KRISHANTERINGSORGANISATION



Relevanta dokument
KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Övergripande kommunal ledningsplan

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Handlingsplan för Samhällsstörning

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Krisledningsplan

Kärnteknisk händelse

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Krisledningsplan för Perstorps kommun

Samordnad kommunikation

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Svensk författningssamling

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

KRISPLAN SIGTUNA KOMMUN

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kommunikationsplan vid kris

Regional Samordnings funktion (RSF)

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Övertagande kommunal räddningstjänst

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kommunal krishantering

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Heby kommuns författningssamling

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Plan för krishantering och räddningstjänst. Diarienummer:

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015. Beslutad av kommunfullmäktige

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Mall krishanteringsplan. Krishanteringsplan för XXXX (nämnd/styrelse/bolag) i Västra Götalandsregionen.

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Krisledningsplan. Vaxholm stad

Ledningsplan vid extraordinär händelse

Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige den , 117 och ersätter tidigare antagen plan från , 73

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Legala aspekter - dispostion

Krishanteringsplan. Antagen av kommunstyrelsen den 23 november

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Ledningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Central krisledningsplan

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan. Reviderad

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Kommunal krisledningsplan

Regional ledningssamverkan

PLAN KRISER

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Töreboda kommun. Plan för hantering av extraordinära händelser. Töreboda kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Mariestads kommun

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst

Krisledningsplan

Krisledningsplan och program för räddningstjänst

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

Strategi för. regional samverkan vid kris i Skåne

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Transkript:

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida krishantering, räddningstjänst och epizooti.

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Organisation och lokaler...4 2.1 Allmänt... 4 2.2 Larmning... 4 2.3 Lokaler... 4 3 Krishanteringsorganisationens huvuduppgifter... 5 3.1 Länsledning... 5 3.2 Beredningsgrupp/krisledningsgrupp... 5 3.3 Stabschef... 6 3.4 Beredskapsdirektör... 6 3.5 Funktionsansvariga... 6 4 Krishanteringsorganisation... 6 4.1 Liten organisation... 7 4.2 Medel organisation... 7 4.3 Stor organisation... 8 5 Organisationsskiss... 10

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 3(10) 1 Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva Länsstyrelsens krishanteringsorganisation och dess arbetssätt när den verkar. Krishanteringsplanen är till lika Länsstyrelsens program för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Den beskrivna krishanteringsorganisationen ligger även till grund för den utökade krishanteringsorganisation Länsstyrelsen kan ha behov av vid höjd beredskap. Utifrån krishanteringssystemets beskrivning av det geografiska områdesansvaret samt för vissa insatser enligt LSO och epizootilagen (1999:657), har Länsstyrelsen ett behov av en krishanteringsorganisation. De insatser enligt LSO och FSO som Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar för är vid kärnteknisk olycka och vid omfattande räddningsinsatser då Länsstyrelsen tar över ansvaret från den kommunala räddningstjänsten. Vid sådana händelser har Länsstyrelsen även det operativa ansvaret för insatsen. Vid djursjukdomar som kan sprida smitta bland djur eller komma från djur till människa så kallade epizootiska sjukdomar och zoonoser har länsstyrelsen ett samordningsansvar enligt epizootilagen. Enligt Krisberedskapsförordningen (2006:942) har Länsstyrelsen ett geografiskt områdesansvar. Länsstyrelsen är en sammanhållande funktion mellan lokala aktörer, som exempelvis kommuner, landsting och näringsliv, och den nationella nivån, samt verka för att: regionala risk- och sårbarhetsanalyser sammanställs nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län sker kontinuerligt under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter information till allmänheten och företrädare för massmedia samordnas efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser. Hantering av kriser ska utgå ifrån närhets-, likhets- och ansvarsprinciperna i regionen. Närhetsprincipen: krishantering ska ske på den nivå där händelsen inträffar/berör den enskilde Likhetsprincipen: krishantering ska i så stor utsträckning som möjligt ske på samma sätt som i vardagen Ansvarsprincipen: den som ansvarar för en verksamhet normalt gör det även vid en kris Länsstyrelsens krishanteringsorganisation ska vara väl sammansatt, utbildad, tränad och övad. Krishanteringsorganisationen ska verka på ett flexibelt sätt och så långt som möjligt stämma

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 4(10) överens med den organisation som Länsstyrelsen förfogar över till vardags både vad gäller funktioner och lokaler. Exempel på händelser där Länsstyrelsen aktiverar krishanteringsorganisationen är epidemier, översvämningar, oväder, epizooti eller andra allvarliga olyckor. 2 Organisation och lokaler 2.1 Allmänt Tjänsteman i beredskap (TiB) larmas av SOS Alarm enligt särskilt avtal. TiB bedömer och beslutar vilka åtgärder som inledningsvis behöver vidtas utifrån det larm som inkommit och de uppgifter som Länsstyrelsen ska vidta. Vid behov att aktivera krishanteringsorganisationen informeras landshövding, länsråd och beredskapsdirektör av TiB. Därefter kallas beredningsgruppen in av TiB. I beredningsgruppen är länsrådet ordförande och beslutar om krishanteringsorganisationens nivå och vilka personer som ska kallas in. Krishanteringsorganisationen har till uppgift att: ta fram underlag för beslut leda och genomföra aktiviteter och beslut följa upp genomförda aktiviteter utvärdera egen verksamhet 2.2 Larmning I krishanteringsorganisationen finns funktionen tjänsteman i beredskap TiB, som är tillgänglig dygnet runt alla dagar på året för den eller de som önskar komma i kontakt med Länsstyrelsen vid händelser enligt upprättad lista. Grundregeln är att larm inkommer till TiB via SOS Alarm enligt särskilt avtal. TiB bedömer och beslutar vilka åtgärder som inledningsvis behöver vidtas utifrån det larm som inkommit. TiB kan även larmas direkt av Länsstyrelsens personal eller samverkande aktörer. 2.3 Lokaler Vid aktivering av beredningsgrupp samlas de i sammanträdesrummet på våning 5. Övriga funktioner samlas i sammanträdesrum som meddelas av funktionsansvarige. Krishanteringsarbetet förläggs i första hand till ordinarie kontorsutrymmen.

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 5(10) 3 Krishanteringsorganisationens huvuduppgifter 3.1 Länsledning Länsledningens består av landshövding och länsråd. Deras övergripande uppgifter är att: o Besluta om omfattningen av länsstyrelsens medverkan o Besluta om inriktningen o Vid behov utse räddningsledare och saneringsledare o Besluta om ingrepp i annans rätt vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen o Svara för direkta kontakter med regeringskansliet o Begära att få disponera den nationella expertgruppen vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen 3.2 Beredningsgrupp/krisledningsgrupp Om TiB bedömer att Länsstyrelsens krishanteringsorganisation behöver aktiveras är första steget att informera landshövding, länsråd och beredskapsdirektör Vid behov kallas därefter beredningsgruppen in av TiB. I beredningsgruppen beslutar sedan länsrådet (ordförande) om vilka ytterligare funktioner eller delar av funktioner i krishanteringsorganisationen som ska aktiveras. Beredningsgruppen består av följande: o Länsråd (ordförande) o Beredskapsdirektör (stabschef till dess att ny utses) o Informationschef o Chefsjurist o Tjänstgörande TiB Beredningsgruppens arbetsuppgift är att: o Ordförande beslutar om vilka funktioner inom krishanteringsorganisationen som ska aktiveras och vilka personer som ska bemanna funktionerna. o Övriga i beredningsgruppen deltar i beredningen av ordförandes beslut o Sammanställa, utvärdera, bearbeta och bereda underlag för beslut på kort och lång sikt o Föreslå handlingsplaner för länsledning o Bedöma behov av och tillkalla sakkunniga Om ordförande i beredningsgruppen beslutar att utöka beredningsgruppen till att hela ledningsgruppen ska delta i krishanteringsorganisationen, uppgår beredningsgruppen i krisledningsgrupp. Krisledningsgruppen har samma arbetsuppgifter som beredningsgruppen. Stabschefen förbereder och leder krisledningsgruppens möten.

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 6(10) 3.3 Stabschef Beredskapsdirektören är stabschef i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation till dess att ny utses. Stabschefen leder arbetet i beredningsgruppen/krisledningsgrupp. o Samordna arbetet för krishanteringsorganisationen o Informera länsledningen kontinuerligt och redovisa beslutsunderlag o Upprätta stabsarbetsplan vid behov o Leda stabsgenomgångar o Svara för att krishanteringsorganisationen avvecklas 3.4 Beredskapsdirektör Beredskapsdirektören är stabschef i Länsstyrelsens krishanteringsorganisation till dess att ny utses. Funktionsansvarig för funktionen läge- och analys och företräder funktionen vid stabsorienteringar. o Bedöma behov av insatser på kort och lång sikt o Besluta om inriktning för krisarbetet vid aktivering av liten organisation o Ansvara för samordning av tillgängliga räddningstjänstresurser inom länet o Vid behov samråda med räddningsledare, experter eller motsvarande o Leda samverkansmöten o Leda arbetet i funktionen o Planera och genomföra arbetet i funktionen o Avrapportera till stabschef 3.5 Funktionsansvariga Funktionsansvariga utses för att leda de olika funktionerna i krishanteringsorganisationen. Uppdraget innebär att: o Planera och genomföra arbetet i funktionen o Avrapportera till stabschef 4 Krishanteringsorganisation Länsstyrelsen Örebro har en krishanteringsorganisation som består av tre olika nivåer: Liten organisation Medel organisation Stor organisation Krishanteringsorganisationen anpassas efter händelsens art. Beroende på vad som hänt eller förväntas hända aktiveras lämplig nivå av krishanteringsorganisationen utifrån uppgifter Länsstyrelsen har i den aktuella händelsen.

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 7(10) 4.1 Liten organisation Behov finns att sammanställa lägesrapporter och lämna information till allmänhet och media. Länsstyrelsens uppgifter är att: kontakta berörda aktörer inhämta och sammanställa lägesrapport rapportera till central myndighet samt berörda aktörer publicera krisinformation möten med samverkande aktörer Länsstyrelsen startar upp med en liten organisation. Funktionerna för information och läge- och analys bildar tillsammans en liten krishanteringsorganisation. Arbetet leds i första hand av beredskapsdirektör och i andra hand av informationschef. Länsledning Stabschef Beredningsgrupp Information Läge- och analys 4.2 Medel organisation Många aktörer är involverade och behov finns att samordna krisarbetet i länet samt samordna krisinformation. Inom länsstyrelsen finns handläggare med specialkunskaper inom olika verksamhetsområden och vid en händelse kan de ingå i funktionen läge- och analys. Länsstyrelsens uppgifter är att: kontakta berörda aktörer sammankalla berörda aktörer till samverkansmöte för inriktning av krishanteringen inhämta och sammanställa lägesrapport rapportera till central myndighet samt berörda aktörer samordna krisinformation med berörda aktörer publicera krisinformation

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 8(10) Arbetet i krishanteringsorganisationen leds av stabschef. Beredskapsdirektören leder arbetet tills ny stabschef utses av beredningsgruppens ordförande. Länsledning Stabschef Beredningsgrupp/ Krisledningsgrupp Information Läge- och analys Service Experter, sakkunniga och stödpersoner 4.3 Stor organisation Krisen är komplex och flera enheter är involverade i hanteringen av händelsen. Samhällets resurser är ansträngda och allmänheten har ett stort behov av samordnad information. Flertalet av länsstyrelsens verksamheter är involverade i krishanteringen. Länsstyrelsens uppgifter är att: kontakta berörda aktörer sammankalla berörda aktörer till samverkansmöte för inriktning av krishanteringen inhämta och sammanställa lägesrapport få fram en lägesbild rapportera till central myndighet samt berörda aktörer samordna krisinformation med berörda aktörer omvärldsbevaka media och ansvariga myndigheter utse räddningsledare vid behov efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 9(10) Arbetet i staben leds av stabschef. Beredskapsdirektören leder arbetet tills ny stabschef utses av beredningsgruppens ordförande. Länsledning Stabschef Beredningsgrupp/ Krisledningsgrupp Samband Information Läge- och analys Service Experter, sakkunniga och stödpersoner

Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 10(10) 5 Organisationsskiss Länsledning TiB Stabschef Beredningsgrupp (Länsråd, beredskapsdirektör, informationschef, chefsjurist och TiB) Räddningsledare Krisledningsgrupp (Landshövding, länsråd och övriga i ledningsgruppen) Epizooti Samband Läge- och analys Information Service