Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin 2010



Relevanta dokument
Attityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo

Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron

Om rovdjur och förvaltningen av dem. så tycker länets jägare med jakthund

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Frågor och svar angående vildsvin

Idag finns sannolikt fler än vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha vildsvin i Sverige

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Hjortdjurens bete på gröda

Rapport: Enkätundersökning av offentlig upphandling i Sveriges kommuner

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS HANDLINGSPLAN FÖR VILDSVIN

Målgruppsutvärdering

Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017

Hälsa och kränkningar

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Synen på älg & skogsskador

Vad tycker Du om oss?

5. Praxisundersökning

Frågor och svar angående vildsvin

590 elever har besvarat enkäten

Utvärdering av skyddsväst mot rovdjur

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten

Foto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara

Läkemedelsförteckningen

Nästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Vildsvin Några sanningar

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Skyddsväst på jakthundar så tycker de som fick bidrag att västarna fungerar

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Box IR:s årliga IR-enkät. Augusti september 2010

Målgruppsutvärdering Colour of love

Värmland. Avskjutningsrapportering

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Sammanfattning av de tre första åren.

Vildsvinsrapport 2011


Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning

Älgskötselplan 1. Uppgifter om älgskötselområdet (ÄSO)

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: Tack för hjälpen!

Utbildningsbehovet i frågor kring infrastrukturen för geodata hos informationsansvariga myndigheter och kommuner.

Vildsvin Hur stora kostnader orsakar vildsvin inom jordbruket?

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

Jönköpings län. Avskjutningsrapportering

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja

GRÅGÄSSENS PÅVERKAN PÅ JORDBRUKET VID SÖRFJÄRDEN

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

Rapport; resultat från enkätundersökning enligt SKL:s Öppna jämförelser

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde

Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby

Södermöres Medborgarpanel oktober Tema: Demokrati. Metod: E-enkät

Sammanfattning på lättläst svenska. Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna och Sollentuna kommun 2011

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

Enkätsvar. Tack till alla som tog sig tid att svara och fortsätt gärna komma med förbättringsförslag eller nya idéer!

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Västra Götalands län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Gruppbostäder och servicebostäder enligt LSS brukarundersökning 2009

Tillstånd att använda rörlig belysning och elektronisk bildförstärkare i samband med skyddsjakt efter vildsvin

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

Jordbruksverkets process för fler och bättre kvalitetsstudier

Överenskommelse om vandringsled

Enkät öppna data Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Avskjutningsrapportering

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

UTVÄRDERING [År] UTVÄRDERING AV SEMESTERVIKARIERNAS UPPLEVELSER 2015 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Lathund Fokusgrupps Teknik

Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador

Förvaltningsplan för vildsvin i Örebro län

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Borås_Internationell hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Trandared (minst 7 svarande) Hemtjänst

Brukarundersökning. Stöd och service Handikappomsorgen 2006

Utvärdering. Coachning av rektorer i Gävle kommun Gävle Kommun Cecilia Zetterberg

Vildsvin. Förvaltningsplan för. Jägareförbundet Västmanland

Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län

Kartläggning av hemlöshet Helsingborg kommun. Redovisning av akut hemlöshet situation 1. Carin Nilsson

Samverkan för en miljöanpassad offentlig upphandling

I min forskning försöker jag ta reda på vad vanliga svenskar tycker om olika typer av landskapsmiljöer då de på fritiden vistas i naturen.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Växjö kommun. Medarbetarundersökning Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Avskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018

RAPPORT. Personlig Tränare Katrinebergs folkhögskola. Uppföljning och utvärdering

Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Kundundersökning - Appundersökning Mölndal mars Förslag till beslut i styrelsen för Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Transkript:

Sammanställning av enkätundersökningen om förekomst och skador av vildsvin Eleonore Marcusson Verksamhetsutvecklare LRF Västra Sverige

Innehållsförteckning Introduktion... 3 Enkätens uppbyggnad... 3 Svarsfrekvens:... 3 Tack... 3 Förekomst av vildsvin... Förändring av vildsvinsförekomsten... 5 Uppskattat årtal då vildsvinen etablerade sig i lokalavdelningen... 5 Skador orsakade av vildsvin... Förändring av skadefrekvensen... 7 Förändring av kostnader relaterade till skador av vildsvin över tid... 7 Grödoslag som vildsvin orsakat skada i... Åtgärd för att minska skador orsakade av vildsvin... 9 Samverkan mellan markägare, arrendatorer och jägare... 9

Introduktion I slutet av genomförde LRF Väst en enkätundersökning om förekomst och skador av vildsvin under året. Enkätundersökningen gick ut med brev- och e-post till lokalavdelningsordföranden alternativt till lokalavdelningens viltvårdsansvarige. Enkätundersökningen utfördes även i LRF Sjuhärad och LRF Skaraborg och därför redovisas även resultaten från Västra Götaland som helhet i denna rapport. Både antalet och vilka lokalavdelningar som svarat år skiljer sig åt genomfört med enkätundersökningen år 9 och det är därför inte möjligt att dra några säkra slutsatser om graden av förekomst och skador har minskat eller ökat. Enkätens uppbyggnad Enkäten omfattade fyra olika delar (förekomst, skador, förebyggande åtgärder samt samverkan mellan markägare, arrendatorer och jägare) om frågor med 7 följdfrågor. Majoriteten av frågorna var med svarsalternativ. Svarsfrekvens: 1 av 7 lokalavdelningar har lämnat in enkäten rörande förekomst och skador av vildsvin i Väst. Totalt i Västra Götaland har av 19 lokalavdelningar svarat. Detta ger en svarsfrekvens om % i Väst och en svarsfrekvens om 3 % i Västra Götaland. År 9 var det en svarsfrekvens om, % i Väst och om 39,5 % i Västra Götaland. Intresset av att delta i enkätundersökningen borde vara större om rapport om förekomst eller rapport om skada av vildsvin har kommit in till lokalavdelningen. Dock går det inte att med säkerhet säga att alla lokalavdelningar med förekomst av vildsvin under har svarat. Sammanställningen av enkätundersökningen skall därför ses som en ögonblicksbild i hur det såg ut i just de lokalavdelningar som svarat år och ger alltså ingen sanningsenlig bild över hur vildsvinen förekom i länet. Tack Ett stort tack till er alla som tog er tid och svarade! Utan er medverkan hade den här kartläggningen inte kunnat genomföras. 3

Förekomst av vildsvin Baserat på dem som svarat på enkätundersökningen så förekom vildsvin i 13 % av lokalavdelningarna i Väst under året. År 9 förekom vildsvin i % av lokalavdelningarna. Dock går det inte med säkerhet att säga att vildsvinen minskat i Väst eftersom både antalet och vilka lokalavdelningar som svarat skiljer sig åt mellan de två åren. I Västra Götaland angav % att de haft förekomst under år. Motsvarande siffra för år 9 var 5 %. Under år har 9 lokalavdelningar i Väst angett att vildsvin förekommit i deras område och 5 har svarat att de inte haft någon rapport om vildsvinsförekomst (Fig.1). I Västra Götaland inklusive Väst har 5 lokalavdelningar angett att de haft förekomst av vildsvin under och 1 har svarat att de inte haft någon rapport om vildsvin inom lokalavdelningen. 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=1) Västra Götaland (n=) Vanligt förekommande Enstaka rapporter Ingen förekomst Figur 1: Förekomstgrad av vildsvin år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. Med vanligt förekommande avses etablering av minst en suggrupp och med enstaka rapporter avses ensamma/enstaka djur.

Förändring av vildsvinsförekomsten Samtliga 9 av de lokalavdelningar i Väst som angett att vildsvin är vanligt förekommande eller att de fått rapporter om enstaka vildsvin har också angett hur de uppfattar att antalet vildsvin har förändrats under år jämfört med tidigare år. har angett att de upplever att vildsvinen ökar i avdelningen, att de upplever att antalet vildsvin är på samma nivå som tidigare år samt 1 lokalavdelning som uppskattar att vildsvinen minskat jämfört med tidigare år (Fig.). För Västra Götaland har 9 av de 5 svarande med förekomst av vildsvin angett vildsvinsstammens förändring. upplever att vildsvinen ökar jämfört med tidigare år, 1 att stammen ligger på en oförändrad nivå samt 5 lokalavdelningar som upplever att vildsvinen minskat. 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=9) Västra Götaland (n=9) Ökar Oförändrad Minskar Figur : Upplevd förändring av vildsvinsstammen under år jämfört med tidigare år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. Uppskattat årtal då vildsvinen etablerade sig i lokalavdelningen 7 lokalavdelningar av 9 med förekomst av vildsvin i Väst har angett det årtal de uppskattat att vildsvin etablerade sig i området. Etableringen skedde mellan åren och, med ett flertal av etableringarna under 5 och. För Västra Götaland har av de 5 svarande lokalavdelningarna med vildsvinsförekomst angett uppskattat årtal då vildsvinen etablerade sig. Majoriteten av etableringen skedde åren 5, samt 9. 5

Skador orsakade av vildsvin Baserat på enkätundersökningen så orsakade vildsvin skador i 13 % av Västs lokalavdelningar året. 13,5 % av lokalavdelningarna hade skada på gröda under år 9. I Västra Götaland hade 1 % av lokalavdelningarna skador året. År 9 hade 1 % skador. Eftersom det skiljer sig åt i både antal och vilka lokalavdelningar som svarat på enkätundersökningen de två åren går det inte med säkerhet att säga hur skadefrekvensen förändrats från år 9 till. Samtliga de 9 lokalavdelningar i Väst som under haft förekomst av vildsvin har även angett att vildsvinen orsakat skada på gröda. I Västra Götaland har vildsvin orsakat skada i av de 5 lokalavdelningarna som angett förekomst av vildsvin. Figur 3 visar fördelningen mellan de lokalavdelningar som angett om skador är vanligt förekommande, enskilda rapporter av skador eller inga rapporter om skador. 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=9) Västra Götaland (n=5) Vanligt förekommande Enstaka rapporter Inga alls Figur 3: Uppskattad grad av skada på gröda orsakad av vildsvin år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland.

Förändring av skadefrekvensen Samtliga 9 av de lokalavdelningar i Väst som angett vildsvin orsakat skada på gröda har angett en uppskattning av hur skadefrekvensen har förändrats jämfört med tidigare år. I Västra Götaland har 3 av lokalavdelningar med skador angett en uppskattad förändring. Figur visar fördelningen över hur lokalavdelningarna uppskattat om skadorna minskat, är på samma nivå som tidigare eller ökat under året jämfört med tidigare år. Flertalet av de svarande uppskattar att skadorna är i en oförändrad eller ökande omfattning jämfört med tidigare år. Figur : Uppskattad förändring av skadefrekvensen år jämfört med tidigare år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=9) Västra Götaland (n=3) Minskar Oförändrat Ökar Förändring av kostnader relaterade till skador av vildsvin över tid Samtliga 9 lokalavdelningar i Väst som angett att vildsvin orsakat skada på gröda har också angett om de uppskattar att kostnaderna för de skador vildsvinen orsakat har minskat, är oförändrade eller har ökat under år jämfört med tidigare år (Fig. 5). I Västra Götaland som helhet svarade 3 av de lokalavdelningar med skador på frågan. Flertalet av de svarande uppskattar att kostnaderna har är i oförändrad omfattning jämfört med tidigare år. Kostnader kan exempelvis vara maskinreparationer, omsådd och nyanläggning av vall. Figur 5: Uppskattad förändring av kostnaderna för de skador vildsvinen orsakat på gröda år jämfört med tidigare år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=9) Västra Götaland (n=3) Minskat Oförändrat Ökat 7

Grödoslag som vildsvin orsakat skada i Figur visar vilka grödor som vildsvinen orsakat skada i under år. Av de 9 lokalavdelningar i Väst som haft skada har angett vilka grödor vildsvinen orsakat skada i. För Västra Götaland har 33 av de lokalavdelningarna med skador angett grödoslag. 3 3 1 1 1 1 Baljväxter Betesmark Grönsaker/rotfrukter Oljeväxter Skogsmark Gröda LRF Väst (n=) Spannmål Trädgård/grönyta Västra Götaland (n=33) Vall Figur : Grödoslag som vildsvin orsakat skada i under år fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. lokalavdelningar i Västra Götaland har angett uppskattat antal hektar som vildsvin orsakat skada i. Minsta skadad areal är,5 hektar och högsta angivna är 5 hektar. Medelvärdet ligger på 7, hektar skadad gröda per lokalavdelning. 11 lokalavdelningar i Västra Götaland har även angett uppskattad kostnad för de skador vildsvinen orsakat. Kostnaden uppskattas från 5 kronor upp till 5 kronor. Medelvärdet ligger på 95,5 kronor per lokalavdelning.

Åtgärd för att minska skador orsakade av vildsvin För att minska de skador som vildsvinen kan orsaka på gröda kan olika åtgärder sättas in. Exempel på sådana åtgärder är tillsättandet av en jourgrupp och avledande utfodring långt ifrån grödan samtidigt som intensiv jakt bedrivs i närheten av grödan. 3 av de 9 lokalavdelningarna i Väst och 1 av de 5 i Västra Götaland som angett förekomst av vildsvin har även svarat att åtgärd satts in. Övriga har antingen svarat nej eller att de inte vet på frågan. Figur 7 visar hur de 3 respektive 1 lokalavdelningarna upplever om åtgärden/åtgärderna haft önskad effekt. Samverkan mellan markägare, arrendatorer och jägare För att få en mer effektiv förvaltning av vildsvinsstammen är det en fördel om markägare, arrendatorer och jägare kan samverka över större områden. Till exempel kan man gemensamt komma överrens om regler för om utfodring skall ske och i så fall var utfodringen skall ske. Åtelplatser kan besättas samtidigt för att öka chansen att få fälla vildsvin under just den natten. Ingen lokalavdelning i Väst har angett att någon form av samverkan sker. I Västra Götaland har 11 lokalavdelningar angett att någon form av samverkan sker. Av dessa upplever i Västra Götaland att samverkan har lett till en bättre förvaltning av vildsvinsstammen i området (Fig. ). 3 3 1 1 1 1 LRF Väst (n=3) Västra Götaland (n=1) Ja Nej Vet ej Figur 7: Utfallet av om insatt åtgärd upplevs ha minskat skador på gröda orsakade av vildsvin fördelat över LRF Väst och Västra Götaland. 3 3 1 1 1 1 Västra Götaland (n=11) Ja Nej Vet ej Figur : Utfallet av om samverkan lett till en bättre förvaltning av vildsvinstammen i området fördelat över Västra Götaland. 9