Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster. Och han kommer ihåg att han tidigt började jämföra de två hemmen. Jag hade en känsla i magen redan när jag var 5-6 år. Hos mamma var det stabilt och kärleksfullt. Hos pappa var det rätt stökigt och bråkigt. Jag kunde inte koppla det då, men nu vet jag att det berodde på att pappan, hans fru och deras vänner drack. " Trivdes inte hos pappa Helgerna hos pappan innebar fester, ibland med skrik och slagsmål, så att Björn inte kunde sova.
Det hände att polisen kom. På lördagsmorgnarna var bordet fullt med ölburkar och överfyllda askfat. Både de vuxna och vi barn mådde dåligt. Deras ilska och frustration gick ut över oss, och det var bråk för småsaker, konstiga bestraffningar och många brutna löften. Björn började känna att han inte ville vara hos pappan. Visst, han var min pappa och vi kunde ha kul, men de jobbiga stunderna övervägde. Jag ville inte dit. Men jag vågade inte säga något till någon, utan det var mamma som märkte på mig att allt inte var bra. Och med tiden kom det fram hur det var hos pappan. Mamma tog tag i det. Det blev rättegång, men pappa fick ha kvar rätten till vårdnad. Så Björn fortsatte att vara hos pappan varannan helg. När han var nio år fick pappan och hans fru ett barn. Det blev lite bättre när min lillebror föddes. Men bara lite. Jag trivdes fortfarande inte med att vara hos pappa, och det är jobbigt att inte våga säga till någon vuxen vad man tycker. Det här gjorde att jag i mellanstadiet blev mer bråkig och jobbig. Och så började jag vägra att åka till pappa. Han blev sur, men vad skulle han göra? Blev argare och argare Så hände något som förändrade mycket för Björns pappa. Polisen hittade honom bredvid en krockad bil och han blev av med körkortet.
Då var det som att hans identitet slogs ner. Tidigare hade han aldrig strulat eller fifflat med jobbet till exempel, men nu började han kröka mer, blev alkis på riktigt. Hans familj splittrades och pappa blev en av dem som satt och drack på parkbänkar i stan. Det här förändrade också mig. Jag blev argare och argare. Jag letade nya förebilder och fick nya kompisar, började dricka och busa. Jag gjorde dumma saker och hamnade hos polisen för första gången när jag var 15 år. Björn bestämde att ändra sig Björns mamma blev arg på vad han höll på med, och förklarade att han hade två val. Antingen kunde jag fortsätta vara en idiot, och till slut troligen hamna i fängelse eller hamna i bråk med fel person och råka riktigt illa ut. Eller så kunde jag ändra mig och få bra betyg, en bra relation med mamma, uppfylla drömmar, ta körkort, resa, må bra i livet, frihet. Björn bestämde att ändra sig. Han bytte gymnasielinje och började se upp till andra personer än tidigare. Istället för att folk som drack eller bråkade, blev lärare, tränare och andra inspirerande kompisar Björns förebilder. Jag började förstå vinsterna med att vara snäll, det är väldigt viktigt. Och jag har lärt mig att man har mycket att vinna om man får chans att snacka om sina känslor. Nu för tiden brukar jag själv försöka prata med och peppa kompisar som har det struligt.
Jobbar med att stödja andra Idag är Björn 22 år. Han jobbar på organisationen Maskrosbarn, som finns för att hjälpa barn till personer med missbruksproblem eller psykisk sjukdom. Till exempel chattar och mejlar jag med unga via hemsidan. Och så är jag ute och föreläser i skolor om att man inte är ensam om man har en förälder eller vårdnadshavare som har problem med alkohol, droger eller mediciner eller är psykiskt sjuk. Och att man inte ska skämmas för den vuxnas problem. Han eller hon kanske kan skämmas, men som barn ska man inte göra det. Vi tycker att det är viktigt att det här är något man kan snacka om. Att man har en förälder eller annan vårdnadshavare med missbruksproblem eller psykisk sjukdom betyder inte att man är något offer. Man kan klara vad som helst Alla på Maskrosbarn har alla själva vuxit upp med vuxna som haft alkohol- eller drogproblem eller psykisk sjukdom. Och vi har alla gått stärkta ur det. Gillar utmaningar När han inte jobbar gillar Björn att styrketräna, vara med sin tjej, träffa polare eller göra saker ihop med de killar han är kontaktperson åt. Han håller också på med rapmusik. -- Jag gillar utmaningar, att testa saker som jag tror att jag ska ha svårt för. Det kan vara en ny sport, att resa, galna grejer. Jag har till exempel bestigit berg på ön Borneo, och
det ser jag som ett bevis på att maskrosbarn kan komma hur långt som helst. Björns pappa är fortfarande alkoholist. Han kan dricka varje dag, men har också dagar då han är nykter. Björn och hans pappa har kontakt, men Björn tycker inte att han måste ha det och han bestämmer själv när. Ordet maskrosbarn är symboliskt "Maskrosbarn" brukar användas för att beskriva den som vuxit upp under svåra förhållanden men lärt sig hantera det och har blivit stark. Björn beskriver det som Den där lilla lilla blomman, maskrosen, som kan kriga sig upp ur vad som helst. Den växer mot alla odds. Precis så är vi som har fått kriga genom en massa skit och har stigit upp mot solen Det är underbart. Källa: http://www.umo.se/alkohol-tobak-droger/alkohol/bjornspappa-har-alkoholproblem/