MARKNADSDOMSTOLEN Kompetensen och erfarenheten samlas i två olika domstolar TINGSRÄTTEN HOVRÄTTEN 6
Nu skall all immaterial-, marknadsoch konkurrensrätt samlas på Kungsholmen och Riddarholmen i Stockholm. Siktet är inställt på ökad kvalitet, effektivitet och enhetliga avgörandena när allt samlas i en domstol i första instans och en domstol i andra instans. Här presenteras förslaget med kommentarer följt av intervjuer med domstolarna som berörs samt intresseorganisationen Sveriges Annonsörer. Av Christer Löfgren Funderar du över om du skall stämma den irriterande snyltaren för intrång enligt varumärkeslagen eller för vilseledande efterbildning enligt marknadsföringslagen? Ja, du vill säkert välja, för att driva två skilda mål i två skilda domstolar låter måttligt lockande rent finansiellt. Du måste då även fundera exempelvis över var det är enklast att få till ett interimistiskt förbud, om det räcker att få till ett förbud eller om du dessutom vill klappa till snyltaren med skadeståndskrav och lite annat. Redan 2015 kan du få enklare att välja åtminstone domstol - du kommer bara att ha ett val. Om allt faller på plats som Justitiedepartementet har tänkt har vi en ny domstolsorganisation för immaterialrätts- och marknadsrättsliga mål (inräknat konkurrensmål) första juli 2015. Det är ju inget nytt påhitt, utan något som har legat och grott i många år och dykt upp i skilda utredningar sedan 1983, och en alltmer sinande ström ärenden till Patentbesvärsrätten har lyft frågan allt högre. Men skälen för en ny domstolsordning är fler. Den promemoria som kom från Justitiedepartementet i januari inleds på ett illustrativt sätt: Immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga frågor är av stor betydelse för bl.a. en effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Det är viktigt att domstolsprövningen på dessa rättsområden lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet och att det finns en god och enhetlig prejudikatbildning. De aktuella målen och ärendena tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen är utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrar möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet. Det skall direkt nämnas att det som presenteras här är det grundläggande om än högst konkretiserade förslaget från Justitiedepartementet. Förslaget är när detta skrivs ute på remiss och det kan ju ske förändringar framöver, vilka vi förstås kommer att uppmärksamma här i BrandNews när det blir aktuellt. Förslaget Det som föreslås är införandet av en särskild domstol i första instans vid Stockholms tingsrätt och motsvarande vid Svea hovrätt. Dessa blir ensamt behöriga att handlägga alla immaterialrättsliga, marknadsrättsliga och konkurrensrättsliga mål. Därtill blir de ensamt behöriga att handlägga alla ärenden som överklagas från Patentoch registreringsverket (PRV). Notera att tvistemålen som idag drivs i allmän domstol och i MD benämns mål, medan alla överklaganden av PRV:s beslut benämns ärenden. För de sistnämnda finns särskilda handläggningsregler i ärendelagen. Två områden som undantas från den nya domstolen är PRV:s beslut i namnärenden och ärenden om utgivningsbevis, där Patentbesvärsrätten (PBR) idag är andra instans. Dessa två ärendekate- 7
Riddarholmen i Stockholm där även Marknadsdomstolen har sina lokaler. Svea Hovrätt på Riddarholmen i Stockholm. Patentbesvärsrätten finns på Östermalm. gorier förslås få överklagas i förvaltningsdomstol. Därtill vill man fortsätta att hålla registreringsärenden för firmor kvar i förvaltningsdomstolarna, och det eftersom det finns associationsrättsliga (bolagsrättsliga) aspekter på registrering av firmor. Trots att tvister kring företagshemligheter är närliggande och samtidigt kan beröra immaterialrättsliga tvister om exempelvis upphovsrätt så undantas dessa tvister från de nya domstolarna. Skälet som anges i promemorian är att tvisterna om företagshemligheter ofta omfattar arbetsrättsliga överväganden, och man kan inte lyfta bort Arbetsdomstolen (AD) som högsta instans i dessa mål. En effekt av den nya ordningen blir förstås att Patentbesvärsrätten (PBR) och Marknadsdomstolen (MD) läggs ner. Högsta förvaltningsdomstolen fråntas också sin roll som praxisbildare i immaterialrättens registreringsärenden. Det föreslås nämligen att alla domar och beslut i hovrätten precis som idag överklagas till Högsta domstolen, och då alltså även de ärenden som tas i hovrätten. Inte en special- utan en särskild domstol Noterbart är att det har varit tal om en specialdomstol, alltså en fristående domstol av det slag som MD är idag. Det är emellertid inte alls aktuellt eftersom den nya organisationen även skall handlägga brottmål, som måste kunna prövas i flera instanser. Därför är tanken att det blir två s k särskilda domstolar inom ramen för befintliga domstolar, i praktiken särskilda avdelningar vid befintliga domstolar. Det uttalas tydligt att de två domstolarnas främsta uppgift är att handlägga de här aktuella målen, vilket innebär att de skall prioriteras framför andra mål. De skall emellertid även kunna handlägga andra mål som en avdelning inom domstolen. I promemorians betonas att man vill undvika såväl överbelastning som undersysselsättning, och genom att vara del av en befintlig domstol kan de målen uppfyllas. Av praktiska skäl, att domstolarna skall vara enkla att nå från hela landet och från internationella parter, samt lokaliseringen av de domstolar som idag handlägger de flesta av de aktuella målen blev det geografiska förslaget Stockholm. Väl där fanns bl a Nacka tingsrätt med som möjlig lokalisering av första instans, men valet föll på Stockholms tingsrätt. Det poängteras starkt att man också vill dra nytta av den kompetens och erfarenhet som redan finns. Stockholms tingsrätt är ju redan nu exklusiv domstol för patentmål och mål kring de EU-baserade rättigheterna samt marknads- och konkurrensrättsligt. De två särskilda domstolarna får också egna namn, det som föreslås är: Patent- och marknadsdomstolen Patent- och marknadsöverdomstolen Domarna När det gäller domarna och hur sammansättningen skall se ut i skilda mål så kommer det att se ut ungefär som idag. I patentmålen/- ärendena och växtförädlarrättsmålen/-ärendena skall det finnas med tekniska ledamöter, och i marknads- och konkurrensrättsliga 8
Rådhuset med Stockholms tingsrätt i lokalerna. målen skall det finnas med ekonomiska/ marknadsledamöter. I övriga mål gäller samma regler som idag med huvudregeln tre ledamöter. Det normala i tingsrätten blir att rätten består av två jurister och två sakkunniga (ekonomiska eller tekniska) i de mål som idag har särskilda sakkunniga. Finns det inget behov av särskild sakkunskap i rätten, går det bra med tre jurister. I enklare mål och mål som avgörs utan rättegång kan det räcka med en jurist eller en jurist och en särskilt sakkunnig. När det gäller ärenden, såsom överklaganden från PRV, är utgångspunkten att man har en jurist och en tekniskt sakkunnig när det krävs, eller en ekonomiskt sakkunnig om det rör marknads- eller konkurrensrätt. Sedan kan rätten om den anser det nödvändigt öka på antalet domare. En tänkbar sammansättning är två tekniska ledamöter och en jurist. Det sägs emellertid uttryckligen i promemorian att det är helt främmande i allmän domstol att endast ha tekniska ledamöter, vilket är möjligt i PBR. Därför måste det alltid finnas minst en jurist i rätten, och rättens ordförande är alltid jurist. Parternas ansvar för att driva processen framåt mot ett avgörande är dock särskilt viktigt i de nu aktuella målen och ärendena. Ur promemorian I hovrätten, alltså överdomstolen, skall grundregeln att det skall finns en mer ledamot än i första instans följas. Det normala i målen blir då fyra eller fem ledamöter, det senare i målen med sakkunniga ledamöter där tre är jurister och två sakkunniga. Samma princip gäller i ärendena. En logisk detalj är att man inte kommer att införa någon möjlighet att avgöra i plenum i överdomstolen, vilket man idag kan i PBR och i HD. Nu är ju uttryckligen HD en praxisbildande instans och då faller behovet av plenumbeslut i lägre instanser. Fast anställda tekniker, men inte ekonomer Ett av de grundläggande syftena med nyordningen är ju att upprätthålla den patenträttsliga kompetensen, och det genom att de som dömer i patenträttsliga mål har tillräckligt med ärenden och mål att jobba med. En del i förslaget är därför att det skall finnas fast anställda patentråd i såväl första som andra instans. När det gäller antalet patentråd pekar promemorian på att det kom in 38 registreringsärenden till PBR under 2012 och 16 patentmål till tingsrätten. När det gäller överklaganden fick Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) in sex ärenden och hovrätten in åtta mål och ärenden under 2012. Lägger man till att det normalt blir färre tekniker som dömer i ärendena än det är idag i PBR blir slutsatsen att det behövs fyra patentråd i tingsrätten, en för varje specialområde, samt ett patentråd i hovrätten. BrandNews noterar att här görs en tankevurpa i promemorian. Siffran om sex över- 9
I Finland Vid AIPPI-dagen var Anne Ekblom-Wörlund från den finska Marknadsdomstolen på plats för att berätta om den finska domstolslösningen. Ännu är den ny och började sin verksamhet första september 201. Den skiljer sig på flera punkter från den svenska lösningen. I Finland har man valt att samla immaterial-, marknads- och konkurrensrättsliga mål i Marknadsdomstolen, alltså i en specialdomstol. En effekt av detta är att brottmålen vid exempelvis piratkopior inte handläggs i domstolen utan vid vanliga allmänna domstolar. När Ekblom-Wörlund fick frågan varför man har valt denna lösning blev svaret att det är vattentäta skott mellan allmän domstol och förvaltningsdomstol i Finland. Därför var det inte ett alternativ att låta allmän domstol pröva registreringsärenden, men det går bra i en specialdomstol. Den finska domstolen handlägger emellertid mål om företagshemligheter. En annan skillnad är att överklaganden i tvistemål går till finska HD medan överklaganden i ärenden går till Högsta förvaltningsdomstolen. Ekblom-Wörlunds slutsats var emellertid att likheterna mellan våra länders lösningar överväger. Ekblom-Wörlund berättade också att måltillströmningen hittills är långt under det förväntade, men man har tillräcklig sysselsättning ändå eftersom domstolen sedan länge även är ensamt behörig att pröva upphandlingsmål. klaganden i patentärenden från PBR är högst fiktiv. Självklart överklagas ytterst få patentärenden med tanke på hur svårt det är att få prövningstillstånd till HFD, i dessa ärenden ses normalt PBR som slutinstans. Med den nya ordningen och det faktum att kraven för att få prövningstillstånd är avsevärt lägre till hovrätten än till HFD så kommer antalet ärenden i hovrätten att vara på en helt annan nivå än vid HFD. Den befintliga ordningen att man normalt tar in ett patenträttsråd och en annan extern expert som kan stå för spetskompetens inom exakt det tekniska område som berörs i tingsrätt och hovrätt vill man ha kvar, så att det inte blir två patentråd och två jurister som dömer. Det föreslås även att man skiljer de två tekniska ledamöterna i rätten genom att de anställda benämns patentråd och externa benämns tekniska experter. När det gäller sakkunniga inom ekonomi/ marknad pekar promemorian på att det inte finns samma behov av deltagande av dessa under beredningen av de marknads- och konkurrensrättsliga målen, vilka även är relativt få. MD fick in 27 mål under 2012, varav två gällde konkurrensrätt. Tingsrätten fick in nio mål varav tre gällde konkurrens. Slutsatsen är att man fortsätter som hittills, alltså med att alla ekonomiska/marknadsexperter är externa. De differentierade ersättningarna till externa experter vill man också åtgärda samt höja ersättningarna, även om det inte är möjligt att nå marknadsmässiga ersättningsnivåer. Idag får tekniska experter 680 kronor per sammanträdesdag! Och 180 per föreberedelsedag! Motsvarande siffor för de ekonomiska experterna är 1 500 kronor per dag, och max detta för förberedelsedagar. I MD är motsvarande belopp 2 500 kronor. Slå ihop exvis varumärkes- och marknadsrättsmål En finess med den nya ordningen är att man skall kunna handlägga vad som idag finns på skilda domstolar i samma mål/ärende i de nya domstolarna (kumulation). I promemorian noteras att man idag inte kan förena ett varumärkes- och marknadsrättsmål eftersom det första nämnda är dispositivt medan det andra är indispositivt. Utan lagändring skulle det då inte heller kunna ske i de nya domstolarna. Därför föreslås en särskild reglering för kumulation som kompletterar rättegångsbalkens regler, och som gör det möjligt att i ett och samma mål få stopp på snyltaren genom varumärkeslagen eller marknadsföringslagen. Regeln omfattar både situationen att två eller fler mål förenas i samma mål och att två eller fler ärenden förenas i samma ärende. Slå ihop registreringsärende med tvistemål Det uppstår ju även en speciell situation genom att mål och registreringsärenden handläggs av samma domstolar. En högst realistisk situation är att en konkurrent har invänt mot en varumärkes- eller designregistrering och innehavaren av registreringen stämmer konkurrenten för intrång och får en genstämning om hävning av registreringen emot sig. Då har vi ett ärende och ett mål som gäller samma sak, En högst realistisk situation är att en konkurrent har invänt mot en varumärkes- eller designregistrering och innehavaren av registreringen stämmer konkurrenten för intrång och får en genstämning om hävning av registreringen emot sig. Idag får tekniska experter 680 kronor per sammanträdesdag! Motsvarande siffor för de ekonomiska experterna är 1 500 kronor per dag. I MD är motsvarande belopp 2.500 kr. giltigheten av det registrerade varumärket eller designen. Idag kan hävningen i tvistemålet och invändningen om hävning inte avgöras gemensamt, vilket kan leda till olika domslut, bl a beroende på skilda möjligheter till bevisupptagning. I förslaget om de nya domstolarna görs en sammanföring av dessa två möjlig. Det påpekas i promemorian att domstolarna själva får avgöra om det är lämpligt att föra samman ärendet och målet i det aktuella fallet. Sammanföringen får nämligen endast ske om det är till fördel för utredningen och i övrigt lämpligt. Det införs samtidigt ett förbud mot att föra samman mål/ärenden där det krävs både tekniska och ekonomiska/marknadsexperter. En fråga som inte berörs i promemorian är möjligheten att driva ett mål om intrång, exempelvis varumärkesintrång, och ett avtalsbrott, exempelvis kring ett licensavtal, gemensamt. Det råder lite skilda synsätt, men sannolikt måste det tydliggöras vilka andra kumulationsmöjligheter som finns. I promemorian resoneras även lite kort kring effektiviten i övrigt, bl a att tidsplaner upprättas och uppdateras, samt att parterna och domstolarna är restriktiva med att begära respektive medge anstånd. Därtill påpekas att parterna sällan utnyttjar möjligheten att avtala om att inte överklaga en dom i tingsrätt eller hovrätt. Deadline i handläggningen - preklusion När det gäller möjligheten att inte försena målen och ärendena genom att parterna kommer in med nya omständigheter eller ny bevisning väldigt sent finns sk preklutionsregler. I praktiken innebär de att om parterna kommer in sent med material så måste de ha lite tyngre skäl för att materialet är just sent. Det poängteras i promemorian att man måste vara försiktig med preklusionsregler för att undvika domar som egentligen b l i r materiellt fel. Samtidigt betonas hur viktigt det är för effektiviteten och snabbheten att parterna hjälper till genom att bli klara i tid. Slutsatsen är emellertid att man inte ändrar något i preklutionsreglerna för de dispositiva tvistemålen där parternas frihet är som störst, som ex ett vanligt intrångsmål. Däremot blir det skärpta regler för de 10
indispositiva tvistemålen, ex de som idag handläggs i MD. Nu föreslås att dessa skall ha samma preklusionsregler som de andra tvistemålen. Det blir även en skärpning för ärendena som idag handläggs i PBR. Det noteras i promemorian att PBR har förklarat att det idag är vanligt att parterna kommer in med nya omständigheter och ny bevisning mycket sent, ibland t o m efter den muntliga förhandlingen. Även detta vill man nu ha bort, och man föreslår att samma preklusionsregler skall gälla alla ärenden vid de nya domstolarna. Undantagen från den strängare synen är brottmålen, för dessa gäller speciella förutsättningar och krav på fullödig utredning. Dessutom är just preklusionsreglerna i alla brottmål under behandling efter Straffprocessutredningens förslag, så den frågan löses särskilt. Förhör, rättegångskostnader, överklaganden... En noterbar detalj som blir ny jämfört med idag är att det införs en möjlighet att hålla förhör med parter under sanningsförsäkran, något som idag inte är möjligt i PBR, och som vid skilda tillfällen har efterfrågats. När det gäller överklaganden av domar i första instans så aktualiseras de vanliga reglerna om prövningstillstånd till hovrätten. Det föreslås ingen ändring. Exakt vad det betyder återstår att se, men för enklare mål innebär det ju stopp i tingsrätten. Tanken bakom prövningstillstånden är ju att tyngdpunkten ligger i tingsrätten och hovrätten skall endast ge prövningstillstånd och överpröva domen när det finns tyngre skäl för gransking eller ändring av domen, eller om det är ett fall som är väsentligt för att bygga praxis, eller något annat mer speciellt skäl. BrandNews noterar att för varumärkes-, upphovsrätts- och patentmål finns ju redan en viss praxis för bedömningen av prövningstillstånd. Vilket också är skälet till att det lär bli ett tvåinstansförfarande för de flesta patentärenden som idag stannar i PBR. Därför blir det intressantaste att se hur det går med de marknadsrättsliga domar som överklagas, där finns ju ingen praxis. För alla de mål som idag inleds i MD är det ju ett snabbt eninstansförfarande, och frågan är hur mycket två instansförfarande det kommer att bli för marknadsrättsmålen. För ärendena som börjar i PRV föreslås en särskild stoppregel så att det inte går att överklaga hovrättens dom till HD. Men eftersom HD är högsta instans även i dessa ärenden så vill man ha en ventil, vilket innebär att hovrätten kan ge klartecken för ett överklagande när det är av intresse för praxis. Dessutom kommer man behöva lära sig att den långa betänketid man har om man vill överklaga en dom i PBR, idag två månader, kommer att krympa till gängse tid i allmän domstol, alltså tre veckor. En annan möjlighet som kommer att försvinna är PBR:s möjlighet att komma med slutlig dom i invändningsärenden även om den som lämnade in invändningen återkallar den. Det har varit möjligt för att man tycker att om en ensamrätt är felaktigt registrerad så skall den bort. Slutligen lite kort om rättegångskostnaderna. Idag fördelas de så att förloraren betalar i allmän domstol och i MD, men i PBR står parterna för sina egna kostnader oavsett utgång. Nu kommer ärendelagens regler gälla för de ärenden som ligger i PBR, vilket bl a innebär att förloraren står för rättegångskostnaderna. BrandNews summerar med att vi med raska steg är på väg mot särskilda domstolar i en förstainstans och en överinstans för de immaterial-, marknads- och konkurrensrättsliga målen. En av många efterlängtad lösning. För många är det tilltalande att det blir erfarna domare som bedömer dessa starkt EU-influerade och praxisbaserade mål, istället för att bedömningen görs av domare som stöter på varumärkes- eller designmål kanske en eller två gånger under hela sin karriär. För andra är det mycket tilltalande med möjligheten att slå ihop mål av olika karaktär, inklusive registreringsärenden. De flesta ser framför sig en effektivare och snabbare handläggning med hårdare preklusionsregler som tillsammans med mycket kompetenta domstolar som uttryckligen skall prioritera dessa mål och ärenden, och därmed få till kortare tid till dom. Det blir spännande att se resultatet. För den som vill läsa mer så är det bara att köpa eller ladda ner Ds 2014:2. 6 röster om förändringen STEFAN JOHANSSON STOCKHOLMS TINGSRÄTT domare vid olika domstolar, utan att det blir ett begränsat antal personer på en särskild domstol som handlägger dem. Denna fokusering och specialisering skapar betydligt bättre förutsättningar för en effektiv handläggning med hög kvalitet. Personligen har jag svårt att se några egentliga nackdelar med reformen. Stefan Johansson är rådman vid Stockholms tingsrätt, avd 5 (immaterialrättsavdelningen) En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? Jag tycker att den stora fördelen med reformen är att målen inte längre kommer att spridas mellan ett nästan obegränsat antal Hur skulle du vilja ändra det förslag som nu har kommit? Det finns förstås detaljer i förslaget som kan diskuteras, t ex om domstolen borde vara behörig att handlägga något fler måltyper och hur man bör hantera vissa kumulationsfrågor, men på det stora hela tycker jag att förslaget är väldigt bra. Jag hoppas därför att man lyckas reda ut dessa detaljfrågor i det fortsatta arbetet och äntligen kommer till ett avslut. Det är mycket tal om rotation bland domarna på olika avdelningar. Kommer en specialdomstol av det här slaget att locka eller skrämma bort domare? Jag är helt övertygad om att den föreslagna domstolen kommer att bli en väldigt attraktiv arbetsplats som många skickliga personer kommer att vilja arbeta på. Genom att det blir en sk särskild domstol skapas stora möjligheter till specialisering på ett mycket spännande område, samtidigt som man undviker den isolering från annan dömande verksamhet som man kan uppleva med en specialdomstol. Vilken effekt får det för ert arbete när det blir en blandning av civilrättsliga mål, brottmål och en ansenlig mängd ärenden? På det här stadiet är det nästan omöjligt att veta hur en genomsnittlig vecka kommer att se ut på den särskilda domstolen, dvs hur mycket tid vi domare kommer att lägga på olika typer av mål och ärenden. Men jag tror dock att det kommer att bli en bra kom- 11
bination som kommer att höja den immaterialrättsliga kompetensen. Erfarenhet från civilrättsliga intrångsmål - och viss erfarenhet från allmänna brottmål - är i princip helt nödvändig för att man ska kunna hantera immaterialrättsliga brottmål på ett bra sätt. På motsvarande sätt kommer erfarenhet från överklagade ärenden att ge oss betydligt bättre förutsättningar att pröva exempelvis en ogiltighetstalan. Hur ser ni på att ni kommer att tillföras flera fasta tekniska ledamöter? De tekniska ledamöterna från PBR har ovärderliga kunskaper, så jag ser naturligtvis fram emot att de ska komma hit och delta i det dagliga arbetet. Ett delmål med sammanslagningen är att öka takten så att en dom kommer snabbare. Hur mycket kommer den här lösningen att påverka just farten i handläggningen? Jag är övertygad om att denna sammanslagning kommer att leda till en effektivare och därmed också snabbare handläggning, men det är nästan omöjligt att spekulera i hur mycket snabbare handläggningen kommer att bli. Även andra omständigheter, t ex om frågan även är föremål för prövning vid EPO eller OHIM, kan ju påverka handläggningstiden. KRISTINA BOUTZ SVEA HOVRÄTT Kristina Boutz är hovrättslagman vid Svea hovrätts, avd 2 (immaterialrättsavdelningen). En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? Jag ser bara fördelar. Genom att samla ihop de här målen av samma karaktär kan man skapa en bärkraftig och effektiv enhet med kompetenta och specialiserade domare. Målen har också det gemensamt att det är bra att ha erfarenhet från de övriga immaterialrätterna, och marknads-/konkurrensrätten, när man arbetar med ett av dessa områden. Hur skulle du vilja ändra det förslag som nu har kommit? Jag kan tycka att företagshemligheter och ärenden om firmaregistreringar vore bra att ha med. En detalj som ligger oss på hovrätten lite varmt om hjärtat, är möjligheten att driva mål om t ex avtalsrätt och immaterialrätt tillsammans. Reglerna är nu inte skrivna för det. En annan detalj rör sammansättningen av domstolen; i registreringsärenden och marknads-/ konkurrensrättsmål har man dragit ner på sammansättningen (antalet domare), vi ser gärna att man behåller sammansättningen som den ser ut i dessa ärenden och mål idag. Det är mycket tal om rotation bland domarna på olika avdelningar, kommer en specialdomstol av det här slaget att locka eller skrämma bort domare? I så fall, varför? Jag tror att den nya domstolen kommer att vara attraktiv för domare som har ett intresse för immaterialrätt och konkurrensrätt. Det är stimulerande att försöka bli riktigt bra på ett rättsområde. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att man som domare behåller sin allmänna kompetens genom att tidvis syssla även med andra måltyper. Ni är tänkta att styra praxis i ärendena genom att agera ventil, så att det är stopp i överdomstolen om inte ni vill skicka det vidare till Högsta domstolen. Vad innebär det för ert sätt att jobba? Det är inget nytt för oss, vi har det i klandermål, så vi arbetar med detta redan. Hur ser ni på att ni kommer att tillföras en teknisk ledamot? Det är bara positivt. Vi vill gärna ha två, men det kanske inte mål- och ärende underlaget medger. Men behåller ni ert synsätt vad gäller prövningstillstånd när det gäller patentmål i de ärenden som kommer så lär ni få upp ganska många, så det kanske blir ett lite större underlag. Ja, det är möjligt. Sedan får vi också se vilken effekt den europeiska patentdomstolen får för mål- och ärendetillströmningen. PER CARLSSON MARKNADSDOMSTOLEN avgörandena sannolikt går förlorad. Per Carlson är ordförande i Marknadsdomstolen, f d ordförande i PBR. En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? En fördel är att mål som har ett sakligt och rättsligt samband kan prövas i en och samma domstol. En nackdel är att snabbheten och säkerheten i de marknadsrättsliga Hur skulle du vilja ändra det förslag som nu har kommit? Domstolen i första instans bör vara självständig och ha en så stark sammansättning att rättens kompetens inte kan ifrågasättas. MD har byggt upp en omfattande praxis genom åren vilket gör att ni kan avgöra många mål utan alltför kluriga funderingar kring rättsliga gränsdragningar. Vilken effekt kommer det att få när det gäller prövningstillstånd till hovrätten? Med en självständig och stark domstol i första instans skulle behovet av överprövning bli begränsat. Men med det liggande förslaget är det sannolikt att ganska många mål kommer att prövas i andra instans. Hur ser du på det faktum att fler domare kommer att jobba med både marknadsrätt och varumärkesrätt? Det är en naturlig och önskad utveckling. Du leder och har lett verksamheten i både MD och PBR samt har arbetat vid tingsrätt (Sala). När du ser det här pusslet framför dig, hur enkelt eller svårt tror du att det blir att sjösätta den här nya domstolslösningen i praktiken? Domstolsverket har numera stor vana vid att lägga ner domstolar och att flytta över verksamheter. På det rent administrativa planet kommer det därför säkert att gå utmärkt att sjösätta en ny organisation. Kommer de ekonomiska/marknadsexperterna att få samma nivå på inflytande på bedömningarna i den nya organisationen som idag? Med de föreslagna sammansättningsreglerna kommer rätten inte att kunna ha samma starka inslag av ekonomiska experter som Marknads domstolen kan. Men genom sin sakkunskap kommer de ekonomiska experterna säkert att utöva ett stort inflytande även i fortsättningen. 12
PETER STRÖMBERG PATENTBESVÄRSRÄTTEN Peter Strömberg är ordförande vid Patentbesvärsrätten. En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? Fördelarna är att det blir ett tillräckligt stort antal mål som har ett ämnesmässigt samband med varandra så att de kan handläggas av domare som kan områdena, att mål med likartade frågor mellan samma parter kan handläggas gemensamt, och att bedömningarna i mål med likartade rättsfrågor, men med olika parter, kommer att bli mer lika. Jag ser alltså möjligheten att den sammantagna kvaliteten på dömandet kan bli ännu högre än idag genom en centraliserad rättegångsordning. En generell nackdel med specialisering är risk för överspecialisering, dvs ett alltför nischat synsätt. Den risken finns redan idag för specialdomstolarna. En nackdel med förslaget är att instanskedjan förlängs för den del av målen som kommer från specialdomstolarna. Hur skulle du vilja ändra det förslag som ligger? Det allra viktigaste är att jag skulle vilja ändra sammansättningsreglerna för ärenden om patentbeviljande så att de mer liknar dem som idag gäller i PBR. Det är viktigt för att upprätthålla den grundläggande kvaliteten på patenterbarhetsprövningen i detta skede. Kopplat med detta bör också möjligheten att ändra patentkraven i hovrätten efter överklagande av ett sådant ärende tas bort. Det är också viktigt att patentråden (dvs de tekniskt kunniga ordinarie domarna i båda instanserna) kan vara referenter i dessa ärenden. Jag anser också att det vore mycket värdefullt ur ett känneteckensrättsligt perspektiv, att även ärenden om firmaregistrering kan överklagas till den nya domstolsorganisationen. Jag är slutligen rätt kritisk till tanken att inskränka domstolens officialprövning i de överklagande ärendena om beviljande patent, men också vad gäller andra skyddsrättigheter.. Du är, som många andra, positiv till en sammanslagen domstol. Hur viktigt är det att domarna som tillsätts blir kvar länge (vad är länge?) och blir specialister inom de här områdena? Det är viktigt med specialisering av domarna, det är ju ett bärande skäl till den föreslagna reformen. Då är det också viktigt att domarna blir kvar tillräckligt länge för att hinna bli specialiserade. Hur lång tid det i praktiken är har jag ingen uppfattning om. Samtidigt är det väsentligt att nytt blod förs in i dömandet. Det är också viktigt att de specialiserade målen blir tillräckligt uppblandade med vanliga brottmål och tvistemål så att den utblick mot den övriga centrala juridiken, både materiellt och processuellt, som uppnås genom bredare dömande verksamhet kan upprätthållas i den specialiserade domstolen. Av det skälet är den föreslagna lösningen med en särskild domstol inom ramen för en stor allmän domstol särskilt tilltalande. En grundprincip som förstärktes när rättegångsbalken förnyades för några år sedan var att tyngdpunkten skall ligga i första instans, alltså tingsrätten, och att hovrätten endast överprövar. Hur ser du på att det kan bli räddningen för ärendena som idag stannar i Patentbesvärsrätten så att det inte blir ännu en instans för ärendena? Jag tror inte att det med den tänkta lösningen, som jag anser vara den enda realistiska, går att undvika att instanskedjan förlängs. Däremot är det viktigt att prövningen i första domstolsinstans blir grundlig och genomgripande, jämför med vad jag sade om sammansättningsreglerna i patentärenden. Då hamnar tyngdpunkten där. Något överklagandeförbud till hovrätten är inte görligt. Däremot kan man ta bort möjligheten att i patentärendena ändra patentkraven redan i andra domstolsinstans. (Promemorian föreslår detta först vid prövningen i HD.) För parternas del blir det ingen skillnad mot idag, eftersom kraven inte får ändras i HFD som är instansen över PBR. Hovrättens prövning skulle därmed bli en ren överprövning av tingsrättens avgörande och riskerar inte att bli en helt ny patenterbarhetsprövning. Detta borde förkorta handläggningstiden i hovrätten. Men det bygger på att sammansättningen av domstolen i underrätten är gedigen. Det kommer att bli möjligt att hålla förhör under sanningsförsäkran även i ärenden. Varför är den möjligheten så väsentlig? Värdet av förhör under sanningsförsäkran med parter som bevismedel är omdiskuterat. Om det blir möjligt att hålla sådana förhör även i ärendena så är det inte någon nackdel. Men det är verkligen inte en fråga som bär reformen som helhet. STEFAN SVAHN PATENTBESVÄRSRÄTTEN Stefan Svahn är vice ordförande vid Patentbesvärsrätten (teknisk ledamot). En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? Det är en stor fördel att man samlar målen och ärendena i en domstol där också kompetensen samlas. Vissa måltyper kan ju i nuläget vara spridda bland tingsrätterna i landet som kan få något enstaka mål någon gång. Ett stort mål- och ärendeantal med det samband som finns mellan rättsområdena är positivt för kompetensen och den dömande verksamheten. Möjligen skulle det bli ännu bättre om den inrättades som en nationell tingsrätt med den självständighet det skulle innebära. En nackdel är att instanskedjan förlängs för patentärenden. Eftersom ärendelagen enligt förslaget ska bli tillämplig kommer rättegångskostnaderna att fördelas mellan parterna i tvåpartsmålen. Det kommer att få en icke önskvärd effekt på invändningsinstitutet. Att officialprövningen dessutom kommer att begränsas i ärendena kommer också att minska möjligheten att upphäva oriktigt beviljade patent. Detta kommer att försvåra för privatpersoner och små och medelstora företag. Hur skulle du vilja ändra det förslag som kommit? Det allra viktigaste är sammansättningsreglerna i patentärenden, vilka enligt förslaget skulle medföra en stor försämring. De borde vara desamma som de är i PBR idag för att kvalitén och effektiviteten ska kunna upprätthållas. En ytterligare fördel med nuvarande sammansättningsregler är att de befrämjar kompetensutvecklingen. Man kan även hänvisa till sammansättningsreglerna vid EPO:s tekniska besvärskamrar där minst två tekniskt kunniga ledamöter 13
och en lagfaren ledamot deltar i ärendena. Dessutom måste en tekniskt kunnig ledamot även i fortsättningen få vara referent i patentärenden av teknisk art. Beredningen av dessa kräver en kombination av teknisk och patenträttslig kompetens. Ni tekniska ledamöter vid PBR är redan idag aktiva i tingsrätt/hovrätt. Vilken blir den största skillnaden mellan jobbet idag och i den nya lösningen? För oss tekniskt kunniga ledamöter i PBR och med våra mål fungerar det utmärkt i dag. Den enda förbättringen som vi ser är att det kanske blir möjligt att vi kan komma att delta i beredningen av de allmänna domstolarnas patentmål i större utsträckning. En väldigt stor skillnad blir att vi kommer in i en jätteorganisation. En rad förändringar till det sämre för oss tekniskt kunniga ledamöter kan befaras. Enligt förslaget är det tveksamt om vi kan vara referenter i några ärenden. Vidare kan noteras att vi inte kommer att kunna vara med i exempelvis mönsterärenden vilket vi kan i dag. Ingen tekniskt kunnig ledamot kommer heller att kunna sitta ordförande i några ärenden i den nya domstolen. Dessutom kommer vi att splittras och delas upp mellan tingsrätten och hovrätten. Med nuvarande system för prövningstillstånd till hovrätten, förutspår BrandNews att de flesta patentärendena kommer att få prövningstillstånd, och därmed ett tre- istället för tvåinstansförfarande för de flesta patentärendena. Hur ser du på det? Det går nog inte att undvika en förlängning av instanskedjan. Tyngdpunkten för patentärendena bör ligga i tingsrätten. Tidigare förslag om att PRV:s beslut skulle överklagas till hovrätten är inte längre aktuellt efter det att prövningstillstånd införts. Man skulle då också gå miste om möjligheten till kumulation i tingsrätten. Lämpligen skulle man ta bort möjligheten att ändra patentkrav i hovrätten i patentärenden. Det föreslås att endast en teknisk ledamot skall finnas i hovrätten, medan de övriga teknikerna tillförs tingsrätten. Hur ser du på det? Uppdelningen av oss tekniskt kunniga ledamöter är en stor nackdel, dels för det dagliga arbetet, dels för kompetensutvecklingen. Som förslaget är skrivet förutsätter vi att det blir två tekniskt kunniga ledamöter i hovrätten varav en är kemist. Det räcker inte med endast en ledamot för att upprätthålla kompetensen och döma inom alla teknikområden. NIKLAS BRISELIUS SVERIGES ANNONSÖRER Foto: Bugge Woldner Niklas Briselius är jurist på Sveriges Annonsörer. En immaterial- och marknadsrättsdomstol som sådan; vilka för- respektive nackdelar ser du? Ansatsen med förslaget dvs att genom en koncentrerad och enhetlig prövning skapa tydlighet är bra. Min spontana uppfattning är att det verkar vara ett steg i rätt riktning. Synpunkter på detaljutformningen vill jag emellertid avvakta med tills Besök oss på www.brandnews.se Förutom notiser kring vad som händer i varumärkesvärlden just nu, hittar du även utvalda temaartiklar ur BrandNews genom åren, ledare och krönikor etc från papperstidningen. 14
en proposition lagts fram. I och med att immaterialrätten många gånger är förknippad med marknadsrätten kan det dock finnas en del att vinna på att avgöranden sker i samma domstol. Jag tror verkligen inte heller annat än att de områdena som är berörda kommer att komma ännu närmare varandra. En av fördelarna är då just skapandet av enhetlig praxis som jag verkligen tror kan vara mycket bra. I dagsläget går det dock relativt snabbt med ett avgörande i MD och något som jag funderat på är om den nya ordningen riskerar att öka belastningen på den nya domstolen, vilket då skulle kunna göra att det dröjer för länge innan praxis skapas. Möjligen skulle även en mindre nackdel kunna vara att systemet som det nu är föreslaget är tänkt att bli ett tvåinstanssystem. Det kommer då att ta längre tid att få igenom ett mål. Dessutom kommer det att bli överdomstolens domar som får prejudikatvärde och alla mål kommer inte att fullföljas dit. Vi får hoppas att inte för få mål kommer att prövas av överdomstolen och att de som kommer att prövas är de som verkligen har prejudikatvärde. Hur skulle du vilja ändra det förslag som kommit? Det viktiga är, enligt min uppfattning, att domstolens expertkompetens är säkerställd eftersom det många gånger är oerhört komplexa frågeställningar att behandla under en domstolsprövning och det kommer knappast att bli mindre komplicerade frågeställningar som aktualiseras framgent. Kommer ni att sakna MD? Det är för tidigt att uttala sig om. Jag anser att det viktiga är att det är en förändring till det bättre och inte det omvända. Jag anser som ovan nämnt att det är mycket viktigt att praxis skapas relativt fort, eftersom domstolen i annat fall riskerar att tappa kontakt med marknaden. Kan den här domstolslösningen locka flera till egenåtgärder eller Reklamombudsmannen, eller är sådana för tandlösa när det handlar om konkurrenter som har tröttnat på varandra? Egenåtgärderna fyller givetvis en mycket viktig roll idag och jag tror att de har en stor betydelse framgent, men jag tror inte den föreslagna lösningen i sig kommer innebära en dramatisk ökning till egenåtgärder. Egenåtgärderna är branschens sätt att ta ansvar och efterlevnaden är mig veterligen god. Som jag sagt tidigare är det oerhört viktigt att det inte får dröja för länge att nå fram till ett domstolsavgörande. I sådana fall kan det kanske på sikt kan bli så att man får fundera på om man istället ska välja andra vägar exempelvis genom de egenåtgärder som står till buds. Specialistkompetens inom bl.a. IT-immaterialrätt och företagshemligheter JAN LINDEN jan.linden@adnlaw.se MAGNUS TONELL magnus.tonell@adnlaw.se www.adnlaw.se 15