LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Inger Asp KURSBESKRIVNING HT 2007 EKONOMISK POLITIK, 6HP, Ekonomprogrammet PRESENTATION Syftet med kursen är att knyta samman de tidigare kurserna i nationalekonomi genom att studera den ekonomiska politikens mål och medel på såväl mikro- som makronivå. En teoretisk och empirisk bakgrund ges till det skiftande synsätt på den ekonomiska politikens möjligheter och begränsningar som existerat under 1900-talet. En central fråga är statens roll i marknadsekonomin. På såväl mikro- som makronivå kan man efter en period av interventionistiskt präglad politik se en återgång till en politik som i större utsträckning förlitar sig på marknadskrafterna. I litteraturen presenteras och diskuteras förslag till ekonomisk politik inom skilda områden. Aktuella ekonomiska frågor i Sverige och omvärlden behandlas, dels i anslutning till lektionerna, dels i samband med det grupparbete och tillhörande seminarium som beskrivs längre fram. I kursen ingår också ett stabiliseringspolitiskt spel som har till syfte att illustrera de möjligheter och svårigheter en liten öppen ekonomi har att nå de makroekonomiska målen när störningar i omvärlden ändrar förutsättningarna för den ekonomiska politiken. Deltagarna kommer i smågrupper att utifrån givna förutsättningar om världskonjunkturen och prisökningar på världsmarknaden föreslå lämplig ekonomisk politik årligen under en tioårsperiod. Resultatet avrapporteras på ett särskilt seminarium. En närmare beskrivning av spelet ges i slutet av denna information. EXAMINATION För att bli godkänd på kursen krävs förutom godkänt resultat på en avslutande skriftlig tentamen, omfattande samtliga delar av kursen, (litteratur, lektioner, seminarieuppgifter och stabiliseringspolitiskt spel), även godkänt deltagande i kursens obligatoriska moment. De obligatoriska momenten består av: - att man deltar i det stabiliseringspolitiska spelet inklusive avrapporteringen. - att man med godkänt resultat utför den tilldelade uppgiften i samband med seminariet om aktuella ekonomiska frågor i Sverige och omvärlden, samt är närvarande hela tiden under båda dagarna. De obligatoriska momenten framgår också av schemat! 1
VANLIGT FÖREKOMMANDE FRÅGOR KRING KURSEN Vad händer om man inte är med på de obligatoriska momenten? Vad skall man läsa i litteraturen till respektive undervisningstillfälle, och är det inte förskräckligt mycket att läsa på kursen? Vilka förberedelser krävs inför det stabiliseringspolitiska spelet? Längst bak i denna kursinformation hittar ni svar på ovanstående frågor! LITTERATUR Lars Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red) Marknad och Politik (7:e upplagan, SNS förlag 2007) finns i bokhandeln. Klas Fregert & Lars Jonung Makroekonomi (2:a upplagan, Studentlitteratur 2005) har tidigare använts på makrokursen. Artiklar från Ekonomisk Debatt från 1996-2007 kan hämtas från tidskriftens hemsida http://www.ne.su.se/ed/ ( klicka på Artiklar i fulltext ). Övrig litteratur ingår i ett kursendium som finns att köpa på ELINS endieförsäljning. Ett föreläsningsunderlag finns på kursens hemsida. I Söderstens/Tson Söderströms (red) bok ingår nio artiklar, nämligen artiklarna av Eklund, Tson Söderström, Nyberg & Viotti, Hultkrantz, Holmlund, Persson, Bergman & Vredin- Johansson, Gullstrand & Ololfsdotter samt Ekholm. Vilka delar av Fregert & Jonung som ingår framgår nedan. Litteraturen anges i ungefär den ordning den kommer att behandlas i kursen. Det kan som en introduktion till kursen vara lämpligt att läsa artiklarna av Johan Lönnroth, Andrei Schleifer samt NUTEK, samt de delar av kap 6 i Fregert & Jonung som ingår i kursen. På föreläsningarna behandlas endast en del av litteraturen (främst Ståhl, Elsässer, Tson Söderström, och Persson-Tanimura, samt vissa avsnitt ur Fregert & Jonung). Resten av litteraturen utgör underlag för lektionsfrågor och seminarier. Nedan har kurslitteraturen delats upp på tre områden: Resursfördelningspolitik, Stabiliserings- och tillväxtpolitik respektive Sverige, EMU och globaliseringen. Där framgår också om respektive artikel återfinns i Marknad och Politik (MP), på hemsidan för Ekonomisk Debatt () eller i ovannämnda kursendium (). 2
Resursfördelningspolitik Ståhl I En ekonomisk teori för blandekonomin (Nationalekonomiska Institutionen vid Lunds Universitet 1978, särtryck nr 10) Elsässer B Introduktion till välfärds- och public choice teorin (VT 89), kapitel 3.6 samt kapitel 5. Dagens Nyheter Ädla motiv styr väljarna (DN Debatt, april 1988) Bergman L & Vredin Johansson M Miljöpolitikens mål och medel. MP Persson M Bostadspolitiken MP Hultkrantz L Den offentliga sektorns ekonomi MP Nationalekonomiska Föreningen Boije R, Hansson Å och Söderström L Eriksson K, och Lind H NUTEK Shleifer A Föreläsningsunderlag Förhandlingar 2001-11-29. Fastighetsskatten (ur Ekonomisk Debatt 2002:3) Fastighetsskatten (ur Ekonomisk Debatt 2004:3) Vad vet vi om hyresregleringens effekter? (ur Ekonomisk Debatt 2005:4) Tillväxten och spelreglerna, (sid 16-31 ur Marknadsekonomin inte så lätt i praktiken, B1998:11) State versus Private Ownership, (sid 133-144 ur Journal of Economic Perspectives Vol 12:4 (1998)) 3
Stabiliserings- och tillväxtpolitik Fregert K och Jonung L Lönnroth J Tson Söderström H Persson-Tanimura I Makroekonomi. Med * betecknas avsnitt som ingått i makrokursen. Kap 2, sid 23 (endast figuren)* Kap 6, sid 103-112, 117-124 Kap 8, sid 156-173* Kap 9, sid 180-190* Kap 10, hela Kap 16, endast sid 290* Kap 18* Kap 20, hela* Kap 21, hela Kap 22, sid 402-409, 417-420* Kap 23, hela Kap 24, sid 448-457. Kap 26, sid 487-502, samt ruta 26.5 på sid 503-504 Kap 27, hela, (för sid 515 se även nedan) Ekonomernas rationella åsiktsbyten 1968-1988 (ur Ekonomisk Debatt 1988:3) Sveriges stabiliseringspolitiska vägval kortsiktig politik i ett långsiktigt perspektiv Noninterventionismen i tiden (Nationalekonomiska Institutionen vid Lunds Universitet 1982, särtryck nr 37) MP Holmlund B Svensk arbetsmarknad MP Lindbeck A Sysselsättningsproblemet i Västeuropa (ur Ekonomisk Debatt 1996:7) Nyberg L & Viotti S Svensk penningpolitik Lundberg P Passivitet eller aktiv stabiliseringspolitik (ur Ekonomisk Debatt 2005:8) MP Daunfelt S O Nationalekonomiska Föreningen Skapar oberoende centralbanker verkligen lägre inflation? (ur Ekonomisk Debatt 2006:6) Förhandlingar 2006-04-04. Räcker inflationsmålet för att styra penningpolitiken? (endast sid 62 68) (ur Ekonomisk Debatt 2006:5) Eklund K Stagnation, kris, uppsving stora kast i svensk ekonomi MP Föreläsningsunderlag 4
Sverige, EMU och globaliseringen Fregert K och Jonung L Makroekonomi. Kap 25, sid 459-475, 480-484 Kap 27, sid 515 Ekholm K Sverige i en globaliserad ekonomi MP Gullstrand J & Olofsdotter K Gottfries N Gottfries N Flam H & Nordström H Persson M och Radetzki M Bigsten A och Holmlund B Persson M och Radetzki M Calmfors L Sverige i EU Ränta och växelkurs i och utanför EMU (ur Ekonomisk Debatt 2003:4) Stabilitetspaktens sammanbrott ökar risken för skuldkriser i EU (ur Ekonomisk Debatt 2005:4) Euron och utrikeshandeln: Hur mycket förlorar Sverige årligen? (ur Ekonomisk Debatt 2007:5) Kina, Sverige och globaliseringen (ur Ekonomisk Debatt 2006:1) Överdrivna farhågor om hotet från Kina (ur Ekonomisk Debatt 2006:2) Svar till Bigsten och Holmlund (ur Ekonomisk Debatt 2006:2) Globalisering, löner och arbetslöshet (ur Ekonomisk Debatt 2006:4) MP SEMINARIUM OM AKTUELLA EKONOMISKA FRÅGOR I SVERIGE OCH OMVÄRLDEN. Kursen avslutas med ett två dagars seminarium som ägnas åt aktuella ekonomiska frågor i Sverige och omvärlden. Till detta seminarium kommer respektive smågrupp att i god tid tilldelas en uppgift. Gruppens svar presenteras muntligt under en av dagarna, (uppgifterna 1-4 under dag 1 och 5-8 under dag 2). Uppgifterna anges nedan. 1. Bostadsmarknaden och svensk bostadspolitik 2. Fastighetsskatten 3. Den svenska nittiotalskrisen 4. Den svenska tillväxten 5. Penningpolitiken och den svenska riksbankens självständighet 5
6. Sverige, EU och arbetslösheten 7. Sverige och EMU. 8. Globaliseringen och den svenska arbetsmarknaden Kortfattade förslag om lämpligt innehåll: 1. Varför varierar nybyggnation och priser för småhus/bostadsrätter/hyresfastigheter så kraftigt över tiden? Aktuella data, som speglar situationen idag. Koppling till Tobins q. Vilka olika politiska metoder har använts för att påverka bostadsbyggandet. Effekterna av hyresregleringen jämfört med marknadshyror; allokeringseffekter, fördelningseffekter och segregation. 2. Vad innebär fastighetsskatten och vilka ekonomiska motiv finns för den? Vilka problem med fastighetsskatten har uppmärksammats i debatten. Hur kommer fastighetsskatten att förändras av den nya regeringen, hur finansieras dessa förändringar och vilka effekter kan detta komma att få på villamarknaden? 3. Vilka förklaringar finns till de ekonomiska problem som Sverige plågades av under 90- talet? Varför blev 90-talskrisen mycket allvarligare än tidigare ekonomiska kriser eller obalanser i samband med oljeprisökningarna under 70- och 80-talet? Kunde 90-talskrisen ha undvikits? 4. Hur kan man förklara den låga tillväxten i produktivitet och BNP i Sverige under 70-80- och delar av 90-talet? Varför har åren därefter visat på betydligt högre tillväxt? Om institutionell teori (institutionernas eller spelreglernas betydelse) och koppling till begrepp som omvandlingstryck och drivkrafter. Hur är tillväxten idag och vilka prognoser finns för de närmaste åren? 5. Olika möjliga målsättningar för penningpolitiken. Den nya lagen om Riksbanken. Vilket mål har den svenska riksbanken valt och varför? Hur har riksbanken lyckats att uppfylla sitt mål? Bryr sig riksbanken om sysselsättningen? Trovärdighetsproblemet. 6. Under 60-talet var arbetslösheten i Sverige och övriga Europa av ungefär samma storlek. På 70- och framför allt 80-talet blev skillnaderna kraftiga. Från och med 90-talet har vi åter befunnit oss på europeisk nivå. Vilka förklaringar finns till den kraftiga ökningen av den europeiska arbetslösheten och varför har den förblivit hög? Hur förklarar man den svenska utvecklingen? Hur ser det ut idag, jämfört med övriga Europa? Lönebildningens roll för arbetslösheten. Den nya regeringens arbetsmarknadspolitik och tänkbara effekter på den svenska arbetsmarknaden. 7. Bakgrunden till EMU, den europeiska valutaunionen. Vad innebar konvergenskraven? Vilka länder är med, vilka står utanför och varför? Vad innebär valutaunionen? Den Europeiska Centralbankens roll. Vilka krav ställer medlemskapet i EMU på de enskilda 6
ländernas ekonomier? Koppling till begrepp som optimala valutaområden och asymmetriska störningar. Stabilitets- och tillväxtpakten. Argumenten i den svenska EMU-debatten. Vilka har/har inte stöd i ekonomisk teori? Kan det bli problem för Sverige att stå utanför? 8. Globaliseringen och den svenska arbetsmarknaden. Vad blir effekterna på den svenska ekonomin i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet av Kinas, Indiens och Östeuropas inträde på världsmarknaden? Kommer arbetslösheten att öka och/eller reallönen att sjunka? Vilka möjligheter har Sverige att motverka eventuella oönskade arbetsmarknadseffekter? Beskrivningen av innehållet i respektive uppgift ovan är varken en lista över obligatoriskt eller fullständigt innehåll, men bör ändå ge en god inblick i vad som förväntas. Eftersom vissa av uppgifterna kan tänkas överlappa varandra krävs även ett visst samarbete mellan grupperna. Uppgifterna löses huvudsakligen med hjälp av kurslitteraturen, men framförallt för att täcka dagsaktuella händelser kan det i många fall vara nödvändigt att lettera genom att söka i tidskrifter, dagstidningar eller på internet. För vissa statistiska uppgifter kan det också krävas att man går utanför kurslitteraturen. Vid seminariet disponerar varje grupp cirka 30 minuter. Större delen av denna tid (minst 20 minuter netto, d.v.s. exklusive frågor från lärare/övriga åhörare) skall användas till en väl förberedd, i förväg repeterad, och noga strukturerad presentation av uppgiften. Tänk särskilt på hur ni inleder och avslutar presentationen. Avsluta gärna med en sammanfattning. Samtliga gruppmedlemmar skall, på ett eller annat sätt, delta i presentationen. Presentationen bör stadgas upp med hjälp av overheadbilder, eller i andra hand genom att tavlan utnyttjas. En kort skriftlig sammanfattning av gruppens presentation på två till (maximalt) tre sidor skall någon dag före seminarierna överlämnas till läraren och till var och en av övriga seminariedeltagare. Se schemat! Observera att den muntliga presentationen inte får utgöras av innantilläsning av sammanfattningen. Om man har svårt att tala fritt, får man åtminstone skriva en särskild text till den muntliga presentationen. Det är då extra viktigt att man talar långsamt och gör pauser i framställningen för att denna skall vara begriplig och njutbar! Av sammanfattningen skall också klart framgå vilka källor man har använt sig av, (med angivande av sidor om källan inte är en kort artikel). Rapport som saknar källförteckning kommer inte att godkännas. Även vid presentationen är det viktigt att ange källor i samband med att redovisning av figurer, fakta eller synpunkter. Övrig tid (ca 10 min) reserveras för frågor, som i och för sig gärna får avbryta presentationen. Även de uppgifter som presenteras av andra grupper bör förberedas. På sluttentamen kan frågor från samtliga uppgifter förekomma. Det ligger således i hela 30-gruppens intresse att varje delgrupp utför sin uppgift väl! 7
STABILISERINGSPOLITISKT SPEL Syftet med det stabiliseringspolitiska spelet är att visa på de möjligheter och svårigheter en liten öppen ekonomi under nedan angivna förhållanden har att nå de makroekonomiska målen i en föränderlig omvärld. I korthet bestäms de intressanta variablerna på följande sätt: Arbetslöshet och sysselsättning är beroende av nationalprodukten. Nationalprodukten bestäms av den inhemska efterfrågan plus bytesbalansen (nettoexporten). Den privata konsumtionen är i sin tur beroende av nationalprodukten. Inflationen bestäms i enlighet med en kortsiktig phillipskurva (med successivt allt brantare lutning vid minskad arbetslöshet), men också av inflationsförväntningar och import cost push, d.v.s. via importerade insatsvaror och konsumtionsvaror. Inflationsförväntningarna är adaptiva, d.v.s. de ekonomiska aktörerna tror att nästa års inflation kommer att vara lika med årets inflation. Bytesbalansen bestäms av konjunkturen utomlands och inom landet, samt av relativpriserna på inhemska varor jämfört med omvärlden. Växelkursen är fast men justerbar enligt vad som anges nedan. Bakgrunden till spelet är följande: Den internationella samt den inhemska inflationen har under en följd av år pendlat kring 5%. Den inhemska nationalprodukten har hela tiden varit cirka 1000 miljarder och arbetslösheten cirka 4%. På grund av kraftiga kostnadsökningar i omvärlden stiger inflationstakten där till 15%. Detta förorsakar en internationell lågkonjunktur, vilket innebär att exportefterfrågan från vårt land vid givna förhållanden (givna relativpriser gentemot omvärlden) minskar med 15 miljarder, enligt figuren nedan. Vid ursprungligt relativpris P 0, är nettoexporten lika med 0, men efterfrågeminskningen minskar nettoexporten med 15 miljarder för varje givet relativpris. relativpris D efter D före 15 relativpris = inhemsk prisnivå/utländsk prisnivå P 0-15 0 nettoexport (miljarder kr) 8
För vårt land gäller det att försöka hålla arbetslösheten låg och stabil, samtidigt som man i möjligaste mån hindrar den internationella inflationsökningen från att spridas till vårt land. Bytesbalansen bör inte långsiktigt vara alltför negativ eller positiv. Däremot är tillfälliga avvikelser från bytesbalansen inte så allvarliga. Målen för det stabiliseringspolitikiska spelet är således att under den tioårsperiod som spelet omfattar få så små variationer som möjligt i nationalprodukt och arbetslöshet, samtidigt som den genomsnittliga nivån för dessa variabler är så gynnsam som möjligt. få låg och stabil inflation, gärna på samma nivå som när spelet startar få jämvikt i bytesbalansen, i första hand för perioden som helhet, (plus/minus 50 miljarder totalt för hela perioden är OK) Observera dock att det inte är möjligt att få någon trendmässig tillväxt. De medel som står till förfogande är: finanspolitik, där G = 300 miljarder visar normal finanspolitik. Ingen möjlighet att ändra skattesatsen (30%) finns. växelkurspolitik, där en devalvering med 10% visar att utländsk valuta har blivit 10% dyrare och en revalvering med 10% att den utländska valutan blivit 10% billigare. Eventuella justeringar av växelkursen antas inträffa 1:e januari respektive år. Observera att en förändring av växelkursen omedelbart förändrar relativpriset på de varor vi exporterar och importerar. Det är däremot inte möjligt att bedriva penningpolitik. Räntan antas överensstämma med den internationella och påverkas ej av onenter som förtroendet för ekonomin eller förväntningar om framtida växelkursjusteringar. Deltagarna väljer för ett år i taget under sammanlagt tio år dels vilken nivå man vill hålla statens utgifter på, dels huruvida man önskar genomföra någon växelkursjustering och om så är fallet även riktning och storlek. Efter varje år får gruppen reda på hur det egna landet ligger till vad beträffar nationalprodukt, arbetslöshet, inflation och bytesbalans. Presentation: Varje delgrupp presenterar, bland annat med hjälp av overhead sin ekonomiska politik och vad den resulterat i. Närmare anvisningar om vad presentationen förväntas innehålla anges i samband med undervisningen (preliminärt under föreläsning 2). INDELNING I GRUPPER FÖR KURSENS OBLIGATORISKA MOMENT För seminariedelen och det stabiliseringspolitiska spelet (och för lektionerna för de som så önskar) krävs att varje storgrupp indelas i exakt åtta arbetsgrupper, varav arbetsgrupp 1-4 9
utgör delgrupp A och arbetsgrupp 5-8 utgör delgrupp B, (se schemat). Arbetsgrupperna skall vara så lika stora som möjligt. Indelningen kommer att ske i samband med första föreläsningen (eller strax därefter). Det är därför viktigt att den som inte kan delta vid första föreläsningen meddelar kursansvarig och/eller vidtalar någon annan (närvarande) student att tillvarata dennes intresse i samband med indelningen. VANLIGT FÖREKOMMANDE FRÅGOR KRING KURSEN Vad händer om man inte är med på de obligatoriska momenten? Om man inte är med på spelet kommer ett ytterligare (absolut sista) tillfälle att delta tidigast under andra halvan av våren. Om ni kan medverka på annan tid än den som är er egen i höst, stöter det normalt sett dock inte på några problem att tillfälligt byta grupp, men alla sådana överenskommelser måste göras med läraren i förväg. Om man inte kan vara med när arbetsgruppen presenterar sitt resultat av spelet får man skriva en rapport på två till tre sidor om arbetsgruppens spel och lämna in till läraren. Detta förutsätter dock att övriga deltagare i arbetsgruppen redovisar hela spelet. Om man inte är med på projektet kommer man normalt inte att kunna fullfölja kursen överhuvudtaget. Möjligen kommer de studenter som klarar den skriftliga tentamen att erbjudas någon form av letteringsuppgift, men vad denna kommer att bestå av är för närvarande oklart. Om man inte är med när arbetsgruppen redovisar sitt projekt (och har laga förfall!!) får man skriva en egen rapport på fem till sex sidor om projektet. Man kan då bygga på den kortare rapport som arbetsgruppen tidigare lämnat in, men förlänga den på lämpliga avsnitt. Om ingen i gruppen kan redovisa blir däremot hela gruppen underkänd och man bedöms på samma sätt som om man inte varit med på projektet. Se ovan. Om man inte kan medverka den dag då den egna arbetsgruppen inte redovisar sitt projekt och har laga förfall för detta behöver normalt ingen lettering göras. Däremot missar man de fyra intressanta redovisningar som oftast väsentligt underlättar den egna inlärningen. I samtliga fall gäller att kontakt måste tas med respektive lärare! Vad skall man läsa i litteraturen till respektive undervisningstillfälle, och är det inte förskräckligt mycket att läsa på kursen? I början av kursinformationen (sid 2) nämns den litteratur som det kan vara lämpligt att starta med och som bland annat utgör underlag för föreläsningarna. I övrigt ger det sig nog efter 10
hand. Vad beträffar lektionerna så framgår det normalt av övningsuppgifterna vilka artiklar som utgör underlag. Vad beträffar projekten så är det en del av uppgiften att välja ut relevanta delar av litteraturen. Visst är det mycket litteratur, men å andra sidan är inte kraven att man skall förstå/kunna redogöra för allt. Litteraturen är ett underlag för kursen och skall göra det lättare att förstå föreläsningarna, besvara lektionsuppgifterna samt de frågor som uppstår kring kursens åtta projektarbeten, (för de sistnämnda kan ni se ovan under rubriken Kortfattade förslag om lämpligt innehåll ). Det är således utifrån dessa moment (och inte utifrån litteraturen) vi definierar kursens krav. Vilka förberedelser krävs inför det stabiliseringspolitiska spelet? Egentligen inga alls, bara att ni kommer ihåg det ni lärde er under makrokursen. Men se till att läsa igenom förutsättningarna för spelet och fundera gärna på vilken politik ni vill föra det första året. Fundera särskilt på vilket sätt en förändring av den fasta växelkursen påverkar relativpris, bytesbalans, inflation och nationalprodukt. 11