Vägar till ett dynamiskt näringsliv Bryt mot normen öka tillväxten och bidra till Blekinges utveckling
Anna Norlin, Tillväxtverket: Kvinnors tillväxtvilja starkare än mäns 77 procent av kvinnor som driver företag vill att deras företag växer. Motsvarande siffror för män är 72 procent. Ändå har männen lättare att få stöd till att utveckla sina företag än kvinnorna. Det berättade Anna Norlin, Tillväxtverket, vid mötesplatsen Vägar till ett dynamiskt näringsliv på BTH i Karlskrona. Tillväxtverket har regeringens uppdrag att främja kvinnors företagande. Det finns 65 miljoner per år för att arbeta med dessa frågor, framför allt på regional nivå. Anna Norlin bidrog med kunskap om potentialen i kvinnors företagande. Tillväxtviljan hos kvinnor är alltså starkare än hos männen. Forskarna Jeaneth Johansson och Malin Malmström vid Luleå tekniska högskola har visat att 38 procent av männen och 53 procent av kvinnorna får nej, när de söker offentlig finansiering till sina företag. Männen beviljas i genomsnitt 52 procent av beloppet de söker och kvinnorna får 25 procent, berättade Anna Norlin. Normen för hur man beskriver kvinnors och mäns företagande skiljer sig också åt. När männen beskrivs som unga och lovande beskrivs kvinnor som unga och oerfarna. När män beskrivs som risktagande beskrivs kvinnor som i behov av stöd, sa Anna Norlin. Gamla normer lever kvar starkt. När kvinnor som driver företag beskrivs så framhålls ofta deras utseende, deras familj och svårigheterna att få ihop livspusslet. Sådana är sällan beskrivningarna av män som driver företag. Lite mer statistik från Anna Norlin: Under perioden 2006 2010 ökade kvinnors företagande med 13 procent i Sverige. I Blekinge var motsvarande siffra 14 procent. Samtidigt ökade omsättningen i kvinnors företag med 38 procent och lönerna med 44 procent. Anna Norlin vill bredda vägen till företagande för alla. Kvinnors företagande är en tillväxtfråga. - Vårt arbete är långsiktigt, gemensamt och i behov av förebilder. Vägar till ett dynamiskt arbetsliv Region Blekinge Dnr: 200-182-2011 Rapport från seminarium 2013-01-30 2013-02-05/catros Denna skrift är en rapport från mötesplatsen Vägar till ett dynamiskt näringsliv vid BTH i Karlskrona den 30 januari 2013. Foto: Johan Holmgren, Region Blekinge Produktion: Abeba + RÖD Kontaktperson: Catharina Rosenquist, Region Blekinge Programmet Främja kvinnors företagande drivs av Tillväxtverket och ska skapa tillväxt genom att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. Läs mer på www.tillvaxtverket.se/ kvinnorsforetagande
Peter Kempinsky, Kontigo AB: Kvinnor behövs i intäktsbasen Forskning visar att jämställdhet ökar tillväxten i samhället. Intäktsbasen i Blekinge består i hög grad av företag som drivs av män och sysselsätter män. Vi har en könssegregerad arbetsmarknad. Det behövs fler kvinnor i intäktsbasen, hävdar Peter Kempinsky, som har gjort en förstudie åt Region Blekinge. Peter Kempinsky på Kontigo AB har under 2012 gjort en förstudie för att utveckla det företagsfrämjande systemet i Blekinge. Syftet har varit att kvinnor och män ska få tillgång till stöd på lika villkor. Och andelen kvinnor som driver företag inom intäktsbasen ska öka. Intäktsbasen är enkelt uttryckt de företag som säljer utanför Blekinge. Peter Kempinsky konstaterar att det finns en dynamik i Blekinges näringsliv. Idag är det helt andra företag som utgör Blekinges intäktsbas än för 60 år sedan. Sannolikt är det helt andra om 60 år. Hälften av de 350 företagen i intäktsbasen i Blekinge är i tillverkningsindustrin. Det är unikt för Blekinge. Att det är sådan dominans av män som arbetar i intäktsbasen leder också till att det är män som startar de flesta företag i intäktsbasen. Även företagandet blir könssegregerat, säger han. På frågan om vilka hinder som finns för tillväxt i Blekinge svarar många företagare lagar och myndigheter. De anser också att den lokala marknaden är för liten. Positiva faktorer är ett välutvecklat nät av företagsfrämjande aktörer. De finns i alla kommuner. Blekinge Tekniska Högskola anges också som något positivt. Medkrafterna finns tyvärr dock främst på ett retoriskt plan. Det är mer ord än handling, anser Peter Kempinsky. Han ser också ett begränsat handlingsutrymme för att främja kvinnors företagande. Det saknas både resurser och riktlinjer. Peter Kempinskys förslag till förändringar är följande: Integrera jämställdhet i de företagsfrämjande aktörernas ordinarie verksamhet Utveckla med mätbara och könsuppdelade mål. Satsa på nya branscher, där kvinnor i större utsträckning är verksamma. Det kan vara turism och besöksnäring, kreativa näringar och företagstjänster. Lyft fram regionala företag som kvalificerade samarbetspartner och underleverantörer till intäktsbasen. Lyft fram de exempel som finns på företag som drivs av kvinnor i intäktsbasen. Eftersom Blekinge har en liten befolkning, samverka med Smålandslänen. Hela förstudien finns på Region Blekinges webbplats under: Det här gör vi/näringslivsutveckling och fliken Främja kvinnors företagande.
Kom tillbaka en annan dag! Publiken fick skriva om Sanna Turesson från Forumbyrån gestaltar en kvinnlig företagare som kommer till banken för att låna pengar till tillverkningen av ett avancerat näringspulver. Med sig har hon en liten dotter. Banktjänstemannen är fördomsfull och okunnig. Så här kan det gå till i verkligheten, ansåg publiken som fick chansen att ändra manuset. Forumbyrån spelar upp tre scener ur en kvinnlig företagares liv: ett företagsmingel, ett besök på banken och en intervju. Störst gensvar väcker bankbesöket. Företagararen Sanna kommer in till bankens handläggare med ett litet barn i en sele på magen. Hon förklarar att dagis har studiedag och hennes man är upptagen på sitt håll. Du kanske kan komma en dag när dagis är öppet, säger banktjänstemannen. Han avslöjar snabbt sitt bristande engagemang i sina egna barn, som han hävdar aldrig var sjuka. På kort tid avslöjar han också sina egna fördomar om kvinnors företagare. Han utgår att kvinnor möjlighen driver frisersalonger eller säljer glasögon. Sanna har i förväg försett banktjänstemännen med en beskrivning av hennes företag. Hon är nutritionist och har arbetat som näringsexpert internationellt. Hon har ett bra nätverk i livsmedelsbranschen i Europa, både när det gäller distribution och marknad. Tjänstemannen har inte läst Sannas beskrivning av sitt företag. Och när han förstår att det har med mat att göra utgår han från att det handlar om barnmat eller bantningspulver. Och, nej, Sanna kan inte få låna något. Det anses för riskabelt. Du kan väl tala med dina europeiska väninnor. Eller jag har ett annat tips: Almi har en kvinnopott, där det går att få några tiotusen
bankens genusmanus kronor. När du har fått det kan du komma tillbaka så kanske jag kan låna ut lika mycket, säger han. Besviken lämnar Sanna banken. Efter en stunds eftertanke får publiken chansen att vara med och göra ett nytt manus till scenen. Forumbyrån gör en snabbrepris och publiken får stoppa föreställningen för att ändra handlingen. Jämställdhetskonsult Ylva Särnmark stoppar föreställningen tidigt. Det är frustrerande att se detta. Vi kvinnor ska inte behöva anpassa oss till männens normer för att kunna starta företag, säger hon. Micke Gunnarsson från Barnatro AB avbryter och får hoppa in och spela upp sin version av scenen. När banktjänstemannen avslöjar att han inte har läst Sannas presentation av företaget bryter han: Då ska vi boka en tid, så att du får en chans att sätta dig in i detta, säger han. Några ur publiken befarar att det är svårt för Sanna att vara tuff mot banktjänstemannen eftersom hon är så beroende av honom. Andra tycker att hon ska byta bank. Inger Danilda från Encounter AB griper in och spelar upp scenen på ett helt annat sätt. På ett vänligt sätt tar hon kommandot över samtalet. Hon satte dit honom, men gjorde inte bort honom, kommenterar någon. Behovet av jämställdhetsutbildning i bankerna kommer upp: Det har vi haft, men jag var på semester den dagen, kommenterar banktjänstemannen.
Gertrud Wieselblad, Gertrud Solutions AB: Resan från sjuksköterska till koncernchef Gertrud Wieselblad har gjort resan från sjuksköterska till koncernchef, vd, majoritetsägare och idéspruta. Hennes koncern växer och hon har utsetts till årets företagarkvinna i Karlskrona 2012. Ändå tyckte inte banken att det är bra att jag är majoritetsägare. Nu byter jag bank, berättar hon. Gertrud Wieselblad strålar av energi när hon berättar om sin resa från Gubbträsk till Karlskrona och från jobbet som sjuksköterska till koncernchef. Min resa började 2004 hemma i Bergåsa. Jag hade turen att få en chef jag inte trivdes med och valde att starta eget istället. Den första erfarenheten var att jag klarade uppgiften att inte tjäna pengar till försörjningen varje, dag berättar hon. Hennes man utbildade sig till massör och Gertrud själv utbildade sig till coach. Hennes företag fick alltfler ben. Jag tycker att det är roligt att starta nya företag. Jag är ingen förvaltare, säger Gertrud. Gertrud Wieselblad fick idén att börja hyra ut seniorer. Hon annonserade först efter seniorer och fick direkt 80 svar. Intresset för att hyra seniorer var också stort. Det är en fantastisk känsla när företaget börjar växa, konstaterar hon. 2010 startade hon Gertrudcare och började sälja både hemtjänst och RUT-tjänster med ledordet ansvar. Hon lovade sin man att inte starta något nytt företag under hela 2011. Men i april 2012 var det dags för en ny verksamhet igen. Då startade hon Gertrudcare i Kristianstad. Idag har Gertrud sammanlagt 45 anställda. Att män och kvinnor behandlas olika har hon känt av flera gånger. Hon är klart irriterad över debatten om vinster i välfärden. Varför är det OK att en man som är upphandlad av en kommun för att utföra grävmaskintjänster kan ha en vinstmarginal på 25 procent utan att någon reagerar trots att det också är skattepengar, undrar hon. Och berättelsen om banken som inte vill att hon ska vara majoritetsägare stör henne. Ingen skulle reagera över att en man är majoritetsägare i ett motsvarande företag, hävdar hon. Läs mer på www.gertrudcare.se
Christina Franzén, Näringslivets ledarskapsakademi: Att se kön istället för kompetens hindrar tillväxt Att se kön istället för kompetens är ett hinder för tillväxt. Det hävdar Christina Franzén som driver företaget Näringslivets ledarskapsakademi. Ett bra exempel är företaget Indexator. Där har ett nytt genusperspektiv lett till att allt från leveranssäkerhet till lönsamhet har förbättrats, berättar hon. Som namnet antyder bedriver Näringslivets ledarskapsakademi egen forskning, bland annat i genusfrågor. Christina Franzén driver också konkret förändringsarbete. Hon berättar medryckande om exemplet Indexator, ett företag i norra Sverige med en tillverkning av skogsmaskiner. Indexators kontakt med Näringslivets ledarskapsakademi grundade sig på ett behov av en breddad rekrytering. Vid första besöket fick vi höra att här kan inga kvinnor jobba samtidigt som vi var förvånade över den rena och fina arbetsmiljön, berättar Christina Franzén. Nu har andelen kvinnor i Indexators fabrik ökat från noll till 26 procent. Stämningen i företaget har blivit helt annan. Plötsligt finns det mörkhyade män i fabriken. Och 75 procent av de anställda anser att det är viktigt att män och kvinnor delar på föräldrarledigheten. Den nya mångfalden i fabriken har gett många konkreta resultat. Nu har allt från leveranssäkerhet till resultat förbättrats, säger Christina Franzén. Ett annat av hennes exempel är Hudiksvalls sparbank. Där arbetade 70 procent kvinnor, men inte med samma sak som männen. Cheferna var män. Och det var män som arbetade med mer statusfyllda uppgifter som företag och det som kallas private banking, rådgivning åt dem med mycket pengar. Myten i banken var att kvinnor inte vill utvecklas och göra karriär, berättar Christina Franzén. Nu är inställningen i företaget en helt annat och Hälsinglands sparbank har vunnit finansbranschens jämställdhetspris. Det avgörande är ledningens förståelse på alla nivåer. Genusmedvetenhet stärker företagets konkurrenskraft, hävdar Christina Franzén. Hon hävdar att ett stort problem är att vi är för nöjda. Vi tror att vi redan är världsbäst på genusfrågor och att det inte finns mycket kvar att göra. Det är viktigt att förstå varför vi ska arbeta med genusfrågor. Det handlar om hur vi ska leva våra liv, säger Christina Franzén. Läs mer på www.ledarskapsakademi.se
Kvinnors företagande handlar inte bara om tillväxt Mötesplatsen Vägar till ett dynamiskt näringsliv kom mycket att handla om att kvinnors företagande leder till tillväxt och lönsamhet. Är det bara för tillväxten vi ska jobba med jämställdhet, undrade moderatorn Eva Wittbom i slutdebatten. I slutdebatten medverkade förutom föredragshållarna även Anders Cronholm, vd på BBI och Martin Åkesson, vd på Almi. Det krävs mångfald och kunskap om genusfrågor för tillväxt. Idag har vi inte den kunskapen, men vi måste skaffa den, reflekterade Martin Åkesson. När man ska anställa en projektledare tycker jag att det är bra att tänka på en trebarnsmamma. Hon är van att hålla i många trådar samtidigt, sa Anders Cronholm och tillade att frågan är hur vi gör verkstad av detta. Christina Franzén ansåg att de företagsfrämjande organisationerna måste ha kunskap och medvetenhet om normen. Annars måste vi kvotera, ansåg hon. Peter Kempinsky hävdade att problemet är att vi vet, men vi gör inget. Alla aktörer behöver gå igenom den process som Christina Franzén har drivit tillsammans med Indexator, sa han. Vi behöver börja redan i skolan och fostra barn till entreprenörer, inte nödvändigtvis företagare, ansåg Gertrud Wieselblad. Peter Kempinsky förutspådde att utvecklingen för innovationer kommer gå från tekniska prylar till samhällsutmaningar och då är det viktigt att alla är med. Eva Wittbom frågade om det är bara tillväxten som gör att vi måste arbeta med frågor som gör jämställdhet. Är det människan eller intäktsbasen som är viktig? De flesta var eniga om att det är samma fråga som har olika sidor. Tillväxt behövs. Men min erfarenhet är att det som tar tag i oss och får oss att arbeta med de här frågorna är det som berör oss som människor, sa Christina Franzén.