Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete



Relevanta dokument
Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

1. Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Återrapportering om insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält

Insatser för att fler sjukskrivna ska återfå arbetsförmåga och få ett arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2011

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Rekv nr: Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första kvartalet 2011

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Samverkan med Försäkringskassan. Återrapportering till Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Dnr /232352

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober månad 2011

Kort om Arbetsförmedlingen

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Definitioner och förklaringar Arbetsförmedlingens statistik

Sänkta trösklar högt i tak

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Resultat från uppföljning i Västra Götaland 2010

Utgiftsprognoser för budgetåren "Svarta" månader redovisas faktiskt utfall, "röda" månader prognosvärden. Belopp i Kkronor.

Svensk författningssamling

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av februari månad 2011

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Vår referens Karin Fristedt

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2012 Januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av augusti 2012

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av januari 2012

Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Sjukskrivnas återgång i arbete

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2012 Februari 2012

Sänkta trösklar högt i tak

Jens Sandahl, januari i fjol. för arbete. Arbetsförmedlingen

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Sjukskrivna, arbetslösa, samverkan och arbetsmarknadens krav

Uppföljning Mera koll

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

ap2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

ap2 Bidrag till arbetslöshetsersättning

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2015 Januari 2015

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2015 Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2015 Februari 2015

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Kommunfullmäktige i Karlstad ger förvaltningarna uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiken genom den strategiska planen.

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Karlsborgs kommun. Riktlinjer för rehabilitering i. Bilaga 74 KF Diarienummer: Antagen:

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år

Arbetsförmedlingen - Efter

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Arbetsförmedlingens Återrapportering Ekonomiskt utfall inom Arbetsförmedlingen under budgetåret 2011 December 2011

Svensk författningssamling

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik september 2017

Implementering av verksamhet 3.4.4

Sid 1 Månad 20xx Presentationstitel. Rehabilitering och Försäkringskassans samordningsuppdrag

Delredovisning av uppdraget om subventionerade anställningar m.m.

Välkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

9 augusti Andreas Mångs, Analysavdelningen. Den svenska. exportföretag. halvåret , 8 procent. procent. Från. Arbetsförmedlingen

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Månadsrapport sjukförsäkringen

Rehabiliteringsriktlinjer. Tibro kommun

Arbetsförmedlingens månadsstatistik år. Symbolen avser procentuell förändring mot motsvarande period föregående år.

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Uppföljning En ingång

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2011

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Transkript:

1(14) Dnr 1.1 2008/12465 Dnr 10504-2009 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans handlingsplan 2008 för stöd till återgång i arbete Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2008 Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen verka för att antalet sjukskrivna som återfår arbetsförmågan och får ett arbete ska öka. Det gäller grupperna: sjukskrivna arbetslösa, sjukskrivna anställda som behöver byta anställning på grund av ohälsa, samt personer med aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska redovisa hur medlen för denna samverkan har använts med avseende på dels respektive myndighets kostnader uppdelade på förvaltningskostnader respektive kostnader för program, dels målgrupper, insatser samt resultaten av vidtagna åtgärder. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 augusti 2008 och då omfatta insatser under 2007 och första halvåret 2008. En samlad redovisning för 2008 ska lämnas i anslutning till årsredovisningen för 2008. Redovisningen i denna rapport med diarienummer: Arbetsförmedlingen 1.1 2008/12465 och Försäkringskassan 10504-2009 avser den arbetslivsinriktade rehabilitering för olika målgrupper sjukskrivna som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedriver gemensamt inom ramen för Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens nationella handlingsplan för 2008. Det har skett stora organisatoriska förändringar i förutsättningarna för myndigheternas samverkan. AMS med tillhörande länsarbetsnämnder har avvecklats och blivit en sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen. I texten används endast Arbetsförmedlingen, både för tiden före och efter årsskiftet. År 2008 har länen upphört som organisatorisk nivå för båda myndigheterna. Både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har delat in landet i fyra geografiska områden benämnda marknadsområden (Arbetsförmedlingen) och verksamhetsområden (Försäkringskassan). Områdena är nord, syd, öst och väst. Samverkan sker i så kallade samverkansområden som är ett arbetsmarknadsområde och de lokala försäkringscenter som finns inom detta arbetsmarknadsområde. Detta innebär att det finns 68 samverkansområden då Arbetsförmedlingen har 68 arbetsmarknadsområden. Försäkringskassan har 59 lokala försäkringscenter.

2 (13) Sammanfattning Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens förstärkta samverkan har lett till en ökad samsyn och ett gott och nära samarbete mellan myndigheterna. Det handlar idag om en omfattande verksamhet för att återföra personer i arbetslivet och att på ett effektivt sätt se till att matchning till arbete är i fokus samtidigt som människor får det stöd de behöver. En nationell samverkansgrupp mellan myndigheterna etablerades under 2006 och har fortsatt sitt arbete med att leda utvecklingen av samverkansarbetet, följa upp resultaten i verksamheten samt eliminera eventuella problem som behöver lösas av myndigheterna centralt. Genom den Nationella samverkansgruppen följs även hur myndigheternas omorganisationer påverkar samverkan. Båda myndigheterna har rekryterat särskilda samverkanssamordnare som arbetar gemensamt på uppdrag av Nationella samverkansgruppen för att stödja och utveckla myndighetssamverkan lokalt. I den Nationella samverkansgruppen tas också initiativ till gemensamma informations- och personalutbildningsinsatser. Behov av att göra regeländringar ska lyftas fram för att myndigheterna ska kunna informera regeringen. Antal nya deltagare under 2008 var 11 647 personer av det planerade inflödet på 15 000 personer. Det låga inflödet kan delvis förklaras med den personalrörlighet i organisationerna som omstruktureringen medfört. Dessutom har under hösten en stor förändring av sjukförsäkringen genomförts, vilket har krävt mycket resurser på Försäkringskassan. Det genomsnittliga resultatet för 2008 var på nationell nivå att 37 procent av deltagarna var i arbete eller utbildning 12 månader efter påbörjad insats. Målet på nationell nivå var 40 procent. Motsvarande resultat för 2007 var 38 procent. Andra halvåret 2008 vände konjunkturen och antalen varsel och uppsägningar ökade kraftigt. Detta påverkade även resultaten. 2008 var genomsnittstiden för tiden från inskrivning till arbete eller utbildning 258 dagar, målet är 200 dagar. Genomsnittstiden har ökat under året. Den bokförda kostnaden för 2008 var 680 miljoner kronor. Inriktningen för 2008 var 650 miljoner kronor. Differensen förklaras av en eftersläpning i rekvisitioner från 2007Tillämpningen av den nationella handlingsplanen för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har sedan 2003 en årligen uppdaterad handlingsplan för stöd till den enskildes återgång i arbete. Enligt

3 (13) handlingsplanen ska verksamheten bidra till att antalet som återfår arbetsförmågan och får ett arbete ska öka. 2008 var målet på nationell nivå att 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, 12 månader efter påbörjad insats har ett arbete eller har påbörjat en utbildning. Ytterligare ett mål som tillkommit 2008 är att genomsnittstiden till arbete eller utbildning ska vara längst 200 dagar för såväl kvinnor som män. Samverkan ska organiseras så att den är i linje med myndigheternas verksamhetsmål. Ersättningen till individer ska följa regelverket för respektive myndighet. Rutiner vid övergång mellan myndigheterna I maj 2006 fick Försäkringskassan i uppdrag av regeringen att i samråd med Arbetsförmedlingen säkerställa att den enskilde får det stöd han/hon behöver under hela processen från sjukskrivning till återgång i arbete (Försäkringskassan Dnr 31813/2006). Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utarbetade en nationell rutin som tydligare beskriver hur den enskilde ska erbjudas stöd vid övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Denna rutin är implementerad och följs upp och finns med i både 2007 och 2008 års handlingsplan. Under september månad genomfördes en landsomfattande informationsinsats för att informera om de nationellt överenskomna kontaktvägarna mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med anledning av den nya lagstiftningen, den så kallade rehabiliteringskedjan. Målgrupper för samverkansinsatserna Handlingsplanen för 2008 avser insatser för Sjukskrivna arbetslösa Arbetslösa med sjukersättning Unga med aktivitetsersättning Anställda sjukskrivna eller anställda med sjukersättning eller aktivitetsersättning som inte kan återgå till sin anställning Personer som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen men bedöms behöva arbetslivsinriktade insatser för att komma tillbaka till arbetslivet. I målgruppen sjukskrivna arbetslösa ska unga t.o.m. 29 år prioriteras.

4 (13) Med fullt kapacitetsutnyttjande av resurserna var inriktningen, baserad på erfarenheter från 2007, ett inflöde på 15 000 personer under 2008 med följande fördelning på nationell nivå. Målgrupp Antal, 2007 Andel, 2007 Antal, 2008 Andel, 2008 Sjukskrivna arbetslösa 6 000 40 6 000 40 Arbetslösa med sjukersättning 6 000 40 6 000 40 Arbetslösa unga med aktivitetsersättning 1 000 7 1 000 7 Anställda sjukskrivna och med sjuk- el akt. ersättning 1 000 7 1 000 7 Personer som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen 1 000 7 1 000 7 Totalt 15 000 100 15 000 100 Därav Pila, Västra Götaland och Västmanland* 2 400 - Pila, övriga landet* 3 600 - Totalt 6 000 - * Med Pila avses förstärkta insatser riktade till personer som varit sjukskrivna mer än två år samt personer med tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. De aktiva insatserna ska bedrivas i högst 12 månader för varje individ. Undantag kan göras för unga med aktivitetsersättning som bedöms behöva insatser under en längre tid. Av deltagarna i samverkan hade 78 procent ett funktionshinder (63 procent kvinnor och 37 procent män). 30 procent hade ett rörelsehinder (61 procent var kvinnor och 39 procent var män). 31 procent hade psykiskt funktionshinder (varav 66 procent var kvinnor och 34 procent män). Ett funktionshinder innebär i detta sammanhang att personen har ett dokumenterat funktionshinder som innebär nedsatt arbetsförmåga och att Arbetsförmedlingen har gjort en registrering av detta i förmedlingssystemet AIS. Syftet med registreringen är att bekräfta att personen har begränsningar som ska beaktas i matchningsarbetet. Ett dokumenterat funktionshinder är en förutsättning för att den arbetssökande ska få tillgång till de resurser som riktar sig till personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, exempelvis lönebidrag eller anpassningar av arbetsplats i form av arbetstekniska hjälpmedel.

5 (13) Insatser Insatserna följer den processtyrningsmodell som tagits fram i pilotverksamheten Faros. Samverkan sker i urvalet, i planeringen och uppföljningen av insatser samt i avslutningsfasen. Insatser som deltagarna erbjuds inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen i samverkan är framförallt matchning, vägledning, klargörande av arbetsförutsättningar, coachning och deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Många av deltagarna behöver stödet att få en arbetspraktik. Arbetsgivare som är beredda att anställa kan i vissa fall få lönebidrag eller en subvention av arbetsgivaravgiften. Ibland kan anpassning av arbetsplatsen, ett arbetstekniskt hjälpmedel, vara det som behövs för att underlätta en anställning. Av de drygt 4 700 personer som 2008 fick arbete eller utbildning var det 3 077 som fick arbete med stöd (65 procent). 1 865 av stöden gällde lönebidrag. Nystartsjobb fick 115 personer och särskilt nystartsjobb för långtidssjukskrivna 468 personer. 389 personer fick en utvecklingsanställning, 173 personer en trygghetsanställning, 6 personer fick särskilt anställningsstöd, 6 personer fick anställningsstöd för långtidssjukskrivna och 55 personer fick en offentligt skyddad anställning. Nystartsjobb fick 115 personer och särskilt nystartsjobb för långtidssjukskrivna 468 personer. 1 243 personer (26 procent) fick arbete utan stöd och 383 personer (8 procent) hade påbörjat en utbildning. 46 personer startade eget företag (1 procent). 49 personer hade kvar den anställning de hade när de skrevs in i samverkan. Under 2008 har 4,9 miljoner kronor använts för arbetstekniska hjälpmedel. Arbetsförmedlingens personal ansvarar för att deltagaren blir matchad mot arbete och får del av den service och de tjänster på Arbetsförmedlingen som på det mest effektiva sättet leder till att deltagaren återgår i arbete. Både handläggarna på Arbetsförmedlingen och på Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för att deltagarna ska nå ett positivt resultat. Medarbetarna på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har under den aktuella perioden fortsatt med avstämnings- och överlämningsmöten vilket har varit en framgångsfaktor bl.a. ur ett motivationsperspektiv. Försäkringskassans personal har ansvar att aktualisera deltagare, besluta om ersättning till deltagarna samt att samverka i planering och uppföljning. Under våren 2008 har myndigheterna förberett för försöksverksamheten Alternativa insatser för långtidssjukskrivna. Verksamheten var igång från och med september och kommer att beröra deltagare i rehabiliteringssamverkan främst under 2009 och 2010. Syftet med försöksverksamheten är att pröva om man genom att anlita kompletterande aktörer snabbare och effektivare kan ge långtidssjukskrivna stöd att börja arbeta. Verksamheten planeras omfatta maximalt 1 500 personer under

6 (13) försöksperioden och en lika stor grupp, 1 500 deltagare, skall vara referensgrupp i den ordinarie verksamheten. Resurser Inriktningen i Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans planeringsarbete avseende samverkan inom ramen för handlingsplanen var utifrån en tilldelning motsvarande 650 miljoner 1. I dessa medel ryms även Arbetsförmedlingens kostnader för Pila. Motsvarande siffra för 2007 var 750 miljoner kronor. Utgångspunkten var att samverkan under 2008 skulle ligga på samma volym som 2007 trots en minskning av tilldelningen. För att medge fler deltagare per handläggare utökades delningstalet till 35 för Arbetsförmedlingen och 60 för handläggare på Försäkringskassan. Motsvarande siffror 2007 var 30 för Arbetsförmedlingen och 50 för Försäkringskassan. Deltagare i samverkan Tabell 1. Antal nya deltagare i samverkan fördelat på kön och målgrupp under 2008 2008 Antal Andel % Könsfördelning % Målgrupp Män Kvinnor Totalt Totalt Män Kvinnor Sjukskrivna 2017 3666 5683 49 36 64 Sjukersättning 883 1952 2835 24 31 69 Aktivitetsersättning 300 287 587 5 51 49 Anställda 365 689 1054 9 35 65 Ej ersättning från FK 80 149 229 2 35 65 Pila 388 871 1259 11 31 69 Totalt 4033 7614 11647 100 35 65 Inflödet i samverkan beror i huvudsak på i vilken omfattning Försäkringskassan aktualiserar ärenden till beredningsgrupperna. I handlingsplanen för 2008 var målsättningen 15 000 nya deltagare totalt 1 2008 fördelades enligt beslut 650 miljoner kronor till verksamheten inom ramen för handlingsplanen. Därefter gjorde Försäkringskassan en omräkning av medelstilldelningen eftersom den första fördelningen inte hade tagit hänsyn till hur de indirekta kostnaderna skulle fördelas på de olika verksamheterna enligt Försäkringskassans redovisningsmodell. Omfördelningen resulterade i en tilldelning till samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan om 691 miljoner kronor.

7 (13) under året. Inflödet av nya deltagare var 11 647 (7 614 kvinnor och 4 033 män) under 2008 vilket ungefär följer fördelningen mellan män och kvinnor bland de sjukskrivna. Tabell 2. Antal nya deltagare i samverkan fördelat per marknadsområde 2008 NORD SYD VÄST ÖST AF KULTUR Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Målgrupp Sjukskrivna 815 50 1481 50 1644 49 1743 47 - - Sjukersättning 448 27 550 19 933 28 904 24 - - Aktivitetsersättning 78 5 141 5 153 4 215 6 - - Anställda 108 6 301 10 327 10 317 9 1 - Ej ersättning från FK 14 1 47 2 79 2 89 2 - - Pila 186 11 404 14 240 7 429 12 - - Totalt 1649 100 2924 100 3376 100 3697 100 1 - Inflödet av nya deltagare låg på lägre nivå än planerat i förhållande till inriktningen i handlingsplanen för 2008. Det låga inflödet kan delvis förklaras med den personalrörlighet i organisationerna som omstruktureringen medfört. Dessutom har under hösten en stor förändring av sjukförsäkringen genomförts vilket har krävt mycket resurser på Försäkringskassan. Fördelningen av nya deltagare mellan målgrupperna överensstämmer inte helt med inriktningen i handlingsplanen. Det finns fortfarande en övervikt av sjukskrivna arbetslösa framförallt i förhållande till målgruppen arbetslösa med sjukersättning, även om övervikten har minskat kraftigt jämfört med 2007. Av nya deltagare i samverkan stod sjukskrivna arbetslösa för 49 procent (inriktningen är 40 procent) och arbetslösa med sjukersättning för 24 procent av inflödet att jämföra med inriktningen på 40 procent. 2007 var 76 procent av de nya deltagarna sjukskrivna arbetslösa och 15 procent hade sjukersättning. Deltagare i Pila särredovisas och finns därför inte med i övrig målgruppsredovisning. Om Pila deltagare varit fördelade över målgrupp skulle andelarna för målgrupperna arbetslösa med sjukersättning och anställda ha varit högre i tabell 1, 2 och 3. Deltagare från målgruppen unga med aktivitetsersättning har ökat med en procent, från fyra procent 2007 till fem procent 2008. Anställda sjukskrivnas andel av inflödet var nio procent (inriktning sju procent) och

8 (13) personer som inte längre har rätt till ersättning från sjukförsäkringen motsvarar två procent av inflödet (inriktning sju procent). Resultat av samverkan Tabell 3. Resultat för 2008 (arbete eller utbildning) fördelat på målgrupp och kön. Redovisningen avser deltagare som började i samverkan 12 månader tidigare. Totalt antal Till arbete eller utbildning, 2008 Antal Antal Andel i % Målgrupp Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Arbetslösa sjukskrivna 2750 4706 7456 1132 1570 2 702 41 33 36 Aktivitetsersättning 301 267 568 112 108 220 37 41 39 Sjukersättning 786 1513 2299 314 551 865 40 36 38 Anställda 396 669 1065 219 306 525 55 46 49 Ej ers. Från FK 124 225 349 63 84 147 47 37 42 Pila 318 619 937 94 196 290 30 32 31 Totalt 4675 7999 12674 1934 2315 4 749 41 35 37 Målet för verksamheten på nationell nivå 2008 är, liksom för 2007, att minst 40 procent av deltagarna, såväl kvinnor som män, senast inom 12 månader efter påbörjad insats, har fått ett arbete eller har börjat en utbildning. Det genomsnittliga resultatet för 2008 var att 37 procent av deltagarna var i arbete eller utbildning 365 dagar efter inskrivning i samverkan. (35 procent för kvinnor och 41 procent för män). Resultatredovisningen för 2008 visar att målgrupperna anställda och personer som inte har rätt till ersättning från Försäkringskassan uppnår målet 40 procent. Av de anställda fick 49 procent arbete eller utbildning. Motsvarande siffra för de som inte längre har rätt till ersättning från Försäkringskassan är 42 procent. Tabell 4. Genomsnittligt resultat för 2008 fördelat på marknadsområde. Redovisningen avser deltagare som började i samverkan 12 månader tidigare

9 (13) Totalt antal Till arbete eller utbildning 2008 Marknadsområde Antal Antal Andel i % Riket 12655 4735 37 NORD 1836 717 39 SYD 2971 1211 41 VÄST 4067 1394 34 ÖST 3781 1413 37 Det finns vissa skillnader i resultatet mellan de olika marknadsområdena. Endast Syd når resultatmålet 40 %. Tabell 5. Genomsnittstid till arbete eller utbildning per marknadsområde 2008 Marknads- Antal* Snitt tid område Arb m Arb u Starta Arb m stöd** stöd eget Utb Totalt stöd Arb u stöd Starta eget Utb Totalt Nord 159 59 2 21 241 221 255 280 227 230 Syd 309 114 9 32 464 251 267 260 267 256 Väst 305 168 5 54 532 257 262 241 261 259 Öst 363 137 6 32 538 275 264 346 263 273 Totalt 1 156 481 22 139 1 798 255 262 281 258 258 *De som var kvar i den anställning de hade när de skrevs in i samverkan (49 personer) är inte inkluderade ** Arbete med stöd inkluderar nystartsjobb Tabellen visar att genomsnittstiden till arbete eller utbildning är 258 dagar. Genomsnittstiden är beräknad på dem som fått ett nytt arbete eller påbörjat en utbildning och inte på alla som deltagit i samverkan. 2007 var genomsnittstiden 245 dagar. Resultatanalys Resultaten är anmärkningsvärt stabila mellan åren 2005, 2006, 2007 och 2008 trots den goda arbetsmarknad de senaste åren och konjunkturnedgången hösten 2008. Trots att målet 40 procent till arbete eller utbildning inte uppnåtts på nationell nivå så bedöms resultatet 37 procent till arbete eller utbildning 2008 vara gott i förhållande till arbetsmarknaden och de berörda målgruppernas förutsättningar på arbetsmarknaden. Andra halvåret 2008 vände konjunkturen och antalen varsel och uppsägningar ökade kraftigt. Detta påverkade även resultaten. Resultatet skiljer sig åt mellan de olika målgrupperna. De som når bäst resultat är personer som gick in i samverkan med en anställning samt de som inte längre har rätt till ersättning från socialförsäkringen (49 respektive 42 procent). Intressant är att notera att personer med sjuk- eller

10 (13) aktivitetsersättning (38 respektive 39 procent) har bättre resultat i samverkan än sjukskrivna (36 procent). I målgruppen Pila ingår både de som hade varit sjukskrivna längre än två år 1 januari 2007 samt de som vid det tillfället hade en tidsbegränsad sjukersättning. Denna målgrupp har ett något sämre resultat än de med sjukpenning (31 procent jämfört med 36 procent). I målgruppen sjukersättning ingår de som fått en tidsbegränsad sjukersättning efter 1 januari 2007. Dessa siffror kan tyda på att det är större chans att få ett lyckat resultat om den enskilde får hjälp av samverkan tidigt i processen. Resultatet för män till arbete och utbildning ligger på 41 procent medan motsvarande resultat för kvinnor är 35 procent. En del av förklaringen till skillnaderna är att män oftare får lönebidrag än kvinnor och att gruppen kvinnor har varit arbetslösa/sjukskrivna längre tider innan insatsen. Lokala satsningar har gjorts t.ex. i Skåne för att försöka förbättra kvinnornas resultat. Samverkanssamordnarna har i uppdrag att ta fram förslag för att stödja jämställdhetsintegreringen. Målsättningen är att genomsnittstiden till arbete eller utbildning längst ska vara 200 dagar. För 2008 var genomsnittstiden 258 dagar för hela gruppen. För personer som går till utbildning är genomsnittstiden också 258 dagar. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan följer resultatutvecklingen i Arbetsförmedlingens resultatredovisningssystem Ledning & Styrning för Rehabiliteringssamverkan. Inflödet i samverkan kan följas och underlättar styrning och ledning av samverkan mellan myndigheterna på nationell nivå, marknadsområdesnivå och arbetsmarknadsområdesnivå. Under 2008 har uppföljningssystemet omarbetats för att bli mer användarvänligt vilket skall underlätta resultatuppföljningen ännu mer i det vardagliga arbetet. Den nya versionen kom i drift 2009. Medelsanvändning Verksamheten bekostas med särskilda medel från Försäkringskassans sjukpenninganslag (19:1 ap 1.21). Arbetsförmedlingen rekvirerar medel månadsvis i efterskott från Försäkringskassan, vilket innebär en eftersläpning av intäkterna i förhållande till kostnaderna. För 2008 var Arbetsförmedlingens bokförda kostnader (inklusive Pila) 437,9 miljoner. 2 Kostnaderna utgörs av Arbetsförmedlingens 2 Enligt Försäkringskassans redovisning har 490 mkr bokförts för kostnader avseende Arbetsförmedlingens administration och åtgärder under perioden januari-december 2008. Detta resulterar i ett totalt ekonomiskt utfall avseende Handlingsplanen

11 (13) förvaltningskostnader (personal, lokaler mm), köp av utbildning och aktiva rehabiliteringsinsatser för deltagare samt bidrag till arbetsgivare. 2007 var Arbetsförmedlingens bokförda kostnader (exklusive Pila) 460,7 miljoner kronor. Av Arbetsförmedlingens kostnader 2008 var 245,4 miljoner förvaltningskostnader, att jämföra med 249,6 miljoner kronor 2007. Försäkringskassans bokförda kostnad för 2008 omfattar 241,9 miljoner kronor och avser förvaltningskostnader. 2007 var motsvarande kostnad 232,7 miljoner kronor. Den bokförda kostnaden totalt för 2008 var 680 miljoner kronor, inriktningen för 2008 var 650 miljoner kronor. I bilagorna 1-2 (tabell 6 till 7) redovisas medelsanvändningen med fördelning på verksamhet. Bilaga 1-2 (tabell 6 och 7) visar Arbetsförmedlingens kostnader för 2007 och 2008 fördelat på verksamhet. Som regel har deltagarna haft rehabiliteringsersättning. Kostnaderna för rehabiliteringsersättning ingår inte i denna kostnadsredovisning, däremot ingår kostnader som vissa arbetsförmedlingar haft för aktivitetsstöd. Bilaga 2 (tabell 8) visar Försäkringskassans förvaltningskostnader för samverkansaktiviteterna inom ramen för de regionala överenskommelserna under 2008.. Arbetsförmedlingen + PILA motsvarande 732 mkr. Under en avgränsad period kan det bli vissa avvikelser mellan bokförda kostnader hos Arbetsförmedlingen och hos Försäkringskassan med anledning av att Arbetsförmedlingen rekvirerar medel i efterskott från Försäkringskassan. Under 2008 har eftersläpningar från 2007 rättats till.

12 (13) Bilaga 1 Tabell 6. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader i samverkan med Försäkringskassan Bokförda kostnader 2007 och 2008 i samverkan med Försäkringskassan (exkl. Pila) fördelade på verksamheter. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto 2007 2008 V-kod 51 Förvaltningskostnader 249 605 245 359 5201 Köp av utbildning 7 618 6 808 Aktiva rehabiliteringsinsatser 54 369 45 539 5202 Arbetspraktik 555 281 5203 Start näringsverksamhet 264 604 5204 Ungdomsgaranti 0 5205 KUP 5206 AVP 5 2 5207 Arb.livsinriktad rehab 357 224 5208 Datortek 752 5209 Förberedande utbildning 28 977 28 286 5210 Projekt 21 5211 Hjälpmedel på arbetsplatsen 5 180 4 956 5213 Personligt biträde 2 660 3 281 5214 SIUS 1 053 648 5215 Särskilt stöd SNV 1 110 905 5235 5303 Starthjälp 5304 Respenning 20 26 5305 Pendlingsstöd 33 7 5402 Tolk- o utredningskostnader 9 347 6 318 5405 Samverkansparter 5701 Särskilda uppdrag 4 034 Bidrag till arbetsgivare 102 077 105 285 5216 Lönebidrag 87 475 78 837 5217 OSA 5232- Utvecklings- & 14 601 26 447-5233 Trygghetsanställning Aktivitetsstöd 47 055 34 886 Summa 460 723 437 877

13 (13) Bilaga 2 Tabell 7. Arbetsförmedlingens bokförda kostnader 2008 i samverkan med Försäkringskassan fördelade på marknadsområde. Belopp i tusental kronor. Källa: Presto, Arbetsförmedlingen Marknadsområde 2008 MO Syd 88 466 MO Väst 114 144 MO Öst 138 226 MO Nord 52 027 AF Kultur 1 998 Lokaler, IT, telefoni m.m. 43 016 Totalt 437 877 Tabell 8 Försäkringskassans administrationskostnader avseende samverkan med Arbetsförmedlingen för tiden 2008 per verksamhetsområde Belopp i tusental kronor. Källa: Agresso, Försäkringskassan Verksamhetsområde 2008 VO Nord 33 970 VO Syd 40 193 VO Väst 52 503 VO Öst 62 884 Övrigt 52 395 Totalt 241 945 Utfallet avser Försäkringskassans administrativa kostnader för handlingsplanesamverkan med Arbetsförmedlingen + PILA, Arbetsförmedlingens kostnader ingår inte. Inte heller PILA-genomgång av ärenden ingår. Utfallet inkluderar indirekta kostnader.