Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping
Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning trycksår och fall Dubbeldokumentation
För Lillys skull - Vi tillsammans vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion - Vi tillsammans gör förebyggande åtgärder för att jag ska må bra - Vi tillsammans följer upp åtgärderna och vi vet att de gör skillnad - Ni lyssnar på mina behov och jag känner att det gör skillnad Idag är det en sån där bra dag Lilly, 95
Registrering i kvalitetsregister Förbättringsarbete Preventivt arbetssätt Reflektera över resultat
Mindre andel viktminskningar >5% i både kommuner och landsting
Minskning av andel trycksår - enligt punktprevalensmätning trycksår 18 16,6 Mätning av SKL: 2011- v11 2013 16 14 14,1 Mätning av Senior alert för kommuner: v40 2013 - v37 2014 12 14,3 10 8 8,9 6 4 2 0 2011 v 12 2011 v 40 2012 v 10 2012 v 40 2013 v 11 2013 v 40 2014 v 11 2014 v 37 Landsting Kommun
Punktprevalensmätning av trycksår och fall 2014 vecka 37 Senior alert
Förekomst av trycksår V 37 2014 196 kommuner deltog i punktprevalensmätningen 31,5 procent hade risk för trycksår 2 902 trycksår identifierades bland 22 208 personer Dessa trycksår återfanns på 1 977 personer (8,9 %) Av 1 977 personer med trycksår hade 1 355 endast ett trycksår
Ojämn vård och omsorg Andel trycksår mellan kommunerna 45,2 % - 0 %
Andel med risk för trycksår och fall 100% 90% 80% 79,6% 78,5% 79,3% 70% 60% 50% 40% 30% 32,7% 29,2% 31,5% 20% 10% 0% Kvinna Man Totalt Andel risk för trycksår Andel risk för fall
Fördelning av trycksår per kategori v 37 2014 8% 6% Kategori 1. Rodnad (bleknar ej vid tryck). Kategori 2. Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa). 24% 62% Kategori 3. Fullhudsskada (utan sårkavitet). Kategori 4. Fullhudsskada (med sårkavitet).
Fördelning av trycksår per lokalisation 4,4% 2,9% 2,2% 0,3% v 37 2014 5,3% 8,7% 12,3% 13,3% 18,7% 32,0% Häl Ryggslut/Sacrum Fotknöl Annat Sittbensknöl Öra Höftbenskam Armbåge Skuldra Bakhuvud Höger sida har högre prevalens av trycksår Endast 1 av 21 gånger är det högre andel trycksår på vänster sida
Åtgärder vid risk utan trycksår Bedömning av hud 1 gång/dag (75,5-79%) Mellanmål Hudvård Nattfasta< 11h (60-63%) Tryckutjämnande underlag Kroppspositionering Regelbundna lägesändringar Åtgärder vid risk med trycksår Bedömning av hud 1 gång/dag (70-84%) Tryckutjämnande underlag Hudvård Mellanmål Nattfasta< 11h Regelbunden lägesändring Kroppspositionering Ordination av läkemedel 32% Bedömning av smärta 23%
Förekomst fall 79,3 procent hade risk för fall 2 319 fall skedde bland 22 173 personer (10,5%) Dessa fall återfanns på 1 668 personer (7,5 %) Av 1 668 personer som föll, så föll 1 291 endast en gång
Fördelning av fallkonsekvens 1,7% 0,8% 0,7% 0,3% 3,4% 0,1% 0,1% Ingen Mjukdelsskada 11,2% Sårskada Annanskada 12,3% Frakturhöft/lår Skallskada 70,1% Frakturarm Ryggkotskada Frakturfot/underben Förlängdvårdtid/utökatvårdbehov
Åtgärder vid risk utan fall Larm/extra tillsyn Läkemedelsgenomgång Assistans vid personlig vård Assistans vid förflyttning Hjälpmedelsförskrivning Stöd vid personlig vård Gångträning (37,5%) 13:e plats Balansträning (10,9%) Åtgärder vid risk med minst 1 fall Larm/extra tillsyn Läkemedelsgenomgång Assistans vid personlig vård Stöd vid personlig vård Gångträning (44,5) Hjälpmedelsförskrivning Annpassning av möbler 16:e plats Balansträning (9,8%)
Munbedömning enligt ROAG (Revised Oral Assessment Guide) i Senior alert Sverige t om 140930
251 kommuner och 20 landsting anslutna till Munhälsa/ROAG i Senior alert t om 140930
Kommunerna har gjort 129 672 munbedömningar enligt ROAG tom 140930
14 699 munbedömningar enligt ROAG inom hemvård t om 140930
32 kommuner har gjort över 1000 munbedömningar enligt ROAG t om 14930
Knappt hälften av munbedömningarna enligt ROAG visar ohälsa 82 % av dem får åtgärd Per månad
Ohälsa i munnen fördelning per område enligt ROAG
Vanligaste åtgärderna vid ohälsa i munnen 1. Tandborstning - assistans eller fullständig hjälp 2. Smörj läpparna 3. Fukta munnen 4. Fukta munslemhinnorna 5. Protesrengöring - assistans eller fullständig hjälp Minst vanliga åtgärder Extra munvård vid förstärkt kost - assistans eller fullständig hjälp Lokal smärtlindring munslemhinnor Lokal smärtlindring läppar Lokal smärtlindring tunga
Kommuner som arbetar med munbedömningar och åtgärder enligt ROAG har mindre andel viktminskningar >5% än de kommuner som inte arbetar med ROAG 18% 16% 14% 12% 15,7% 15,6% 15,0% 14,2% 13,4% 12,6% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2012 2013 2014 Kommuner med ROAG och flest åtgärder Kommuner utan ROAG och åtgärder
Bedömning blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert Sverige januari september 2014 (data uttagen 2014-10-06)
105 kommuner har börjat görat bedömningar av blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert
24 kommuner har gjort fler än 40 bedömningar av blåsdysfunktion i SÄBO t om 140930
4235 bedömningar och åtgärder av blåsdysfunktion enligt Nikola per månad, i snitt 471 per månad 1200 1000 961 800 783 600 516 400 365 200 0 96 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Antal riskbedömningar av blåsdysfunktion Antal med riskbedömningar med blåsdysfunktion Antal riskbedömningar med blåsdysfunktion och planerad åtgärd Antal uppföljningar på blåsdysfunktion
4226 bedömningar av blåsdysfunktion i särskilt boende jan-sept 2014 81 %
Vanligaste åtgärderna vid blåsdysfunktion Individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel (72%) Regelbundna toalettbesök (72%) Individuell anpassning av toalettbesök (55%) Farmakologisk behandling (45%) Underlivshygien för att förebygga hud- och slemhinneirritation (43%) Kläder som är lätta att ta av och på (40%) Förebygga förstoppning via kost (36%)
Vilka är era mål Vilka resultat och processer behöver ni som kommun ha koll på så ni vet att ni når era mål
Resultat Minskar vi våra fall? Har vi färre personer med trycksår, som är undernärda eller har ohälsa i munnen? Processer Vad är det som påverkar att de äldre faller mindre etc? Primära påverkansfaktorer (2-4) Vad? Riskbedömning Processer Hur säkerställer vi att de primära påverkansfaktorerna blir gjorda och har effekt? Sekundära påverkansfaktorer Hur? När? Vem? Vad Hur? Hur säkerställer vi att alla vet vem som har risk? Mål/ målområde Minska fall, trycksår, viktminskning, ohälsa i munnen Teambaserad utredning av bakomliggande orsaker Åtgärder När? Vem? Vad? Hur? Hur säkerställer vi att vi vet allt om den äldre? När? Vem? Vad? Hur? Vilka åtgärder har mest evidens? Vilka åtgärder har mest evidens? Vad är viktigt för just den här personen? Uppföljning När? Vem? Vad? Hur? Gör vi åtgärder som inte har någon effekt? Gör alla samma?
Tack för att ni lyssnat Kicki Malmsten Utvecklingsledare Kristina.malmsten@lj.se