IT-Universitetet, Göteborg 031026 MDI-Interaktionsdesign, Grafiska gränssnitt 6p Fredrik Johansson, it3jofr@ituniv.se Är tidsbaserade grafiska gränssnitt för datorer en bra ide?
Innehållsförteckning INLEDNING...2 METOD...2 KÄLLOR...2 TIME MACHINE COMPUTING: A TIME-CENTRIC APPROACH FOR THE INFORMATION ENVIROMENT...2 LIFESTREAMS: A STORAGE MODEL FOR PERSONAL DATA...3 THE NEXT COMPUTER INTERFACE...4 DISKUSSION...4 ALTERNATIVA LÖSNINGAR...4 STANDARDISERAT GRÄNSSNITT...5 ROLL- OCH TIDSMETAFOREN...5 TIMESCAPE...5 LIFESTREAM...6 JÄMFÖRELSE AV SÖKFLEXIBILITET OCH KATEGORISERING...6 INTEGRERING AV DEN FYSISKA MILJÖN...7 SLUTSATS...7 KÄLLFÖRTECKNING...8 ARTIKLAR...8 BÖCKER...8 1
Inledning Syftet med denna rapport är att ge en inblick i potentiella framtida grafiska gränssnitt för datorer och tydliga tendenser inom detta område. Man anser att dagens skrivbordsmetafor som gränssnitt för datorer är föråldrad. Då den togs i bruk, för drygt 30 år sedan, var informationsflödet inte lika stort som idag. Detta är förmodligen den största anledningen till att forskare intresserar sig för ämnet. Meningen är att man ska kunna hantera den ökade informationsmängden med samma nivå av ansträngning som när skrivbordsmetaforen infördes. Därför söker man nu en ny lösning som ska klara av att visa denna informationsmängd på ett mer överskådligt sätt. Det behöver inte nödvändigtvis vara en ny typ av metafor vilket kommer att framgå i slutet av rapporten. Viktigt att poängtera är även att rapporten framförallt inriktar sig på visualisering av personlig information och inte operativsystemets upplägg och utseende. Tendenserna kan delas in i två grupper, dels ett 3d-baserat gränssnitt och dels ett tidsbaserat gränssnitt. Denna rapport kommer att belysa den sistnämnda gruppen då det verkar allmänt vedertaget att 3d-gränssnitt inte hör hemma på en 2d-skärm. Exempelvis tenderar användare som testat 3d-system där man använt rumsmetaforen att förlora information. (Ett tydligt exempel som stödjer denna synpunkt är Microsofts Task Gallery som följer alla möjliga tumregler för ett bra 3d gränssnitt och gränssnitt överhuvudtaget. 1 ) Metod Artiklarna som studerats hittades genom intensiv sökning på framförallt Google [www.google.com] med huvudsöksträngarna computer interface och time interface samt vidaresökning med nyckelord som lifestream och timescape. Intressanta artiklar skumlästes och bedömdes direkt om de skulle ingå i rapporten eller inte. Båda huvudartiklarna hittades på samma webbsida [citeseer.nj.nec.com] genom en funktion som fanns på sidan där man kunde leta efter relaterade artiklar. Referensartikeln The Next Computer Interface var känd sedan tidigare och utgjorde grundidén till denna studie. Övriga artiklar ingår som kurslitteratur för denna kurs och valdes ut för att belysa olika aspekter i huvudartiklarna. Källor Time Machine Computing: A Time-centric Approach for the Information Enviroment Artikeln handlar i stora drag om ett nytt användargränssnitt till dagens datorer. Man tycker att det nuvarande systemet, med mappar att spara filer i och ett skrivbord som man interagerar med, är förlegat och inte längre passar för dagens användare av datorer. Därför har man utarbetat ett nytt system som kallas Timescape. Timescape kan visas i tre olika vyer. En skrivbordsvy, en tidsaxelvy och en kalendervy. I skrivbordsvyn visas dagens timmar som en tidsaxel till vänster på skrivbordet, se fig.1. I tidsaxelvyn visas linjer som representerar filer och längden på dessa utgör livslängden på en fil, dessutom kan man välja tidsintervallet till dagar, veckor, månader och en hel livstid. I kalendervyn ser man månadens alla dagar. Huvudsyftet är att man ska kunna resa i tiden och på så sätt ändra aktuell tid till önskad tid. 1 För mer information se artikeln The Next Computer Interface. 2
Fig.1. TimeScapes skrivbordsvy med en tidsaxel till vänster. Lifestreams: A Storage Model for Personal Data Lifestreams är en datorapplikation som organiserar användarens arbetsyta genom ett bakomliggande tidsbaserat lagringssystem. Med arbetsyta menas all möjlig information användaren kan tänkas ha behållning av, m.a.o. dokument, bilder, länkar, e-post, etc. Arbetsytan presenteras som en ström av överlappande filer där senast skapade fil ligger överst på strömmen, se fig.2. Även här kan den aktuella tiden ändras till önskad tid. Då kommer den översta filen på strömmen vara den senast skapade vid just den tidpunkten. En ny ström skapas om man exempelvis söker efter existerande filer. Denna sökningsström kan sparas och fungerar nu som ett filter som kommer att innehålla även nya filer som stämmer överens med sökkriteriet. 3
Fig.2. En ström av filer i gränssnittet Lifestream. The Next Computer Interface Denna artikel fungerar som en referens för jämförelsen av de ovan nämnda huvudartiklarna. Artikeln bygger på en intervju med David Gelernter, forskare på Mirror Worlds Technologies. Den inleds med att förkasta dagens skrivbordsmetafor och tar sedan upp möjliga ersättare. Man pratar även om svårigheten att använda metaforer i gränssnittssyfte. Bland annat tas 3d gränssnittet upp som exempel. Man diskuterar även huruvida det är möjligt att byta ut det nuvarande gränssnittet då vi redan vant oss vid detta. Diskussion Alternativa lösningar Framtidens grafiska gränssnitt för datorer kommer förmodligen att se annorlunda ut än dagens gränssnitt. Redan nu finns många alternativa lösningar. Detta beror framförallt på att användare trivs olika bra i olika gränssnitt. I utopin skulle detta innebära att alla människor skapade sitt eget grafiska gränssnitt. Dessutom skulle de kunna ta med sig sitt gränssnitt och använda den var de än gick förutsatt att det underliggande systemet är densamma. Detta kräver ett standardiserat gränssnitt som alla använder sig utav och så länge tillgång och efterfrågan råder kommer ett sådant att eftersträvas. Åtminstone för det bakomliggande systemet. Annars skulle support för individuella gränssnitt bli i stort sett omöjligt då alla skulle använda sig av olika sätt att nå systeminställningar m.m. 4
Standardiserat gränssnitt Man bör alltså skapa ett standardiserat gränssnitt som lätt kan skräddarsys av användaren själv. Flera försök har gjorts med olika metaforer som grund med varierande resultat. Den mest intressanta av idéerna är ett 3d-gränssnitt. Allmänt gäller dock att ett gränssnitt baserat på 3d inte fungerar enligt The Next Computer Interface. Jag är också skeptiska mot ett 3d-gränssnitt då jag tror att det lätt blir rörigt och oöverskådligt. Det enda man egentligen gör är att man ändrar visualiseringen av den redan existerande tredje dimensionen i skrivbordsmetaforen 2 till att återge ett större djup. M.a.o. tillför man helt enkelt chartjunk (Tufte, 2001), information som inte fyller någon funktion men som istället skräpar ned och försvårar avläsning av relevant information, till den vanliga skrivbordsmetaforen. Roll- och tidsmetaforen Vad ska man då använda för metafor för att på ett enkelt sätt strukturera informationen? Schneiderman och Plaisant föreslår i artikeln The Future of Graphic User Interfaces: Personal Role Managers att den fjärde generationens grafiska gränssnitt för datorer kommer att utgå från människors olika roller i vardagen och dess behov. Gränssnittet kommer således anpassas efter den aktuella rollen en människa har för att öka just den rollens effektivitet. Men vad säger att nästa generations gränssnitt inte baseras på exempelvis tid som huvudfaktor? Hur gör vi exempelvis för att organisera våra foton i ett fotoalbum? Huvudsakligen sorterar vi foton och annan typ av sekventiell information efter tid för att få en tydlig översikt, där bland annat tidpunkt (när det inträffade), frekvens (hur ofta det inträffar) och mängd (hur mycket som inträffar) tydligt visualiseras och underlättar mönsterigenkänning för framtida sökning (Tufte, 2001). Även nyheter, tidskrifter, tidtabeller, historiska händelser, planetbanor, dagböcker, protokoll etc skrivs och sorteras i kronologisk ordning. Kan man då även sortera filer i enbart kronologisk ordning? Jag har studerat två intressanta metoder för det ändamålet. Dessa är Time-Machine Computing och Lifestream. Dessa två använder sig av ett tidsbaserat system för att organisera filer. TimeScape Den förstnämnda är ett skrivbordsystem kallat TimeScape som innefattar något de kallar Timecasting, ett system för tidsbaserad interaktion mellan applikationer. Tanken bakom Timecasting är att applikationer ska kunna kommunicera med varandra för att visa relevant information för användaren vid tidshopp. Med andra ord ändras inte bara skrivbordet utan även aktiva applikationer förflyttar sig till angiven tid. TimeScape har fyra utmärkande drag. Det första är historiken, allt du någonsin gjort på din dator kommer att arkiveras. Detta leder till nummer två som innebär du kan resa bakåt i tiden och se vad du gjort tidigare samt återställa skrivbordet till hur det såg ut för t.ex. en månad sedan. Vill du inte se vad du gjorde precis den dagen så kommer vi till det tredje draget. Du kan enkelt välja tidsvy, istället för att se vad du gjorde på dagen för en månad sedan kanske du vill se vad du gjorde hela den senaste månaden. Detta är möjligt då systemet stödjer visualisering utifrån ett antal olika tidsomfång. Förmodligen ligger konceptet micro-/macroperspektiv (Tufte, 2001), där olika dimensioner av samma information utkristaliseras beroende på aktuellt perspektiv, bakom 2 Z-axeln existerar redan i dagens skrivbord i form av fönsteröverlappning. 5
denna visualisering. Det fjärde draget är tidsinteraktion mellan olika applikationer. Detta fungerar så att olika applikationer arbetar tillsammans mot TimeScape skrivbordet. Om ett mejl kommer in samtidigt som du håller på att skriva ett dokument så kommer mejlets tid att kunna användas för att återställa skrivbordets utseende till hur det såg ut vid tillfället du skapade dokumentet. De sista tre karaktärsdragen hos TimeScape tillåter användaren att själv bestämma över hur denne ska interagera med sina filer vilket förhöjer användarens upplevelse av kontroll över informationen (Tufte, 2001). Lifestream Detta skiljer sig markant från Lifestreams upplägg som, istället för att använda sig av en skrivbordsmetafor med tiden som en extra dimension, lägger alla filer i kronologisk ordning i en hög, kallad stream, som jag tidigare nämnde i källsammanfattningen. Man kan jämföra denna stream med begreppet små multiplar (Tufte, 2001), där samma typ av information visas på samma sätt för att enkelt kunna jämföra och hitta rätt bland informationen. I detta system kan filer skapas utan att namn eller lagringsplats anges. Systemet tilldelar automatiskt filen en tidstämpel som används vid senare åtkomst. Man kan även ange namn ifall man vill. Lagringsplats kan inte anges, däremot kan man gruppera liknande dokument genom att skapa nya strömmar med specifika sökkriterier. Lifestream klarar även av att söka i strömmar skapade av en tidigare sökning. Man kan m.a.o. förfina sin sökning, en funktion som ofta saknas eller har dåligt stöd för vid all typ av informationssökning. Speciellt om media- eller filtypen inte är densamma. Något som tas upp i artikeln Rich interaction in the digital library.. Möjligheten att förfina sökningen, som jag anser är en väldigt viktig egenskap, klarar inte TimeScape av på ett smidigt sätt. Ett liknande, men dock inte alls lika smidigt, sätt, i TimeScape för att gruppera relevanta filer är att hämta de relevanta filerna från föregående tid, lägga filerna bredvid varandra på skrivbordet och skapa en digital post-it lapp med den text som ska kunna sökas på för att sedan ta bort allt och på så vis skapa en ny markering i tidslinjen. Jämförelse av sökflexibilitet och kategorisering Samtidigt som Timescapes lösning är mindre smidig och kanske inte lika strukturerad har det vissa fördelar ändå. Man kan exempelvis gruppera filer av väldigt varierande typ relativt enkelt. Det kan man förvisso i Lifestream också genom att namnge de relevanta filerna med samma namn och sedan skapa en ström med namnet som sökkriterie. Men å andra sidan blir det inte lika smidigt att låta samma fil ingå i flera olika sådana grupperingar. I Lifestream skulle det innebära att man ändrade namnet på filen vid varje ny gruppering. I Lifestream finns en funktion som kallas Summarize (sammanfatta). Den kan visa filer av samma typ i en överskådlig vy som beror på filtypen ifråga. Bildfiler skulle exempelvis visas som miniatyrer, mejl skulle visas som avkortade versioner av de riktiga mejlen aktievärden skulle visas i en sammanställd graf. En sådan funktion saknar Timescape. Något som både TimeScape och Lifestream har integrerat i dess system är förmågan att ta fram äldre versioner av samma fil. Tillvägagångssättet skiljer sig dock något mellan de två. I TimeScape blir en fil skrivskyddad då den tas bort eller på annat sätt försvinner från skrivbordet. När man sedan hämtar filen från en annan tidpunkt skapas automatiskt en ny version av filen som då också blir editerbar. I Lifestream måste man explicit ange att filen ifråga ska bli skrivskyddad. 6
För att sedan ändra i filen måste den klonas först. M.a.o. skapas en ny version av filen och originalfilen behålls intakt. Denna funktion är väldigt användbar för återställning av en fil. Speciellt användbar är den då man exempelvis skriver ett program. Nya versioner kan då skapas kontinuerligt på ett naturligt sätt. Däremot har TimeScape en tanke om att även tidsmarkera varje tecken som skrivs för att kunna återskapa det aktuella skrivbordstillståndet vid varje nytt tecken. En sådan funktion skulle kunna vara överflödig och tämligen ointressant, för att inte tala om utrymmeskrävande dock inte oanvändbart i speciella situationer. Valet ligger egentligen mellan tidsprecision och utrymmeseffektiv. Integrering av den fysiska miljön TimeScape har även en funktion för att länka ihop fysiska platser med tidssystemet, något som Lifestream saknar. Om man t.ex. skulle bära på en sensor som automatiskt känner av din fysiska position, t.ex. GPS, så skulle alla applikationer kunna använda sig av denna information för att länka ihop tid och plats. För att då söka efter en specifik fil så skulle man istället för att söka på tiden dokumentet skapades, istället kunna söka efter var man befann sig vid en viss tidpunkt. Detta kan vara användbart för att se vilka dokument som skapats vid en viss plats. Det kan t.ex. vara lätt att komma ihåg att ett dokument skapats på universitetet men kanske inte vid vilken tid. Då kan man enkelt söka efter de dokument som skapats vid platsen i fråga. Om det är intressant att veta var man befann sig då ett visst dokument skapades är dock oftast inte lika intressant. Slutsats Överlag känns båda systemen väl genomtänkta och är fullgoda ersättare till det nuvarande gränssnittet. Men märk väl att TimeScape fortfarande bygger på skrivbordsmetaforen och endast har lagt till en tidsaxel. Lifestream bygger på ett helt nytt koncept men känns ändå som en variant av dagens metafor. Den mest intressanta gemensamma nämnaren de båda systemen bygger på är tidskonceptet, vilket jag definitivt anser vara något att bygga vidare på. En följdfråga som då uppstår är om det överhuvudtaget är möjligt att ersätta det nuvarande gränssnittet då vi redan vant oss vid detta. Själv tycker jag att skrivbordet som det ser ut idag fungerar gott och väl så länge man har ett eget system för att organisera sina filer. Kanske skulle en kombination av de båda systemen med ett gränssnitt som mer liknar dagens vara intressant. Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att skrivbordsmetaforen, enligt oss, kommer att leva kvar ett bra tag till. 7
Källförteckning Artiklar Freeman, E., Gelernter, D. (1996) LifeStreams: A storage model for personal data. ACM SIGMOD Bulletin 25, 1, March 1996, pp. 80-86. [http://citeseer.nj.nec.com/14383.html] Rekimoto, J. (1999) Time-machine Computing: A Time-centric Approach for the Information Environment. In Proceedings of the 12th annual ACM symposium on User interface software and technology (UIST 99), pp. 45-54, ACM Press, 1999. [http://citeseer.nj.nec.com/rekimoto99timemachine.html] Tristram, C., Gelernter, D. (2001).The Next Computer Interface. Technology Review, Dec 2001 [http://www.technologyreview.com/articles/tristram1201.asp] Shneiderman, B., Plaisant, C. (1994) The Future of Graphic User Interfaces: Personal Role Managers. University of Maryland [http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/kurser/03/gg/litteratur/shneiderman.rolemanagers.pdf] Rao, R., Pedersen, J.O., Hearst, M.A., Mackinlay, J.D., Card, S.K., Masinter, L., Halvorsen, P- K., & Robertson, G.C. (1995) Rich interaction in the digital library. Communications of the ACM, 38(4):29-39. [http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/kurser/03/gg/litteratur/rao.pdf] Böcker Tufte, E. (2001) Envisioning Information. Cheshire, Connecticut: Graphics Press. 8