Verksamhetsplan 2014-2016

ROSLAGEN Möjligheter Tillväxt Framtidstro Verksamhetsplan 2014-2016 för budget 2014-2015 och plan 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28

Sida 2 av 101

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Jag är stolt över att Norrtälje har en god och stark ekonomi. Det ger oss förutsättningar att satsa på äldreomsorg, skola och en mindre skattesänkning från 2014 som kommer alla till nytta. Skolan och förskolan kommer att få 33 miljoner kronor mer under 2014-2015. Tanken är att pengarna bland annat ska gå till en ökning av skolpengen och ge ramar för att höja kvalitén i undervisningen. För att få en ekonomi i balans får Sjukvårds- och omsorgsnämnden 54 miljoner kronor i ramhöjning som ska satsas på bland annat äldrevården. Vi arbetar också aktivt med att förbättra servicen till kommunmedlemmarna, kortare handläggningstider på bygglov, en mer funktionell webbplats och snabbare svar på telefon är några av de saker vi arbetar aktivt för. Det finns naturligtvis många fler viktiga saker i verksamhetsplanen som är kopplad till nya översiktsplanen. Några av de viktigaste är det nya kulturhuset och ett nytt badhus. Trevlig läsning! Kjell Jansson (M), kommunstyrelsens ordförande Sida 3 av 101

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION... 7 INLEDNING... 7 POLITISKT HANDLINGSPROGRAM... 8 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2014-2015... 8 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 8 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv... 9 ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN... 9 Finansiering... 11 Investeringar - avskrivningar... 11 Skattesatsen... 12 Befolkningsutveckling... 12 Kommunkoncernen... 13 NÄMNDER... 14 BARN- OCH SKOLNÄMND... 14 Nämndens uppdrag... 14 Strategiska utvecklingsområden... 14 God ekonomisk hushållning, mål, riktlinjer och styrtal... 15 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 16 Verksamhetsmål... 17 Ekonomi... 19 Taxor och avgifter... 21 Pengbelopp... 22 UTBILDNINGSNÄMND... 26 Nämndens uppdrag... 26 Strategiska utvecklingsområden... 26 God ekonomisk hushållning, mål, riktlinjer och styrtal... 27 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 28 Verksamhetsmål... 28 Ekonomi... 30 Pengbelopp... 32 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND... 35 Nämndens uppdrag... 35 Strategiska utvecklingsområden... 35 God ekonomisk hushållning med mål, riktlinjer och styrtal... 36 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 38 Sida 4 av 101

Verksamhetsmål... 39 Ekonomi... 44 Taxor och avgifter... 46 SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSNÄMND... 48 Nämndens uppdrag... 48 Strategiska utvecklingsområden... 48 God ekonomisk hushållning med mål och styrtal... 49 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 51 Verksamhetsmål... 53 Ekonomi... 57 Taxor och avgifter... 61 Ersättningar... 63 SOCIALNÄMND... 64 Nämndens uppdrag... 64 Strategiska utvecklingsområden... 64 God ekonomisk hushållning, mål, riktlinjer och styrtal... 64 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 65 Verksamhetsmål... 66 Ekonomi... 67 Volymer/genomsnittliga kostnader... 69 Taxor och avgifter... 69 BYGG-OCH MILJÖNÄMND... 71 Nämndens uppdrag... 71 Strategiska utvecklingsområden... 71 God ekonomisk hushållning med riktlinjer och styrtal... 71 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 74 Verksamhetsmål... 74 Ekonomi... 76 Taxor och avgifter... 78 KOMMUNSTYRELSEN... 79 Nämndens uppdrag... 79 Strategiska utvecklingsområden... 79 God ekonomisk hushållning, mål och riktlinjer med styrtal... 80 Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige... 82 Verksamhetsmål... 84 Ekonomi... 85 Taxor och avgifter... 87 Sida 5 av 101

Kommunens personal... 88 ÖVERFÖRMYNDAREN... 89 Uppdrag... 89 VAL- OCH FÖRTROENDEMANNANÄMND... 90 Nämndens uppdrag... 90 Verksamhetsmål... 90 Ekonomi... 91 KLIMATNÄMND... 92 Nämndens uppdrag... 92 Verksamhetsmål... 92 Ekonomi... 92 Intern kontroll... 93 Resultaträkning... 99 Balansräkning... 100 Kassaflödesanalys... 101 Sida 6 av 101

VISION ROSLAGEN Möjligheter Tillväxt Framtidstro INLEDNING Verksamhetsplanen är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Verksamhetsplan för 2014-2016 är en samlad verksamhetsplan för hela kommunen. Planen innehåller Kommunfullmäktiges mål, nämndernas verksamhetsmål, mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, strategiska utvecklingsområden, budget, ersättningar till utförare samt avgifter och taxor. Kommunen använder sig av två-årsbudget och verksamhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2014 och 2015 med plan för år 2016. Norrtälje kommuns ekonomi är stark och stabil. Resultatbudgeten för åren 2014-2016 är i balans och resultatet uppgår till 53 mnkr år 2014, 58 mnkr år 2015 och 68 mnkr år 2016. I budgeten ingår en skattesänkning på 20 öre år 2014. Jämfört med budgeten år 2013 tillförs verksamheten 104 mnkr, 4 %, år 2014. Verksamhetsplanen utgår från de planeringsdirektiv som beslutades om i kommunstyrelsen i mars 2013. I planeringsdirektiven fanns 46 mnkr avsatta för aktuella förändringar och prioriteringar. De avsatta medlen har främst prioriterats för skola samt vård- och omsorg. En förutsättning för verksamhetsplanen är att Utjämningskommitténs förslag om förändrat utjämningssystem är inarbetat i budgeten. Förslaget gynnar Norrtälje kommun. Totalt innebär det med 2012 års förutsättningar en ekonomisk förbättring med 75 mnkr. Dock ska ett införandebidrag ges till de kommuner som får ett negativt utfall av förändrat utjämningssystem genom en minskning av det generella statsbidraget. För Norrtälje skulle det innebära ca 17 mnkr år 2014. Beslut om förändrat utjämningssystem väntas tas av regeringen under hösten år 2013. Utmaningar Norrtälje står inför ett antal stora utmaningar. Till dem hör: Tillväxt. En åldrande befolkning som ökar. Barn och unga i behov av stöd. Här följer Norrtälje kommun den nationella trenden att alltfler barn och unga behöver stöd. Skolan och behoven att förbättra resultaten. Investeringar i infrastruktur. Fastigheter och lokalkostnader. De samlade lokalkostnaderna måste sänkas. Styrprocess Den samlade verksamhetsplanen är en del av den förändrade styrprocess som införts i kommunen. Med samlad verksamhetsplan menas att nämnderna, utifrån planeringsdirektiven har lämnat in underlag till total verksamhetsplan för kommunen. Den samlade verksamhetsplanen omfattar all verksamhet, oavsett finansiering. Från och med år 2014 kommer även de kommunala bolagen att ingå i kommunens samlade styrprocess. En viktig del i styrningen är kommunens översiktsplan 2040 som planeras att fastställas av kommunfullmäktige i november 2013. I föreslagen översiktsplan 2040 finns framtaget framgångsfaktorer för Norrtälje kommun med bäring på möjligheter, tillväxt och framtidstro. Sida 7 av 101

Kommunstyrelsens uppsiktsplikt stärks i den nya styrprocessen. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. En ny styrprocess ska ge en bättre verksamhetsstyrning. Styrprocessens syfte är i korthet; Förbättra koppling mellan verksamhet och ekonomi Tidigarelagd Ändrad beslutsgång Tydligt ansvar Transparens Visionen Roslagen - möjligheter, tillväxt, framtidstro - ska genomsyra allt som görs i kommunen. POLITISKT HANDLINGSPROGRAM Det borgerliga handlingsprogrammet, 27-punktsprogrammet, gäller för 2011till 2014. Programpunkterna är helt eller delvis genomförda. De punkter som inte är helt genomförda beskrivs i verksamhetsplanen som särskilda aktiviteter. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2014-2015 Den kommunala servicen till invånare och näringsidkare i Norrtälje kommun ska utvecklas så att den levereras mer rationellt, förutsägbart och kostnadseffektivt. Befolkningen i Norrtälje kommun ska utvecklas i samma takt som i övriga stockholmsregionen. Skolan ska utvecklas och utbildningsnivån i Norrtälje kommun ska höjas. Ett gott företagsklimat ska utveckla nya och befintliga företag och öka delaktigheten på arbetsmarknaden Hela kommunen ska växa genom utveckling av Norrtälje stad. Nyproduktion av bostäder ska öka i attraktiva livsmiljöer med goda pendlingsmöjligheter. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Mål, riktlinjer och styrtal för verksamheten redovisas under respektive nämnd. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Överskottet i kommunen skall över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnad. Kommunkoncernens överskott skall vara minst lika stort som kommunens respektive år. Den löpande verksamheten och investeringar, förutom VA-investeringar, ska inte lånefinansieras. Kommunens verksamheter ska bedrivas och kommunens fasta anläggningar ska skötas effektivt, dvs. med hög kvalitet och kostnadsrationellt. Sida 8 av 101

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsättningar får göras retroaktivt från och med 2010 års resultat och Norrtälje avsatte 30 mnkr i bokslutet år 2012. Resultatutjämningsreserven är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Hanteringen ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i resultatutjämningsreserven för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med resultatutjämningsreserven är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna nyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. Resultatutjämningsreserven är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. Hantering av resultatutjämningsreserven Avsättning - Avsättning till resultatutjämningsreserv bör göras när resultatet möjliggör detta. Nyttjande - Resultatutjämningsreserven får nyttjas för att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln så att kommunen kan planera för ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning, normalt ett resultat mellan 1 och 2 % av verksamhetens nettokostnad. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN Den ekonomiska utvecklingen - omvärlden Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som i Sverige. Sveriges kommuner och landsting (SKL) förutser dock (cirkulär 13:40) att konjunkturen stärks framöver. Återhämtningen bedöms inledningsvis vara svag. SKL bedömer att svensk BNP i år växer med 1,1 % och nästa år beräknas tillväxten bli 2,4 %. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 %. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren 2015 2016 växer skatteunderlaget med över 2 % i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Både 2015 och 2016 växer sysselsättningen med omkring 1,5 %. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige Sida 9 av 101

Norrtäljes ekonomi Budgetförutsättningar I resultatbudgeten ingår följande parametrar; Skattesänkning med 20 öre från och med år 2014. Skatteprognos 2013-08-15. Fastighetsavgiften beräknas öka med 5 mnkr per år. Effekt av Utjämningskommittens förslag om förändrat utjämningssystem, + 75 mnkr. Effekt av Utjämningskommittens förslag om förändrat utjämningssystem, införandebidrag, - 17 mnkr år 2014. Effekter av investeringar t.ex. badhus och kulturhus. Revidering av internbanksräntan, en sänkning av påslaget med 0,2 procentenheter till 1,3 %. Generell prisuppräkning för nämnderna med i genomsnitt 2,3 %. Volymjustering, berörda nämnder, enlig befolkningsprognos. Årlig upplösning av pensionsavsättning för att begränsa effekt av pensionspuckeln. Utdelning av delar av Roslagsbostäders reavinst från år 2013. Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Procentuell utveckling av verksamhetens 2012 2013 2014 2015 2016 nettokostnad och skatter mellan åren Budget Budget Budget Budget Plan Verksamhetens nettokostnad 2,6 %* 2,2 % 4,4 % 4,0 % 4,2 % Skatter, utjämning, bidrag, fastighetsavgifter 2,0 %* 2,8 % 4,1 % 4,1 % 4,7 % * Mål och budget 2012-2014 För att ha en positiv utveckling av kommunens ekonomi ska skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgift öka mer än verksamhetens nettokostnad. Nämnder 2012 2013 2014 2015 2016 Summa nämnder (mnkr) Budget Budget Budget Budget Plan Kommunstyrelse inkl överförmyndare -251,6-258,3-268,5-272,4-276,4 varav Överförmyndare -2,9-3,0-3,6-3,6-3,6 Val- och förtroendemannanämnd -0,4-0,4-2,4-0,6-0,4 Klimatnämnd -0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Bygg- och miljönämnd -15,2-13,6-14,2-14,2-14,2 Kultur- och fritidsnämnd -99,0-100,0-111,0-117,8-118,7 Socialnämnd -137,7-153,3-155,6-157,9-160,3 Barn- och skolnämnd -850,4-873,6-906,5-922,4-945,4 Utbildningsnämnd -265,4-266,9-258,0-253,7-257,3 Sjukvårds- och omsorgsnämnd -848,7-870,3-924,3-946,6-969,5 Summa nämnder -2 468,8-2 536,7-2 640,9-2 686,1-2 742,7 Nämndernas tillförs 104 mnkr, 4 %, år 2014 i jämförelse med år 2013. Särskild satsning har gjorts på sjukvård- och omsorg samt skola. Under respektive nämndsavsnitt beskrivs närmare föreslagna förändringar under planperioden. Sida 10 av 101

Finansiering Kommunens upplåning beräknas uppgå till 2 000 mnkr vid planperiodens slut varav ca 1 600 mnkr beräknas vidareutlånas till de kommunala bolagen och 400 mnkr vara kommunens egna lån. Lånebehovet beräknas utifrån nettoinvesteringar samt den finansiering som kommer från den löpande verksamheten. Behovet av nyupplåning beräknas till 650 mnkr under perioden 2013-2016. Nyupplåningen skall inte överstiga utgifterna för VA-investeringar. Investeringar - avskrivningar Samtliga investeringar beslutas om i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige enligt regelverk för kommunstyrelsens investeringar. Kommunstyrelsen kan besluta om investeringar upp till en investeringsram på 150 mnkr per år. Upptagna investeringar under respektive nämnd är en information till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om behov som nämnderna redovisat. Investeringar totalt, mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 Investeringsutgifter 359 550 500 370 310 Exploateringsintäkter och anläggningsavgifter - 69-150 - 250-200 - 150 Nettoutgift 290 400 250 170 160 Investeringsvolymen kommande år förväntas vara hög. Investeringarna består till största del av VA och fastigheter, bland annat färdigställs ett nytt badhus under 2014. Den sammanlagda investeringsvolymen 2013-2016 beräknas uppgå till 1 700 mnkr varav VA 1 200 mnkr. De årliga avskrivningarna beräknas uppgå till 140 mnkr år 2014, 160 mnkr år 2015 och 170 mnkr år 2016. Kapitalkostnaderna för nämnderna beräknas uppgå till 230 mnkr år 2014, 250 mnkr år 2015 och 270 mnkr år 2016. Bokslut Budget Budget Budget Plan Investeringar, totalt, mnkr 2012 2013 2014 2015 2016 KS inkl VA 346,7 539,5 491,2 361,1 302,1 Varav skattefinansierat KS 258,1 202,9 118,0 100,0 100,0 BoM 0,8 0,4 0,4 0,4 0,4 KoF 2,3 0,8 2,2 2,1 1,0 Soc 0,4 0,0 0,5 0,2 0,2 SON 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 BSN 7,2 7,0 5,0 5,0 5,0 UN 1,8 2,0 1,0 1,0 1,0 Summa investeringar exkl VA 271 213 127 109 108 Summa investeringar inkl VA 359 550 500 370 310 Sida 11 av 101

Botkyrka Södertälje Värmdö Sigtuna Huddinge Nykvarn Norrtälje Salem Nynäshamn Haninge Vaxholm Upplands-Bro Tyresö Ekerö Upplands Väsby Järfälla Vallentuna Sundbyberg Österåker Lidingö Nacka Sollentuna Täby Danderyd Stockholm Solna Skattesatsen Norrtälje skattesats är i dag 19,92 kr, vilket innebär att kommunen har den sjunde högsta skatten i länet. I verksamhetsplanen ingår en skattesänkning på 20 öre från och med år 2014. Skattesatser i länet 2013 20,5 20 19,5 19 18,5 18 17,5 17 16,5 16 15,5 Befolkningsutveckling Åldersgrupp 2011 2012 2013 2014 2015 2016 0 år 535 518 574 591 605 619 1-5 år 2737 2766 2788 2889 2917 2976 6-12 år 3935 3970 3996 3970 4010 4061 13-15 år 1739 1666 1642 1699 1766 1782 16-18 år 2230 2067 1955 1834 1773 1754 19-24 år 4326 4456 4490 4454 4347 4222 25-64 år 27218 27143 27214 27379 27579 27835 65-79 år 10 158 10 611 11 041 11 412 11 734 11 964 80 och äldre 3367 3441 3486 3507 3550 3619 Summa 56 245 56 638 57 186 57 735 58 283 58 832 Prognosen redovisar en ökning av befolkningen mellan 2011 till 2016 med knappt 2600 personer. Det är framför allt barnen i yngre grundskoleåldrarna och personer i åldersgruppen 65-79 år som ökar, med drygt 1000 respektive 1800 personer. Åldersgruppen 80 år och äldre, barn i förskoleåldrarna och nyfödda beräknas öka kontinuerligt under planeringsperioden. Elevunderlaget för de äldre grundskoleåldrarna sjunker under de närmaste åren för att sedan åter öka och beräknas år 2016 vara drygt 100 fler jämfört med 2012. Barn i gymnasieåldern sjunker kraftigt. Befolkningen i yrkesverksam ålder, 25-64 år, ökar något, medan gruppen unga vuxna, 19-24 år, ökar under de första för att därefter, fr.o.m. år 2014, minska årligen. Sida 12 av 101

Avgifter och taxor I verksamhetsplanen ingår avgifter och taxor. En stor del av kommunens avgifter och taxor är antagna av kommunfullmäktige och redovisas i verksamhetsplanen som en information. Övriga avgifter och taxor beslutas om i samband med beslut om verksamhetsplan för 2014-2016. Intern kontroll I samband med beslut om verksamhetsplan 2014-2016 antas nämndsgemensamma internkontrollområden. I verksamhetsplanen redovisas även nämndernas interkontrollplaner. Den enskilda nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Norrtälje kommun, koncernen Norrtälje Kommunhus samt koncernen Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg. I kommunkoncernen är Norrtälje kommun moder med egna verksamheter, som är organiserade i styrelse och nämnder. Moderbolag i koncernen Norrtälje Kommunhus är Norrtälje Kommunhus AB, som äger samtliga aktier i dotterbolagen. Verksamheter i koncernen Norrtälje Kommunhus bedrivs i Norrtälje Energi AB med dotterbolag, Roslagsbostäder AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje Sportcentrum AB. Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg, där Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting är medlemmar till 50 % vardera, äger vårdbolaget TioHundra AB. De av kommunen ägda bolagen representeras i det finansiella målet om kommunkoncernen. Bolagens verksamhet regleras av kommunfullmäktige genom särskilt beslutade ägardirektiv. Från och med år 2014 kommer de kommunala bolagen att ingå i kommunens samlade styrprocess. Sida 13 av 101

NÄMNDER BARN- OCH SKOLNÄMND Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag är att leda och samordna verksamheter inom, förskola och övrig barnomsorg, förskoleklass, fritidshem, grundskolan, grundsärskola, kommunala kulturskolan. Barn- och skolnämnden ska verka för en helhetssyn på omsorgen, utbildningen och fritiden för barn och ungdom, samt fastställa särskilda program för hur den integrationen och målsättningen bäst ska ske. Barn- och skolnämnden ansvarar även för bidragsgivning, tillsyn och uppföljning av skol- och barnomsorg i alternativa driftsformer. Strategiska utvecklingsområden Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats; God utbildning - Förskolans och fritidshemmens verksamhet ska fortsatt ge en trygg omsorg om barnen och stimulera barns nyfikenhet att lära via leken. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen måste öka, och de kunskaper eleverna har med sig ska ge dem valfrihet inför framtida studier och yrkesval. För att nå kommunfullmäktiges mål, att skolan ska utvecklas och utbildningsnivån höjas, krävs en helhetssyn och ett utökat samarbete mellan samtliga skolformer. Barn och elever i centrum - Förskolans och fritidshemmens verksamhet ska utformas så den ger en trygg omsorg om barnen, och stimulerar barns nyfikenhet att lära via leken. Genom att dokumentera barnens lärande får verksamheten syn på vad som behöver utvecklas. Verksamheten ska ske på barnens villkor och ska ge utrymme för delaktighet och inflytande för såväl, barn som föräldrar. Via digital teknik ska information till och insyn för föräldrar underlättas. Den undervisning som bedrivs i grundskola och grundsärskola, samt i den kommunala kulturskolan, ska utformas så att elevernas kunskapsutveckling sätts i centrum. Insyn, inflytande och delaktighet för eleverna i sitt eget lärande utgör hörnstenar för att åstadkomma detta. Det digitala lärandet ska utmana och motivera eleverna till fortsatt lärande, och elever i behov av särskilt stöd ska snabbt få hjälp. Alla elever ska komma i kontakt med ett entreprenöriellt arbetssätt, enligt läroplanens definition. Att kontinuerligt ge återkoppling till eleverna om vad de kan och vad de behöver utveckla är en annan hörnsten i arbetet med eleverna. Attraktiv arbetsplats - Tydliga och stödjande strukturer för ledning, samarbete och inflytande ska finnas på alla arbetsplatser inom barn- och skolnämndens ansvarsområde, och all personal ska ges möjlighet att utveckla sina kompetenser så att de svarar upp mot verksamhetens mål och krav. Individuell lönesättning ska tillämpas och särskilt skickliga lärare premieras. Långsiktigt goda förutsättningar - Skola och förskola ska ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva verksamhet i enlighet med de krav som ställs i skollag och läroplaner. Det innebär att skolstrukturen i kommunen och finansieringen behöver ses över. Likvärdighet när det gäller till exempel lärartäthet i skolan och barngruppernas storlek ska gälla. Sida 14 av 101

God ekonomisk hushållning, mål, riktlinjer och styrtal Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Utgångspunkten för god ekonomisk hushållning är att resurserna i de verksamheter som kommunen själv är huvudman för ska användas på ett sätt så att skolan utvecklas och utbildningsnivån i kommunen årligen höjs. De strategiska utvecklingsområdena måste samverka för att god ekonomisk hushållning ska åstadkommas. Det gäller såväl i grundskolan som i förskolan. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att verksamheterna bedrivs inom ramen för tilldelade medel. Resurser för annat än undervisning måste ställas mot den nytta dessa gör för undervisningen. För att god ekonomisk hushållning ska uppnås behöver kommunen en effektivare skolstruktur. Alltför många skolor/förskolor kan inte bära sina egna kostnader. Det får till följd att verksamheterna inte verkar under likvärdiga förutsättningar. Styrtal för god ekonomisk hushållning Styrtal Definition Målvärde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Styrtal 1 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 75 77 80 Styrtal 2 Andel elever som når gymnasiebehörighet 88 90 92 Styrtal 3 Genomsnittligt meritvärde 210 215 222 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Utbildningsnivå och studietradition - Norrtälje kommun har lägst utbildningsnivå i Stockholms län. I förslag till Översiktsplan 2040 har Norrtälje som mål att höja andelen medborgare med högskoleutbildning från 15 procent till 30 procent. Enligt Skolverkets uppföljningar är föräldrarnas utbildningsbakgrund den enskilt viktigaste bakgrundsfaktorn för elevers studieframgångar (SIRIS). Det illustreras väl av elevernas resultat uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning presterade bättre kunskapsresultat än barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå. Det gäller såväl i riket som i Norrtälje. I Norrtälje är andelen elever med föräldrar som hade eftergymnasial utbildning betydligt lägre än i riket och länet. 33 procent av föräldrarna hade eftergymnasial utbildning, jämfört med genomsnittet i riket som ligger på 50 procent. Resurser kontra resultat - Vi ser att kunskapsresultaten i de yngre åren förbättras. Omfördelning av resurser till de lägre årskurserna har gett resultat. Tidig uppföljning av elevernas kunskaper ger underlag för vad i undervisningen som behöver förbättras. Kommunens kunskapssatsning har dessutom bidragit till att utveckla undervisningen i svenska och matematik. Satsningen på utveckling och lärande i förskolan har även inneburit att barnen som börjar i skolan är allt bättre förberedda. Resultaten i de övre årskurserna har däremot försämrats. En bidragande orsak kan vara omfördelningen av resurser från årskurs 7-9 till de lägre årskurserna. Sida 15 av 101

Statistiken visar att elever i Norrtälje, oavsett föräldrarnas utbildningsbakgrund presterade sämre än genomsnittet. (SIRIS). Drygt 71 procent av eleverna i Norrtälje har nått målen i alla ämnen när de lämnar grundskolan i årskurs 9, länssnittet ligger på drygt 78 procent. Andelen elever som blir behöriga till något gymnasieprogram ligger på drygt 84 procent, och genomsnittet i länet på 88,5 procent. Andelen ungdomar som söker högskoleförberedande program ligger på 50 procent. Länsgenomsnittet ligger på 75 procent. Om utbildningsnivån i Norrtälje ska höjas behöver resultaten förbättras när det gäller samtliga dessa områden. Elevpengen i årskurs 7-9 behöver förstärkas. Även ett utökat samarbete med gymnasieskolan och det närliggande samhället behöver komma till stånd för att eleverna ska förstå kopplingen mellan vad man lär sig i skolan och vad det ska leda vidare till. Det är särskilt viktigt i de övre årskurserna. I Skolverkets lägesrapport för år 2013 pekas på behovet av att alla skolor och utbildningar håller god kvalitet, och att tillgången till kompetenta lärare behöver säkras. Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige Återstående uppdrag från det borgerliga handlingsprogrammet: Skolans kunskapsuppdrag ska fortsatt stärkas. - Uppföljning av kunskapsresultaten fortsätter - Det digitala lärandet fortsätter - Det kollegiala lärandet fortsätter Lärandet ska fortsätta att prioriteras under de tidiga åren i grundskolan. - Bibehållen elevpeng i årskurs 1-6 samtidigt som elevpengen i årskurs 7-9 förstärks Barn med särskilda behov ska uppmärksammas och få tidiga insatser. - Psynkprojektet förskolan i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, SKL Spetsutbildningar ska införas i grundskolans senare år. - Inga åtgärder f.n. Det pedagogiska ledarskapet i skolan ska stärkas. - Utvecklande ledarskap, 3-årig utvecklingsplan En satsning ska göras på elevhälsan. - Omorganisation och resursförstärkning av elevhälsan Entreprenörskap ska lyftas fram. - Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med entreprenörskap, enligt läroplanens tolkning Aktiviteter som följer av behov sprungna ur verksamheten Göra en utvärdering av SALSA bidraget. Utreda om förskolepeng, skolpeng, fritidspeng har rätt indelning i ålder/timantal/nivåer. Sida 16 av 101

Verksamhetsmål Fler barn ska ha rätt till 30 timmar/vecka i förskolan. Förskolans miljö ska inspirera till utveckling och lärande. Föräldrarna ska få tydlig information om förskolans verksamhet. Fritidshemmens miljö ska inspirera till lek och lärande. Alla elever som lämnar årskurs 1 ska kunna läsa och förstå enklare texter. Andelen elever som klarar alla delprov på de nationella ämnesproven i årskurs 9, 6 och 3 ska öka. Alla elever som lämnar grundskolan ska nå kunskapskraven i alla ämnen. Elevernas genomsnittliga meritvärde ska höjas. Pojkarna ska nå lika bra kunskapsresultat som flickorna. Kundnöjdheten ska vara hög i alla verksamheter. Fler barn i Norrtälje ska ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Resultatmått Kundnöjdhet Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola. Andel föräldrar som är nöjda med verksamheten i sitt barns fritidshem (F-klass) Andel elever som är nöjda med sin skola (årskurs 5) Andel elever som är nöjda med sin skola (årskurs 8) Lärande Andelen föräldrar i förskolan som tycker att sitt barn förbereds på ett bra sätt för fortsatt utveckling och lärande Läsnivå årkurs 1. - Flickor - Pojkar Godkänt på Nationella ämnesproven i engelska, årskurs 9. - Flickor - Pojkar Godkänt på Nationella ämnes-proven i matematik, årskurs 9. - Flickor - Pojkar Godkänt på Nationella ämnesproven i svenska, årskurs 9. - Flickor - Pojkar Andel elever som når kunskapskraven i årskurs 9. - Flickor - Pojkar Värde 2012 Målvärde 2013 Målvärde 2014 Målvärde 2015 Plan 2016 93(93)** 94(91)** 95 95 95 78(86)** 81(87)** 85 88 90 85(85)** 90(89)** 92 95 95 65(74)** 79(79)** 85 88 90 81,3 88,2 74,7 97,7(97,5)* 95,7 100 79,1(85,3)** 79,1 78,2 95,4(97,8)** 100 94,1 71(78)* 74 68-87*** 90 95 95 85 98 80 96 90 95 100 98 98 98 84 87 90 97 98 98 73 75 77 80 Sida 17 av 101

Resultatmått Andel som når gymnasiebehörighet i årskurs 9. - Flickor - Pojkar Genomsnittligt meritvärde. -Flickor - Pojkar Kulturskolan Barn inskrivna i kulturskolan - Norrtälje, ram 835 - Rimbo, ram 265 Värde 2012 84(88,5)* 84 85 196,1(222,5) *207,0 186,2 753 238 Målvärde Målvärde Målvärde Plan 2013 2014 2015 2016 86 88 90 95 200 210 215 225 835 265 835 265 835 265 * Genomsnitt i Sthlms län ** Genomsnitt i Våga Visa-undersökningen *** Nytt kommunspecifikt resultatmått från 2013 Aktiviteter En nämndövergripande strategi ska utarbetas för hur utbildningsnivån i Norrtälje ska höjas. En långsiktig förskole- och skolförsörjningsplan ska utarbetas. En långsiktig investeringsplan för löpande underhåll av lokaler och upprustning av verksamheternas lärandemiljö ska utarbetas. Förskolan och skolans finansieringsmodell ska ses över, vad gäller pengnivåer, tilläggsbelopp och SALSA-bidrag. Resurser till årskurs 7-9 ska förstärkas. Rutiner för övergångar mellan förskola, grundskola och gymnasium ska utarbetas. Alla förskolor ska med hjälp av pedagogisk dokumentation utveckla sin verksamhet. Förskoleportalen införs på försök vid tre förskolor. En satsning på barn- och elevhälsan görs. Samverkan i BUS-gruppen när det gäller insatser för elever i behov av särskilt stöd ska utvecklas så att insatserna blir mer kostnadseffektiva. Satsningen på digitalt lärande ska fortsätta. Satsningen på kollegialt lärande/learning Studies ska fortsätta. Satsningen på matematikämnet ska fortsätta. Alla elever ska ges möjlighet att arbeta med entreprenöriellt lärande, enligt läroplanens tolkning. Alla fritidshem ska använda pedagogisk dokumentation för att utveckla verksamheten. Ansvar och organisatorisk tillhörighet för kulturskolan ska utredas. Organisation av skolmåltids- och lokalvårdsverksamheten ska ses över. Verksamhetsbeskrivning/organisation Barn- och skolnämnden är huvudman för kommunens förskolor och grundskolor. Det finns 35 förskolor i kommunal regi och 29 grundskolor. Inom förskolan är 38 procent av kommunens barn inskrivna i fristående förskole-verksamhet. Det finns totalt 35 fristående förskolor och 11 anordnare som bedriver pedagogisk omsorg i enskild regi. Barn- och utbildning samverkar med Socialtjänst och Sjukvårds- och omsorg kring barn och elever som behöver stöd från olika instanser. Samverkan sker i syfte att samordna dessa insatser för barnets/elevens bästa. När det gäller Skapande skola, idrottshallar och skolbibliotek sker samverkan med Kultur- och fritid. Sida 18 av 101

Ekonomi Driftbudget, Barn- och Budget Budget Budget Plan skolnämnd, tkr 2013 2014 2015 2016 Intäkter 95 690 68 481 69 811 71 382 Kostnader -969 324-974 981-992 211-1 016 782 Netto -873 634-906 500-922 400-945 400 Förändring i tkr -32 866-15 900-23 000 Förändring i % 3,8% 1,8% 2,5% Ramen påverkas av hur många barn och elever som finns i Norrtälje kommun. Resurserna fördelas med hjälp av bidrag till respektive verksamhet, oavsett om den sker i kommunens egen regi eller av fristående anordnare. För 2014 budgeteras 20,6 mnkr som tilldelas kommunens skolor i form av SALSA-bidrag. En utredning kring huruvida SALSA-bidraget genererar en högre måluppfyllelse inom skolan samt en översyn kring skolans finansieringsmodell kan komma att påverka bidragets struktur framöver. Specificering, tkr Budget Budget Plan 2014 2015 2016 Pris- och löneutveckling -18 300-23 100-29 400 Volymförändring -7 700-7 400-14 662 Satsning simundervisning -600 - - Satsning elevhälsa (Sarah) -500 - - Satsning högstadiet -1 000 - - Lönesatsning förskollärare, specialpedagoger/-lärare och rektorer -7 600-3 800 - Satsning 30 timmar förskola -7 200 Satsning Idrottslokaler -200 - - Anpassning förskoleklass 1 000 - - Reducering Förvaltningsreserv 5 234 0 - Effektivisering skolskjuts 4 000 - - Ospecificerad besparing 18 400 21 062 Summa, tkr -32 866-15 900-23 000 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2014-2016 2014 En omfördelning mellan skolpengen från förskoleklass till högstadiet föreslås. Det innebär att bidraget för elever i årskurs 7-9 ökar med motsvarande minskning på bidraget för elever i förskoleklass. Hänsyn har tagits till kommande volymförändringar baserade på befolkningsprognosen samt beräkningsmodell i enlighet med tidigare års antaganden om fördelning av barn och elever. Hänsyn har tagits till att avtal slutits med Hallsta IF och Rimbo IF i syfte att tillhandahålla idrottsanläggningar för kommunens skolor. Kostnaden på årsbasis förväntas uppgå till 0,2 mnkr och är en följd av minskade föreningsbidrag till föreningarna. Sida 19 av 101

Nämnden har övertagit Sarah-teamet från Sjukvårds- och omsorgskontoret (SOK), vilket innebär en ökad kostnad på 0,5 mnkr. Finansiering sker genom omdisponering av medel från Sjukvårds- och omsorgsnämnde till Barn- och skolnämnden. Genom nytt avtal för skolskjutsar har en effektivisering skett som innebär att kostnaden för skolskjutsverksamheten förväntas minska med 4 mnkr. Erbjuda 30 timmar omsorg i förskolan för barn till arbetslösa och föräldralediga beräknas till en kostnad på 7,2 mnkr per år. Hänsyn har även tagits till att kommunens satsning på att höja lönerna för förskollärare, specialpedagoger och rektorer, total kostnad för år 2014 7,2 mnkr. Ökningen är kompenserad i pengbeloppen. 2015 Hänsyn har även tagits till att kommunens satsning på att höja lönerna för förskollärare, specialpedagoger och rektorer kommer att nå full effekt. Ytterligare 3,8 mnkr har avsatts för finansiering och ingår i pengen. Driftbudget per verksamhet, Barn- och skolnämnd, tkr Budget Budget Budget Plan 2013 2014 2015 2016 Nämnd Intäkter 447 0 0 0 Kostnader -1 628-1 214-1 248-1 283 Netto -1 181-1 214-1 248-1 283 Musikskola Intäkter 12 416 1 495 1 495 1 495 Kostnader -26 672-16 142-16 549-16 931 Netto -14 256-14 647-15 054-15 436 Öppen förskola Intäkter 698 0 0 0 Kostnader -1 878-1 207-1 235-1 263 Netto -1 180-1 207-1 235-1 263 Pedagogisk omsorg Intäkter 2 093 1 954 1 992 2 038 Kostnader -10 751-10 863-11 211-11 469 Netto -8 658-8 909-9 219-9 431 Förskola Intäkter 38 703 39 001 39 544 40 454 Kostnader -291 110-313 603-322 287-329 700 Netto -252 407-274 602-282 743-289 246 Fritids Intäkter 20 686 19 168 19 633 20 085 Kostnader -56 957-62 269-65 105-66 602 Netto -36 271-43 101-45 472-46 518 Förskoleklass Intäkter 500 542 646 661 Kostnader -44 061-41 425-49 156-50 287 Netto -43 561-40 883-48 510-49 626 Sida 20 av 101

Driftbudget per verksamhet, Barn- och skolnämnd, tkr Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Grundskola Intäkter 18 141 5 991 6 162 6 304 Kostnader -500 862-490 766-487 471-500 712 Netto -482 721-484 775-481 309-494 408 Särskola Intäkter 2 006 330 339 347 Kostnader -26 875-25 941-26 132-26 733 Netto -24 869-25 611-25 793-26 386 Gemensamma verksamheter Intäkter 0 0 0 0 Kostnader -8 530-11 551-11 816-11 803 Netto -8 530-11 551-11 816-11 803 Summa -873 634-906 500-922 400-945 400 Volymer Nedan framgår hur många barn/elever som enligt årligen använd beräkningsmodell kommer att finnas i verksamheterna de närmaste åren. Antal elever har uppskattats utifrån befolkningsprognosen. Antal barn och elever ökar i vissa verksamheter. Det är främst antalet elever i de yngre åldrarna och elever i högstadieålder som ökar. Verksamhet Budget 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Pedagogisk omsorg, antal barn 101 104 105 107 Förskola, antal barn 2 447 2 499 2 516 2 566 Fritids, antal barn i genomsnitt 2 248 2 209 2 253 2 292 Förskoleklass, antal elever 614 530 615 596 Grundskola, antal elever 5 048 5 073 5 096 5 182 Särskola, antal elever 65 65 65 65 Taxor och avgifter Norrtälje kommun tillämpar maxtaxa i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Det innebär att kommunen inte kan höja avgifterna över den av regeringen fastställda högsta avgiften. Kommunen kan besluta om taxans konstruktion vad avser tidsintervaller i förhållande till barnens inskrivningsgrad. Avgift för förskola och pedagogisk omsorg - barn 1-5 år Barn Timmar per vecka Procent av månadsinkomsten Barn nummer ett Barn nummer två Högsta avgift per månad 15 timmar eller mindre 1% 420 kronor Mer än 15 timmar 3% 1260 kronor 15 timmar eller mindre 1% 420 kronor Mer än 15 timmar 2% 840 kronor Barn nummer tre Timmarna räknas inte 1% 420 kronor Sida 21 av 101

Avgift för fritidshem och pedagogisk omsorg - elev 6-12 år Barn Timmar per vecka Procent av Högsta avgift per månadsinkomsten månad Barn nummer ett Påverkar inte avgiften 2% 840 kronor Barn nummer två Påverkar inte avgiften 1% 420 kronor Barn nummer tre Påverkar inte avgiften 1% 420 kronor Avgift för musikskola Instrumentalundervisning och sång 650 kr/termin Instrumenthyra 200 kr/termin Endast ensemblespel 325 kr/termin (ingår i avgiften för instrumentalelever) Pengbelopp Grundbelopp 2014, FÖRSKOLA, BRUTTO Summa kommunalt Vistelsetid över 15 timmar bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Bidrag 1-2 år 149 460 8 968 158 428 Bidrag 3-5 år 112 990 6 779 119 770 Vistelstelsetid över 15 timmar Summa kommunalt Summa bidrag till Moms 6 % men under 30 timmar bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 149 460 8 968 158 428 Bidrag 3-5 år 112 990 6 779 119 770 Vistelsetid under 15 timmar Summa kommunalt Summa bidrag till Moms 6 % bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 100 194 6 012 106 205 Bidrag 3-5 år 81 130 4 868 83 990 Grundbelopp 2014, FÖRSKOLA, NETTO Summa kommunalt Vistelsetid över 15 timmar bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Bidrag 1-2 år 138 558 8 314 146 872 Bidrag 3-5 år 103 016 6 181 109 197 Vistelsetid över 15 timmar men Summa kommunalt Summa bidrag till under 30 timmar bidrag Moms 6 % enskilda Bidrag 1-2 år 138 558 8 314 146 872 Bidrag 4-5 år 103 016 6 181 109 197 Vistelsetid under 15 timmar Summa kommunalt Summa bidrag till Moms 6 % bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 96 560 5 794 102 353 Bidrag 4-5 år 78 423 4 705 83 128 Sida 22 av 101

Grundbelopp 2014 PEDAGOGISK OMSORG/NATT- OCH HELGOMSORG, BRUTTO Summa kommunalt Summa bidrag till Vistelsetid över 15 timmar Moms 6 % bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 110 532 6 632 117 164 Bidrag 3-5 år 77 839 4 670 82 509 Helg & natt 1-2 år 110 532 6 632 117 164 Helg & natt från 3 år - det år barnet fyller 13 år 77 839 4 670 82 509 Vistelsetid under 15 timmar Summa kommunalt Summa bidrag till Moms 6 % bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 69 838 4 190 74 029 Bidrag 3-5 år 50 734 3 044 53 778 Helg & natt 1-2 år 69 838 4 190 74 029 Helg & natt från 3 år- det år barnet fyller 13 år 50 734 3 044 53 778 Grundbelopp 2014 PEDAGOGISK OMSORG/NATT- OCH HELGOMSORG, NETTO Summa kommunalt Vistelsetid över 15 timmar Moms 6 % bidrag Summa bidrag till enskilda Bidrag 1-2 år 100 201 6 012 106 213 Bidrag 3-5 år 68 302 4 098 72 400 Helg & natt 1-2 år 100 201 6 012 106 213 Helg & natt från 3 år- det år barnet fyller 13 år 68 302 4 098 72 400 Vistelsetid under 15 timmar Summa kommunalt Summa bidrag till Moms 6 % bidrag enskilda Bidrag 1-2 år 66 490 3 989 70 479 Bidrag 3-5 år 48 228 2 894 51 121 Helg & natt 1-2 år 66 490 3 989 70 479 Helg & natt från 3 år- det år barnet fyller 13 år 48 228 2 894 51 121 Grundbelopp 2014, FRITIDSHEM OCH FAMILJEFRITIDSHEM, BRUTTO Summa kommunalt Moms 6 % bidrag Summa bidrag till enskilda Bidrag f-klass-årsk 3 29 059 1 744 30 803 Bidrag årsk 4-6 17 409 1 045 18 453 Familjefritids 6-9 år 27 951 1 677 29 628 Familjefritids 10-12 år 23 052 1 383 24 435 Tal- och kommunikations-klass Bidrag f-klass-år 3 43 589 2 615 46 204 Bidrag år 4 -år 6 26 113 1 567 27 680 Familjefritids 6-9 41 927 2 516 44 442 Familjefritids 10-12 34 578 2 075 36 653 Sida 23 av 101

Grundbelopp 2014, FRITIDSHEM OCH FAMILJEFRITIDSHEM, NETTO Summa kommunalt Moms 6 % bidrag Summa bidrag till enskilda Bidrag f-klass-årsk 3 22 622 1 357 23 979 Bidrag årsk 4-6 13 546 813 14 359 Familjefritids 6-9 år 20 683 1 241 21 925 Familjefritids 10-12 år 17 238 1 034 18 272 Bidrag tal-/ och kommunikationsklass Bidrag f-klass-årsk 3 37 151 2 229 39 380 Bidrag årsk 4-6 22 250 1 335 23 585 Familjefritids 6-9 år 34 659 2 080 36 739 Familjefritids 10-12 år 28 764 1 726 30 490 Grundbelopp 2014, FÖRSKOLEKLASS Summa kommunalt bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Förskoleklass 76 750 4 605 81 355 Bidrag internationell/särskild undervisningsklass Förskoleklass 115 125 6 907 122 032 Grundbelopp 2014, GRUNDSKOLA Summa kommunalt bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Bidrag årsk 1-6 76 808 4 609 81 417 Bidrag årsk 7-9 81 437 4 886 86 323 Bidrag internationell/särskild undervisningsklass Bidrag årsk 1-6 115 213 6 913 122 125 Bidrag årsk 7-9 122 155 7 329 129 484 Särskilda bidrag utöver grundbelopp Summa kommunalt bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Svenska som andraspråk 8 070 485 8 555 Tilläggsbelopp 2014, GRUNDSÄRSKOLA Summa kommunalt bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Nivå 1 130 636 7 839 138 475 Nivå 2 157201 9 431 166 633 Nivå 3 257039 15 422 272 461 Nivå 4 352405 21 145 373 550 Nivå 5 500048 30 003 530 051 Sida 24 av 101

Tilläggsbelopp 2014, SKOLBARNOMSORG Summa kommunalt bidrag Moms 6 % Summa bidrag till enskilda Nivå 1 Omsorgsbehov 2 tim/dag 28 172 1 690 29 863 Omsorgsbehov 3 tim/dag 40 217 2 413 42 630 Omsorgsbehov 4 tim/dag 52 874 3 172 56 046 Omsorgsbehov 5 tim/dag 66 143 3 969 70 112 Nivå 2 Omsorgsbehov 2 tim/dag 38 379 2 303 40 682 Omsorgsbehov 3 tim/dag 53 078 3 185 56 262 Omsorgsbehov 4 tim/dag 67 878 4 073 71 951 Omsorgsbehov 5 tim/dag 82 577 4 955 87 531 Nivå 3 Omsorgsbehov 2 tim/dag 58 385 3 503 61 889 Omsorgsbehov 3 tim/dag 80 535 4 832 85 367 Omsorgsbehov 4 tim/dag 102 583 6 155 108 738 Omsorgsbehov 5 tim/dag 124 631 7 478 132 108 Nivå 4 Omsorgsbehov 2 tim/dag 113 607 6 816 120 423 Omsorgsbehov 3 tim/dag 157 804 9 468 167 272 Omsorgsbehov 4 tim/dag 201 899 12 114 214 013 Omsorgsbehov 5 tim/dag 245 995 14 760 260 755 Nivå 5 Omsorgsbehov 2 tim/dag 115 750 6 945 122 695 Omsorgsbehov 3 tim/dag 159 948 9 597 169 545 Omsorgsbehov 4 tim/dag 204 145 12 249 216 394 Omsorgsbehov 5 tim/dag 248 240 14 894 263 135 Musikskola, år 2014 Peng Enskild huvudman inklusive 25 % moms Kommunal huvudman Musikskola Årsbelopp Per månad Årsbelopp Per månad Ämneskurs 15 458 1 288 12 366 1 030 Ensemblespel 7 728 644 6 183 515 Investering, Barn- och skolnämnd, tkr Plan Plan Plan 2 014 2 015 2 016 Allmän förnyelse/inventarier 5 000 5 000 5 000 Summa 5 000 5 000 5 000 Anpassning IT-miljö, förslitning och arbetsmiljöanpassning. Sida 25 av 101

UTBILDNINGSNÄMND Nämndens uppdrag Utbildningsnämnden leder och samordnar verksamheten inom, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, svenskundervisning för invandrare. Nämnden ansvarar för bidragsgivning till fristående gymnasieskola, samt fullgör kommunens rätt till insyn i fristående gymnasieskola. Vidare fullgör nämnden kommunens uppgifter i övrigt som rör fristående gymnasieskola. Utbildningsnämnden initierar utbildningssamverkan med eftergymnasiala utbildningsformer. Utbildningsnämnden ska verka för en helhetssyn på de frivilliga skolformerna för ungdomar och vuxna i kommunen, och tillsätta de beredningsorgan som krävs för att fullgöra uppgift bland annat som intagningsnämnd. Av skollag och skolförordningarna framgår vilket ansvar som vilar på kommunen, dels från ett medborgarperspektiv, dels som utförare av verksamhet, d.v.s. från ett huvudmannaperspektiv. Det är bara i huvudmannaperspektivet, dvs för den utbildning som kommunen själv bedriver som man kan tala om en traditionell styrprocess för verksamhetsstyrning. Strategiska utvecklingsområden Följande strategiska utvecklingsområden har identifierats; God utbildning - Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med en fullständig gymnasieutbildning måste öka. De kunskaper som eleverna får med sig ska ge dem valfrihet inför framtida studier och yrkesval. Genomströmningen av elever i gymnasieskolan behöver förbättras. Det kräver bland annat ett bättre samarbete med grundskolan kring frågor som rör utbildningsval och kunskapskrav i gymnasieskolan. Vuxenutbildningen ska ge möjlighet för medborgarna i kommunen att komplettera sina tidigare studier för behörighet till eftergymnasial utbildning. Studier inom vuxenutbildningen ska även ge ökad möjlighet till arbete. Eleven i centrum - De utbildningar som bedrivs inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utformas så att elevernas kunskapsutveckling sätts i centrum. Insyn, inflytande och delaktighet för eleverna i sitt eget lärande utgör hörnstenar för att åstadkomma detta. Det digitala lärandet ska utmana och motivera eleverna till fortsatt lärande, och elever i behov av särskilt stöd ska snabbt få hjälp. Alla elever ska komma i kontakt med ett entreprenöriellt arbetssätt. Att kontinuerligt ge återkoppling till eleverna om vad de kan och vad de behöver utveckla är en annan hörnsten i arbetet med eleverna. Arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten ska ske inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete. Attraktiv arbetsplats - Tydliga och stödjande strukturer för ledning, samarbete och inflytande ska finnas på alla arbetsplatser inom Utbildningsnämndens ansvarsområde, och all personal ska ges möjlighet att utveckla sina kompetenser så att de kan svara upp mot verksamhetens mål och krav. Långsiktigt goda förutsättningar - Gymnasieskolans och vuxenutbildningens organisation ska utformas med hänsyn till ett långsiktigt hållbart utbud av utbildningar. Lärare, lokaler och läromedel/utrustning ska anpassas till detta. Sida 26 av 101

God ekonomisk hushållning, mål, riktlinjer och styrtal Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Utgångspunkten för god ekonomisk hushållning är att resurserna i de verksamheter som kommunen själv är huvudman för används på ett sätt så att utbildningsnivån i kommunen årligen höjs. De strategiska utvecklingsområdena måste samverka för att god ekonomisk hushållning ska åstadkommas. Inom gymnasieskolan tillämpar kommunen länsgemensam programpeng, vilket ger likvärdiga ekonomiska förutsättningar för anordnarna i länet. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är att verksamheterna bedrivs inom ramen för tilldelade medel. Resurser för annat än undervisning måste ställas mot den nytta dessa gör för undervisningen. För att god ekonomisk hushållning ska uppnås behöver examinationsgraden höjas, och elevgenomströmningen öka. Allt för många hoppar av gymnasiet eller lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg. På grund av svårigheter med att hålla studietakten använder för många elever längre tid än tre år på gymnasiet. Även felval och programbyten påverkar den totala studietiden. I samtliga fall innebär det merkostnader för kommunen. Låg examinationsgrad och brister i högskolebehörighet ökar framtida tryck på kommunen vuxenutbildningen. Styrtal för god ekonomisk hushållning Styrtal Styrtal 1 Definition Slutbetyg efter tre år, elevgenomströmning, % Målvärde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 73 76 80 Styrtal 2 Genomsnittligt betygsvärde 14 14 14,5 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Utbildningsnivå och studietradition - Norrtälje kommun har lägst utbildningsnivå i Stockholms län. I förslag till Översiktsplan 2040 har Norrtälje som mål att höja andelen medborgare med högskoleutbildning från 15 procent till 30 procent. Drygt 67 procent av eleverna i Norrtälje fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år, länssnittet ligger på drygt 74 procent. Andelen elever som går ett högskoleförberedande program ligger på 45 procent, och genomsnittet i länet på drygt 66 procent. Andelen ungdomar som väljer att påbörja en högskoleutbildning inom tre år efter avslutat gymnasium har ökat något till 33 procent. Länsgenomsnittet ligger på 52 procent. Om utbildningsnivån i Norrtälje ska höjas behöver resultaten förbättras när det gäller samtliga dessa områden. Det krävs att en kommunövergripande strategi tas fram för hur detta ska ske. Ett utökat samarbete med grundskolan behöver komma till stånd. Det är i grundskolan den kunskapsmässiga grunden för fortsatta studier läggs och valet till gymnasiet görs. Vad som sker i grundskolan får återverkningar på gymnasieskolan. Vuxenutbildningens roll i sammanhanget behöver också belysas. Sida 27 av 101

Utbud och efterfrågan - Elevkullarna har minskat under de senaste fem åren och en fortsatt minskning beräknas ske fram till 2017. Den totala minskningen motsvarar ca 775 elever under en 10-årsperiod. Den sker samtidigt som överskott av elevplatser finns i länet. Antalet platser överstiger vida antalet elever. Elever som väljer en annan utbildningsanordnare än kommunens ökar för varje år. Minskade elevkullar och ökad andel elever som söker sig utanför kommunens gymnasieskola har fått till följd att Utbildningsnämnden beslutat att stoppa antagningen till ett antal utbildningsvägar. Från år 2017 sker en svag uppgång av antalet ungdomar i gymnasieåldern. Kommunen behöver en långsiktigt hållbar plan för hur tillgången till ett brett utbud ska kunna tillgodoses, även för ungdomar som av olika skäl inte har möjlighet att pendla eller bosätta sig på annan studieort. Också inom kommunens gymnasiesärskola minskar eleverna, vilket fått till följd att utbudet av utbildning behöver anpassas. Antalet studerande inom vuxenutbildningen sjunker. Ca en tredjedel av alla som anmäler sig börjar aldrig studera. Av de som påbörjar studier fullföljer en hög andel studierna med godkända betyg. När det gäller eftergymnasiala studier saknas statistik som visar på vilket sätt etablering och samarbetet med högskolor för distansstudier påverkar utbildningsnivån i kommunen. Gy-11 - År 2011 infördes en ny gymnasieskola, GY-11. Det innebar att en ny programstruktur, med nya kursplaner och nytt betygssystem infördes parallellt med den gamla. Från hösten 2013 är den nya gymnasieskolan fullt utbyggd. Våren 2014 kommer den första kullen gymnasieelever att lämna gymnasieskolan med gymnasieexamen, istället för med slutbetyg. Det innebär svårigheter när det gäller att följa och jämföra resultat mellan elever från tidigare årskullar. Gemensam gymnasieregion och programpeng - Norrtälje ingår i den länsgemensamma gymnasieregionen i Stockholms län. Från och med hösten 2013 omfattas samtliga årskurser i gymnasieskolan av den gemensamma programpengen. Det innebär att anordnarna ges likvärdiga ekonomiska förutsättning när det gäller att bedriva gymnasieverksamhet. Med varje elev följer en peng som är lika stor oavsett anordnare. Norrtälje har även ett samverkansavtal med Uppsala när det gäller utbildningar som Norrtälje inte erbjuder. Också inom vuxenutbildningsområdet har ett länsgemensamt samarbete påbörjats, och som Norrtälje deltar i. Särskilda aktiviteter från kommunfullmäktige Återstående uppdrag från det borgerliga handlingsprogrammet: Skolans kunskapsuppdrag ska fortsatt stärkas. Det pedagogiska ledarskapet i skolan ska stärkas. En satsning ska göras på elevhälsan. Entreprenörskap ska lyftas fram. Verksamhetsmål Andelen elever på Rodengymnasiet ska öka. Gymnasieskolans och vuxenutbildningens organisation ska utformas med hänsyn till ett långsiktigt hållbart utbud av utbildningar. Utbildningar som erbjuds ska hålla god kvalitet. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med en fullständig gymnasieutbildning ska öka. Andelen ungdomar som lämnar gymnasieskolan med slutbetyg/gymnasieexamen efter tre år ska öka. De kunskaper som eleverna får med sig ska ge dem valfrihet inför framtida studier och yrkesval, gäller såväl gymnasieskolan som vuxenutbildningen. Eleverna i gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen ska kunna rekommendera sin skola till andra elever. Sida 28 av 101