BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN



Relevanta dokument
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Stöd för barn och familjen

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Kan man bli sjuk av ord?

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Familjestöd en mänsklig rättighet?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Problemformulering och frågor

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Rusmedel ur barnets synvinkel

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Föräldrar är viktiga

KUNSKAP TILL PRAKTIK

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Till dig som bor i familjehem

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Kan man bli sjuk av ord?

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Projekt Beardslee Familjeintervention. Ersta Vändpunkten

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Barnperspektivet inom Beroendevården

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

vad ska jag säga till mitt barn?

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

När mamma eller pappa dör

Delaktighet - på barns villkor?

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Välkomna till Childrens Program

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Ramp svenska som andraspråk

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Välkommen till kurator

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Lenas mamma får en depression

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

När någon i familjen fått cancer

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Stöd till anhöriga och närstående

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Till alla barn och ungdomar

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Barn som upplevt våld i sin familj

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

Hur upptäcker vi dem i tid?

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Transkript:

FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK INOM FAMILJEN ÄR EN SKYDDSFAKTOR FÖR BARNET. DET GER BARNET KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE OCH DÄRMED EN STÖRRE MÖJLIGHET TILL ETT LIV UTANFÖR FAMILJENS BROBLEM.

OCH SAMMA SYFTE: FRÄMJA UTVECKLING OCH VÄLBEFINNANDE OCH FÖREBYGGA PROBLEM HOS BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK SJUKDOM/MISSBRUK GEMOM ATT HJÄLPA FÖRÄLDRARNA ATT ÖPPNA UPP KOMMUNIKATIONEN OM SJUKDOMEN/MISSBRUKET MED SINA BARN OCH ATT STÄRKA ANDRA SKYDDSFAKTORER FÖR BARNEN. FÖRA BARNEN PÅ TAL FBT BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION BFI TYTTI SOLANTAUS PROFESSOR VID INSTITUT FÖR HÄLSA OCH VÄLFÄRD I FINLAND WILLIAM BEARDSLEE PROFESSOR VID HARVARD UNIVERSITY I USA

FBT Kortmetod: två träffar med enbart föräldrar Kan användas oavsett barnets ålder Utbildning: två dagar Manual fri på internet: www.anhoriga.se (NkA:s hemsida) BFI Fem träffar med familjen i olika konstellationer + uppföljning. Barnet med. Barnets ålder från ca 5 år Utbildning: tio dagar Utbildning krävs för att använda metoden NÅGRA FÖRUTSÄTTNINGAR Föräldern är i behandling för sitt missbruk och har en insikt i att missbruket påverkar barnet. Om det under en intervention kommer fram att ett barn far illa, måste anmälan till socialtjänsten göras.

FBT I PRAKTIKEN Förberedande samtal föreslå samtal om barn varför beskriva metoden Första samtal: kartlägga barnens livssituation och utveckling styrkor sårbarheter Andra samtal: hur förälderns psykiska ohälsa påverkar familjen och barnen; barnens sätt att förstå/tolka symtom och beteende; hur prata om det; om förståelse och dess betydelse; hur stödja och hjälpa barnet utifrån styrkor och sårbarhet. 7 MANUALEN FÖR FBT Innehåller formulär för kartläggning av barnets livssituation vid olika åldersperioder från graviditet till tonåren 8

Barnet hemma 1. Relationen till föräldrarna Styrka Sårbarhet Barnet tycker om förälderns sällskap, blir glad, pratar och berättar, vill göra saker med familjemedlemmar är helst ensam även en mindre separation från föräldern är svår samvaron leder ofta till konflikt 6. Hur klarar föräldern stress och konflikter? Styrka Sårbarhet Hur handlar föräldern? Tappar föräldern också besinningen? Vad händer då? Föräldern behärskar situationen, orkar förhandla, kan be om hjälp från make/maka o. s. v... isolering, mindre kontakt med barnet rädsla för att tappa den egna kontrollen skrika, hårdhänt behandling av barnet, slå, lugga

VIKTIGA TEMAN I FBT Barnens skuldkänslor och hur avlasta skulden Förälderns problem med impulskontrollen Kunskap till barnen om förälderns behandling Hur det går att sköta hemmet och barnen, för stort ansvar för barnet? Barnets sociala liv utanför hemmet - Barnens rädslor: skilsmässa och s risk Finns det behov till fortsatt stöd? lotsa familjen vidare t.ex. nätverksmöte. 11 HANDBÖCKER FÖR FÖRÄLDRAR ANVÄNDS I BFI OCH FBT MED PSYKISK OHÄLSA KOMMANDE: MED MISSBRUK KOMMER ATT TRYCKAS I SKEÅ NÄR AVTALET ÄR KLART

BFI I PRAKTIKEN Samtal 1: med föräldrarna, fokus på patientföräldern, på oron för barnen, BFI:s målsättning och psykoedukativ del om sjukdomen vid behov. Samtal 2: med föräldrarna, fokus på den andra föräldern, på varje barn och på de kommande samtalen med barnen och psykoedukativ del om skyddsfaktorer för barnen. forts. Samtal 3: med varje barn individuellt, ofta hemma, föräldrarnas frågor, barnets förståelse om förälderns missbruk, barnets frågor, skydds och riskfaktorer för barnet kartläggs. Samtal 4: med föräldrarna, feedback från barnintervjun, familjesamtalet planeras. Samtal 5: föräldrarna själva i möjligaste mån berättar om missbruket till barnen.

FAMILJECITAT Jag var orolig för att mamma skulle svimma, men jag fick veta att hon inte kommer att dö. Innan så brukade jag inte vara med kompisar och sånt, då skulle jag bara hålla koll på mamma, men nu kan jag gå ut och vara med dom, för jag tror inte det är någon fara längre. Pojke 12 år. Han ville inte gå ut med sina kompisar, ville inte sova i sin säng. Han var nära mig hela tiden. Han vaktade mig, han ringde mig överallt. Jag förstod sedan att någon i skolan hade sagt att din mamma kommer att dö, han var skräckslagen. Mamman, depression. Jag tycker att han har lugnat ner sig. Han förstår att mamma inte kommer att dö. Pappan. UR INTERJUER MED FAMILJER MED MISSBRUK EFTER EN BFI En pappa med alkoholberoende och depressioner, nykter i 8 månader, frånskilda föräldrar sedan länge, tre barn: fick många praktiska frågor om sitt drickande vad och var drack han, vad gjorde han då? Jobbigt men på ett bra sätt. Han fick visa till barnen att han bryr sig om dem och att han nu på allvar vill vara nykter. Umgänget med barnen fungerar nu och han har bättre kontakt med dem.

Forts. Mamman fick det jobbigt: vad är hennes roll nu? Tog kontakt med skolan om deras alkoholinformation till barnen i och med att två av barnen hade blivit oroliga: farligt, ärftligt. Barnen hade tagit upp dessa frågor i interventionen. Alla tre barn pratade också om detta: de hade fått veta att det inte är ett öde att bli alkoholist själv. De tyckte att det hade varit bra att kunna ställa frågor till pappa och de vågade göra det även efteråt. en annan familj Trots att pappans missbruk inte upphört helt, har båda föräldrar tagit tag i sina liv: mamman orkade genomföra en länge planerad skilsmässa, pappan skaffade jobb. Barnen mår bra av skilsmässan. Kan prata om pappans drickande: inte hemlighet längre och har börjat i en barngrupp: inte ensam längre.

Föräldrarnas frågor/upplevelser under BFI i familjer med missbruk Hur har användning av alkohol märkts i hemmet och i förälderns beteende? Vad har barnen tänkt då föräldern har varit alkoholpåverkad? Är barnen oroliga över att föräldern ska börja dricka? Möjlighet för barnen att ta upp saker de funderar på Upplevelser från ens egen barndom kommer upp till ytan Vad tänker barnen om förälderns sjukdom? Vågar barnen vara ärliga och säga vad de tänker om föräldern? Hur ska man i framtiden prata med barnen om förälderns missbruk så att barnen inte blir traumatiserade? Funderingar om skolans alkoholinformation farlighet betonas Den andra förälderns förändrade roll efter patientförälderns nykterhet VAD STÄRKTE FÖRÄLDRASKAPET? Kunskap om skyddsfaktorer för barnen, hur stödja dessa. Konkreta tips/råd om hur börja prata med barnen om missbruket. Känslan av att ha tagit tag i det svåra ämnet med barnen, medför ofta lättnad. Få grepp om barnen igen. BFI: föräldrarna lyssnar på varandra, ofta bättre kommunikation mellan dem; ofta minskad skuld och skam och i vissa fall mer öppenhet även utanför familjen.