REVISIONSRAPPORT. Hallstahammars kommun

Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Missbruksvården Hallstahammars kommun Utarbetad av Kommunal Sektor inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde 2012-01-23 Granskningen har utförts av certifierad kommunal revisor Ingrid Norman och revisionskonsult Anna Gröndahl under november december 2011. Postadress Besöksadress Telefon Fax Org.nr Bankgiro Postgiro KOMMUNHUSET Prästgårdsgatan 0220-240 00 0220-105 00 212000-2064 235-0072 12 36 90-0 734 80 HALLSTAHAMMAR

Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 3 1 Bakgrund... 5 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 5 1.2 Revisionsmetod och avgränsning... 6 2 Organisation för individ- och familjeomsorgen... 6 3 Granskningsresultat... 7 3.1 Nämndens mål och uppdrag... 7 3.2 Iakttagelser och bedömning... 8 3.3 Verksamhet och arbetsmetoder... 8 3.4 Iakttagelser och bedömning... 10 3.5 Samverkan... 11 3.6 Iakttagelser och bedömning... 12 3.7 Granskning av riktlinjer och rutiner... 12 3.8 Iakttagelser och bedömning... 13 3.9 Metoder för uppföljning... 13 3.10 Iakttagelser och bedömning... 14 3.11 Jämförelser med liknande kommuner... 14 3.12 Iakttagelser och bedömning... 16 Bilagor: Utdrag ur öppna jämförelser, missbruks- och beroendevård bilaga 1 Utdrag ur öppna jämförelser, missbruks- och beroendevård bilaga 2 Utdrag ur Kolada kommundatabas bilaga 3 2

Sammanfattande bedömning Hallstahammars kommuns revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC uppdraget att granska kommunens missbruksvård. Granskningen har varit inriktad mot revisionsfrågan: Hur säkerställer socialnämnden att missbruksvården inom kommunen är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger? Vår sammanfattande revisionella bedömning är att nämnden inte i tillräcklig omfattning säkerställt att missbruksvården är ändamålsenlig eller har den kvalitet som lagstiftning och de egna målen anger. Granskningen visar att det satsas en hel del på uppsökande och förebyggande insatser, främst mot unga, men det är osäkert vilken effekt det arbetet gett. Öppenvårdsinsatser på hemmaplan för vuxna missbrukare, utöver rådgivande och motiverande samtal, bedöms inte finnas i tillräcklig omfattning för att kunna vara ett komplement eller alternativ till placering i syfte att nå nämndens mål om minskat antal placeringar på institution. Att nämndens mål inte kunnat uppnås kan även ha påverkats av den bristande kontinuitet som varit bland vuxenhandläggare och inom öppenvårdsmottagningen. Vår bedömning grundar sig på följande kontrollmål: Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården: Det finns en kommunövergripande målsättning att arbeta uppsökande och förebyggande och kommunstyrelsen har uppdragit till socialnämnden att ansvara för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Socialnämnden har antagit mål för styrning av missbruksvården. Det finns struktur och system för styrning och uppföljning inom verksamheten och vi bedömer att målen är kända och förankrade. Trots tydliga mål samt struktur för styrning och uppföljning är vår bedömning att verksamheten inte lyckats nå upp till målen. Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet: Det finns tillgång till rekommenderade metoder i missbruksarbetet i enlighet med Nationella riktlinjer för missbruksvården, men samtliga vuxenbehandlare är i nuläget inte utbildade för att kunna använda metoderna. Den bristande kontinuiteten bland handläggare och behandlare bedömer vi har fått konsekvenser för arbetet med vuxna missbrukare. Det har inte gjorts någon kartläggning över målgruppen och missbrukares behov, vilket vi anser försvårar att få en samlad bedömning över om de insatser som erbjuds inom kommunens missbruks- och beroendevård stämmer överens med klienternas behov. Samverkan med landstinget: Det finns avtal och rutiner för samverkan med landstinget på en övergripande nivå liksom på lokal nivå. Det har funnits svårigheter att upprätthålla ett strukturerat och utvecklande samverkansarbete på lokal nivå och vi uppmuntrar till ett fortsatt engagemang. De Nationella riktlinjerna poängterar att tidig upptäckt av alkoholoch narkotikaproblem kan leda till positiva effekter både för den enskilde och för social- 3

tjänsten. Det lokala samverkansarbetet med polisen har lett till riktade insatser som på sikt kan leda till ett minskat missbruk bland kommunens medborgare. Granskning av riktlinjer, rutiner: Det finns ett styrande och stödjande dokument Arbetsrutiner Vuxengruppen som vid granskningstillfället var under revidering. Vi inser behovet av förtydliganden i dokumentet och bedömer att det finns ett bra underlag att utgå ifrån. Vi bedömer det vara en brist att vuxenbehandlarna inte har tillgång till att dokumentera i det databaserade verksamhetssystemet. En framgångsrik behandling förutsätter en individuellt utformad vård, vilket i sin tur kräver en bra och strukturerad dokumentation. Metoder för uppföljning: Granskningen visar att arbetet med uppföljning av insatser kan förbättras. Individuell strukturerad uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma om given insats gett avsedd effekt. Det finns tillgång till strukturerade uppföljningsmetoder men samtliga behandlare har i nuläget inte tillräcklig utbildning för att använda densamma. Det har nyligen genomförts en enkätundersökning bland öppenvårdsmottagningens klienter med syfte att använda resultatet som underlag för ett utvecklingsarbete. Jämförelser med liknande kommuner: Jämförelsen från offentlig statistik visar att missbruks- och beroendevården Hallstahammar i låg utsträckning använt sig av bedömningsinstrument för bedömning av problemtyngd och hjälpbehov i utredningar. Tillgängligheten till kontakt med missbruksvården visar ett genomsnittligt resultat. Kostnadsjämförelsen visade att Hallstahammars kommun har låga kostnader per invånare för missbruksvården totalt sett. Kostnaderna per invånare har minskat under de jämförda åren (2008 2010), vilket skiljer sig från både liknande kommuner samt genomsnittet i länet. Kostnaderna för öppenvårdsinsatser per invånare ligger låga i jämförelsen liksom kostnaderna för institutionsplaceringar. Jämförelsen visar även att dygnskostnaden för institutionsplaceringar har mer än fördubblats. Vi har under granskningen uppmärksammat att antalet institutionsplaceringar under år 2011 ökat betydligt. Förhållandet är anmärkningsvärt och är enligt vår bedömning ett tecken på ett utvecklingsbehov. 4

1 Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Insatserna ska vara lättillgängliga och av god kvalitet. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård är vägledande för kommuner och landsting. De innehåller rekommendationer som riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården. Exempelvis förordas användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med utredningar samt samverkan mellan olika huvudmän. Missbruksutredningen 1 visar behov av en satsning för att förhindra att riskbruk övergår i missbruk, exempelvis genom rådgivning. Här konstateras också att ansvarfördelningen mellan landsting och kommun är otydlig och att behov finns av att utveckla insatsernas kvalitet och personalens kompetens. Mellan år 2010 och 2011 ökade behoven av missbruksvård (placeringar av vuxna) i Hallstahammars kommun. Ökningen ledde till ett underskott för verksamheten. Nettokostnaderna för dessa placeringar uppgick år 2010 till 1 224 tkr och prognosen för år 2011 är 1 981 tkr. 1.1 Uppdrag och revisionsfråga Revisorerna i Hallstahammars kommun har i sin riskbedömning beslutat om en granskning av missbruksvården. Uppdraget att göra granskningen har lämnats till PwC. Granskningen har inriktats mot revisionsfrågan: Hur säkerställer socialnämnden att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Granskningens kontrollmål är: Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården, Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet, Samverkan med landstinget, Granskning av riktlinjer, rutiner, Metoder för uppföljning, Jämförelser med liknande kommuner. 1 SOU 2011:35 Bättre insatser vid missbruk och beroende 5

1.2 Revisionsmetod och avgränsning Intervjuer har genomförts med områdeschef för IFO 2, två enhetschefer (för Socialbyrån respektive för Råd och stöd), tre handläggare, tre ungdomsbehandlare och tre vuxenbehandlare. Under granskningens gång har vi även haft kontakt med representant för Beroendecentrum i Västerås. Granskningsunderlag har varit kommunens Mål- och budgetdokument 2011-2013, socialförvaltningens verksamhetsplan 2011, lokala arbetsplaner 2011 för Socialbyrån respektive för Råd och stöd, kvalitetsredovisning 2010 för Socialbyrån respektive för Råd och stöd, Strategisk plan för insatser till barn och unga som främjar god folkhälsa, Arbetsrutiner för Vuxengruppen, uppdragsbeskrivningar samt mall för brukarenkät. Granskningen har begränsats till insatser riktade till vuxna missbrukare. För att få kunskap om hur det förebyggande arbetet bedrivs har vi även sammanträffat med barn- och familjehandläggare och med ungdomsbehandlare. 2 Organisation för individ- och familjeomsorgen Sedan några år tillbaka är IFO ett av socialnämndens tre verksamhetsområden inom socialförvaltningen. Organisatoriskt består IFO av tre enheter; Socialbyrån (Myndighetsutövning; d v s för barn/familj- och ungdom, för vuxna exkl ekonomigrupp/försörjningsstöd, biståndshandläggning för äldre- och handikappomsorg, familjerätt och överförmyndarnämnd), Råd och Stöd (Beroende- och missbruksmottagning BMM, familjecentrum, kommunpsykiatrin och ungdomsmottagning HUM) och Sysselsättning & försörjning (arbetsmarknadsavdelning, ekonomigrupp och integrationsavd). Varje enhet leds av en enhetschef och övergripande för IFO finns en områdeschef. Det har varit en del byten av personal inom IFO, både bland handläggande personal och inom ledningen. Bland IFO:s ledning kom områdeschefen på plats för knappt 1,5 år sedan. Enhetschef för Socialbyrån har arbetat som socialsekreterare i kommunen tidigare och som enhetschef ca 1,5 år medan enhetschef för Råd och Stöd har arbetat cirka 2,5 år som enhetschef. Granskningen har varit inriktad mot nämndens styrning och uppföljning av verksamheten inom Råd och Stöd och inom Socialbyrån. 2 IFO = Individ- och familjeomsorgen 6

3 Granskningsresultat 3.1 Nämndens mål och uppdrag Fullmäktige har fastställt en värdegrund som är gemensam för all kommunal verksamhet. Den utgör grunden i styrningen. Socialnämnden har beslutat om tolv verksamhetsmål 3 kopplat till fullmäktiges övergripande vision. De mål som är direkt styrande för aktuellt granskningsområde är: Verka för att minska alkoholkonsumtionen och antalet institutionsplaceringar, Brukarinflytandet ska genomsyra all verksamhet, Socialnämndens verksamhetsområden ska arbeta förebyggande, nätverksinriktat och kostnadseffektivt. I socialförvaltningens verksamhetsplan 4 har dessa tre mål konkretiserats i form av effektmål. Där framgår även olika aktiviteter för att nå målen, hur varje mål ska följas upp samt vem som är ansvarig. Varje enhet inom socialförvaltningen ska upprätta en Lokal arbetsplan. I Socialbyråns och i Råd och Stöds lokala arbetsplaner återfinns lokala mål och aktiviteter som ska styra respektive enhets arbete för att nå socialnämndens mål. Bl a anges att vård på hemmaplan alltid ska prövas som första alternativ, att nätverksmöten ska användas vid planering av vård samt att öppenvård och eget boende ska vara en naturlig följd efter institutionsplacering. Uppföljning och resultat av aktiviteterna redovisas i respektive enhets årliga kvalitetsredovisning. Under år 2011 har enheterna även börjat använda styrkort, d v s en förenklad plan för kommunikation med medarbetarna om vad som ska styra verksamheten. Styrkorten är mycket överskådliga och visar mål, målvärde, hur målen ska följas upp samt hur de lyckats. Avsikten är att göra uppföljning både vid tertial 1 och 2 samt vid bokslut. Vid granskningstillfället hade inte några uppföljningar rapporterats till styrkorten. Socialnämndens delårsrapport innehåller bedömningar av måluppfyllelse för nämndens mål. Det tre ovanstående målen anges av socialnämnden som bedöms delvis uppfyllt. De nyckeltal som redovisas i delårsrapporten visar dock att antalet vuxna personer vårdade på institution hade ökat från 2 (2010-08-31) till 11 (2011-08-31) liksom antalet vårddagar för vuxna. Antalet vuxna med biståndsbeslut om öppenvårdsinsatser har under samma period minskat från 27 personer till 20. 3 Mål och budget 2011-2013, socialnämnden den 21 oktober 2010 4 Verksamhetsplan för Socialförvaltningen 2011, december/ledningsgruppen 7

I april 2011 beslutade nämnden om ett Kvalitetssäkrings- och utvecklingssystem för socialförvaltningen. I dokumentet konkretiseras den kommungemensamma värdegrunden med hänsyn till den inre miljön (medarbetarna) och verksamhetsidén (arbetet med brukare/klienter). Där förklaras olika begrepp för styrning och uppföljning samt hur styrningen inom socialnämndens verksamhetsområden ska genomföras. Områdeschef för IFO har ett särskilt ansvar för att upprätthålla kvalitetssystemet genom årlig revidering. Enligt uppgift har arbetet med förankring kommit olika långt inom socialförvaltningen. På uppdrag av kommunstyrelsen (20100329) ansvarar Socialnämnden för att verkställa ett kommunövergripande uppdrag som alkohol- och drogsamordnare motsvarande 0,20 tjänst. I uppdraget ingår bl a att vara kommunens representant i ett länsövergripande nätverk om alkohol- och drogförebyggande frågor, att samverka med andra, att vara uppdaterad på ny kunskap och att svara för information till andra. Det finns en uppdragsbeskrivning och det är en av ungdomshandläggarna inom IFO som fullföljer uppdraget. Det finns ett kommunövergripande Alkohol och Drogpolitiskt program. Det dokument vi tagit del av är inte daterat och vi har inte granskat hur pass styrande det är. Enligt dokumentet är syftet med programmet att beskriva vilken inriktning som gäller beträffande alkohol och droger bland kommunens medborgare och inom kommunens verksamheter samt vilka mål som ska nås. Det finns även en Strategisk plan för insatser till barn och unga som främjar god folkhälsa (daterad 090910) antagen av socialnämnden i september 2009. Planen är riktad mot socialnämnd och barn- och utbildningsnämnd med målgrupp unga personer upp till 20 år. I den strategiska planen redovisas ett antal riskbeteenden, skyddsfaktorer samt ett antal metoder för det preventiva arbetet. Det finns en nyligen upprättad alkohol- och drogpolicy för grundskolan och för gymnasiet. 3.2 Iakttagelser och bedömning Granskningen visar att det finns en kommunövergripande målsättning att arbeta förebyggande. Det framgår även att socialnämnden har antagit mål för styrning av missbruksvården och det finns struktur och system för styrning och uppföljning inom verksamheten. Vi tycker det är positivt att det upprättats ett kvalitets- och utvecklingssystem till stöd för styrning, uppföljning och utveckling inom socialförvaltningen och det är positivt att det satsats resurser på förebyggande insatser. Trots tydlig inriktning samt struktur för styrning och uppföljning är vår bedömning att verksamheten inte lyckats nå upp till målen, framför allt inte avseende de mål som är riktade mot att minska antalet institutionsplaceringar samt att arbeta kostnadseffektivt. 3.3 Verksamhet och arbetsmetoder Inom Socialbyrån finns handläggare som arbetar med myndighetsutövning. För handläggning av insatser till barn/familj och unga finns fem handläggare. Med vuxna klienter arbe- 8

tar två handläggare. Det har varit en del byten på tjänsterna, men sedan hösten 2010 har personalsituationen stabiliserats. Inom enheten Råd och stöd finns tre ungdomsbehandlare och tre vuxenbehandlare. Vid intervjuer med ungdomshandläggare och ungdomsbehandlare sägs att det inte är så vanligt med drogmissbruk bland unga. Beträffande missbruksinsatser arbetar ungdomsbehandlarna till stor del med förebyggande insatser gentemot kommunens olika skolor och särskilda kontaktpersoner på skolorna samt genom information och utbildning på föräldramöten. Tillsammans med skolpersonal på högstadiet har bl a ett flödesschema och en handlingsplan arbetats fram över vad som ska göras när någon iakttagit något oroande beteende, vilka kontakter som ska tas och med vem. De tre (2,75 tjänst) vuxenbehandlarna finns sedan snart två år tillbaka placerade på Beroende- och missbruksmottagningen (BMM) vid Gula villan i Hallstahammar. Personer som behöver öppenvårdsinsatser kan få detta antingen genom s k öppet intag (behöver inte ha biståndsbeslut utan kan vara anonym och få tillgång till insatser) eller genom biståndsbeslut (öppenvårdsbehandling). BMM kan erbjuda individuellt anpassat stöd i form av stödjande och motiverande samtal enskilt eller i grupp. På Gula villan finns även några boendeplatser som är tänkta att användas i samband med utslussning från institution. Det finns ingen särskild bemanning avsatt för stöd till eventuella boende i Gula villan. I enheten Råd och Stöds Kvalitetsredovisning för år 2010 skrivs att rutiner och arbetssätt för boendet behöver utvecklas och förbättras samt att processen innan placering behöver ses över. Det har inte gjorts någon kartläggning som visar olika missbruksgrupper inom kommunen. Vid intervjuer uppges att alkohol och droger är vanligast, men att spelmissbruk är ett växande problem. Det har varit omsättning bland vuxenbehandlarna och fn är endast en av dem utbildad i en metod för kartläggning av behov hos missbrukare (ASI 5 ). På sikt är målsättningen att samtliga behandlare ska vara utbildade. Då, när kartläggningsmetoden kan användas av alla, kommer en tydligare bild fram över missbruksgruppen och dess behov. VKL (Västmanlands kommuner och landsting) är ett stöd i metodutveckling för kommunens missbruksvård. De har bl a formulerat en sammanfattning över De nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård och utifrån dessa redovisat lättillgängliga slutsatser, bedömningsinstrument och olika metoder att tillämpa vid olika former av missbruk och beroende. De genomför även en del metodutbildningar som kommunernas handläggare och behandlare kan delta i. 5 ASI (Addiction Severity Index) är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienters missbruksproblem, vilken täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete, fysisk och psykisk hälsa, social situation och socialt umgänge samt kriminalitet 9

De arbetsmetoder som lyfts fram inom BMM:s öppenvård är ASI, MI 6 och återfallsprevention. IFO köper behandlingsinsatser som exempelvis 12-stegsbehandling 7 från behandlingshem. Diskussion förs om att knyta närmre kontakt med några behandlingshem för att kunna upparbeta en vårdkedja. På hemmaplan finns, förutom rummen i Gula Villan även ett 50-tal s k träningslägenheter. Det är lägenheter med andrahandskontrakt, där de boende får stöd av personal från kommunpsykiatrin, av handläggare eller av bovärdar. Det finns inget lågtröskelboende trots ett uppskattningsvis 20-tal hemlösa i kommunen. Socialsekreterarna efterlyser någon form av boendetrappa. I dagsläget finns inga ramavtal med vårdinstitutioner då det inte längre görs någon länsgemensam upphandling via VKL och Kunskapslänken. Det är vuxenhandläggarna som i samråd med enhetschef sköter direktupphandling i samband med placering av vuxna. Nedan visas verksamhetsuppgifter från IFO i Hallstahammar, december 2011 Vuxna > 20 år År 2011 missbruk Antal personer Kommentar Antal öppna SOLärenden 53 Läget i december 2011 Antal kontakter via öppet intag 21 Läget i december 2011 Antal med öppenvårdsbehandling 26 Läget i december 2011 Antal genomförda ASI-utredningar - 8 Avser helåret 2011 Vuxna placeringar SoL Tvång/LVM 15 1 Avser helåret 2011 3.4 Iakttagelser och bedömning Det finns tillgång till rekommenderade metoder i missbruksarbetet. Det har varit en del byten på tjänster både inom Socialbyrån och inom Råd och stöd. Den bristande kontinuiteten bedömer vi har fått konsekvenser för arbetet med vuxna missbrukare och fn har inte alla tre vuxenbehandlare den kompetens som förutsätts för att arbeta med de metoder som rekommenderas i Nationella riktlinjer för missbruksvården. En kartläggning över målgruppen och missbrukares behov saknas i dagsläget. Detta försvårar att få en samlad bedömning över om de insatser som erbjuds inom kommunens missbruks- och beroendevård 6 MI = Motiverande intervju är en förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik i syfte att minska klientens alkoholkonsumtion. 7 12-stegsbehandling är en behandlingsform som i första hand vänder sig till personer med alkohol- och narkotikaberoende och syftar till att hjälpa personen att inse sitt hjälpbehov och påbörja ett arbete mot förändring. 10

stämmer överens med klienternas behov. Granskningen visar även att det saknas en aktuell ramupphandling av behandlingshem för missbrukare. 3.5 Samverkan VKL har medverkat till att bygga upp en samverkan mellan kommuner och landsting, bl a genom ett framarbetat förslag till överenskommelse för hur de gemensamt ska kunna förankra de Nationella riktlinjerna inom respektive organisation. Bl a ska en enkel genomförandeplan för förankringsarbetet upprättas tillsammans med företrädare för Landstingets familjeläkarmottagningar i kommunen, med vuxenpsykiatrin och med företrädare för kommunen. Sedan ett år tillbaka finns en lokal styrgrupp i Hallstahammar för arbetet med förankringen. Det finns ett samverkansavtal och gemensamma möten (områdeschef och enhetschefer för IFO, chef för familjeläkarmottagningarna, öppenvårdspsykiatrin i Västerås och ibland även processledare från VKL) har hållits. En effekt som samverkansarbetet lett till, förutom att de lärt känna varandra och varandras verksamheter, är att personal på familjeläkarmottagningarna blivit mer medvetna om riskbeteenden. Det finns även ett samverkansarbete på individnivå, men från IFO-personalens håll påtalas att engagemang och kontinuitet från familjeläkarna varit lågt, vilket gör att upprättade rutiner inte alltid följs. Det har exempelvis varit svårt att få till stånd LVM-bedömningar. Det finns ingen regelbunden samverkan med vuxenpsykiatrin trots behov, framför allt i arbetet med klienter med samsjuklighet (både missbruk och psykiatrisk diagnos). Vid kontakt med personal inom landstingets beroendeenhet inom vuxenpsykiatrin påpekas att många mindre kommuner har liknande svårigheter med den egna missbruksvården. Kommunernas öppenvårdsresurser är ofta begränsade samtidigt som missbrukargruppen förändras med tiden, vilket gör tidigare arbetsmetoder svåra att tillämpa. På senare år har internetdroger och blandmissbruk (inkl läkemedel) ökat vilket ställer krav på att behandlare får tillgång till regelbunden fortbildning. I den lokala samverkansgruppen för Hallstahammar har bl a diskussioner förts om flödeschema/vårdkedja för olika missbruksgrupper; vilken huvudman har ansvar, resurser och kompetens för olika missbruksgrupper? Vad behöver kommunen förbättra, vad behövs av metoder osv? Från psykiatrins sida påtalas att intresset för samverkan från primärvårdens sida har varit relativt lågt men att IFO varit aktiv. Det framförs även att IFO inom Hallstahammar sannolikt skulle kunna nyttja tillgången till läkarstöd och vårdplatser för planerad inläggning av missbrukare för avgiftning i högre grad. Dessa resurser finns inom vuxenpsykiatrin i Västerås sedan hösten 2011 och borde kunna utnyttjas inför en planerad behandlingsinsats. Det har inte gjorts någon utvärdering av det lokala samverkansarbetet mellan landstinget och IFO i Hallstahammar. 11

Vuxenhandläggare och behandlare har ett upparbetat samarbete med polisen. Personer som grips av polisen pga rattfylleri rapporterar till IFO (Smadit 8 ) vilket ofta har lett till en öppenvårdskontakt. 3.6 Iakttagelser och bedömning Det finns avtal och rutiner för samverkan med landstinget på en övergripande nivå och även på lokal nivå. Intervjuerna visar att det funnits svårigheter att upprätthålla ett strukturerat och utvecklande samverkansarbete på lokal nivå. Vi uppmuntrar ett fortsatt engagemang för samverkansarbetet då de Nationella riktlinjerna så tydligt betonar samverkansarbetet som en av framgångsfaktorerna i arbetet med missbruks- och beroendevård. De Nationella riktlinjerna poängterar att tidig upptäckt av alkohol- och narkotikaproblem kan leda till positiva effekter både för den enskilde och för socialtjänsten. Det lokala samverkansarbetet med polisen har lett till riktade insatser som på sikt kanske kan innebära ett minskat missbruk inom kommunen. 3.7 Granskning av riktlinjer och rutiner Det finns ett dokument Arbetsrutiner för Vuxengruppen. Rutinerna är daterade 2009 och var vid granskningstillfället under revidering och omarbetning. Vissa skrivningar i dokumentet kommer att ändras eller förtydligas. Avsikten är även att ur nuvarande dokument skapa två dokument där det ena innehåller riktlinjer och det andra rutiner. Enligt förvaltningens interna dokument Kvalitetssäkringssystem ska en riktlinje beslutas av socialnämnden/kommunstyrelse/kommunfullmäktige medan en gemensam rutin beslutas av förvaltningschef eller områdeschef, d v s styrande respektive stödjande dokument. I nuvarande dokument beskrivs exempelvis alla delar i handläggningsprocessen vid vuxenärenden och med hänsyn till olika insatser. Där beskrivs olika sorters samverkan, både internt inom IFO (mellan myndighetsutövare och t ex behandlare) och externt med övriga aktörer inom kommunen eller med landstingets olika delar. I dokumentet redovisas också olika insatser och ansvarsfördelning vid planering och utförande av insatser, om insatser från BBM, om träningslägenheter, om ansökan om behandlingshemsvistelse, m m. När handläggare utreder en klients behov av insats ska kontakt tas med behandlare så snart som möjligt. Efter beslut om insats ska vårdplan (syftet med insatsen) och genomförandeplan (hur man ska nå dit) upprättas i samverkan med klient. Därefter ska regelbundna uppföljningsträffar hållas. Enligt lagstiftningen ska all myndighetsutövning och all genomförande av biståndsbeslut dokumenteras. Vuxenbehandlarna har inte tillgång till att dokumentera i det it-baserade 8 Smadit = en metod för samverkan mot alkohol och droger i trafiken 12

verksamhetssystemet. De för manuellt anteckningar som sammanfattas efter slutförd kontakt. 3.8 Iakttagelser och bedömning Dokumentet Arbetsrutiner Vuxengruppen är under revidering. Vi har tagit del av arbetet med den pågående översynen. Vi förstår behovet av förtydligande och att upprätta två dokument, ett med riktlinjer och ett med rutiner. Vår bedömning är att det finns ett bra underlag att utgå ifrån. Vi anser det vara en brist att vuxenbehandlarna inte har tillgång till att dokumentera i verksamhetssystemet. En framgångsrik behandling förutsätter en individuellt utformad vård, vilket i sin tur kräver en bra och strukturerad dokumentation så att insatser kan följas upp och bedömning göras om de varit tillräckliga. Att dokumentera utförandet är även en del av rättssäkerheten. 3.9 Metoder för uppföljning Det finns rutiner för individuell uppföljning i dokumentet Arbetsrutiner Vuxengruppen. Där skrivs bl a att vuxenhandläggare och behandlare från BMM bör ha regelbundna uppföljningar tillsammans med klient för att utvärdera behandlingsplanen. Det är noterat i dokumentet att kompletteringar av rutiner ska göras allmänt beträffande samverkan handläggare vuxenbehandlare samt inför placering och uppföljning av placering. Vi får en del exempel på olika tillfällen när behandlarna deltar i uppföljningsmöten. Vuxenbehandlarna har tillgång till ASI-net 9. Eftersom endast en av behandlarna i dagsläget behärskar ASI-metoden har uppföljningsmodulen inte kunnat användas i samtliga ärenden. Inom IFO har de under tidigare år inte genomfört någon egen brukarenkät för att utvärdera nöjdheten hos klienterna, utan detta år är första gången. Enkäten delades ut under två veckor i november och ska vara sammanställd vid årsskiftet. Vartannat år genomför Landstinget en enkät Liv och Hälsa riktat till ungdomar. Enkätuppföljningen används av IFO som ett led i de förebyggande insatserna och den strategiska folkhälsoplanen. 9 ASI-net är ett databaserat program som utgår från socialstyrelsens officiella version av ASI och där uppföljning kan göras på ett strukturerat sätt. 13

Kostnadsutveckling - institutionsvård (nettobudget och utfall) ej familjehem Inhämtat Socialförvaltningen i Hallstahammar, december 2011 2008 2009 2010 PROGNOS 2011 utfall utfall utfall Nettobudget Nettobudget Nettobudget Nettobudget utfall Barn och unga 3 175 4 210 3 330 6 177 3 778 657 1 541 591 Vuxna > 20 år 1 906 2 111 2 555 1 516 1 560 1 224 1 151 1 981 Sammanställningen visar att kostnaderna för institutionsplaceringar av barn och unga har kunnat minska under de två senaste åren, vilket troligen beror på att familjehemsplaceringar används i större utsträckning. Kostnaderna för institutionsplaceringar av vuxna minskade under två år för att under år 2011 öka igen. 3.10 Iakttagelser och bedömning Granskningen visar att arbetet med uppföljning av insatser kan förbättras. Individuell strukturerad uppföljning är en förutsättning för att kunna bedöma att insatsen gett avsedd effekt. Det finns tillgång till strukturerade uppföljningsmetoder men samtliga behandlare har i nuläget inte tillräcklig utbildning för att använda densamma. Granskningen visar även att IFO börjat tillämpa egna enkätundersökningar för att kunna följa upp nöjdheten hos klienterna. Det är en del i deras arbete med att arbeta med ständiga förbättringar. 3.11 Jämförelser med liknande kommuner För att göra jämförelse med andra kommuner har vi använt oss av kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, där nyckeltal finns samlade som dels bygger på nationell statistik, dels från frivillig redovisning av kvalitet i olika verksamheter. Vi har även tagit del av den senaste publicerade rapporten från Socialstyrelsen om öppna jämförelser inom missbrukoch beroendevård. De kommuner som jämförs med Hallstahammar i den här delen är dels kommunerna i Västmanlands län, dels fem kommuner i en grupp liknande kommuner inom IFO (urvalet finns i Kolada). Tre bilagor med jämförelser har bifogats rapporten. Bilaga 1 och 2 är utdrag ur Öppna jämförelser missbruks- och beroendevård (kommunenkät 2011)samt en kompletterande webbgranskning. Bilaga 3 är ett utdrag ur Kolada med jämförelser gällande kostnader inom missbruksvård för vuxna (åren 2008 2010). Öppna jämförelser missbruks- och beroendevård är ett arbete i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen. Det är ett sätt för kommuner och landsting att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden. Under mars-april 2011 genomfördes en undersökning som bland annat omfattade missbruks- och beroendevården i landets kommuner. I undersökningen framgår att 14

Hallstahammar i 35 procent av alla nya ärenden under år 2010 använde bedömningsinstrument (t ex ASI, DOK 10, MAPS 11 ) för bedömning av problemtyngd och hjälpbehov i utredningar inom missbruksvården. Hallstahammar ligger lågt i jämförelse med genomsnittet i länet (53 procent). I öppna jämförelser framgår även att statistik från ovan nämnda bedömningsinstrument användes för verksamhetsutveckling i Hallstahammar vilket det endast gjorde i tre andra kommuner i länet. I jämförelse med jämförbara kommuner inom IFO ligger Hallstahammar något under genomsnittet (38 procent) och ingen av de andra jämförbara kommunerna inom IFO använder statistiken från bedömningsinstrumentet i verksamhetsutveckling. I öppna jämförelser missbruks- och beroendevård ingår även en granskning av kommunernas hemsidor i syfte att beskriva tillgänglig information inom verksamhetsområdet. Inom missbruk- och beroendeområdet användes elva granskningsfrågor varav sex är gemensamma för socialtjänsten. Granskningen genomfördes av tre av varandra oberoende personer som svarade ja eller nej på de elva frågorna. Varje ja svar gav en poäng och resultatet av granskningen visar att Hallstahammar fick totalt 20 ja -svar vilket är något lägre än genomsnittet i länet (20,2) och något högre i jämförelse med jämförbara kommuner inom IFO (19,7). Jämförelser av kostnader i kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) visar att kostnaden för missbruksvård har minskat från 410 kronor per invånare till 344 kronor per invånare från år 2008 till år 2010 i Hallstahammar. Trenden i Västmanland samt för gruppen jämförbara kommuner inom IFO mellan åren 2008 och 2010 visar att kostnaderna har ökat, se nedan. Diagram 1. Kostnad för missbruksvård, kr/invånare I den offentliga statistiken har kostnaden för öppna insatser vuxna missbrukare, kronor per invånare (21-64 år) minskat i Hallstahammar från 442 kronor år 2009 till 411 kronor 10 DOK är ett utvärderings- och dokumentationssystemet som bl a används inom slutenvården/institutioner 11 MAPS är en metod som används för att inventera behov hos klienten och där klienten involveras i arbetet 15

år 2010. Genomsnittet i länet ligger högre än Hallstahammar men visar även den en minskning, från 558 kronor år 2009 till 544 kronor år 2010. Genomsnittet för jämförbara kommuner inom IFO har ökat från 361 kronor till 440 kronor mellan åren 2009 och 2010. Kostnaden för institutionsvård vuxna missbrukare, kronor per invånare (21-64 år) har minskat i Hallstahammar från 245 kronor år 2009 till 220 kronor år 2010. Genomsnittet i länet visar en ökning från 293 kronor år 2009 till 418 kronor år 2010. Genomsnittet för jämförbara kommuner inom IFO är 512 kronor och det har inte skett någon ändring mellan år 2009 och 2010. Kostnaden per vårddygn för institutionsvård vuxna missbrukare har ökat i Hallstahammar från 2 464 kronor år 2009 till 7 438 kronor år 2010, en ökning med 202 procent. Trenden är liknande i Västmanlands län (en genomsnittlig ökning med 64 procent) samt i jämförelse med jämförbara kommuner inom IFO (en genomsnittlig ökning med 56 procent), där kostnaden per vårddygn också har ökat men inte lika mycket. 3.12 Iakttagelser och bedömning Jämförelsen visar att kommunens kostnader per invånare för missbruksvården är låga. Kostnaden för institutionsvård vuxna missbrukare per vårddygn har ökat samtidigt som kostnaden per invånare (21-64 år) för institutionsvård vuxna missbrukare har minskat. Detta kräver en djupare analys som vi överlåter till IFO att göra. En idé kan vara att antal vårddygn har minskat samtidigt som kostnaden per vårddygn har ökat betydligt. Ett skäl till att kostnaden per vårddygn har ökat kan vara att det i dagsläget inte finns några ramavtal med vårdinstitutioner då det inte görs någon länsgemensam upphandling längre. 16

17

18

19

20