SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR



Relevanta dokument
Förändringskommunikation är samarbete och växelverkan

Alla tiders Borgå Kaikkien aikojen Porvoo SERVICEKONTOR BRA OCH EFFEKTIV KUNDSERVICE

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Den äldre, digitala resenären

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Kommunernas bruk av sociala medier Enkätresultat Finlands Kommunförbund Publicerat Finlands Kommunförbund 2011

PRESSKONFERENS STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ UTKAST

Statsrådets förordning

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

hemtjänsterna i skick

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen

Genomförande av skyldigheterna i äldreomsorgslagen i Karleby och i Kronoby. Maija Juola Servicedirektör för äldreomsorg

Helsingfors stad Föredragningslista 13/ (11) Stadsfullmäktige Kj/

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Vad innebär socialoch

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM MÅLTIDER FÖR HEMMABOENDE PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Fullmäktigemotion 9/ : förebyggande av digital utslagning av seniorer i Kyrkslätt

E-kampanj Ett diskussionsunderlag

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet?

Värderingar Vision Etiska principer

Vad innebär valfrihet för mig

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Given i Helsingfors den 14 oktober Ämbetets enheter och personal. 2 Nyckelfunktioner och sakkunniggrupper

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

Serviceenkät Ja Inte tillräckligt Nej Vet inte Jag har fått information om mina rättigheter på ett sådant sätt som jag förstår

förslag till åtgärder

Workshop för råd för personer med funktionsnedsättning i kommunerna i Österbotten

Synlighet åt regionala aktörer!

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige Sida 1 / 1

Motioner till partidagen 2016

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Skattekort på nätet ett exempel på hur Skatteförvaltningen utvecklar sina elektroniska tjänster

IT-ovana läser digitalt och tillgängligt

Bilder: Tuula Palaste-Eerola

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Kalmar kommun. Hösten Kalmar kommun. Hösten Kalmar kommun. Hösten Kalmar kommun. Hösten Kalmar kommun.

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

En livskraftig och lärande stadsregion. Kulturtjänster; mål och projekt för fullmäktigeperioden

Kulturutredningens betänkande

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Hagerlund Tony webbkommunikationschef

Helsingin kaupunki Pöytäkirja 6/ (5) Opetuslautakunta OTJ/

Lagens syfte och de allmänna bibliotekens uppgifter med samhällelig genomslagskraft i centrum

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Kokkolan kaupunki Karleby stad ÄLDRERÅDET I KARLEBY VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Översikt över STEA:s allmänna understöd

Har man i samförstånd med er lagt upp målsättningarna i er vård- och serviceplan? tillräckligt för lite inte alls

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Österbottens landskapsprofil

Kaskö stads informationsstrategi

Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av understöd:

Främjande av hälsa och välfärd.

Allmänna principer för bidrag till föreningar och andra aktörer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Lust att snacka LUST ATT SNACKA TIDNINGARNAS FÖRBUND. Bästa lärare

Kommunernas användning av webbkommunikation och sociala medier Mars 2013

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Esbo stad Protokoll 100. Fullmäktige Sida 1 / 1

Utvärdering av basservicen inom det kommunala ungdomsarbetet 2017 Ungas möjligheter att delta och göra sig hörda

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

Fakta om ungdomsgarantin

Vad möjliggör lagen? Karolina Zilliacus, bibliotekschef, Pargas stadsbibliotek

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Svar på fullmäktigemotion / Köpta tjänster

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Barn och medier. En lättläst broschyr

Hjälpare nära dig. Rödakorsveckan torsdag 3.5 till onsdag HJÄLPARE NÄRA DIG

UTREDNING AV IDROTTSTJÄNSTER OCH FÖRVALTNING AV IDROTTSPLATSER

Esbo stad Protokoll 83. Fullmäktige Sida 1 / Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat (Bordlagt 19.5.

Grunder för intern kontroll och riskhantering i Borgå stad och stadskoncernen

Uppföljning av ålderslagen - Kommunenkät

Johanna Ritvanen

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November Kommunledningskontoret. Eva Andersson

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland

Nya elektroniska påverkningskanaler: Medborgarinitiativet och webbplatsen Niklas Wilhelmsson Justitieministeriet

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Stadsstyrelsens allmänna sektions principer för beviljande av understöd:

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM UPPHANDLING AV NÄRPRODUCERAD MAT

Internetanvändningen i Sverige 2016

PEDERSÖRE KOMMUN. Äldrerådet PROTOKOLL Sammanträdestid: Fredag , kl Purmohemmet. Sammanträdesplats:

Kommunikation & påverkansarbete i OAJ

Handikappolitiskt program för Sibbo kommun

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Finland 100- understödsprogrammen

REKTORS BESLUT 120/ (5) Till fakulteterna, de fristående institutionerna och Centralförvaltningen INFÖRANDE AV REKRYTERINGSFÖRBUD

Klientens ställning och

Beslut med anledning av motion om att dator och internetkoppling bör ingå i normen för försörjningsstöd i barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt stöd

Transkript:

Stadsstyrelsen 29 02.02.2015 SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION SOM HANDLAR OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION OCH ÄLDRE MÄNNISKOR STST 02.02.2015 29 Beredning och tilläggsuppgifter: Kommunikationschef Aino-Marja Kontio, 040 3549966, aino-marja.kontio@porvoo.fi Utvecklingschef Päivi Mäkimartti 040 4899769, paivi.makimartti@porvoo.fi Kundservicechef Marjut Björklund, 040-5263821, marjut.bjorklund@porvoo.fi Chef för bibliotekstjänster Asko Rossi, 040-4899737, asko.rossi@porvoo.fi Fullmäktigeledamot Kalevi Väisänen har väckt en motion där han önskar att stadens olika sektorer tillsammans utreder hur mycket det i Borgå finns sådan befolkning som inte kan utnyttja elektroniska informationstjänster som staden erbjuder. Han önskar att staden efter att utredningen blivit färdig föreslår hur dessa befolkningsgrupper tryggas en jämlik tillgång till stadens informationstjänster jämfört med de befolkningsgrupper som fullödigt kan utnyttja elektroniska informationstjänster. Enligt motionstagaren bor det i Borgå många människor som saknar möjlighet att använda elektroniska kommunikationstjänster en betydande del av dessa är äldre människor som inte har datorer, kunskap att använda dem och inte heller pengar att skaffa sig datorer. En del har enligt motionstagaren inte heller ekonomiska möjligheter att prenumerera på lokala dagstidningar. Många är dessutom så sjuka och drabbas av flera handikapp att de inte alls kan ta emot information elektroniskt eller via tidningar. Motionstagaren tar upp ett viktigt tema. Antalet äldre människor ökar också i Borgå under de närmaste åren. Statistikcentralen förutser att antalet personer över 75 är cirka 3 800 år 2015. Antalet förutses stiga till cirka 4 700 år 2020. Enligt kommunallagen ska kommunen informera sina invånare i omfattande utsträckning och öppet. Staden ska i sin information ta hänsyn till olika målgrupper, bl.a. äldre människor, unga, barnfamiljer, specialgrupper och företag. För motionssvaret har det gjorts en utredning där det beskrivs hur äldre människor använder medier. I utredningen redogörs det också för Borgå stads kommunikationspraxis och idéer som gäller utvecklingen av stadens kommunikation. Utvecklingsbehoven har diskuterats bl.a. i stadens kommunikationsgrupp (representation av sektorerna) samt med ordförandena för äldre- och handikappråden. Utredningen finns i separat bilaga.

Äldre människor som användare av medier Det finns mycket ganska färska undersökningar om hur äldre människor använder medier. I undersökningar finns det också uppgifter som är regionala och som gäller olika slags kommuner. Av utredningarna framgår det att sätten att använda medier varierar bl.a. när det gäller ålder, utbildning, yrkesstatus och hur stadsliknande boendeområdet är. Äldre människor använder ofta traditionella medier, dvs. de läser dagstidningar, tittar på TV och lyssnar på radio. Över 80 procent av 60-åringar prenumererar på betalda tidningar till sitt hem, medan under 40 procent av personer i åldern 15 29 år gör det. Nästan alla äldre människor har idag en mobiltelefon. Även bärbara datorer är populära men antalet smarttelefoner är fortfarande litet. Äldre människor tar också pekplattor aktivt i bruk. Finländarna använder internet för kommunikation, ärendehantering och informationssökning. Internet används nuförtiden aktivt också för ärendehantering hos myndigheterna. Äldre människor använder för tillfället internet i mindre utsträckning än yngre åldersgrupper men användningen av internet ökar enligt Statistikcentralens uppgifter mycket snabbt hos äldre människor. Användningen av internet har ökat över 20 procentenheter under tre år mellan åren 2010 och 2013 hos personer som uppnått pensionsåldern och är i åldern 65 74 år. 65 procent av denna åldersklass använde internet år 2013. De allra äldsta människorna använder internet minst. Under en tredjedel av människor i åldergruppen 75 89 berättade att de använde internet år 2013. Enligt färskare statistik från Kommunikationsverket som gällde år 2014 har nästan alla finländare i åldern 15 55 år någon slags internetanslutning oberoende av ålder och boendeort. Hos personer i åldern 55 64 år har över 85 procent och hos personer 65 79 år har över 65 procent en internetsanslutning. Mest internetanslutningar finns det på Nyland. Användningen av datateknik har också separat utretts hos personer i åldern 75 89. Internet används särskilt av äldre människor som har haft en ledande position eller jobbat som högre tjänstemän och som bor i Nyland. Hinder för bruket av internet är närmast bristen på intresse och bristfälliga kunskaper men inte längre kostnader. Hälften av dem som redan använder dator tycker att apparater och program är svåra att använda. Äldre människor vill helst få rådgivning i att använda dator från en nära människa, en kamrathandledare i deras ålder eller från en lärare vid medborgarinstitutet.

Praxis för invånarkommunikation i Borgå stad Enligt en utredning om invånarkommunikationen i Borgå 2007 har Borgå aktiva, tvåspråkiga lokala medier som är intresserade av stadens ärenden. Invånarna i Borgå följer dessutom stadens kommunikation exceptionellt aktivt. De viktigaste kanalerna var lokala medier och stadens internettjänst. Äldre människor var de som allra aktivast följde stadens kommunikation. 84 procent av personer över 66 år berättade att de följer stadens kommunkation dagligen. Äldre människor ville enligt utredningen dessutom använda servicenummer per telefon samt besöka serviceställen. Stadsstyrelsen godkände ett utvecklingsprogram för stadens kommunikation och kommunikationsanvisningar år 2008. Efter detta har stadens kommunikation utvecklats systematiskt och aktivt i enlighet med programmet: Analys av nuläget Stadsstyrelsen godkände ett utvecklingsplan för kommunikationen och kommunikationsanvisningar Ny handlingsmodell för kommunikation, organisering Anvisningar om mediekommunikation och medieenkäter Anvisningar om informering om besluten Grafisk anvisning och mallar för vardagskommunikation En ny internettjänst Kriskommunikationsplan, övningar Undersökning av kommunikationen på arbetsplatsen Kommunikationsutbildning för ledningen och chefer Ett nytt intranät + elektroniska arbetsrum Sociala medier En förnyelse av internettjänsten startar på nytt 2015 Mediekommunikation har fått en central roll i Borgå stads kommunikation till följd av de aktiva lokala medierna. Antalet meddelanden till medierna har blivit nästan fyrdubbelt (år 2008 sammanlagt 117 meddelanden, år 2014 sammanlagt 493 meddelanden). Lokala medier publicerar aktivt nyheter om stadens verksamhet. Internettjänsten Borga.fi är nuförtiden en viktig del av stadens tjänsteproduktion en central där det samlas information om tjänster samt rådgivning och anvisningar som anknyter till dem. Internettjänsten har blivit störe och besökarantalet har ökat. Webbplatsen har numera sammanlagt över 3500 undersidor. Antalet besök var förra året sammanlagt cirka 1,5 miljoner medan siffran år 2011 var cirka en miljon. Tjänsterna för äldre människor har samlats på en egen sida vars besökarantal också har ökat. Sidan är en viktig

kunskapskälla också för äldre människors anhöriga och närstående. På biblioteken i Borgå (huvudbiblioteket, Gammelbacka och Vårberga) kan man avgiftsfritt använda datorer och internet och personalen ger vid behov handledning i hur datorer används. På biblioteken kan man också läsa dagstidningar avgiftsfritt (bl.a. lokala tidningar) i tryckt och elektronisk version. På grund av dyra kostnader använder staden tryckt kommunikation efter övervägande och när det finns en bestämd målgrupp. Den tryckta kommunikationen har utnyttjats närmast när målgruppen har varit äldre människor, t.ex. broschyren om evenemangen på äldreveckan. Det har utarbetats en egen broschyr om tjänsterådgivningen för äldre människor. I broschyren har det samlats uppgifter om tjänster som staden erbjuder för äldre människor. När stadens evenemang marknadsförs utnyttjas annonsering i tidningarna när man har konstaterat att det är ett kostnadseffektivt sätt att nå målgruppen alltså närmast när äldre människor har varit en central målgrupp för evenemanget, t.ex. självständighetsdagens fest, minnesstunden för vinterkrigets slut och nationella veterandagen. För äldre människor erbjuds det också omfattande personliga rådgivningstjänster på serviceställen, per telefon och på hembesök. Rådgivningstjänsten som servicekontoret Kompassen erbjuder på en lucka har förbättrat och klarlagt stadens rådgivning och kundservice avsevärt. Över 28 000 kunder har besökt Kompassens lokaler under år 2014. Antalet kassatransaktioner var under respektive tidpunkt över 10 000. Det är just äldre människor som ganska aktivt utnyttjar Kompassens rådgivnings- och kassatjänster. Cirka hälften av kassakunderna är äldre människor. På Äppelbackens servicecentrum och seniorinfon får äldre människor vid behov personlig servicerådgivning dagligen. En äldre människa eller vem som helst som är bekymrad för hur hans eller hennes närstående klarar sig kan också kontakta servicekoordinatorn vid äldretjänster som bedömer den äldre människans servicebehov på ett hembesök. På besöket rekommenderas det olika grupper i idrotts- och kulturtjänster och kartläggs om det finns behov av t.ex. hemvård, stöd för närståendevård, säkerhetstjänster, färdtjänster, måltidstjänster. dagverksamhet eller minnespolikliniken. Staden erbjuder på eget initiativ också hembesök som främjar de äldres välbefinnande till alla som fyller 78 år under året. Besöken har blivit allt populärare under de senaste åren. Under år 2014 var det cirka 90 procent av äldre människor som tog emot det erbjudna hembesöket. Under besöket kartlägger man klientens egna resurser, nuläget och de eventuella kommande servicebehoven. Dessutom får

äldre människor information om stadens tjänster. Kommunikationen utvecklas i samarbete med invånarna och intressentgrupper. En slutsats som man kan dra är att stadens kommunikation har blivit märkbart aktivare sedan kommunikationsprogrammet godkändes. Staden utnyttjar olika kanaler mångsidigt i invånarkommunikationen. Till alla åldersgrupper står det mycket mer information till buds än tidigare. Stadens sätt att informera sina invånare bygger på mediekommunikationen och denna betjänar väl just äldre människor eftersom denna åldersgrupp följer aktivast traditionella medier, bl.a. tryckta tidningar och radiokanaler. I utfrågningar har de lokala medierna gett staden goda bedömningar för sin medietjänst och avsikten är att tjänsten fortfarande utvecklas i samarbete med lokala medier (bl.a. utfrågningar och möten med chefredaktörer). En förnyelse av stadens internettjänst kommer att åter inledas år 2015. I förnyelsen kommer man att beakta äldre människors och specialgruppers behov men användbarheten och tillgängligheten är viktiga mål med hänsyn till alla invånargrupper. I diskussioner som staden har fört med ordförandena för handikapp- och äldrerådet har man särskilt poängterat betydelsen av klart språkbruk. Äldre människor utnyttjar internet tillsvidare mindre än yngre åldersgrupper. Därför utnyttjar staden i kommunikation som riktas till äldre människor tillsvidare mer än vanligt också tryckt kommunikation, bl.a. annonser i tidningen och utdelning av broschyrer. Med hänsyn till de äldsta människorna och dem som är i dåligt skick är det särskilt viktigt att man kan sköta sina ärenden ansikte mot ansikte på servicekontor eller via telefon och att personlig servicehandledning och rådgivning erbjuds också hemma. Socialoch hälsovårdstjänsterna fortsätter utvecklingen av den personliga servicehandledningen för äldre människor. I fortsättningen borde staden kunna erbjuda servicerådgivning just särskilt på platser där äldre människor i övrigt rör sig. Även Kompassen utvecklar sin service och marknadsför den till äldre människor bl.a. på olika evenemang och föreningsbesök. Biblioteket kan i fortsättningen spela en viktig roll när det gäller att öka användningen av ny teknologi och handledningen i den. Biblioteket har startat ett av undervisnings- och kulturministeriet finansierat projekt som syftar till att teknologi används och tas i bruk mer än i dag. En projektarbetare utbildar bibliotekets personal i att

använda pekplattor och senare kan bibliotekets personal utbilda bibliotekets kunder. Rådgivning i hur internet och pekplattor används kan i fortsättningen erbjudas mer i form av frivilligarbete som ges på tredje sektorn eftersom äldre människor önskar få rådgivning i att använda datateknik särskilt från en nära vän eller en kamrathandledare. Även biblioteket kan tillsammmans med medborgarinstitutet eller föreningar ordna undervisningskurser och undervisningsevenemang. Staden har börjat utveckla samarbetet med tredje sektorn i enlighet med den nya stadsstrategin. Frivilliga aktörer och föreningar har i fortsättningen en allt viktigare roll också i informationsförmedlingen. Bilaga: motion 17.10.2014 Utredning om äldre människor och kommunikation Sd: Stadsstyrelsen beslutar ge denna redogörelse som sitt svar på Kalevi Väisänens motion. Beslut: Stadsstyrelsen beslutade enhälligt ge denna redogörelse som sitt svar på Kalevi Väisänens motion.