Akademikerförbundet SSR



Relevanta dokument
Anställda inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om hot och våld i arbetet

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Stockholm

Socialsekreterare i två stora stadsdelar i Göteborg

Socialsekreterare i tre stora stadsdelar i Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Värmlands län. Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Akademikerförbundet SSR Studenters ekonomi

Chefer och föräldraskap

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

ekonomichef i kommunen

RAPPORT UNDERSÖKNING - SOCIALSEKRETERARE

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Kartläggning Socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Viktor Wemminger Datum:

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 NORRBOTTENS LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Jönköping

Undersökning bland Biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Anna Ihrfors Wikström Oktober 2011

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 STOCKHOLMS KOMMUN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 JÖNKÖPINGS LÄN

Allmänheten om kollektivavtal

Personalchefer och personalhandläggare om krisen. 27 april 2009 Arne Modig

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖREBRO LÄN

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 MALMÖ KOMMUN

Om Vivida Assistans. Vivida har kollektivavtal och är medlem i Vårdföretagarna.

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 UPPSALA LÄN

KARTLÄGGNING SKOLKURATORER. Kontakt: Stina Andersson Datum: 27 november 2012

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 SKÅNE LÄN

Lärandefrågor uppföljande samtal. Framtagen av Funktionshinder, Hägersten-Liljeholmens Stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Vad betyder den ekonomiska krisen för individoch familjeomsorgen i kommunerna?

Hur påverkas Sveriges kommuner av den ekonomiska krisen?

Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Research International Sweden AB 2

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Våld och hot på jobbet. kartlägg riskerna

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 DALARNAS LÄN

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum:

Chefer inom individ och familjeomsorg. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

Medarbetarenkät 2014

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Västerbottens län

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Våld och hot RIKTLINJER

Nordeas börsbarometer Januari 2015

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Riktlinjer för personsäkerhet vid Uppsala universitet

Utdrag ur rapport. Kartläggning av allmänhetens kunskap, inställning och attityder kring ID-kapning. Svenska Stöldskyddsföreningen

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Riktlinjer för åtgärder vid våld eller hot om våld Antagen av kommunfullmäktige , 175. Reviderad av kommunstyrelsen , 187.

Region Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

HANDLINGSPLAN VID HOT OCH VÅLD

Kartläggning Skolkuratorer 2017 Delrapport: Dalarna med omnejd. Kontakt: Margareta Bosved Novus: Viktor Wemminger/Gun Pettersson Datum:

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Brukarundersökning Individ- & familjeomsorgsavdelningen oktober 2015

Tryggheten viktigast för den som ska sälja bostad

Rapport. Allmänhetens syn på att skicka julklappar med posten

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

VAD TYCKER DU OM SOCIALTJÄNSTEN?

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Arbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Kartläggning samhällsvetare. Kontakt: Stina Andersson Novus: Gun Pettersson/Viktor Wemminger Datum:

Arbetsmiljöenkät 2011

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

Socialhögskolan Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 GÖTEBORGS KOMMUN

Medarbetarenkät / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Allt farligare att jobba på vägen

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Hot mot kvinnliga opinionsbildare Tidningsutgivarna. Thea Eriksson Almgren Mikaela Ekblad Toivo Sjörén 24 mars 2017

Avtalsrörelsen Februari 2012

Kränkningar och påtryckningar mot journalister blir allt vanligare

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

Handlingsplan för våld och hot mot förtroendevald

Framtid för akademiker i offentlig sektor?

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

Medarbetarundersökning 2017

CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER

DN/Ipsos Allmänheten om nya amorteringsregler Stockholm, 26 november 2014

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen åt Den Nya Välfärden är Örjan Hultåker.

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Effektiv kommunikation inom skolan

Inställning till vindkraftpark i Falkenberg. Maj Johan Orbe Caroline Theorell

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Transkript:

Akademikerförbundet SSR Socialsekreterare om hot och våld i arbetet T-110192 Akademikerförbundet SSR: TEMO AB: Stina Andersson Titti Fränkel Arne Modig Per Grenert Datum: 7 maj 2004

Sida 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av resultaten 2. Information om undersökningen 3. Resultatredovisning 4. Tabellbilaga 3.1 Förebyggande åtgärder 3.2 Trygghet och rädsla 3.3 Uppföljning 3.4 Skillnader mellan olika grupper

Sida 3 Sammanfattning (1) Socialsekreterare om hot och våld i arbetet Undersökningen handlar om problemsituationer som rör hot och våld i arbetet i arbetet som socialsekreterare I genomsnitt har man arbetat som socialsekreterare i 10 år 86% har bra kunskaper om hur de skall agera vid problemsituationer 3 av 10 saknar dokumenterade rutiner kring hur man ska agera vid problemsituationer Nästan hälften saknar utbildning i hur man arbetar säker och tryggt Man kan tala öppet om säkerheten men 4 av 10 upplever att det inte är ett tillräckligt prioriterat område 6 av 10 anser att arbetsplatsen har utformats så att risken för hot och våld minskar - vanligtvis genom larm och lås 6 av 10 har varit oroliga för sin egen eller anhörigs säkerhet 85% upplever att det finns en risk för problemsituationer samtidigt som 3 av 4 känner att hjälpen är nära

Sida 4 Sammanfattning (2) Socialsekreterare om hot och våld i arbetet 7 av 10 har kollegor som utsatts för problemsituationer på sin arbetsplats under de senaste 18 månaderna 7 av 10 har någon gång själva varit utsatta för hot eller våld på grund av sitt arbete 3 av 10 har själva varit utsatta för våld eller hot under de senaste 18 månaderna 4 av 10 har tidigare varit utsatta för hot eller våld på grund av sitt arbete Cirka 4 av 10 händelser leder till polisanmälan Hälften av de polisanmälda händelserna ledde till rättegång Utbildning i hur man ska kunna arbeta säkert och trygg - en avgörande skillnad De som är utbildade vet oftare hur man skall agera, har oftare dokumenterade rutiner, upplever oftare att säkerheten är ett tillräckligt prioriterat område, anser oftare att arbetsplatsen är bra utformad

Sida 5 2. Information om undersökningen Syfte Att ge en bild av det hot och det våld som socialsekreterare inom kommunala socialtjänsten utsätts för i sin yrkesutövning Frågeställningar Vet man hur man ska agera om det uppstår problemsituationer med hot och våld? Har man på arbetsplatsen dokumenterade rutiner för hur man bör arbeta och agera vid hot och våld? Har man fått utbildning i hur man ska kunna arbeta säkert och tryggt? Är säkerhet ett prioriterat område på arbetsplatsen? Kan man tala öppet om dessa frågor? Är arbetsplatsen utformad och utrustad så att risken för hot och våld minskar? Är man orolig för sin egen eller anhörigas säkerhet p g a arbetet? Har man övervägt att sluta p g a riskerna? Finns det idag risk för att man själv eller någon kollega ska utsättas för hot och våld? Känner man att hjälpen är nära om det skulle uppstå en problemsituation? Hur många har utsatts för hot eller våld under de senaste 18 månaderna? Hur många situationer leder till polisanmälan?

Sida 6 Genomförande Metod: Telefonintervjuer Antal intervjuer: 401 (99 intervjuer med män och 302 intervjuer med kvinnor) Tid: Undersökningen genomfördes 6/4-20/4 2004 Urval: Urvalet har levererats av Akademikerförbundet SSR och innehåller medlemmar/socialsekreterare inom kommunala förvaltningar Bortfallsredovisning: Bruttourval = 834, A-bortfall = 365, nettourval = 469, antal genomförda intervjuer = 401 Svarsfrekvens: 401/469=86% Vägning: Vägning har gjorts med hänsyn till variabeln kön

Sida 7 Kort information om gruppen 93% arbetar som socialsekreterare och 7% arbetar som chefer. I genomsnitt har man arbetat som socialsekreterare i 10 år. Nästan samtliga (97%) har klientkontakt. I genomsnitt har man kontakt med 35 klienter under en månad. Andelen som arbetar inom olika områden är följande: Utredning 65% Barn som far illa 55% Missbruk 44% Behandling 41% Ekonomiskt bistånd 29% Annat 17%

Sida 8 1. Förebyggande åtgärder

Sida 9 86% har bra kunskaper om hur de skall agera vid problemsituationer Fråga: Den här undersökningen handlar om problemsituationer som rör hot och våld i arbetet. Med sådana problemsituationer menar vi... - Situationer med verbala hot - Situationer som på annat sätt upplevs som hotfulla - Situationer där det förekommer våld Vet du hur du ska agera om en sådan problemsituation med hot eller våld uppstår i ditt arbete? Vet du det? Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Inga kunskaper alls om det 23 63 11 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas = samtliga (401)

Sida 10 3 av 10 saknar dokumenterade rutiner Fråga: Har ni på din arbetsplats DOKUMENTERADE rutiner kring hur ni bör arbeta och agera vid denna typ av problemsituationer med hot och våld? Följdfråga till de som har rutiner: I vilken utsträckning tycker du att dessa rutiner gör att du känner dig säkrare på din arbetsplats? Har dokumenterade rutiner som gör att man känner sig mycket säkrare Har dokumenterade rutiner som gör att man känner sig något säkrare Har dokumenterade rutiner som ej gör att man känner sig säkrare 9 12 46 Har ej eller vet ej om de har dokumenterade rutiner 31 Bas = samtliga (401) 0 20 40 60 80 100

Sida 11 Nästan hälften saknar utbildning i hur man arbetar säker och tryggt Fråga: Har du fått utbildning i hur du i ditt arbete ska kunna arbeta säkert och tryggt? Ja, mycket bra utbildning 8 Ja, ganska bra utbildning 31 Ja, men ganska dålig utbildning 13 Ja, men mycket dålig utbildning 2 Nej, ingen utbildning alls 46 Bas = samtliga (401) 0 20 40 60 80 100

Sida 12 Man kan tala öppet om säkerheten men 4 av 10 upplever att det inte är ett tillräckligt prioriterat område Fråga: Upplever du att säkerheten på ditt arbete är ett tillräckligt prioriterat område på din arbetsplats, d v s att ni i tillräcklig utsträckning tänker på säkerheten, diskuterar den, arbetar med och förbättrar den? Fråga: Känner du att du kan tala öppet med dina kollegor och din chef om dessa frågor? Ja = 58% Nej = 36% Tveksam, vet ej = 7% Ja = 97% Nej = 2% Tveksam, vet ej = 1% Bas = samtliga (401)

Sida 13 6 av 10 anser att arbetsplatsen har utformats så att risken för hot och våld minskar - vanligtvis genom larm och lås Fråga: Anser du att din arbetsplats har utformats och utrustats så att risken för problemsituationer avseende hot och våld minskar? Fråga: Har ni något av följande på arbetsplatsen? Lås Larmknappar i olika rum Speciella intervjurum som är säkerhetsanpassade 36 59 71 Ja = 60% Nej = 31% Tveksam, vet ej = 9% Personligt överfallslarm som du bär med dig Annan typ av överfallslarm Inget av detta 5 11 36 0 20 40 60 80 100 Bas = samtliga (401)

Sida 14 2. Trygghet och rädsla

Sida 15 6 av 10 har varit oroliga för sin egen eller anhörigs säkerhet Fråga: Har du varit orolig för din egen eller anhörigas säkerhet på grund av ditt arbete? Fråga: Har du någon gång övervägt att sluta ditt arbete som socialsekreterare eller chef inom socialtjänsten p g a risken för problemsituationer med hot och våld? Ja = 61% Nej = 39% Tveksam, vet ej = 0% Ja = 15% Nej = 84% Tveksam, vet ej = 1% Bas = samtliga (401)

Sida 16 85% upplever att det finns en risk för problemsituationer samtidigt som 3 av 4 känner att hjälpen är nära Fråga: Upplever du att det idag på din arbetsplats finns risk för att du eller någon kollega till dig ska utsättas för problemsituationer avseende hot och våld? Fråga: Om det skulle uppstå en problemsituation, känner du då att hjälpen är nära, d v s att du snabbt skulle få hjälp? Ja = 85% Nej = 12% Tveksam, vet ej = 3% Ja = 77% Nej = 12% Tveksam, vet ej = 12% Bas = samtliga (401)

Sida 17 7 av 10 har kollegor som utsatts för problemsituationer på sin arbetsplats under de senaste 18 månaderna Fråga: Har någon av dina kollegor varit utsatta för problemsituationer avseende hot och våld, p g a sitt arbete som socialsekreterare eller chef, under de senaste 18 månaderna? Ja = 73% Nej = 22% Tveksam, vet ej = 5% Bas = samtliga (401)

Sida 18 3 av 10 har själva varit utsatta för våld eller hot under de senaste 18 månaderna Fråga: Har du själv, eller någon dig närstående, varit utsatt för våld eller hot om våld p g a ditt arbete som socialsekreterare eller chef under de senaste 18 månaderna? Ja, någon gång per månad eller oftare 2 Ja, någon gång då och då 8 Ja, någon enstaka gång 20 Nej, ej utsatts för våld eller hot 69 Bas = samtliga (401) 0 20 40 60 80 100

Sida 19 7 av 10 av alla socialsekreterare och chefer har själva någon gång varit utsatta för våld eller hot De som under de senaste 18 månaderna inte varit utsatta för hot och våld fick följande fråga: Fråga: Har du själv tidigare under ditt yrkesverksamma liv varit utsatt för våld eller hot om våld p g a ditt arbete som socialsekreterare eller chef? 43 procent av alla intervjuade svarar ja på den frågan. Undersökningen visar således att sammanlagt 74 procent varit utsatta för våld eller hot p g a sitt arbete som socialsekreterare eller chef, antingen under de senaste 18 månaderna eller tidigare Bas = samtliga (401)

Sida 20 3. Uppföljning

Sida 21 Cirka 4 av 10 händelser leder till polisanmälan Av alla socialsekreterare och chefer har 7 av 10 någon gång, själva varit utsatta för hot eller våld på grund av sitt arbete. Av de som varit utsatta för hot eller våld säger 39% att (den senaste) händelsen ledde till polisanmälan. Hälften av de polisanmälda händelserna ledde till rättegång. 7 av 10 känner att de fick ett tillfredsställande stöd från sin arbetsledning vid händelsen som ledde till polisanmälan

Sida 22 Det som inte polisanmäls är vanligtvis verbala hot Fråga: Hur många av de problemsituationer avseende hot och våld som uppstår på din arbetsplats utreds och dokumenteras inom verksamheten? Skulle du säga att det är...? Alla Nästan alla De flesta En del Inga Har ej haft sådana situationer 2 5 24 19 13 18 Det är främst verbala hot som inte utreds och dokumenteras Vet ej 9 0 20 40 60 80 100 Bas = de som har kollegor som utsatts för problemsituationsamtliga och/eller att de själva utsatts för det (360)

Sida 23 4. Skillnader mellan grupper

Sida 24 3.4.1. Män och kvinnor Manliga och kvinnliga socialsekreterare är mycket lika när det kommer till frågor om hot och våld och hur man upplever detta. Vissa skillnader finns dock: Män... säger oftare att de gått en bra utbildning (jämför 51% för män och 35% för kvinnor) har oftare varit utsatta för våld eller hot om våld under de senaste 18 månaderna (jämför 43% för män och 28% för kvinnor) Om man ser längre tillbaks* så har dock lika många män som kvinnor (=72%) någon gång blivit utsatta för hot och våld - således ytterligare en likhet mellan män och kvinnor. *d v s andelen som någon gång har utsatts för hot och våld

Sida 25 3.4.2. Storstadsregion, medelstor stad och mindre stad/landsbygd Socialsekreterare i medelstora städer tycks ha en något tryggare arbetsmiljö Socialsekreterare i storstadsregioner: Har oftare personligt överfallslarm som man bär med sig (48%). En naturlig följd är att de mindre ofta har larmknappar i olika rum. Problemsituationerna utreds och dokumenteras mer sällan inom verksamheten samtidigt som... problemsituationer som polisanmäls oftare leder till rättegång (jämför 57% med 37/52%) Socialsekreterare i medelstora städer (50.000-300.000 invånare): Har mindre ofta personligt överfallslarm som man bär med sig (jämför 29% med 35/48%) Har mindre ofta varit oroliga för sin egen eller anhörigas säkerhet på grund av sitt arbete (jämför 52% som varit oroliga med 65/66%) Har mindre ofta varit utsatta för hot eller våld på grund av sitt arbete som socialsekreterare (jämför 31% som inte varit utsatta med 20/23%) problemsituationer som polisanmäls leder mer sällan till rättegång (jämför 37% med 52/57%) Socialsekreterare i mindre städer/landsbygd: Arbetar oftare med behandling (jämför 52% med 34/35%) Har mer sällan speciella intervjurum som är säkerhetsanpassade (jämför 28% med 39/41%)

Sida 26 3.4.3. Utbildning - en avgörande skillnad De som är utbildade i hur man skall kunna arbeta säker och tryggt - vet oftare hur man skall agera vid en problemsituation - har oftare dokumenterade rutiner kring hur man bör arbeta och agera vid problemsituationer (dessa dokumenterade rutinerna gör också att man känner sig säkrare/tryggare) - upplever oftare att säkerheten är ett tillräckligt prioriterat område på arbetsplatsen - anser oftare att arbetsplatsen har utformats och utrustats så att risken för problemsituationer avseende hot och våld minskar Men vad är hönan och vad är ägget? Sannolikt är det så att arbetsplatser som i högre utsträckning prioriterar säkerheten också låter sina medarbetare utbilda sig inom området. Samtidigt så för utbildningen antagligen med sig att medarbetarna ställer högre krav på sin arbetsplats vad gäller just säkerheten. De tre grupper som redovisas på nästkommande sidor är: - Grupp A - Utbildning - De 53% som har fått utbildning i hur man skall kunna arbeta säker och tryggt - Grupp B - Saknar utbildning - De 46%som inte har fått någon utbildning alls i hur man skall kunna arbeta säkert och tryggt - Grupp C - Bra utbildning - De 38% säger att de fått en bra utbildning i hur man skall kunna arbeta säker och tryggt Grupp C är således en del av grupp A, d v s den del som säger att utbildningen var mycket eller ganska bra

Sida 27 3.4.3. Utbildning - en avgörande skillnad: fortsättning Fråga: Vet du hur du ska agera om en sådan problemsituation med hot eller våld uppstår i ditt arbete? Vet du det? Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Inga kunskaper alls om det Bra utbildning 32 66 3 0 Utbildning 28 65 7 1 Saknar utbildning 19 62 16 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas = samtliga (401)

Sida 28 3.4.3. Utbildning - en avgörande skillnad: fortsättning Fråga: Har ni på din arbetsplats DOKUMENTERADE rutiner kring hur ni bör arbeta och agera vid denna typ av problemsituationer med hot och våld? Följdfråga till de som har rutiner: I vilken utsträckning tycker du att dessa rutiner gör att du känner dig säkrare på din arbetsplats? Har dokumenterade rutiner som gör att man känner sig mycket säkrare Har dokumenterade rutiner som gör att man känner sig något säkrare 7 18 16 43 53 50 Bra utbildning Utbildning Saknar utbildning Har dokumenterade rutiner som ej gör att man känner sig säkrare 7 6 10 Har ej eller vet ej om de har dokumenterade rutiner 19 25 39 Bas = samtliga (401) 0 20 40 60 80 100

Sida 29 3.4.3. Utbildning - en avgörande skillnad: fortsättning Fråga: Upplever du att säkerheten på ditt arbete är ett tillräckligt prioriterat område på din arbetsplats, d v s att ni i tillräcklig utsträckning tänker på säkerheten, diskuterar den, arbetar med och förbättrar den? Fråga: Anser du att din arbetsplats har utformats och utrustats så att risken för problemsituationer avseende hot och våld minskar? Andel Ja -svar: Bra utbildning = 74% Utbildning = 66% Ingen utbildning = 48% Andel Ja -svar: Bra utbildning = 70% Utbildning = 67% Ingen utbildning = 52% Bas = samtliga (401)