VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var



Relevanta dokument
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2017

Enkätundersökning om Universitets- och högskolebibliotekens tillgänglighet och service

Våra strategiska satsningar

Biblioteksplan

Biblioteksplan

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Kontaktbibliotekarieverksamhet vid Malmö högskola

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den oktober Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Institutionen för kulturvetenskaper

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2016

Biblioteksplan för Sala kommun år

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

2 Dagordningens godkännande 2 Dagordningen godkänns. 3 Utseende av justeringsperson 3 Styrgruppen utser Leif Lönnblad

Svar på motion om gemensamt bibliotek

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Denna presentation tillhör Diversity Group och får inte spridas utan skaparens medgivande.

Plattform för Strategi 2020

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015/16. Institutionen för Ekonomi och Samhälle DATUM: BESLUTAD AV: Birgit Karlsson

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

BIBLIOTEKSPLAN

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

Ansökan om ett Digidelcenter på Rättviks kulturhus

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Biblioteksplan för Malmö stad

Ansökan för samverkansprojektet "Bibliotek Värmland med låntagaren i centrum"

Bemanning i bibliotekets yttre tjänstgöring

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 FÖR BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN VÄST

Biblioteksplan för Valdemarsviks kommun

Biblioteksplan. inklusive handlingsplan för skolbiblioteket. Övertorneå Kommun Barn- och utbildningsnämnden

Informationskompetens och Bolognaprocessen

Biblioteksplan Högsby kommun Antagen av kommunfullmäktige , 8.

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Blåsenhusbiblioteket/Uppsala universitetsbibliotek Verksamhetsberättelse 2012

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Handlingsplan för lika villkor 2016

BIBLIOTEKSPLAN Lessebo kommun

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset.

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

KULTURUTSKOTTETSBETÄNKANDE

Politiskt initiativ från majoriteten - Förslag om öppethållande av bibliotek utan bemanning - återrapportering

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Verksamhetsplan för Biblioteket

Biblioteksplan

Institutionen för kulturvetenskaper

Bibliotekets förändrade roll i samhället

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Handlingsplan för internationalisering

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Sammanställning av enkäten

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Workshop sjukhusbibliotek och akademiska bibliotek, var möts vi? 22 april 2016

PROJEKT FORSKARSERVICE PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK EVA HESSMAN, HELEN SJÖBLOM, SARA ASPENGREN

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Den kommunala organisationen

Biblioteksplan för Bengtsfors kommun

STRATEGI FÖR BIBLIOTEK

1. Kultur- och turismnämndens övergripande planering med budget

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan för Biblioteket

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Resultat Enkät Värnamo kommunbiblioteks service till vuxenstuderande svar

Biblioteksstrategi för Halland utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Strategi för biblioteksverksamheten

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun Antagen av kommunfullmäktige

Biblioteksplan. Plan av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Libris för folkbiblioteken!

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

Sammanträdesdatum. Lena Johansson (s), ordförande Ragnar Lif (c) Monica Dahlén (s) Hans Ringberth (s)

Verksamhetsplan Biblioteket verksamhetsåret 2018

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Arbets- och delegationsordning

1(7) Biblioteksplan Styrdokument

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Biologibibliotekets Verksamhetsberättelse för 2006

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Kvalitetsdialoger för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Mötesplats inför framtiden Borås april Bengt Källgren Regionbibliotek Västra Götaland

Jämställdhetsplan

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN , LKS Antagen av utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige

Användarenkät om högskolebiblioteket Snabbrapport alla

Studentenkät Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra kvalitet. Detta huvudmål kvarstår under år 2001. Högskolebiblioteket ligger efter utredningens tidsplan och uppbyggnadsarbetet måste fortsätta under år 2001, i synnerhet som tillgänglig statistik från de tre biblioteken tyder på att verksamheten fortsätter att öka. Mina prognoser visar på en ökning av antalet utlån med 25% i Uddevalla, 20% i Vänersborg och 60 % i Trollhättan. Detta förklaras mest av ökat antal studenter och forskare vid HTU men också av att bibliotekets bestånd numera finns i sin helhet i den nationella samkatalogen Libris, vilket medför ökat antal fjärrlån till andra bibliotek. Besöksfrekvensen torde öka med 6% i Uddevalla, 10% i Vänersborg men minska i Trollhättan. Det sistnämnda beroende på att biblioteket numera ligger lite vid sidan av, samt att man har haft stängt p g a ombyggnad. Flera nya program och kurser väntas starta under 2001, vilket ställer ökade krav på biblioteket, både vad gäller bemanning och mediabestånd. Följande delmål finns (utan inbördes prioritering): Att rekrytera ytterligare personal. Att utöka mediabeståndet. Att ytterligare bli en del i den pedagogiska processen, stärka samarbetet med lärare m m. Att arbeta för att biblioteket blir adjungerat i institutionsnämnderna och GruFnämnd. Att lägga fram en bibliotekspolicy. Att lägga fram ett måldokument för biblioteksverksamheten. Att etablera närmare samarbete med folkbibliotek/lärcenter, så att HTU:s distansstuderande får möjligheter till biblioteksservice via sitt närmaste folkbibliotek. Att fortsätta det kontaktarbete med omgivande samhälle som påbörjats inom EUprojektets ram under 2000. Att fortsätta arbetet med kvalitet och utvärdering. Att ge biblioteket websidor av hög kvalitet och rikt innehåll, med bl a kurser i informationssökning.

Rekrytering av personal Trots tillsättandet av tre nya tjänster under 2000 kommer inte de tre biblioteken upp till den bemanning som föreslås i biblioteksutredningen. Utredningen föreslår dessutom ytterligare tjänster för år 2001. Mitt förslag för 2001 är ytterligare 2½ tjänst, varav sammanlagt 1 är direkt riktad mot det elektroniska biblioteket. Se nedan under rubriken Personal. Grundutbildning Forskning och forskarutbildning I Självvärderingsrapporten 1997 står följande om biblioteket: "Lärares och studenters förmåga att utnyttja olika informationsresurser har stor betydelse för pedagogisk utveckling och utbildningskvalitet. Biblioteket skall involveras i planeringen av nya kurser och utbildningar". En av bibliotekets stora uppgifter är just undervisning i informationssökning och information om de resurser som finns tillgängliga i biblioteket, både på bokhyllorna och i datorn. Arbetet med detta behöver ytterligare utvecklas, och är personalkrävande. Se nedan under Personal. Biblioteket är ännu inte involverat i planeringen av nya kurser och utbildningar. Förslagsvis adjungeras representant från biblioteket till institutionsnämndernas och GruF-nämndens möten då dessa frågor behandlas. De centralt upphandlade elektroniska media som biblioteket nu har tillgång blir dyrare under 2001 eftersom en del statliga subventioner försvinner. I budgeten föreslås en ökning med 300 000 kronor. För ett mindre högskolebibliotek är det av största vikt att ha tillgång till dessa media, för att i någon mån ge studenter och forskare samma möjligheter som vid de större universitetsbiblioteken. För att kunna hålla hög kvalitet i arbetet med dessa media behövs en ny ½ bibliotekarietjänst med IT-inriktning. Se nedan under Personal. SÄRSKILDA UPPGIFTER Internationalisering I samband med att biblioteket tar det nya biblioteksdatasystemet, Aleph, i bruk, skall bibliotekets hemsida också översättas till engelska. Aleph har både en europeisk och en världsomspännande användargrupp vars möten bibliotekspersonalen skall ges möjlighet att deltaga i.

Kontakten med amerikanska forskningsbibliotek skall utökas. Kvalitetsarbetet Redskap för utvärdering av biblioteksverksamheten skall tas fram. Studentinflytande Det är en självklarhet att studenterna finns representerade i de tre biblioteksråden. Rekryteringen kan dock vara svår. Dessutom är studenter anställda som biblioteksvakter på kvällstid. Denna verksamhet skall också fortsätta. Stöd till studenter med funktionshinder De nya lokaler som planeras under året skall givetvis vara handikappanpassade. Personal IT kan inte längre betraktas som ett stöd till traditionell biblioteksverksamhet, utan som en central del i ett modernt bibliotek. Den traditionella biblioteksverksamheten finns kvar parallellt med arbetet med det elektroniska biblioteket. Med nuvarande låga bemanning på biblioteken är det ingen som inom ramen för sin tjänst hinner med arbetet med det elektroniska biblioteket i den utsträckning som behövs för en kvalitativt hög biblioteksverksamhet. Redan för år 2000 föreslår utredningen en systembibliotekarietjänst. Det budgeterades för en halv tjänst, den andra halvan finansierades inom EU-projektets ram under år 2000. En hel systembibliotekarietjänst ingår i budgeten för 2001. Biblioteket blir allt mer ITintensivt och det krävs en bibliotekarie med huvudansvaret för administration och utveckling av vårt nya system, kontakt med leverantören och support till och utbildning av bibliotekspersonalen. Det är alltså inte fråga om någon tekniker. Det nya systemet kommer att bli navet kring vilket hela biblioteksverksamheten kretsar och det har mycket stora utvecklingsmöjligheter, men då måste också tid avsättas till detta arbete. ½ IT-bibliotekarietjänst med ansvar för elektroniska media m m ser jag också som nödvändig. Utvecklingen går oerhört snabbt och någon måste hålla sig uppdaterad för att sedan informera övrig bibliotekspersonal. Ansvaret för bibliotekets websidor skall också ligga på denna tjänst. Tidigare har biblioteket haft den mest besökta av HTU:s alla websidor. Kommunikationen med distansstuderande sker till stor del via webben och en allt större del av våra låntagare använder sig av webben för kontakt med biblioteket. Därför är det av största vikt att bibliotekets websidor är både pedagogiskt upplagda och estetiskt tilltalande

samt inte minst att de ständigt uppdateras. Webben blir alltmer ansiktet utåt. Dessa två nya tjänster tillsammans med våra elektroniska media kan sägas utgöra ett fjärde bibliotek det elektroniska biblioteket. Enligt tillgänglig statistik används inte de elektroniska media som HTU abonnerar på för dyra pengar lika mycket som på andra jämförbara högskolor. Bristande information till studenter, lärare och forskare måste vara anledningen, eftersom behoven torde vara de samma överallt. Med nuvarande bemanning hinner inte bibliotekspersonalen med att ge den information som behövs. Personalen behöver alltså förstärkas även inom den traditionella verksamheten. Den halva tjänsten som IT-bibliotekarie kan kombineras med en annan ny ½ bibliotekarietjänst, förslagsvis i Trollhättan som har lägst bemanning av de tre biblioteken. Det startar också nya program i Trollhättan under 2001. Biblioteket i Vänersborg är det som används mest (flest besök och flest utlån) och där behövs ytterligare en bibliotekarietjänst fr o m 1/7 01 då biblioteket skall flytta in i sina nya lokaler. Totalt innebär mitt förslag 2 ½ ny tjänst under 2001. Med dessa nya tjänster får biblioteket 17 anställda att jämföra med de 21 tjänster som biblioteksutredningen föreslår för 2001. Med tanke på att fem nya program och två kurser på D-nivå planeras, kommer kraven på biblioteket att öka under 2001. Att märka är att ett bibliotek i en nätverkshögskola kräver mer personal än ett sammanhållet bibliotek. Pedagogisk utveckling Arbetet med att lägga ut kurser för både studenter och personal i informationssökning på webben skall fortsätta. Målet att utbildning i informations- och litteratursökning skall ingå i kursplanerna kvarstår. Biblioteken skall ha en fast tid, några timmar/vecka, då man ger individuell hjälp vid informationssökning. Allt detta kräver personal, se ovan. Den personal som så önskar skall ges möjlighet att få pedagogisk fortbildning. Jämställdhetsarbete

Vid rekrytering skall påpekas att vi eftersträvar en jämnare könsfördelning bland personalen, som nu till övervägande delen består av kvinnor. Arbetsmiljöarbetet Samtlig bibliotekspersonal skall ha egna arbetsplatser, ett mål som ännu inte uppnåtts. Bibliotekspersonalen upplever sitt arbete som mycket stressande. Man både kan och vill göra mycket mer om bara tiden funnits. Många arbetsuppgifter släpar efter. Kompetensutveckling, bl a inom IT hinns inte med. Denna situation kan förhoppningsvis förbättras med fler tjänster under 2001. Lokaler Under 2001 flyttar biblioteket i Vänersborg in i nya lokaler med dubbel så stor yta. Stora investeringar i form av inredning och datorer kommer att krävas. IT-utveckling IT är numera inte ett stöd till, utan en central del av modern biblioteksverksamhet. I Vänersborgs nya lokaler måste stora investeringar göras. Biblioteket får en egen datasal med 15 datorer. Ytterligare datorer måste finnas ute i bibliotekslokalerna. Totalt ca 30 datorer. Självbetjäningsappparatur och larm till samtliga bibliotek köptes inte in som planerat under 2000 utan kommer att införskaffas under 2001. Personalen förstärks genom förslaget om ett elektroniskt bibliotek med 1 systembibliotekarie och ½ IT-bibliotekarie. Utblick mot 2002 Under kommande år är det viktigt att biblioteket tillåts växa när högskolan växer. De tre biblioteken är fortfarande relativt små och det är viktigt att uppbyggnadsarbetet får fortsätta i ungefär den takt som biblioteksutredningen föreslår Att antalet studenter, kurser och program ökar märks direkt i biblioteket genom att besöksantalet stiger. Nya ämnen och program kräver också mycket inre arbete med inköpsarbete och katalogisering. En utökning av forskningen och inrättandet av flera professurer kommer också att öka kraven på biblioteket. Placeringen av biblioteket på tre orter och fyra olika hus försvårar det dagliga arbetet. De informella kontaktmöjligheterna försvinner, personalmöten måste hållas på kvällstid m m.

Att bemanna biblioteken under öppettid kräver uppskattningsvis dubbelt så mycket personal. För att underlätta planeringen vore det önskvärt med ett beslut om HTU:s framtida lokalisering. Trollhättan 2000-11-17 Anna Carin Börjeson