Ett studiehäfte sammanställt 2018 av Bo Samuelsson

Ett studiehäfte sammanställt 2018 av Bo Samuelsson

Lärandets lov Lär dig det enklaste! Gör det nu, ty nu är stunden här det är aldrig försent! Lär dig ditt ABC, det är inte nog men lär det! Inget får hejda dig, börja nu Allting bör du veta! Du skall ta ledningen och makten Lär dig, du som är arbetslös! Lär dig, du som är fängslad! Lär dig, kvinna i köket! Lär dig, sextioårige! Du skall ta ledningen och makten Skynda till skolan, du som hemlös är! Öka din kunskap, du som fryser! Du som är hungrig, grip efter boken: den är ett vapen! Du skall ta ledningen och makten Var inte rädd för att fråga, kamrat Låt ingen lura dig, se efter själv! Vad du inte själv vet vet du ej! Granska din räkning, du ska ju betala. Sätt ditt finger på varje siffra, fråga: Hur kom den hit? Du skall ta ledningen och makten Bertold Brecht

1 Inledning Politisk ekonomi hör till samhällsvetenskapen, kommer från Grekiskan och betyder ordagrant översatt poleteia=samhällsordning och oikonomia=hushållningslag. Den utforskar lagarna för den samhälleliga produktionen och fördelningen av de materiella nyttigheterna på olika stadier av det mänskliga samhället. Grundvalen för varje samhälle är sättet att producera de nyttigheter människan behöver för sin existens. Mat, kläder, bostäder, transport-system etc. När människan övergick från kringströvande till bofast liv, kunde människan övergå från att leva ur hand i mun till att utveckla förmågan att så småningom producera överskott. Och organisera samhällen med arbetsdelning. Några, kanske de vapenskickliga?, började lägga beslag på överskottet. Klassamhället började ta form. Överskott av nyttigheter medför att ekonomin utvecklades. Från slavsamhälle, feodalsamhälle till kapitalism. Under historiens gång har kunskapen och tekniken att producera utvecklats. När nya sätt att producera utvecklas, ökar motsättningar mellan gammalt och nytt. "Utvecklingen är motsatsernas 'kamp". Lenins kommentar till den dialektiska materialismen. Bilden kan ses som en grafisk beskrivning av Marx och Engels dialektiska riska materialism.

2 Övergång från ursamhälle till slavsamhälle skedde mellan 4000 till 2000 milj år f v t. Från Slavsamhälle till Feodalsamhälle i Europa från ca 500. f v t. I Kina, långt tidigare. Övergången från Feodal till Kapitalistiskt produktionssätt från 1700 talet i Västeuropa. I Ryssland, betydligt senare. I dag kan man producera mer än någonsin, i stort sett allt vi alla behöver. Med minskande behov av antal lönearbetare. Ändå är samhället indelat i klasser, där några är ofantligt rika och många är fattiga. Fortfarande en ojämlik värld. Vi behöver förstå vad som driver ekonomi och produktion. Titta på bilderna nedan! Den vänstra bilden beskriver hur det borde vara och den högre hur det ser ut idag. Det kapitalistiska sättet att producera nyttigheter, dvs, varor som har ett bruksvärde, är minst sagt anarkistiskt. Här, där produktionen drivs av spridda producenter, med maximal profit som drivkraft och som arbetar mot en marknad de inte känner, så är dessa inbördes förhållanden utsatta för ständiga störningar.

3 Den Politiska Ekonomin Del 1 Vad bestämmer en varas pris? Den totala samhälleliga arbetstiden som nedlagts under varans framställning. Det brukar anges, i pengar, som cirkapris. För att börja från grunden: Varans bytesvärde Utgörs av den totala samhälleliga arbetstiden som nedlagts under varans framställning jämfört med motsvarande nedlagda arbete för andra typer av varor Ex. För framställning av t ex. 20 m bomullstyg åtgår, säg 10 timmars arbete, inkl bomullsodling, plockning, vävning etc. För framställning av 140 kg vetemjöl åtgår också 10 timmars arbete, inkl sådd, skörd och malning. Hur mycket mjöl ska bonden byta mot 1 m tyg? Med pengar som mellanhand. Pengar används av praktiska skäl som betalningsmedel och mellanled i byteshandeln. Penningvolymen som motsvarar varans bytesvärde har sitt "ursprung" i bytesvärdet för guld. Låt utgå från att tiden för framställning av 10 gram guld motsvara tiden för framställning av 20 m tyg. Alltså 10 timmars arbete. Om vi istället för guld använder mynt av "enklare" metall, så kan vi, förenklat, säga att 1000 mynt motsvarar 10 gram guld. Då skulle 10 timmars mervärdesskapande arbete motsvara 1000 mynt. För att förenkla hanteringen av pengar som mellanhand så kan vi använda papper och skriva 1000 på lappen och som får symbolisera ursprunget guld. Resultatet blir att det åtgår 1 timmes arbete för framställning av 7 kg mjöl. Och 1 timme för framställning av 2 m bomullstyg. Och 100 kr för 1 arbetstimme.

4 Varor-pengar-andra varor Om bonden i stället för att byta direkt med bomullsvävaren, säljer mjöl på öppna marknaden. Hur mycket mjöl måste bonden sälja sälja för för att kunna köpa 1 m bomullstyg? Om nu vävaren slöar lite, tar lite längre tid på sig att producera sitt bomullstyg, säg att det istället tar 15 timmar att väva 20 m tyg. Hur mycket pengar skulle han, vävaren få av bonden då? Under det kapitalistiska ekonomiska systemet. Uppenbart är att det krävs pengar som mellanhand för att den kapitalistiska produktionen ska fungera. Vi har ju försökt förstå hur mycket pengar motsvarar en viss tids mervärdesskapande arbete. För att penningcirkulationen ska fungera i samhället, för att varor ska kunna säljas och köpas, måste det finnas tillräckligt med pengar/sedlar. Värdet på den totala sedelmängden som måste finnas i samhället borde ju motsvara totala samhälleliga produktionsvärdet? Mer om det längre fram. Nu har tekniken medfört att "vi" kan producera varor i stor skala. då inträffar detta: Istället: Pengar-varor-mera pengar Var kommer mera pengar från? Låt oss försöka förstå! Varans totala värde bestäms av den samhälleligt totala nedlagda arbetstiden för varans framställning omräknat i pengar, som vi tidigare försökt visa. För den enskilde kapitalisten t ex bomullsvävaren så innebär det att han får betala för tidigare nedlagt arbete, då han investerar i maskiner, dvs. vävstolar, lokaler, energi och råvaror. Dessa kostnader kallar Marx konstant kapital, K Vidare har vår kapitalist kostnader för arbetarlöner, vilket är variabelt kapital v, eftersom löner varierar, främst beroende på tillgång på arbetskraft. Mera pengar kallar Marx mervärde förkortat till m. Vilket är den samhälleliga totala arbetstiden som nedlagts då varan förädlats minus konstant kapital och minst variabelt kapital.

5 Alltså är varans totala värde w=k+v+m Arbetskraftens värde bestäms av den arbetstid som åtgår för att producera de varor som arbetaren och hans familj behöver för uppehälle och reproduktion Ex: Säg att det åtgår 4 timmar för denna produktion för att ge arbetaren och hans familj möjligheter att överleva och reproducera sig. Om arbetsdagen är 8 timmar så betyder det att arbetaren arbetar 4 timmar för att överleva och resterande 4 timmar jobbar han gratis. De sistnämnda 4 timmarna utgör själva mervärdet. Mervärdeskvot=(m/v)*100 Alltså i vårt fall blir mervärdeskvoten (4/4)*100 =100%. Mervärdeskvoten är ett mått på utnyttjandegraden/utsugningen av arbetaren. Verktyg, maskiner, kunskap, utvecklas hela tiden. Det kallas Produktivkrafter. Processen minskar behovet av arbetskraft i förhållande till volymen som produceras, Detta på grund av att konkurrerande väverier också vill sälja bomullstyg. Men då, för att få övertag, större marknadsandelar än konkurrenten, så tvingas han producera sitt bomullstyg lite billigare. dvs, producera mer på kortare tid än sin konkurrent. Han måste investera i ny teknik. Dvs. Konstanta kapitalet K ökar gentemot det variabla, v. Om han inte vill bli utkonkurrerad. Ett värde på förhållandet mellan det konstanta kapitalet och det variabla kallas profitkvot. (OBS! kolla "Och kapitalistens sätt att räkna räntabiliteten".) Profitkvot P`=(m/K+v)*100 Ökar konstanta kapitalet i förhållande till lönekostnader, det variabla kapitalet, så minskar profitkvoten. Vi får en fallande profitkvot. som brukar benämnas: Profitkvotens fallande tendens. (Se artikel sid 20). Eftersom kapitalisten tvingas, på grund av konkurrens, med jämna mellanrum investera i mer teknik, dvs bättre teknik och maskiner. Vilket benämns produktivkrafter. Det medför att produktionen blir allt mer automatiserad och behovet av arbetskraft minskar. Vilket är lönenedpressande.

6 Betänk följande: "en långt driven automatisering, frikopplad från välfärden, har medfört att behovet av arbete aldrig varit mindre." (Roland Paulsen)

7 Arbetskraftens värde uttryckt i pengar=arbetskraftens pris, kallad nominell lön. Reallön arbetslönen=arbetarens existensmedel. Vad bestämmer reallönens storlek? Relativ lön =arbetslönens storlek i förhållande till profiten. Lönens utveckling Som statistik kan vi se den som andel av nationalinkomsten. Som ex. 1870 var relativa lönekostnaden 60% av nationalinkomsten. Hur stor var relativa lönekostnaden 2016? Något att Googla på! Nu har vi gått från hantverksproduktion varor-pengar-andra varor till industriell produktion dvs. pengar-varor-mera pengar. Vi har också förstått hur konkurrensen mellan tillverkare har drivit på utvecklingen av tekniken för varuproduktion. Produktivkrafternas utveckling Ett begrepp till: Kapitalets organiska sammansättning är förhållandet mellan konstanta kapitalet och variabelt kapitalet.. K/v

8 Bara några små uppgifter Vid tillverkning av t ex. bromsskivor och bromsok till fordon. För verksamheten har investerats i lokaler, maskiner, råvaror etc. till ett värde av 1000 miljoner kronor. Avskrivningstid bedöms till 10 år. Dvs 1000 milj/10=100 milj. kr /år Maskiner etc. 100 milj.kr/år Energikostnader 2 milj.kr/år Inköp av råvaror för förädling 50 milj. kr/år Fasta kostnader som Marx benämner K Totalt 152 milj kr/år Här arbetar 80 personer med mervärdesskapande förädlingsarbete. Produktionen beräknas till 150 000 par bromsskivor och bromsok/år. Arbetstiden är 8 timmar per dag. Månadslön för arbetaren är 22 000 kr/månad med tilläget 42% för sociala utgifter. Alltså 22000 kr *1.4=33000 kr. Totalt för 80 arbetare=33 milj/år. Det som Marx kallar variabelt kapital, v. Priset måste sättas till 2500 kr/par bromsskivor och bromsok. Totalt intäkter=150 000*2500=375 milj.. Vad blir mervärdet? w=k+v+m m=. Vad blir mervärdeskvoten? m =(m/v)*100 i % m = m` är den tid som arbetaren jobbar gratis.för sin egen försörjning arbetar hen 8 timmar -m =2,25 timmar Praxis att redovisa i % alltså m+*100= % Vad blir profitkvoten? P =(m/c+v)*100 P = % Nu har efterfrågan på bromsskivor ökat och marknaden kan klara minst 300 000 par bromsskivor och bromsok/år. Råvarokostnaderna dubleras till 100 milj. Energikostnader " " 4 milj Tvåskift införs vilket innebär ytterligare 80 anställda. Med samma lön. Variabla kapitalet blir då det dubbla. alltså 66 milj. kr.

9 Beräkna totala intäkterna. Priset / par bromsskiva och bromsok är fortfarande 2500 kr. w=k+v+m Beräkna mervärdet. m= Vad blir mervärdeskvoten nu? m =(m/v)*100 m = % Vad blir profitkvoten nu? P =(m/c+v)*100 P = % Nu har ägaren, kapitalisten, utsatts för konkurrens. En annan tillverkare säljer bromsskivor och bromsok för 1250 kr paret. Nu måste han bestämma sig, investera eller bli utkonkurrerad. Företaget tvingas automatisera tillverkningen. Kostnad 840 miljoner med avskrivning på 5 år. De nya maskinerna har en kapacitet på 600 000 / par bromsok och bromsskivor./år. Det krävs att maskinerna producerar dygnet runt. Nu behövs bara 5 anställda. En per skift/5skift. Fast kostnad för maskiner 168+152=320 mijl/år Råvaror 200 milj/år energi 8 milj/år Tot 528 milj/år Arbetskostnaden, med samma lön som tidigare blir 5*400 000=2 milj kr. För att kunna konkurrera beräknas priset till 1900 kr/par bromsok och skivor Inkomsterna för 500 000 bromsdetaljer*1200=600 milj.kr. Beräkna mervärdet w=k+v+m m`= Vad blir då mervärdeskvoten? m =(m/v)*100 m`=3500%

10 Och vad blir profitkvoten? P =(m/c+v)*100 P = % Begreppet den genomsnittliga profitkvoten innebär att på grund av konkurrens jämnar "överpriser ut sig. Ska vi gemensamt försöka sammanfatta vad som påverkar varans pris, lönens inverkan, mervärdes och profitkvoten? När profitkvoten faller: vad kan kapitalisten göra för att motverka tendensen och vad händer om kapitalisten automatiserar helt. Alltså producerar helt utan lönearbetare? Se artikel sidan.20 Kan vi se ett samband mellan mervärdeskvotens ökning och profitkvotens fall? Ytterligare några begrepp som behöver belysas. Pengar blir kapital När pengar investeras i produktionsmedel Kapitalisten har även andra kostnader utöver kostnader som ingår i det Konstanta kapitalet. Det är administrativa kostnader, såsom t ex bokföring, lönehantering, inköp och utbetalningar. Dessutom kostnader för reklam och försäljning av varorna. Handlarens omkostnader och vinst. Dessa kostnader tillför tyvärr inte varans totala pris något. Omkostnaderna påverkar ju inte varan på något vis. Kostaderna finns i det som brukar anges som cirkapris/ordinarie pris. Dvs. W som är summan av k+v+m Alltså måste vår kapitalist betala med det mervärde, dvs värdet på den tid arbetaren jobbat gratis. Alltså med produktionsöverskottet. Här tillkommer ytterligare en sak. Transport från fabrik till affären.

11 Hur är det med denna kostnad. Tillför transporten ytterligare höjning av varans pris? Dvs. är transport mervärdesskapande arbete? Från lönearbete dras skatt till staten. I Sverige får staten 95% av inkomsterna från lönearbetet. 5% från produktionsöverskottet/mervärdet. Kapitalistiska kriser, Om vi nu tänker vidare: kapitalisterna, de som äger t ex. bomullsväverierna, och/eller bromsskivefabriken, kommer ju att, för att kunna sälja sina produkter, i konkurrens med andra tillverkare av samma varor tvingas investera sitt produktionsöverskott i nytt kapital i all oändlighet. Vilket ju borde leda till att bomullstyger bara blir billigare och billigare. Oh my gud. Va fiffigt. Eller? finns hinder på vägen? I så fall, kan du förklara? Kapitalackumulation Under den kapitalistiska epoken. Kan vi diskutera oss fram till varför kapital och pengar ackumuleras? Ytterligare några diskussionsfrågor: kapitalisten har ibland behov att låna pengar. Orsaken är att det uppstår behov, för att hålla produktionen igång under tiden som varorna säljs. först då kommer pengar in. D vs "mera pengar" än han satsade. Därför kan han behöva låna under tiden. (Här har kapitalisterna utvecklat något man kallar "kapitalets rationella användning" Populärt kallat just in time.)

12 Här uppstår Bankernas roll i det kapitalistiska systemet. Var kommer pengarna ifrån, som banken lånar ut till kapitalisten? Här behöver vi fundera över vad som är oklarheter med det vi hittills berört.

13 Del 2 Den speciella varan pengar Pengar som 1 värdemåttt. 2 Pengar som cirkulationsmedel 3 ackumulationsmedel 4 betalningsmedel 5 internationella pengar 6 reservvaluta 1 Värdemått Värdet på papperspengar försökte vi tidigare visa, motsvarar en viss mängd guld, som i sin tur motsvarar en viss mängd arbete. 2 Pengar som cirkulationsmedel. För att förklara/förstå så utgår vi från värdet på alla varor som produceras i samhället under ett år. Eftersom varorna inte produceras samtidigt så kan vi tänka oss att en fjärdedel av varorna cirkulerar samtidigt. Se diagram nedan. (Då inser vi att även gamla pengar har kvar sitt värde.) Här ska inte räknas in krediter, d vs lån på värdet av framtida produktion. Hur mycket sedlar behövs för att upprätthålla varucirkulationen Värdet på alla varor som produceras under ett år 3 000 Penningvärdet som krävs för varucirkulationen under ett år, i vårt fall 1/4 av årsproduktionen. 750 Värdet på alla varor som produceras under ett år Penningvärdet som krävs för varucirkulationen under ett år 750,00 3 000,00

14 Inflation Hur mycket papperspengar som än ges ut representerar de bara referensvärdet av den guldmängd som behövs för varucirkulationen. Om staten av olika anledningar bestämmer sig för att trycka upp mer sedlar än vad vi visat ovan, så minskar reallönen. Alltså går det åt mer sedlar för samma mängd guld, för samma mängd/tid för arbete. Dvs. arbetarklassens (löntagarens) köpkraft minskar då den får ut samma lön som tidigare. Åtgärden är ett sätt att genom statens skuld öka utsugningen av arbetarklassen. Åtgärden kallas inflation. Ett annat sätt att åstadkomma försämring av penningvärdet är att staten devalverar. Dvs. minskar värdet på den inhemska valutan gentemot utländska valutor. Utrymme för diskussion. Kapitalets ackumulation och proletariatets utarmning. Var kom pengar/kapital från då industrialismen/kapitalismen växte fram? Hur ackumuleras kapital/pengar idag? Låt oss prata om innebörden av ordet finnansialisering. Pengar som betalningsmedel Som betalningsmedel används pengar vid köp på kredit. Och vid betalning av skatt. Förbindelserna mellan de olika varuproducenterna gör dem beroende av varandra. Med pengarnas funktion, när många varuproducenter köper t ex råvaror på kredit, eller är underleverantörer och några inte kan återbetala i tid inverkar det på hela kedjan. Så stärks möjligheten av kriser som ligger i pengars funktion som cirkulationsmedel.

15 Internationella pengar Pengar används som cirkulationsmedel i omsättningen/cirkulationen mellan länder. Här uppträder pengar i sin ursprungsform. Som guldstänger. Men stämmer detta idag? Se artikel sid 23. Hur fungerar handeln mellan länder? Reservvaluta (Läs artikel sid 23) Vad är själva vitsen med reservvaluta? Reallönens fall Marx har alltid utgått från arbetarklassen i sin helhet inklusive den ökande andelen utan arbete. Den borgerliga statistiken räknar inte in arbetslösa, sjukskrivna, lågavlönade, timanställda i sin statistik. Där räknas in direktörslöner, högavlönade och "välavlönade" lönearbetare. Marx påpekar att "kapitalisten hela tiden strävar efter att sänka lönen". Så sker per automatik i takt med den fortgående effektiviseringen. Där färre händer utför allt mer. Så, tolkar vi Marx rätt så betyder det att arbetarklassen som helhet får sänkta löner. Som exempel: Under 50-talet var som regel bara mannen lönearbetare och familjeförsörjare. I dag, i parförhållande, arbetar båda som lönearbetare för att försörja familjen. Statsskuld och Privatskulder en tillgång för vem? (Mer under del 3.) Nationalinkomsten Den samhälleliga totalprodukten och följaktligen också nationalinkomsten, skapas av arbetare, som är sysselsatta i grenar av den materiella produktionen. Till dessa hör alla grenar där det skapas materiella nyttigheter: industri, jordbruk, byggnadsverksamhet, transport, energiproduktion osv. Den samlade massan av materiella nyttigheter som produceras i samhället under loppet av t ex. ett år, utgör den samhälleliga totalprodukten. Bruttoprodukten. (Apropå jordräntan i den grafiska bilden nedan, så är det jordbruksarende som bonden betalar för annans mark som han brukar.)

16 Fördelningen av nationalinkomsten. (OBS! Siffrorna är hittepåvärden.) Hur ser fördelningen ut i dagens Sverige? Kan vi undersöka? Samhällelig Nationalprodukt 3000 miljarder Variabelt kapital 300 Lön till industriarbetarna 300 Nationalinkomst 1000 Profit åt industrikapitalisterna 300 Ersättning av förbrukat konstant kapital 2000 Mervärde 670 Handelsprofit 100 Räntor 65 Jordränta 165

17 Graferna nedan visar en tydlig gräns för vad som är lönsamt att producera. Gränsen bestäms av köpkraften. Det som produceras över denna gräns betalas dels med mervärde och dels med skatteintäkter. Vad betalas med skatteintäkter (indirekt lönearbete) och vad som betalas med mervärdet.( Lönearbetarnas gratisarbete)?

18 Den grundläggande motsättningen i det kapitalistiska produktionsättet. Den kapitalistiska produktionsordningen har utvecklats över nationsgränserna. Produktionen är global. Där många produktionsenheter är beroende av varandra. De ekonomiska förbindelserna mellan enskilda fabriker och hela länder ökar. Produktionen socialiseras. Samtidigt som ägandet/makten över produktionsmedel koncentreras till stora monopol. I takt med monopolisering så kan monopol inom olika sektorer sätta högre priser än produktionskostnaden. Frågan blir då: Påverkas högre prissättning på grund av monopolställning, nationalinkomsten/ det totala mervärdet i världsmåttstock? Ja Nej Motivera! Enligt borgerliga ekonomer så används begreppet BNP (bruttonationalprodukten). Vad räknas in i BNP-värdet?

19 1 Handelsprofiten 2 Cirklationskostnaderna Del 3 Handel, kredit och penningcirkulation 3 Formerna för den kapitalistiska handeln 4 Utrikeshandeln 5 Lånekapital 6 Ränta och företagaren-räntefoten och dess tendens att sjunka 7 Kreditens former. Bankerna 8 Aktiebolag. fiktivt kapital 9 Penningcirkulationen i mellan de kapitalistiska länderna.

20 Ett praktiskt fall, beträffande profitkvotens fallande tendens LEDARE.KAJSA EKIS EKMAN. 2016-08-29 11:14 Därför faller lönsamheten för ägarna Vad som händer är inget annat än den gamla lagen om profitkvotens fallande tendens, skriver Kajsa Ekis Ekman om krisen för mediebranschen. Plötsligt har ett helt samhälle upptäckt att de som äger våra tidningar är kapitalister. Medan författare, politiker och lokala tidningsläsare talar om värdet av lokaljournalistik och demokrati, talar Mittmedias ägare om produkter. Deras produkter ger inte den önskade vinsten, alltså lägger de ner. Hur många människor som än med darrande röst åberopar humanistiska värden, kan inte förändra det faktum att ägarna är kapitalister och att deras mål är vinst. Detta märktes inte under de goda åren då kunde tidningschefer som Herbert Tingsten och Olof Lagercrantz skriva volymer om sitt redaktionella arbete utan att en enda gång nämna pengar. De levde och tänkte som fristående intellektuella; om än inte politiskt, så åtminstone ekonomiskt. Men nu faller tidning efter tidning. Över hela väst är informationsbranschen i kris mitt i den ålder som döpts till informationens. Vad är egentligen denna tidningskris? Hur kan man förstå det paradoxala faktum att ju mer en bransch anammar teknisk utveckling, desto sämre går det för den? Borde det inte vara tvärtom?

21 Vad som händer är inget annat än den gamla lagen om profitkvotens fallande tendens. Denna marxistiska lag har varit frånvarande från debatten om tidningskrisen, och när den debatteras annars är den ofta missförstådd (delvis på grund av att man ofta missar att Karl Marx talade om en mängd motverkande faktorer som gör att denna ekonomiska lag inte är så total som dess uttolkare velat tro). Vad är då grejen? Jo, det som skapar värde i ett kapitalistiskt samhälle, och det som ger kapitalisten hans vinst, är arbete. Pengar är inget annat än ett mått på mänskligt arbete när vi säljer eller köper något byter vi arbetstimmar med varandra. Tidningar brukade vara dyra och därmed vinstbringande eftersom det låg så mycket arbete nerlagt i dem. För att medborgarna skulle kunna veta vad som hänt i världen behövdes inte bara journalister, utan typografer, sättare, tryckeriarbetare, transportarbetare och många fler. Tidningens värde bestod alltså i det genomsnittliga priset på allt detta arbete sammanlagt. När den digitala revolutionen kom, blev hela distributionen så gott som gratis. Tidning efter tidning anammade detta då det till en början innebar konkurrensfördelar att även finnas på nätet. Men efter ett tag sjönk naturligtvis värdet på nyhetsartikeln. En produkt som inte innehåller arbete kan inte heller säljas dyrt. Precis som i musikbranschen. Det är därför teknisk utveckling gör att lönsamheten faller. Ju mer maskiner (konstant kapital) som används i produktionen av en vara jämfört med mänskligt arbete (variabelt kapital), desto mindre går att tjäna på denna vara. Varför tenderar då företag att ersätta arbetare med maskiner så fort de kan? Jo, därför att den första kapitalist som gör detta tjänar multum. Priset på produkten är ju fortfarande baserat på att folk antar att den görs manuellt, och den första som tillverkar den med en maskin kan hålla ett högt pris. Men nästa kapitalist som köper maskinen sänker priset ytterligare, nästa ännu mer och så vidare. Snart tjänar man inte mer än för att betala inköpet av maski

22 nen. Och maskiner går inte att suga ut. Att fortsätta tillverka manuellt går inte heller då folk nu förväntar sig ett pris baserat på att det görs automatiskt, och ingen mer än finsmakare vill betala skyhöga priser bara för att något är handgjort. Detta är precis vad som hänt tidningarna. Det går ju inte att exploatera en dator, och i stort sett det enda arbete som i dag ligger nerlagt i en artikel är journalistens. Det har inte gått snabbare att utföra. Det tar fortfarande lika lång tid att åka till ett krigshärjat område, sätta sig in vad som händer, lära sig språket eller skaffa tolk och ta ställning till alla skiftande utsagor. Men det utbildas fler journalister än någonsin och alla tycker sig vara journalister i en tid när det tekniska blivit så enkelt. Sidor dyker upp på nätet som görs helt gratis och som säger sig vara journalistiska arbeten. Vilket gör att tidningarna härmar dem och avskedar ännu fler: bort korrespondenter, korrläsare, redaktörer, redigerare och fotografer. Snart ser våra äldsta tidningar ut som skoltidningar från 8:an. Alltså: om man kan göra hela arbetet i stort sett gratis, kan man inte längre tjäna på det. Tidningsläsare vill inte byta sin arbetskraft mot något som inte innehåller arbetskraft. Annonsörerna sviker därmed också. Och så sjunker vinsten, och när den sjunker har produkten inget existensberättigande för kapitalisten. På samma sätt skulle taxibilar som kör sig själva knappt löna sig: de skulle till slut inte inbringa mycket mer än vad det kostade att köpa en bil och underhålla den. Så långt ekonomiska lagar. Sedan kan vi ju tycka att vi har rätt till kunskap om vår omvärld. Bara en sådan sak som att veta vilka som bestämmer i kommunen, om våra företag släpper ut miljöfarligt avfall eller om en skola ska läggas ner. Vi kanske menar att detta har ett värde utöver vad ett företag kan tjäna på att sälja den informationen till oss. Men då måste tidningarna tas över av det allmänna. Eller så får SVT:s uppdrag utökas till att gälla tryckt media. Att böna och be kapitalisten att inte agera som en kapitalist är dock ganska lönlöst.

23 Världens reservvaluta. Dollarn är ännu världens reservvaluta och har en dominerande roll i IMFs valutapolitik sedan 1981. "Ska Kina och Ryssland knäcka dollarn med Petroyuan knuten till guld"? För USA och dess strävanden för global hegemoni har dollarns ställning avgörande betydelse. Det beror på dess ställning som petrodollar, dess roll som reservvaluta och Nixons beslut 1971 att inte längre göra dollarn konvertibel till guld. 1973 skedde avtal mellan OPEC, Saudiarabien och USA att sälja olja uteslutande i dollar. Den globala efterfrågan på dollar är kopplad till andra länders behov att äga dollar för att kunna köpa olja och andra varor. Läget med dollarn som världsvaluta har lett till stor instabilitet och till en katastrofal ekonomisk politik, som krascherna år 2000 och 2008. Dessutom kan USA:s Federal Reserve att trycka dollar praktiskt taget utan gränser och med detta finansiera USA:s krig. De upprepade misslyckade försök att erövra och kontrollera länder som Afghanistan, Georgien, Irak, Libyen, Syrien, Donbass, Nordkorea, Egypten, Tunisien, Jemen och Venezuela har haft betydande effekt på bedömningen av USA:s militära makt. För Kina, Iran och Ryssland, liksom för andra länder, har dollarisering blivit en pressande fråga. Iran, Indien och Ryssland, har ofta handlat fossila bränslen i utbyte mot varor och därigenom kringgått amerikanska sanktioner. Den största förändringen under de senaste 40 åren är att Peking köper gas och olja från Ryssland genom att betala i yuan, som Moskva snabbt kan konvertera till guld tack vare Shanghai International Energy Exchange. Denna gas-yuan-guldmekanism signalerar en revolutionerande ekonomisk förändring genom att dollarna överges som handelsvaluta. Kadaffi, Lybiens förre ledare, hade före landet bombades av USA-alliansen världens största guldreserv. Och Kadiffi hade ambitionen att skapa en Afrikansk valuta som motvikt mot Petrodollarn. Likadant Irak och Husein började handla olja med Euro. Båda staterna nu slagna i spillror. Orsak USA:s desperata krigföring för att behålla världsherraväldet.

Kort sammanfattning om den politikka ekonomin under kapitalismen. Pengar- varor-mera pengar. Mera pengar kommer från mänskligt arbete där arbetaren arbetar del av dagen grätis åt kapitalisten. Konkurrens mellan kapitalister medför att varje kapitalist strävar efter att korta tillverkningstiden med ny teknik. Resultatet blir att "fasta" kostader ökar och behovet av arbetskraft minskar. Vilket påverkar profiten negativt för kapitalisten. Kapitalismen kräver ständig tillväxt, vilket leder till överproduktion. Nationalinkomsten består endast av produktionen av materiella nyttigheter som skapats av mänskligt arbete.