas med lingual tandreglering upplever i större grad att matpartiklar fastnar i tandställningen 12. Oral hygien Studierna har inte kunnat visa några större skillnader mellan den buckala och linguala tandställningen vad gäller svårigheter att sköta munhygienen. Patienterna i båda grupperna upplever i lika stor grad att tandställningen försvårar för de att sköta munhygienen. Som det har nämnts tidigare upplever patienter som behandlades med lingual teknik i större utsträckning att maten fastnar i tandställningen än patienter som behandlas med labial apparatur 12. En observation är att patienter med lingual tandställning koopererar bättre än patienter som behandlas med konventionell tandställning 3. Detta kan till viss del förklaras av att det är fler 9
vuxna betalande patienter som söker sig till behandling med lingual tandställning. Kariesrisk Patienter som behandlas med lingual tandställning löper mindre risk att få karies relaterad till behandlingen. Detta tros bero på att tändernas linguala ytor sköljs mer med saliven som har skyddande effekt än tändernas buckala ytor och att lingual karies i överlag är ovanlig. Dessutom har det visat sig att patienter får högre salivsekretion till följd av behandlingen med lingual tandställning 2. Med lingual tandställning löper man mindre risk att få s.k. WSL (white spot lesion) på tändernas buckala ytor som ibland kan orsakas av konventionell tandställning 20. Estetik Estetik är en av de största fördelarna med den linguala tekniken. Eftersom tandställning placeras på tändernas baksida blir den helt osynlig för omgivningen (Undantag: fall med stora primära luckor initialt). Kostnader Patientkostnaden vid behandling med lingual tandställning är ungefär dubbel så stor jämfört med den konventionella tekniken. Behandlingskostnaden styrs bland annat av typ av bettfel hos patienten samt val av bracketsystem. Tandläkarens arbetsinsatts är större vid behandling med lingual tandställning jämför med den konventionella tekniken och detta påverkar också behandlingskostnaden. Försäkringskassan i Sverige ger ingen ersättning för tillägg för behandling med denna metod. Enkätundersökning För att få en uppfattning om hur patienterna upplever behandling med lingual tandställning och för att kunna jämföra denna teknik med den traditionella tekniken skickades enkäter till patienter som hade behandlats eller var under behandling med lingual tandställning på Örtendahl Ortodonti klinik i Göteborg. Samma Enkät lämnades till patienter som behandlas med traditionell fast tandställning av STtandläkarna på Karolinska Institutet. Nedan redovisas resultaten av enkätundersökningen. Enkäten bifogad i sin helhet i appendix I. Lingual Tandställning Traditionell tandställning Antal patienter 16 15 Kön män/kvinnor 5/11 6/9 Behandlingstid 23 16,5 Tabell II. Demografiska data. Behandlingstiden anges i månader (medelvärde) och åldern anges för största patientgruppen. Vi ställde frågan, Hur fick Du kännedom om denna metod?. Denna fråga skulle besvaras endast av den patientgrupp som behandlades med den linguala tekniken. Svaren vi fick på denna fråga var: 10
Genom min ordinarie tandläkare (8 patienter) Via internet (3 patienter) Genom en bekant (3 patient) Ryktesvägen (1 patient) Nästa fråga, Varför valde Du denna metod?, riktades också enbart mot patienter med lingual tandställning. Estetiska skäl var den vanligaste orsaken till varför patienterna valde denna metod, 14 patienter. De flesta ville inte att tandställningen skulle synas. Två patienter i åldersgruppen 20-40 år tyckte att de var för gamla för att behandlas med den traditionella metoden. Behandlingstiden samt behandlingsfasen som patienterna befanns sig i var olika för de två grupperna. Patienter som behandlades med lingual tandställning hade sin apparatur mellan 6 till 40 månader och dem som behandlades med den traditionella metoden hade sina tandställningar 3 till 30 månader. Dessutom var några patienter i de båda grupperna klara med behandlingen när de fyllde i enkäten (Tabell II). Detta underlag är inte tillräckligt för att avgöra vilken av metoderna tar längre tid men det råder en allmän uppfattning om att lingual tandreglering tar längre tid. Fig 5. Patienternas ålder Fig 6. Tycker Du att behandlingen är smärtsam? Resultatet på frågan, Tycker Du att behandlingen är smärtsam?, visade ingen skillnad mellan dessa två patientgrupper (Fig 6). Vår undersökning visar att skavsår är mindre vanliga hos patienter som behandlas med den linguala tekniken (Fig 7). Hos patientgruppen som behandlas med den traditionella tekniken har tandställningen något högre påverkan på Fig 7. Har Du haft besvär med skavsår i munnen orsakade av Din tandställning? 11
Fig 8. Har Din tandställning påverkat Din tuggförmåga? Fig 11. Upplever Du det svårt att sköta dagliga munhygienen när Du har tandställning? tuggfunktionen jämfört med patienter som behandlas med lingual tandställning (Fig.8). Båda patientgrupperna tyckte att tandställningen påverkade talet men talpåverkan var något mindre förekommande hos patienter med buckal tandställning (Fig.9). Fig 9. Har tandställningen påverkat talet? Fig 10. Är Du/Har Du varit störd över tandställningens utseende? Vi ställde även en fråga som handlade om tandställningens utseende, Är Du / Har Du varit störd över tandställningens utseende?. Enkätundersökningen visar att patienterna som behandlades med den linguala tekniken inte stördes i lika stor omfattning av tandställningens utseende (Fig.10). Enkätens sista fråga handlade om patienternas skötsel av den dagliga munhygienen. Båda patientgrupper tyckte att tandställningen försvårade för de att sköta munhygienen men enkät undersökningen visade ingen större skillnad mellan dessa två patientgrupper (Fig.11). 12
Diskussion Målet med denna studie var att lära oss mer om den linguala tekniken samt jämföra den med den konventionella behandlingsmetoden med avseende på behandlingstid, behandlingsresultat samt patientkomfort. Vi fick ta reda på bakgrunden, olika linguala system, arbetsgång samt för- och nackdelar med den linguala tekniken genom att fördjupa oss i de tillgängliga vetenskapliga artiklarna. Som fördjupning i patientupplevelsen genomfördes en enkätundersökning. Som visas i Fig.5 är gruppen patienter med lingual ortodonti betydligt äldre, de har själva aktivt sökt behandling och betalar själva för den. Därför kan de anses mer motiverade och positivt inställda till behandlingen. Resultatet av vår enkätundersökning kan därför diskuteras eftersom kontrollgruppen från ortodontiavdelningen vid Karolinska Institutet, huvudsakligen bestod av icke betalande ungdomar under 19 år. I idealfallet borde patientgrupperna vara jämförbara med varandra vad det gäller åldersspridning samt ha samma behandlare. Dessutom är det låg svarsfrekvensen från den linguala gruppen vilket till stor del beror på att patienterna var avslutade och hade flyttat. En annan felkälla i undersökningen kunde ha varit att många av patienter som behandlas med den linguala metoden på kliniken Örtendahl ortodonti får en kombinations behandling. Det innebär att patienter får lingual tandställning i överkäke samt labial tandställning med keramiska brackets i underkäke. Detta anses öka patientkomforten avsevärt. I de studier som vi har referat till har patienterna behandlats med linguala bågar i både över- och underkäke. Patienterna som svarade på vår enkätundersökning befann sig inte i samma behandlingsfas. De flesta patienter i den linguala gruppen var färdigbehandlade eller befann sig i det sista stadiet av behandlingen. Patienter i labiala gruppen befann sig däremot mitt i behandlingen För att med säkerhet kunna jämföra behandlingstiden mellan dessa två olika teknikerna på ett korrekt sätt vore det önskvärt att patienterna ska vara under samma fas av behandling, vilket borde lämpligen kunna göras med en randomiserad prospektiv studie. Även patienternas subjektiva upplevelser om behandlingen kan påverkas av det behandlingsfas som patienten befinner sig i. Initialt efter applicering av apparaturen brukar det förekomma mer besvär hos patienterna i form av smärta, skavsår samt påverkan på tal och tuggfunktion. Besvären avtar oftast några veckor efter behandlingens start när patienterna har fåt vänja sig vid apparaturen. Resultatet från enkätundersökningen visar ingen skillnad vad det gäller smärtan under behandlingen samt svårighet att sköta den dagliga munhygienen mellan dessa två olika tekniker. Besvär med skavsår är mer förekommande hos patienter som behandlas med den traditionella tekniken samt denna patientgrupp finner tandställningens utseende mer kosmetiskt störande jämfört med den linguala tekniken. Återigen måste man ta hänsyn till felkällor i undersökningen när man tittar på dessa resultat. 13
Sammanfattning Lingual ortodonti är en relativt ovanlig behandlingsmetod jämfört med konventionell tandställning. En av anledningarna kan vara att den här metoden anses vara svårare att arbeta med. Den högre patientkostnaden är en annan faktor av betydelse. Patienter som behandlas med lingual tandställning finner dock metoden som kosmetisk tilltalande och det finns ingen påvisad skillnad vad gäller behandlingsresultat vid genomgång av studier i vårt referensmaterial. Sammanfattningsvis kan man säga att linguala tekniken är en tillräckligt bra behandlingsalternativ för de patienter som önskar en kosmetiskt tilltalande variant till den traditionella behandlingsmetoden. Erkännande Tack till vår handledare Anna-Kari Hajati som har hjälpt oss genom detta arbete. Tack vare din entusiasm och dina goda råd har skrivandet av detta examensarbete blivit möjligt. Tack till Tomas Örtendahl och hans personal vid Örtendahl ortodonti i Göteborg för deras hjälp med enkätundersökningen och deras gästvänlighet vid vårt besök på hans klinik. Tack även inblandad personal på enhet 7 för assistans med enkäterna. Även tack till Dr. Dirk Wiechmann har gett oss tillåtelse att använda deras bildmaterial. 14
Referenser 1. Hohoff A, Fillion D, Stamm T, Goder G, Sauerland C, Ehmer U. Oral comfort, function and hygiene in patients with lingual brackets: a prospective longitudinal study. J Orofac Orthop 2003;64:359-71 2. Scuzzo G, Takemoto K. Invisible Orthodontics: Current concepts and solutions in lingual orthodontics. Berlin: Quintessence, 2003, ISBN 3-87652-181-5 3. Ye L, Kula K. Status of lingual orthodontics. World Journal Of Orthodontics 2006;4:361-366 4. Ling PH. Lingual orthodontics: history, misconceptions and clarification. J Can Dent Assoc. 2005 Feb;71(2):99-102 5. Fritz U, Diedrich P, Wiechmann D. Lingual technique patients characteristics, motivation and acceptance. Interpretation of a retrospective survey. J Orofac Orthop. 2002 May;63(3):227-33. 6. Breece GL, Nieberg LG. Motivations for adult orthodontic treatment. J Clin Orthod 1986; 20(3):166 71 7. Gorman JC, Smith RJ. Comparison of treatment effects with labial and lingual fixed appliances. Am J Orthod Dentofacial Orthop. 1991 Mar; 99(3):202-9 8. Buso-Frost L, Fillion D. An overall view of the different laboratory procedures used in conjunction with lingual orthodontics. Seminars in Orthodontics 2006;12:203-210 9. Stuart McCrostie H. Lingual Orthodontics: The future. Seminars in Orthodontics 2006;12:211-214 10. Hohoff A, Wiechmann D. Evaluation of the parameters underlying the decision by adult patients to Opt for lingual Therapy: an international comparison. J Orofac Orthop. 2003;64:135-44 11. Miyawaki S, Yasuhara M. Discomfort caused by bonded lingual orthodontic appliances in adult patients as examined by retrospective questionnaire. Am J Orthod Dentofacial Othop 1999;115:83-8 12. Caniklioglu C, Özturk Y. Patient Discomfort: A Comparison between Lingual and Labial Fixed Appliances. Angle Orthod 2004; 75:86-91 13. Sheridan J. The readers corner. J Clin Orthod 2004;10:543 546 14. Hodge T.M, Dhopatkar A.A, Rock W.P. A randomized clinical trial comparing the accuracy of direct versus indirect bracket placement. Journal of Orthodontics 2004;31:132-137 15. Kalange J.T, Thomas R.G. Indirect Bonding: A Comprehensive Review of the Literature. Seminars in Orthodontics 2007;13:3-10 16. Hickman JH. Predictable indirect bonding. J Clin Orthod 1993;27:215-7 17. Wiechmann D et all. Prediction of oral discomfort and dysfunction in lingual orthodontics: A preliminary report. Am J Orthod dentofacial orthop 2008; 133:359-64 18. Stamm T, Hohoff A. A subjective comparison of two lingual bracket systems. Europian J of Orthodontics 27 (2005)420-426. 15
19. Hohoff A, Seifert E. Speech performance in lingual orthodontic patients measured by sonagraphy and auditive analysis. J Orthod Dentofacial Orthop 2003;123:146-52 20. Wiechmann D, Nesbit L. Ibraces/Incognito. Clinical guide. 2006, Lingualcare, inc 21. Pauls H.J. Lingual orthodontics with Orthognathic Surgery in a severe Class II, Division 2 case. J Orofac Orthop 2008;69:135-45 22. Fillion D, Improving patient comfort with lingual brackets. J Clin Orthod 1997 Oct;31(10):689-94 23. Wiechmann D, Rummel V, Thalheim A, Simon J.S, Wiechmann L. Customized brackets and archwires for lingual orthodontic treatment. Am J Orthod Dentofacial Orthop 2003;124:593-9 24. Rummel V, Wiechmann D, Sachdeva R. Precision finishing in lingual orthodontics. J Clin Orthod 1999;23:101-13 25. Wiechmann D. A new bracket system for lingual orthodontic treatment. J Orofac Orthop 2002;3:234-245 26. http://www.lingualtechnik.de, Incognito by Dr. Wiechmann 16
Appendix I. 1. Kön Man Kvinna 2. Ålder < 20 20-30 31-40 41-50 > 50 3. Vilken typ av tandställning har Du? a) Fast tandställning på framsidan av tänder (traditionell) b) Fast tandställning på baksidan av tänder (lingual) Om Du har svarat ja på fråga 3 hoppa över nästa fråga och fortsätt med fråga 5. 4a. Hur fick Du kännedom om denna metod? 4b. Varför valde Du denna metod? 5. Hur länge har Du haft Din tandställning? månader 6. Tycker Du att behandlingen är smärtsam? Ingen smärta Väldigt smärtsam 7. Har Du haft besvär med skavsår i munnen orsakade av Din tandställning? Inga besvär Mycket besvär 8. Har Din tandställning påverkat Din tuggförmåga? Inte alls Mycket 9. Har tandställningen påverkat talet? Inte alls Mycket 10. Är Du/Har Du varit störd över tandställningens utseende? Inte alls Mycket störande 11. Upplever Du det svårt att sköta dagliga munhygienen när Du har tandställning? Inte alls Väldigt svårt 17