Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012
Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens parter tecknar avtal om att stödja unga akademikers arbetslivsinträde, inte minst utlandsfödda akademikers. Staten i sin tur kan vara med och delfinansiera de satsningar som parterna gör genom avtalen. Avtalen syftar även till att stödja karriärutvecklingen för äldre akademiker samt senarelägga deras arbetslivsutträde genom en utvecklad handledarroll. Syftet med Karriäravtalen är att minska trögheten för unga akademikers arbetslivsinträde och att skapa en kedjereaktion för fler lediga jobb för unga som inte kräver akademisk utbildning. Avtalen bör branschanpassas. Detta utgör Akademikerförförbundet SSRs förslag inom ramen för trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Problembeskrivning: Fler personer behöver komma i arbete i Sverige. Vi har idag 425 000 personer i arbetslöshet (varav 155 000 heltidsstuderande). Det utgör 8,3 procent av arbetskraften. 190 000 av dessa är 15-24 år (varav 99 000 heltidsstuderande), vilket utgör 27,4 procent av arbetskraften i den åldersgruppen 1. Av de 190 000 arbetslösa unga hade tre av fyra varit arbetslösa mindre än sex månader. Fokus i diskussionen om att bekämpa ungdomsarbetslösheten har legat på personer som befinner sig i ålderskategorin 15-24 år. Dock menar vi att såväl regeringens generella åtgärder med avseende på utgifter (till exempel utbildningsplatser) som inkomster (till exempel sänkta arbetsgivaravgifter) måste breddas till att också gälla unga akademiker, 25-34 år. Allt fler unga med högre utbildning En allt större andel av arbetskraften skaffar sig idag en högre utbildning. Ska man förhålla sig till ungdomsarbetslösheten måste man också förhålla sig till det faktum att allt fler unga skaffar sig en högre utbildning (32 % av befolkningen hade högre utbildning 2008). Högre utbildning leder normalt till lägre arbetslöshet. Dock tar det olika lång tid att komma från högre studier in till ett adekvat jobb i paritet med den utbildning man har. 1 SCB, Arbetsmarknadssituationen, kvartal 2, 2012 Akademikerförbundet SSR 3
Snabbare väg till rätt jobb för akademiker gynnar alla Studerar man hur högskolestuderande etablerar sig på arbetsmarknaden ser man att 78,2 procent av de som tog examen 2007/08 var etablerade 2 på arbetsmarknaden 2009 3. Etableringsgraden är signifikant högre för män än för kvinnor med en skillnad på 4-5 procentenheter. De med yrkesexamen hade en etableringsgrad på 81 procent och från generella utbildningar låg motsvarande siffra på 74 procent. Stora skillnader kan ses mellan olika utbildningsinriktningar där generellt utbildningar till yrken inom vård, omsorg och teknik har högre etableringsgrad och humanistiska och konstnärliga utbildningar har lägst. Noteras bör då att detta inte nödvändigtvis handlar om jobb i paritet med utbildningen, utan vilket jobb som helst som man har under ett helt år med minst runt 16 500 kronor i månadslön, vilket är en lön som motsvarar många yrken som idag inte kräver akademisk utbildning. En systerorganisation 4 redovisar till exempel att mellan 18 och 24 procent av nyexaminerade akademiker inom samhällsvetenskap, juridik och ekonomi inte hade fått ett kvalificerat arbete inom den utbildningsinriktning de valt efter sex månader. Så även om arbetslösheten bland högutbildade unga är väsentligt lägre än bland lågutbildade, finns det ett tröghetsproblem för nyexaminerade unga akademiker som vi menar att regeringens satsning på att få unga ut på arbetsmarknaden måste apostrofera. Det skulle vara en åtgärd som vi är övertygade om skulle gynna såväl unga akademiker mellan 25 och 34 år och yngre med hög arbetslöshet i åldersgruppen 15 till 24 år. Kedjereaktion i förstajobb - jobbväxling Om man skulle kunna göra en partsöverenskommelse på arbetsmarknaden där akademiskt utbildade personer snabbare fick ett arbete i paritet med den högskoleutbildning de har, skulle dessa akademiker snabbare lämna ett ledigt jobb efter sig. Jobbet skulle istället kunna komma ifråga för de som i dag står utanför arbetsmarknaden. Vi menar att det finns en betydande potential i den kedjereaktion som kan skapas i att regeringens ambitioner rörande att få ner arbetslösheten också riktar sig till akademiker och de som är över 25 år. Vi kallar det jobbväxling. Åldersgruppen 25-34 år är den med näst högst arbetslöshet i procent av arbetskraften av alla åldersgrupper (förutom ungdomar 15-24 år). Under 2 Med etablerad menas här att man efter ett till ett och ett halvt år efter examen är sysselsatt, har en inkomst över 195 800 kronor om året, inte har några händelser som indikerar arbetslöshet, inte varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller är studerande. 3 Högskoleverket, Etableringen på arbetsmarknaden 2009. 4 Efter examen? samt Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv, Jusek. 4 Karriäravtal
denna period i livet etablerar sig högskolestuderande i arbetslivet och ju snabbare det kan ske desto bättre är det såväl för denna grupp som för sysselsättningen i stort. Trepartssamtalen en jobbpakt för unga Regeringen har höga ambitioner vad det gäller att underlätta arbetsmarknadsinträdet för unga. Såväl reformer inom utbildningssystemet som viljan att stimulera åtgärder på arbetsmarknaden som ökar ungas arbetslivsinträde vittnar om det. Regeringen har dessutom infört halverad arbetsgivaravgift för unga (under 26 år) till en kostnad av runt 50 miljarder kronor samt sänkt krogmomsen (från 25 till 12 procent) för cirka 5 miljarder kronor. Den senare anses vara en åtgärd som ökar förutsättningarna för ungdomars sysselsättning eftersom restaurangbranschen anställer många unga. De här åtgärderna har relativt låg effekt (eller ingen) vad det gäller sysselsättningsgraden för unga högutbildade. Medianåldern för att inleda högskolestudier i Sverige är 20,2 år 5, vilket gör att få hinner ut på arbetsmarknaden före 26 års ålder (en högre utbildning tar i allmänhet 4-5 år). Idag är det endast åtta procent 6 av de med högskoleexamen som är 25 år eller där under. Övriga 92 procent är alltså 26 år eller äldre och träffas inte av till exempel av den halverade arbetsgivaravgiften för unga. Knappast heller av krogmomssänkningen eftersom den branschen inte är akademikertung. Integration Även åtgärderna för att få utlandsfödda med akademisk utbildning i arbete måste förstärkas. Samma situation som vi ser i populationen i stort syns också bland utlandsfödda akademiker, om än mycket tydligare. 70 procent av infödda svenskar har ett yrke som kräver akademisk kompetens. Bland de utlandsfödda med akademisk utbildning som har varit i Sverige i 10-19 år jobbar bara drygt hälften inom ett yrke som kräver akademisk kompetens 7. Även detta problem anser vi måste apostroferas, vilket inte görs genom åtgärder riktade till personer under 26 år samt till hotell- och restaurangbranschen. 5 Högskoleverket, Universitet & högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2011, Rapport 2011:8 R 6 Högskoleverket, Universitet & högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2009, Rapport 2009:12 R 7 Källa: http://www.saco.se/nyheter- - debatt/aktuellt- fran- Saco/Debatt/vi- har- inte- rad- att- slosa- med- kompetens/ Akademikerförbundet SSR 5
Jobbpakten hittills I de underlag vi sett från regeringen rörande en Jobbpakt har ett antal åtgärder synliggjorts som huvudlinjen i trepartssamtalen. De är: Avtal om yrkesintroduktion (jämför IF Metall och Teknikarbetsgivarnas avtal) Staten subventionerar via: sänkta arbetsgivaravgifter ekonomiskt bidrag för handledarstöd subventionerade lönekostnader för långtidsarbetslösa unga Ambitionen med jobbpakten att den ska skapa 30 000 100 000 jobb menar vi är hög och rätt satt, men eftersom endast 91 000 unga mellan 15-24 år är arbetslösa (och inte heltidsstuderande) förutsätter vi att regeringens ambitioner med Jobbpakten också riktar sig till ungdomsgruppen 25-34 år. För det krävs då kompletterande trepartsöverenskommelser med den gruppen i fokus och med ett betydande akademikerfokus. Karriäravtal För att skapa bättre förutsättningar för att minska arbetslösheten också bland unga akademiker, och inte minst bland utlandsfödda akademiker samt att skapa den kedjereaktion i förstajobb för akademiker som också ger utrymme för yngre arbetslösas arbetsmarknadsinträde föreslår Akademikerförbundet SSR att trepartssamtalen för akademikers räkning landar i en avtalsmodell vi kallar Karriäravtal. Akademikerförbundet SSRs ingång i trepartssamtalen om en jobbpakt bygger på att en jobbpakt för unga måste ta ett bredare grepp än att bara nå de under 26 år samt att det i huvudsak skulle gälla personer med lägre utbildningsnivå än högskoleutbildning. Akademikerförbundet SSR är ett Sacoförbund som enbart organiserar akademiker med minst en treårig högskoleutbildning inom samhällsvetenskaplig fakultet. Vi menar att avtal också på våra avtalsområden är centrala för att bekämpa arbetslösheten, så även ungdomsarbetslösheten. De huvudsakliga problemen inom våra medlemsgrupper som har bäring på jobbpaktens arbete kan listas som följande: Avsaknad av högkvalitativ arbetslivspraktik inom ramen för den högre utbildningen, av högt värde såväl för studenten, akademin och arbetsstället. 6 Karriäravtal
För långsam etablering på arbetsmarknaden för nyexaminerade Bristen på yrkesintroduktion behov av trainee- tjänster under det första året efter examen för att minska glappet mellan akademisk utbildning och konkreta arbetsuppgifter Den höga personalomsättningen på många ingångsjobb, inte minst inom den sociala sektorn. Bristen på meriteringsvägar för erfarna samhällsvetare, som befordran till handledare, mentor mm. Svag kompetensöverföring i generationsskiftena Bristande lönekarriär inom yrket, inte minst de sista tio åren. Till det kan föras det generella samhälleliga behovet av senare arbetslivsutträde för att öka arbetskraftsutbudet i samhället i stort. Vi behöver fler i arbete längre tid och det gäller även äldre akademiker. Vårt förslag är att Akademikerförbundet SSR (eller i olika förhandlingsorganisationer) tecknar avtal med motparten om Karriäravtal, som tydligt svarar mot de ovan listade problemen. Handledarroll ger ett aktivt handledarstöd För att ytterligare stödja arbetslivsinträde och matchningen mellan utbildning och arbete innehåller avtalsförslaget ett handledarstöd. Ett utvecklat handledarstöd skulle underlätta för många unga och nya i arbetslivet. Det skulle skapa en lättare generationsväxling som samtidigt bättre skulle ta tillvara på erfarna medarbetares kompetens. Karriärvägen i sig skulle bidra till att förlänga utfasningen från arbetslivet och parterna skulle bli mer uppmärksamma på att använda och uppskatta äldres kompetens. Karriäravtalets målgrupp och åtgärder: Målgrupp: Högskolestuderande före examen Nyexaminerade Åtgärd: Obetald praktik i samband med examensuppsats Möjlighet till feriearbete med relevant yrkesinriktning Säkring av kompetensförsörjningen Traineeår med utbildningsmoment Staten sänker arbetsgivaravgiften (Halvering sex månader) Akademikerförbundet SSR 7
Säkrar kompetensförsörjningen, sänker för hög personalomsättning Ag eller stat garanterar utbildningsmoment Långtidsarbetslösa nyexaminerade (i förekommande fall) Utlandsfödda akademiker Erfarna och välmeriterade medarbetare Staten sänker arbetsgivaravgiften (Halvering sex månader) Subventionerad lön Traineeår med utbildningsmoment Staten sänker arbetsgivaravgiften (Halvering sex månader) Säkrar kompetensförsörjningen, sänker för hög personalomsättning Ag eller stat garanterar utbildningsmoment Handledarstöd till trainees Karriärutveckling, Lönepåslag Staten subventionerar handledarstöd Underlättar senare arbetslivsutträde på grund av ändrade arbetsuppgifter Samma subventionering som regeringen föreslår till yrkesintroduktionsavtal föreslås alltså även kunna gälla unga akademiker om de deltar i Karriäravtalets traineeutbildning och handledarstöd. Akademikerförbundet SSR är övertygat om att åtgärder riktade till unga akademiker enklare kan få goda resultat, eftersom dessa åtgärder kommer att användas mer av arbetsgivaren, inte minst eftersom gruppen unga akademiker generellt är mer anställningsbar en lägre utbildade unga. Några volymantaganden Varje år examineras runt 52 000 personer från högre utbildning 8. Var femte (cirka 10 000 personer) har inte etablerat sig på arbetsmarknaden efter ett till ett och ett halvt år. Ungefär 30 procent (16 000 personer) har ett arbete som inte är i paritet med deras utbildning. Bara i denna grupp finns alltså en potential på mer än 25 000 jobb som andra än dessa akademiker skulle kunna ta. Detta samtidigt som vi vet att 8 Högskoleverket, Universitet & högskolor, Högskoleverkets årsrapport 2011, Rapport 2011:8 R 8 Karriäravtal
matchningen av högutbildade behöver bli mycket bättre och att många företag förgäves letar efter välutbildad personal de inte hittar. Till det kommer de utlandsfödda akademikerna som är knappt 400 000. Varje år blir de mellan 5 000 och 10 000 fler. Bland de som har varit här 10-19 år har hälften inte ett jobb i paritet med sin utbildning. De volymer vi talar om här kan alltså uppgå till 100 000-200 000 personer bara bland de utlandsfödda. Arbetet vidare Akademikerförbundet SSR har för avsikt att arbeta vidare med en detaljerad idé om hur Karriäravtal kan tänkas se ut. Vi kommer att lyfta frågan med våra motparter i olika branscher i syfte att hitta fram till specifika branschanpassade avtal för målgruppen unga akademiker. Akademikerförbundet SSR 9
Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetarförbund. Vi är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare. Medlemmarna arbetar i såväl offentlig som privat sektor. Många är också egenföretagare eller chefer. Vi är partipolitiskt obundna men tar tveklöst ställning i de frågor som rör medlemmarnas anställning, arbetsmarknad, utbildning och möjlighet till professionell yrkesutövning. Med 62 000 medlemmar är vi det fjärde största förbundet i Saco. Passion för profession, engagemang, mångfald, jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt lokala och centrala arbete. Vår vision är ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens.