Så fungerar världens oljeväxtmarknad

Så fungerar världens oljeväxtmarknad Priset på raps tjurrusar till nya rekordnivåer. Men det finns anledning att förstå mekanismerna bakom marknadens pris för att göra bra affärer. Sug efter biodiesel och brist på sojamjöl till djurfoder driver rapspriset uppåt, medan nyanlagda palmoljeplantager i Asien tillsammans med en svag dollar pressar priset neråt. Text: Johan Biärsjö, Svens Raps AB När oljeväxtpriset rusar mot höjden kan man verkligen fråga sig vilka mekanismer som skapar dessa priser och naturligtvis vilka som lika lätt kan dra ned priset igen. Det enklaste svaret är förstås tillgång och efterfrågan. Och visst är det så att rekordpriserna i dag orsakas av en skriande brist på oljeväxter. Eldar på rapspriset. Priset på rapsolja drivs upp av energisektorns biodieselfabriker. I Frankrike blir 7 procent inblandning av biodiesel obligatorisk i all diesel från 2008. Den ökade inblandningen slukar ytterligare 700-800 tusen ton rapsolja, motsvarande ca 500 tusen hektar fransk höstraps. Foto: Jens Blomquist Mest olja i rapspriset När vi talar om oljeväxter tänker nog många på just begreppet olja. Förvisso är raps en sann oljeväxt med sin oljehalt som pendlar mellan 40 och 50 procent. Men sojabönan kallas också oljeväxt fast den med sina drygt 20 procent olja och nästan 80 procent mjöl snarare är en proteinväxt. Då är vi raskt inne på en av de viktigaste faktorerna för rapspriset nämligen efterfrågan och därmed priset på rapsolja. Rapsoljepriset i Rotterdam är i dag 7:75 kronor per liter. För ett år sedan var priset 5:60 kronor per liter. Men då drogs priset upp av en betydligt starkare dollar än vad vi har i dag. Det höga priset på vegetabilisk olja gör att rapspriset, trots sin oljehalt på endast drygt 40 procent, till tre fjärdedelar byggs upp av priset på rapsolja. Priset för rapsmjöl är också osedvanligt högt, nämligen 1:73 kronor per kilo. För ett år sedan var priset 1:06 kronor per kilo. Detta till trots, och trots att 60 procent är mjöl, så representerar mjöldelen endast 25 procent av rapspriset. 6 Svensk Frötidning 7/07

Biodrivmedel eldar på priset Priset på rapsolja rusar som bekant p.g.a. den kraftiga utbygg naden av biodieselfabriker. Utöver fabrikerna i Europa så finns nu avsevärd kapacitet för biodiesel produktion i både USA, Brasilien och i Sydostasien. Men biodiesel har faktiskt svårt att konkurrera med fossil diesel just nu, trots att råoljan kostar mer än 90 dollar per fat. Den vegetabiliska oljan är för dyr helt enkelt och lönsamheten för biodiesel är beroende av skatterabatter eller lagstiftning om obligatorisk inblandning. På många håll har man förvisso lagstiftat om en viss inblandning. I Frankrike t.ex. ska man ha 7 procent biodiesel i den fossila dieseln från och med 2008 och Tyskland ser ut att gå samma väg. Bara den ökade inblandningen i Frankrike slukar ytterligare 700-800 tusen ton rapsolja. Det motsvarar en halv miljon hektar höstraps. Men Tyskland beskattar nu mera användningen av ren biodiesel och från och med nästa år är skatten för B100, som man kallar ren biodiesel, 15 cent per liter mot 45 cent för den fossila dieseln. Den beskattningen är tillräcklig för att kraftigt minska användningen av B100. Också rapsmjöl betalas bra Det är verkligen guldläge för rapsen just nu. Förutom det exceptionellt höga priset på rapsolja är dessutom priset på rapsmjöl ovanligt högt. Det finns två väsentliga orsaker till det höga rapsmjölpriset. För det första det höga spannmålspriset som gör att man ersätter delar av fodersäden med rapsmjöl. För det andra den minskade odlingen av sojaböna som orsakar brist på sojamjöl. Även om rapsmjöl och soja mjöl inte är helt utbytbara, så är rapsmjöl det som bäst ersätter sojamjöl och rapspriset kryddas därför av bristen på sojamjöl. Lyft blicken För att bedöma vilket håll oljeväxtpriset ska ta räcker det förstås inte med att se vad som händer i Sverige eller ens i Europa. Vi måste veta vad som sker med sojabönodlingen i Nord- och Sydamerika och palmoljeproduktionen i Sydostasien. USA är den enskilt största producenten av sojaböna (ca 70 miljoner ton) tätt följt av Brasilien (60) och Argentina (48). Lantbrukarna i USA är snabbfotade och reagerar blixtsnabbt på förändringar i marknaden. Lönsamheten i majs har stigit kraftigt p.g.a. etanolproduktionen. Det har fått USAs odlare att minska sojaproduktionen 2007 med nästan 20 procent vilket skapat skriande underskott och stigande sojabönspriser. Det höga priset får i sin tur Sydamerikas odlare att öka sina arealer. Men det är inte på långa vägar tillräckligt. Konsumtionen fortsätter nämligen att öka i oförminskad takt och de för närvarande välfyllda lagren av sojaböna smälter samman som smöret i en het stekpanna. Det här är en starkt prisdrivande faktor och kanske en av de viktigaste orsakerna till dagens höga rapspris. Palmplantager expanderar När vi nu sett på Nord- och Sydamerikas sojaodling är det dags att vända blicken mot Sydost asien och dess palmoljeproduktion. Väldiga plantager anläggs i snabb takt. Oljepalm är ju en effektiv olje växt där frukterna/druvorna har runt 80 procent oljehalt. Palmoljeproduktionen beräknas i år bli drygt 41 miljoner ton, 10 procent högre än föregående år. Det är lika mycket olja som produceras från sojabönan och dubbelt så mycket kronor/liter respektive kilo som kommer ut av världens samlade rapsodling. Rapporterna talar om att palmoljeproduktionen inte går för fullt för närvarande p.g.a. stor andel unga träd. Men under 2008 räknar man med en kraftigt ökad produktion vilket mycket väl kan bli en prispressande faktor. Glöm inte valutan Det är alltså så många prisdrivande faktorer som samverkar just nu till att driva rapspriset uppåt så man glömmer lätt hur viktig valutan är. Om vi bara ser till dollarns värde i förhållande till den svenska kronan, så skulle dagens rekordhöga rapspris faktiskt vara 30-40 öre per kilo högre om dollarn hade haft samma värde som för ett år sedan. Det är lätt att konstatera att oljeväxtmarknaden är oerhört komplex och svåröverskådlig. Hittills har vi även sagt att det är en helt fri marknad utan regleringar. Men faktum är att både oljeväxt- och spannmålsmarknaden har blivit allt mer beroende av politiska beslut nämligen energipolitiska. Användningen av etanol gjord på majs och vete liksom biodiesel gjord på oljeväxter är beroende av skatterabatter eller lagstiftning om inblandning. Det är en nödvändig väg att gå för att komma till rätta med skenande utsläpp av växthusgaser och för att komma bort ifrån oljeberoendet. Men frågan är hur länge viljan till stimulans består då även priset på livsmedel stiger kraftigt. «Rapspriset beror till 75% av priset på rapsolja Både olja och mjöl i rapsen har stigit kraftigt i pris på ett år. Rapsen består av ca 40 % olja som i dag betalas med 7,75 kr/l. Därmed representerar oljan 75 % av priset (40 % * 7,75 = 3,10). Resten av rapsen, dvs. 60 % är mjöl som i dag betalas med 1,73 kr/kg. Mjöldelen är 25 % av priset (60 % * 1,73 = 1,04). Svensk Frötidning 7/07 7

Sälj rapsen till ett bättre pris Att agera på oljeväxtmarknaden kan vara lönsamt. Prissäkring har de senaste åren gett högre rapspriser jämfört med att sälja direkt vid skörd. Text: Johan Biärsjö, Svensk Raps AB Med dagens höga priser kan man tjäna pengar på sina oljeväxter och sin spannmål nästan hur man än gör. Men faktum är att odlarna har flera olika aktörer att vända sig till när det är dags att sälja sina produkter. Valet man står inför är i första hand att antingen vara en aktiv säljare och hålla sig underrättad om prisutvecklingen eller överlåta marknadsbevakningen till en affärskontakt. Även om vi i Svensk Frötidning försöker ge odlarna så mycket marknadskunskap som möjligt för att själva bli aktiva aktörer, så behöver det inte vara det absolut rätta för alla. Värdefulla vagnar. Fyllda med rapsfrö kan de bli ännu mera värda genom aktiv prisbevakning. Foto: Hans Jonsson. Trygg spannmålshandlare Lantmännen, Svenska Foder, Lagerhusföreningarna och flera privata handlare är professionella aktörer då det gäller att köpa upp odlarnas spannmål och oljeväxter och sälja detta kollektivt till bästa pris. Det är ett relativt tryggt sätt att handla med sina produkter eftersom det ställer mindre krav på att leverera en specifik kvalitet. Om oljeväxterna till exempel visar sig ha lite för hög vattenhalt så åker man på en torkkostnad men man blir inte avvisad vilket händer vid Aarhus Karlshamns dörr om man kommer med raps som håller över 9 procent vatten. Anser man sig alltså inte ha tid att bevaka marknaden, det vill säga man har inte fokus på i första han oljeväxter och spannmål, så är den traditionella spannmålshandlaren ett bra alternativ. Men utvecklingen går utan tvekan mot att den moderne lantbrukare är lika mycket marknadsaktör/säljare av oljeväxter och spannmål som han är odlare och då finns ett stort utbud av tjänster att använda sig av. Skaffa dig marknadsinformation Utbudet av marknadsinformation är numera omfattande. På Svensk Raps ABs marknadssida www.svenskraps.se/marknad kan man läsa senaste nytt på oljeväxtområdet. Här förmedlar vi bland annat vad veckotidskriften Oil World anser om den förväntade prisutvecklingen. Även här i Svensk Frötidning försöker vi på marknadssidan ge en hyggligt uppdaterad bild av den förväntade prisutvecklingen även om den informationen på grund av tidningens pressläggningstid inte är alldeles färsk. Många av dem som köper upp oljeväxter och spannmål erbjuder naturligtvis också marknadsinformation. Svenska Lantmännen har utvecklat en omfattande information på sitt intranät lantmännen direkt. Men även via de privata handlarna finns information att hämta. BM Agri och Mats Eriksson arbetar som spannmålsmäk- 8 Svensk Frötidning 7/07

lare och förmedlar affärer mellan lantbrukare och oljeväxt- eller spannmålsköpare. På hemsidan www.spannmal.se delar han med sig av sin marknadskunskap. En av de mest heltäckande informationskanalerna erbjuder www.agronomics.se Man abonnerar på tjänsten vilket kostar en slant men då har man också tillgång till en helt oberoende informationskanal utifrån vilken man fattar sina beslut om när det är dags att sälja sina oljeväxter och sin spannmål. Försiktig marknadsaktör Nu ska det förstås löna sig att lägga tid på att bevaka marknaden och kanske abonnera på marknadsinformation. Om vi leker med tanken att man å ena sidan levererar sin raps i vecka 31 till sin spannmålshandlare, Lantmännen, Lagerhusföreningen eller någon annan och sedan inväntar sin avräkning och så att säga tar det man får. Å andra sidan gör man det enklaste nämligen att i samma tillfälle själv göra en prissäkring för leverans vid den tidpunkt då Lantmännen sätter sitt pool 1-pris. I diagrammet kan vi se hur detta skulle ha gått de senaste fem åren. Terminspriset är fritt Karlshamn och poolpriset fritt nollprisort. Om vi drar bort skillnaden i fraktkostnad på cirka 10 öre per kilo kan man konstatera att det ändå skiljer ett antal öre per kilo att själv göra sin affär. Mest lönsamt var det 2002 då skillnaden sedan vi tagit bort den extra fraktkostnaden är 18 öre per kilo. Minst lönsamt var det 2005 då skillnaden endast var 2 öre per kilo. Intressant är ändå att konstatera att man inte något av dessa år förlorat på att ta saken i egna händer trots att detta sätt att agera inte kräver någon marknadskunskap. Jag har ju bara utgått ifrån att man gör sin prissäkring i vecka 31 och jämför det med avräkningspriset i pool 1. Aktiv marknadsaktör Låt oss se på den andra ytterligheten nämligen att man är en skicklig marknadsaktör vilket givetvis kräver en ständig bevakning av marknaden och även en viss tur måste tilläggas. I diagrammet jämför jag nämligen Lantmännens avräkningspris i pool 1 och det högsta terminspriset för novembertermin fritt Karlshamn respektive år. Här finns en hel del pengar att tjäna kan man snabbt konstatera. Skillnaden är mellan 21 öre och 52 öre per kilo. Även här ska vi dra bort en skillnad i fraktkostnad på cirka 10 öre. Men ändå återstår alltså mellan 11 öre och 42 öre per kilo. Är det fråga om en höstrapsodling med 32 deciton per hektar gör detta mellan 350 och drygt 1 300 kronor per hektar. Nu ska man förstås inte räkna med att alltid pricka högsta priset, frågan är om man någonsin gör det. Men visst är det en ekonomisk potential i att agera på marknaden. «2 42 öre högre rapspris vid prissäkring 2,6 kr/kilo rapsfrö 2,4 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1.98 2,16 2,29 1,96 2,03 2,38 1,93 1,98 2,26 2,02 1,93 1,91 2,1 2,23 2,3 Pool 1 Terminspris för november i vecka 31 (månadsskiftet juli augusti) Högsta terminspris, november 1,2 1 2002 2003 2004 2005 2006 Prissäkring i vecka 31 (för november) har de senaste fem åren gett 2-18 öre mer per kilo rapsfrö jämfört med direktleverans. Högsta terminspris i november har gett ytterligare 7-35 öre per kilo jämfört med pool 1 - priset. OBS! Pool 1- och högsta novemberterminspriserna är reducerade med 10 öre per kilo för fraktavdrag. Svensk Frötidning 7/07 9

Här sätts priset på raps Med en omsättning 10 gånger större än den europeiska rapsbörsen Matif är WCE i Kanada världsledande inom prissättning på oljeväxter. Börsentré. Albin Gunnarson, Svensk Raps, flankerad av Will Hill, VD WCE. Skärmen visar världsmarknadspriset på raps - sekund för sekund. Bakom väggen arbetar 19 personer med en årlig administration av cirka 2,5 miljoner oljväxtkontrakt på 20 ton vardera. Text: Albin Gunnarson, Svensk Raps AB R apspriset sätts i Commodity Exchange Tower på 360:e gatan i centrala Winnipeg, Kanada. Här finns Winnipeg Commodity Excange, WCE, där 19 personer arbetar med att administrera världsmarknadspriset på raps samt ombesörja handeln med kanadensiska kontrakt för korn och vete. 120-årig börs Redan 1887 öppnade WCE dörrarna i Kanada och har i över 100 år varit mötespunkten för marknadsaktörer som sätter priser och hanterar risker när det gäller spannmålsaffärer. En spannmålsbörs som alla andra börser i världen är en mötesplats för handlare. Börsen själv varken köper eller säljer utan ser endast till att tillhandahålla regler och möjlighet för standardiserad handel med varor. VD sedan några månader på WCE är Will Hill. Han berättar entusiastiskt för Svensk Frötidning om vägen till dagens spannmålsbörs: Under börsens över 100-åriga historia har fler varor än dagens raps, korn och vete handlats. Exempelvis havre, lin, ärtor och guld. WCE är ett aktiebolag och ägs av Intercontinental Exchange som äger flera råvarubörser runt om i världen. Fram till den 20 december 2004 var verksamheten i WCE livlig med ett traditionellt golv av handlare i kavaj i alla tänkbara färger och mönster. Numera är handeln dock helt elektronisk. 10 gånger större än Matif Under 2007 omsätts cirka 3 miljoner kontrakt om ett totalt värde på cirka 120 miljarder svenska kronor. Varje enskilt rapskontrakt är på 20 ton, cirka 85 procent av omsättningen härstammar från raps. Omsättningen är en bråkdel av vad som omsätts på OMX Nordic Excange. Inte desto mindre har WCE mycket stor betydelse för priset på oljeväxter. Idag är omsättningen av oljeväxtkontrakt på WCE 10 gånger större än på Matif-börsen i Frankrike. Bönder handlar genom ombud Av den totala omsättningen på WCE kommer bara 1-2 procent från bönder. De kan normalt inte handla direkt på börsen 12 Svensk Frötidning 7/07

Om 10-15 år kommer kanadensiska lant brukare att göra all sin handel med oljeväxter på Internet. Will Bill, VD WCE utan måste verka genom ett ombud, precis som man i Sverige handlar aktier på börsen via en fondkommissionär (bank). Genom en av WCEs medlemmar, exempelvis en spannmålshandlare, kan lantbrukare ta position på börsen. Den absolut största handeln av oljeväxter står crushingindustrin för följt av kanadensiska spannmålshandlare. Men även handlare från Japan, Pakistan, Kina, Bangladesh, Australien, USA, Mexico och Europa förekommer. Störst internationell handel sker från Japan och USA. Att internationell handel förekommer i ganska stor omfattning beror på att 50-60 procent av den kanadensiska produktionen av rapsolja och rapsmjöl exporteras. Det finns dock i dagsläget inga direkta kontrakt för olja och mjöl på WCE. I stället används kontrakt för olja- och sojamjöl från Chicagobörsen som substitut. Marknaden sätter priset Vad består marknaden på WCE av? Förr fanns bara handlare av kommersiell typ på WCE, exempelvis spannmålshandlare och crushingindustri. Idag står den kommersiella handeln bara för 45 procent av omsättningen på WCE. En tydlig förändring märktes när IT-bubblan sprack, en förändring som blev än starkare efter den 11 september 2001. Efter bubblan och attackerna sågs råvaror som mer säkra placeringar än aktier. Spannmål och oljeväxter tillsammans med andra råvaror väckte placerarnas intresse. Daytraders, hedgefonder, pensionsfonder och institutionella placerare gjorde intåg på WCE. Idag står daytraders för 25 procent av handeln och resterande 30 procent handlas av hedgefonder och pensionsfonder. Med andra ord ett betydligt större spekulativt inslag än tidigare. Detta kan vara en av orsakerna till att vi idag ser ett mer rörligt spannmålspris. Mer handel på nätet Att bara 1-2 procent av handeln görs av lantbrukare anser Will Hill är en ren generationsfråga. Börsen kommer att få större intresse bland lantbrukarna i takt med en ny generation och mer rörligt pris. Will spår att om 10-15 år kommer kanadensiska lantbrukare att göra all sin handel på Internet. Då blir genast verktygen på WCE mer tillgängliga. Majoriteten av handeln med raps sker under oktober-maj med en topp efter den kanadensiska skörden i oktober fram till jul. Därefter är handeln ganska lugn fram till mars då spekulationer kring den nya skörden tar fart i samband med sådd. Under juli-augusti är handeln till största delen påverkad av vädret för att sedan åter påverkas av skördad volym i oktober. Priserna som skapas på WCE förmedlas direkt via WCEs tradingscreener som finns ute hos börsens medlemmar. Bloomberg och Reuters visar ett fördröjt pris precis som på www.wce.ca hemsida. Matif ger europeiskt pris Vilken betydelse har då WCE på den europeiska oljeväxmarknaden? Will Hill hävdar att EUs subventionerade jordbrukspolitik döljer prisbehovet vilket i sin tur minskar efterfrågan på börsens tjänster. Vissa europeiska rå varubörser, bland annat London ökar dock volymerna vilket gynnar prissättningen, man får en bättre transparens i priset. Handeln på Matif, som i ett globalt perspektiv är ganska liten, ger ett bra europeiskt pris, men har svårt att verkligen återspegla ett världsmarknadspris. Vi har således en bit kvar tills den svenske bonden kan utnyttja alla rörelser på en rörlig världsmarknad för raps. «Fotnot: Artikeln är från Albin Gunnarsons rapsresa i Kanada 2007. Resan är finansierad av Jacob Bennets fond och Hugo och Emma Björkmans minnesfond vid KSLA. Fler artiklar från rapsresan kommer framöver. Rapspris i skyn. Här i Commodity Exchange Tower i centrala Winnipeg, mitt i Kanada administreras världsmarknadspriset på raps. Foto: Albin Gunnarson Svensk Frötidning 7/07 13

M A R K N A D E N Av Johan Biärsjö, Svensk Raps AB. Tel 040-46 20 83 Allt tycks gå rapsens väg Det är svårt att se några tecken som talar emot det höga rapspriset just nu. Visst skapar det ständigt ökande priset ett motstånd uppåt. Någon ska ju faktiskt köpa den Lantmännens rapspris fritt Karlshamn. Juli-oktober 2007 och 2008. Kr/dt Tabell 1. Priser i svenska kronor för soja- raps- och linprodukter Sojabönor, USA Fritt Rotterdam Sojamjöl, Hamburg Lastad vid fabrik Sojaolja, Holland Lastad vid fabrik Rapsfrö Fritt Hamburg Rapsmjöl, Hamburg. Lastad vid fabrik Rapsolja, Holland. Lastad vid fabrik Linfrö, Kanada Fritt Europa Linmjöl Tyskland Linolja Rotterdam Termin 1/11-07 Förändring sedan 30/8 nov-06 nov 3010 11% 2163 dec 2614 18% 1774 nov 6825 7% 4867 nov/dec 3502 10% 2531 nov/jan 1700 4% 1096 dec/jan 7642 10% 5869 feb/apr 4537 32% 2329 feb/apr 2332 21% 1521 nov/dec 9777 41% 4946 Aktuell dollarkurs 1/11-07 6:39, 30/8-07 6:88, nov-06 7:21 rapsolja och det rapsmjöl som produceras. Men när konsumtionen ökar och produktionen minskar kan priset bara gå uppåt. Fast inte hur länge som helst. Konkurrens om areal USAs stimulans av sin majsodling har som vi nämnt tidigare på denna marknadssida ökat majsarealen på sojans bekostnad. USAs sojaskörd minskar denna höst med 15 miljoner ton eller nästan 20 procent enligt Oil World. Det kompenseras delvis av ökad odling i Sydamerika och ett stort ingångslager. Men det räcker inte och dessutom stiger konsumtionen kraftigt med ca 13 miljoner ton. Det finns heller inga tecken på att pendeln skall svänga tillbaka eftersom lagren av spannmål är fortsatt låga. Det håller upp spannmålspriset och skapar ett behov av ytterligare vete- och majsodling 2008. EUs höstraps har det tufft Den höstsådda rapsarealen i EU minskade med 10 procent denna höst till förmån för vete. Det gav extra näring åt rapspriset för skörd 2008. Nu visar det sig också att det inte bara är den svenska höstrapsen som lidit av kyla och väta. Rapporterna från Europa är inte positiva. Alltför mycket raps är svagt utvecklad vilket drar ned nästa års skörd ytterligare. Kina ökar importen Den kinesiska oljeväxtproduktionen har minskat i år och Kina ökar sin import för att fylla behovet. Samma sak sker i Indien, Ryssland med flera importländer vilket skapar ett stort importbehov av både frö och vegetabilisk olja totalt sett i världen. Till detta kommer att flera exportländer inför exporttullar för att begränsa mängden oljeväxter som går ut ur landet för att på så sätt hålla tillbaka de inhemska oljeväxtpriserna. Det kryddar ytterligare världsmarknadspriserna. Dämpning förr eller senare Det låter onekligen som allt bara pekar uppåt. Men för det första måste man alltid räkna med att ju högre priset är desto större blir motståndet hos köparna. Biodieselproducenterna har det redan tufft. Priset på rapsolja överstiger nu priset för biodiesel och EUs biodieselindustri går med kraftigt reducerad kapacitet. Det orsakar förr eller senare en minskad efterfrågan och priset justeras ned. En annan faktor att ta hänsyn till är palmoljeproduktionen. Just nu rusar även priset på palmolja, men prognoserna för 2008 pekar på en kraftigt ökad produktion och därmed ökad tillgång på vegetabilisk olja. När eller om en vändning i rapspriset sker är nästan omöjligt att säga. Men man ska inte bli övermodig och tro att marknaden tål vilka priser som helst. «30 Svensk Frötidning 7/07

Spannmålspris 2008 resan kan bli skakig Konsumtionen av spannmål stiger och världslagren är de lägsta på 30 år. Men det betyder inte automatiskt att spannmålspriset skjuter i höjden. Nu är det vädret som har makten över spannmålspriserna. Så följ marknaden noga och spänn fast säkerhetsbältena för resan kan bli skakig. Text: Katarina Gillblad, Agronomics Det är inte bara spannmålspriserna som numera vari erar betydligt. Under de senaste åren har även de löpande förändringarna i prognoserna för produktionen och konsumtionen av spannmål varit stora. Det ger utrymme för snabba kast i upp- och nergångar i spannmålspriserna. Häftigt prisfall 2004 Och så är karusellen igång. Senast marknadspriserna i EU var höga till följd av torka och redu cerad skörd var 2003. Då beslutade EU om sänkt träda till 5 procent vilket med förbättrad avkastning gav en skördeökning på häftiga 28 procent år 2004. När spannmålssäsongen kom igång på hösten 2004 låg spannmålspriserna 350 kronor per ton under den nivå man handlat 2003 års skörd till på våren 2004. Tittar man på de månatliga skördeprognoserna för 2004 års världsskörd (figur 1) så skrevs de upp med 105 miljoner ton under året. Egentligen vet ingen i hela världen exakt hur mycket spannmål det finns, så förändringarna i dessa prognoser är det enda som handelsledet har att hänga upp sina prisförändringar på. Konsumtionen ökar kraftigt Förra året började spannmålspriserna smyga uppåt. De smög så pass mycket att det lockade till ökad odling. International Grains Councils (IGCs) första prognos för skörden 2007/08 låg därför 105 miljoner ton högre än deras första prognos för skörden 2006/07, alltså lika stor prognosstegring som beskrevs ovan. Men effekten blev inte alls densamma som mellan 2003 och 2004. En av anledningarna till detta är att konsumtionen har ökat i betydelse. Det dämpade en eventuell prisnedgång. I diagrammet över prognoserna på spannmålskonsumtionen (figur 2) ser man att IGC skrev upp spannmålskonsumtionen i världen med 50 miljoner ton i sin första prognos för skördeåret 2006/07. I den första prognosen för 2007/08 (april) skrev IGC upp konsumtionen med ytterligare 58 miljoner ton. Tittar man bakåt i tiden har den årliga konsumtionsökningen snarast legat i 20-miljonersklassen, så ökningen den här gången var tre gånger så stor. Snabba kast. Värdet på vetet har både stigit och sjunkit i takt med prognoserna under 2007. Inför 2008 avgörs prisnivåerna av vädret eftersom världslagren är nere på historiskt låga nivåer. Foto: Jens Blomquist Världslagren är ynkliga En annan anledning till att effekterna inte blivit desamma är att lager nivån idag är lägre. Förutom att konsumtionen tagit sig upp på banan som maktfaktor i spannmålsprissättningen så har vi försvinnande små lager. I det amerikanska jordbruksdepartementet USDAs senaste rapport över tillgång och efterfrågan på spannmålsmarknaden skrev man ned veteskörden i världen med 5,8 miljoner ton sedan förra månadens rapport till 600 miljoner ton. Det innebär att världslagren av vete minskar till 107 miljoner ton vilket är de lägsta lagren på över 30 år. Bra export från den amerikanska marknaden den här säsongen innebär samtidigt att vetelagren i USA skrevs ned till 8,4 miljoner ton vilket är den lägsta nivån sedan 1948/49. Små lager skapar stora prisfluktuationer. Har vi stora lager spelar det inte så stor roll hur skörden blir, 10 Svensk Frötidning 7/07

man kan ju alltid ta lite från lagren. Har man knappt några lager att ta från resulterar det i att vädret är den faktor som har störst makt över spannmålsprissättningen. Och vädret kan inte ens meteorologerna förutspå mer än två dagar framöver. Vädret styr och ställer Om man då lägger över fokus på nästa skörd så bör man som odlare ställa sig frågan: Om spannmålspriser på ca 1300 kronor per ton förra säsongen resulterade i ett ökat intresse för att odla som resulterade i att IGCs första prognos för världsskörden 2007/08 låg 105 miljoner ton över föregående års, vad kommer då 2007 års spannmålspris runt 2000 kronor per ton att resultera i? Svaret lyder: det beror på vädret! Även beslutet av EU, att under 2008 avveckla trädeskravet om 10 procent, kommer att resultera i en ökad odling i Europa. Om den europeiska veteodlingen ökar med 5 procent innebär det en ökad veteskörd med 14 procent om avkastningen når normala nivåer. Internationellt sett beräknar IGC att veteodlingen i världen kommer att öka med 3 procent. Följ marknaden Det har uppskattats att nästa års spannmålsskörd i Europa kan öka med 10 till 17 miljoner ton i och med den minskade trädan. Det innebär i så fall ett tillskott på världsmarknaden lika stort som skörden i Australien eller Argentina. Men de tonnen är helt beroende av hur vädret utvecklas under den kommande säsongen. Du har ju antagligen köpt utsäde till vårsådden och höstsådden är redan avklarad. Nu gäller det att fatta strategiska beslut om hur skörden ska säljas. Har du redan sålt en del av nästa års skörd? Kommer nästa år att bli en säsong när det lönar sig att sälja så fort som möjligt eller ska du våga lagra? Det vet vi inte i skrivande stund. Har du råd att låta bli att följa marknaden? Svaret är mycket sannolikt nej. För oavsett vad som händer med tillgången på spannmål i världen så kommer de kraftiga prisfluktuationerna att bestå. Mitt råd är därför: spänn fast säker hetsbältet och följ marknaden noga. Resan kan bli skakig. «Konsumtionen är större än produktionen miljoner ton Figur 1: Prognos världsproduktion spannmål 1700 1675 1650 1625 1660 1655 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 1635 1600 1575 1550 1525 1500 1475 1556 1530 1582 1587 1561 1450 apr maj jun jul aug sep okt nov jan feb mar miljoner ton Figur 2: Prognos världskonsumtion spannmål 1700 1674 2004/05 2006/07 1675 1663 2005/06 2007/08 1650 1628 1625 1616 1600 1575 1550 1525 1500 1475 1450 1599 1579 1566 1542 apr maj jun jul aug sep okt nov jan feb mar I IGCs senaste prognos (oktober) för 2007/2008 överstiger konsumtionen i världen produktionen med 8 miljoner ton. Balansen är hårfin och tillsammans med minimala mängder i lager gör det att vädret bestämmer prisnivåerna under nästa år. Det finns anledning att följa marknaden noga för att öka lönsamheten i odlingen. Källa: Agronomics Svensk Frötidning 7/07 11