Strategi och aktivitetsplan

Strategi och aktivitetsplan 2007-2010

- 2 - Innehållsförteckning 1. Situationsanalys...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Styrkeområden för tillväxt... 3 1.3 Tillväxtmöjligheter inom valda fokusområden... 4 1.4 Uppsalas möjligheter inom tillväxtområdet... 5 1.5 Utmaningar och huvudmål... 6 1.6 Effektmål och uppföljning... 7 2. Strategi för Uppsala BIO...8 2.1 Övergripande mål för Uppsala BIO... 8 2.2 Insatsområden...8 2.3 Organisation... 9 2.4 Kommunikationsstöd... 10 2.5 Jämställdhet... 10 2.6 Nätverk... 11 2.7 Internationalisering... 11 3 Aktiviteter 2007 2010...12 3.1 Behovsmotiverad forskning... 12 3.2 Innovationsstöd... 14 3.3 Kompetensförsörjning... 16 3.4 Marknadsföring av regionen... 17 4. Uppföljning och lärande...18

- 3 - Strategi- och aktivitetsplan för perioden 2007 2010 Uppsala, Stockholm och Strängnäs är idag Sveriges mest betydelsefulla region för life science. Det som sker i denna region, Mälardalen, har stor betydelse för Sveriges position inom branschen. Att vara ett starkt tillväxtområde innebär att attraktionskraft och kritisk massa finns. Endast då kan regionen växa och attrahera kapital, kompetens och nya aktörer. Denna aktivitetsplan beskriver Uppsala BIOs vision för ekonomisk tillväxt inom life science sektorn i Uppsala, som del av regionen Mälardalen, samt en strategi för att nå dit. 2010 är Uppsalas tillväxt starkast i Mälardalen. Uppsala är Sveriges centrum för life science och Uppsala Stockholmsregionen en av världens fem främsta life science regioner 1. Situationsanalys 1.1 Bakgrund Uppsalas bidrag till regionens life science har under lång tid byggt på framgångar inom biokemi och proteinkemi. Sektorn har vuxit fram ur ett positivt samarbetsklimat mellan industri och akademi. Detta har genererat utmärkt forskning, en rad produkter, internationell konkurrenskraft och arbetstillfällen. Vår konkurrenskraft ligger främst inom forskning och innovationer. Drygt 10 % av Uppsala kommuns arbetstillfällen finns inom life science. Antalet arbetstillfällen ökar, och löneläget är högre än i andra branscher. Åldersstrukturen i branschen är sådan att vi inte kan förvänta oss stora pensionsavgångar den närmaste tio-årsperioden. Ett nytt jobb inom life science ger ytterligare flera arbetstillfällen indirekt. Branschens omstrukturering betyder att den idag domineras av små företag, beroende av riskkapital och med minskad förmåga till långsiktiga satsningar. Samarbetet mellan industri och akademi har förändrats. Antalet företag med huvudkontor i andra delar av världen än Uppsala ökar vilket gör nära kontakt med koncernledningarna svårare. 1.2 Styrkeområden för tillväxt Uppsala har genom åren skaffat sig en unik position inom området bioteknisk forskning, vilket drivit fram verktyg för innovationer inom läkemedel, diagnostik och medicinsk teknik. Uppsalas akademiska styrkor finns framförallt inom genomik, proteomik, bioinformatik, biokemi, molekylärbiologi, och farmaci. Framstående forskning inom teknikområden som materialvetenskap blandas med medicinsk och biologisk spetsforskning. Campusområden som Ångström, BMC, Rudbeck, Akademiska sjukhuset och Ultuna ligger nära varandra och ger goda förutsättningar till samverkan. Industriella styrkeområden som vuxit fram är proteinseparation, medicinsk teknik, diagnostik och läkemedelsformulering. Vidare finns här kompetenser i regulatoriska frågor inom SVA, Läkemedelsverket, Statens Livsmedelsverk och hos fristående verksamheter byggda på erfarenheter från dessa myndigheter. Med ca 4 500 anställda inom industrin, drygt 2 000 inom universitetsforskningen och ytterligare drygt 1 000 anställda vid myndigheterna har Uppsala början till en kritisk massa av kompetenser inom life science. Geografisk sammanhållning och en gemensam historia har utvecklat ett gott och öppet samarbetsklimat över organisationsgränserna. Uppsala BIO definierade i sin första handlingsplan metoder, modeller och verktyg för bioteknisk forskning som fokusområde för tillväxtskapande insatser. Styrkorna fanns, och finns fortfarande, inom såväl företag som akademisk forskning. Uppsala står också för en stark tradition inom området, som fått uppleva en marknadstillväxt i och med kartläggningen av det mänskliga genomet. De projekt som under Uppsala BIOs första år fått stöd genom programmet Uppsala BIO-X är också samtliga starka inom just detta område. Inom Uppsala BIO liksom inom sektorn globalt stod det dock snart klart att det fanns faror med en alltför stark betoning på just teknologierna och metoderna, inbyggda i de verktyg som skulle bli

- 4 - slutprodukter. Många produkter eller produktidéer har aldrig fått sitt genombrott på marknaden därför att de inte utgått från behov. I sin analys av marknaden för Proteomics 1 konstaterar TSG Partners att applied markets are a key to growth. Sålunda inleddes en process där Uppsala BIO tillsammans med företagen och universiteten definierade vilka de viktigaste är användningsområdena för det vi tidigare benämnt verktyg för bioteknisk forskning. Två områden profilerade sig ganska snart. Dessa är: Diagnostic tools and predictive medicine modeller, metoder och system för att identifiera och förutsäga sjukdomstillstånd så tidigt som möjligt. Drug discovery - metoder och system för effektiv utveckling och produktion av nya läkemedel. För att utveckla ny kunskap och nya produkter med tillämpning inom områdena ovan blev också behovet av ny kunskap och nära samverkan inom områden som klinisk forskning, farmaci, m.m tydligare. Visst var redan grupper från dessa områden involverade i Uppsala BIOs program. Men med den nya formuleringen av Uppsala BIOs profilområden blir det dock tydligt också för dem som ännu inte är involverade att Uppsala BIOs verksamhet berör dem. Det blev också tydligare att deras kunskap från forskning, erfarenheter från produktutveckling och nätverk behövs i Uppsala BIOs process och för regionens tillväxt. Fortfarande är traditionen och kunnandet kring att utveckla verktyg för bioteknisk forskning mycket stark i regionen. Men att arbeta med profilområden definierade utifrån tillämpningar med tillväxtpotential, där regionens företag har erfarenheter och nätverk, ger utvecklingsprojekten en betydligt bättre chans att lyckas nå företagen. Samtidigt blir regionens styrkeområden tydligare och mer attraktiva för omvärlden. Många av de företag som tidigare benämnde sig själva som leverantörer inom segmentet verktyg för bioteknisk forskning har idag skiftat, eller håller på att skifta, fokus mot diagnostikmarknaden. Inte heller inom dessa företag är det en förändring av teknologibasen utan ett tydligare fokus på tillämpningen. Exempel i Uppsala BIOs närhet är Åmic, AlphaHelix och Biacore (idag inom GE Healthcare). De styrkeområden som kommer att vara fokus för Uppsala BIO under den kommande åren bygger alltså, som tidigare, på en gedigen och lång tradition av kunskap inom verktyg för bioteknisk forskning, men definieras utifrån applikationsområdena diagnostiska verktyg samt metoder och system för effektiv utveckling och produktion av nya läkemedel. 1.3 Tillväxtmöjligheter inom valda fokusområden Marknaden för diagnostiska verktyg liksom för metoder och system som kan effektivisera utveckling och produktion av läkemedel är global. De företag som idag är etablerade i regionen har en marginell del av sin omsättning i Sverige. Marknaden för life science tools generellt uppskattas till cirka 25 miljarder USD. Tillväxten har stagnerat något de senaste åren men varierar mycket mellan olik segment och mellan åren. För perioden 2005 2010 beräknades den årliga tillväxten till c:a 7 %. Genomik- och proteomikteknologier med syfte att stödja utveckling av nischade läkemedel och personalized medicine (farmakogenomik) bedöms ha starkast tillväxtpotential tillsammans med verktyg för att effektivisera utveckling och tillverkning av läkemedel. 1 Marknaden för diagnostiska verktyg kommer också i allt högre grad att dra nytta av teknologier baserade på genomik och proteomik. Marknaden för In Vitro diagnostik uppskattas växa från c:a 23 miljarder USD 2005 till 29 miljarder USD fem år senare, en årlig tillväxttakt på 6 %. Men även här är skillnaderna mellan segmenten stora. 1 TSG Partners Strategic Advisors LLC, Strategic Opportunities in Proteomics and Small Molecule Analysis, November 2006

- 5 - De två segment som beräknas växa kraftigast de närmaste åren är molekylär diagnostik och Point-of- Care lösningar med prognosticerade årliga tillväxttakter på 15 % respektive 10 %. Molekylär diagnostik, både som point-of-care lösningar och för kliniska laboratorier, förbättrar möjligheterna att på ett mycket tidigt stadium påvisa sjukdom, ibland till med prognosticera densamma. Behandling kan alltså sättas in tidigare, och ibland också bli mer precis. Verktyg och metoder för molekylär diagnostik efterfrågas också för att kunna monitorera behandlingen av patienter. Också utvecklingen inom farmakogenomik driver på efterfrågan av molekylär diagnostik. Segmentet Point-of-Care förväntas växa som en följd av behovet av snabba provsvar. En stor del av sjukhusens sängplatser tas idag upp av patienter som avvaktar svar från laboratorier. Erfarenheterna från primärvården visar också på en bättre compliance när patienten kan testas, få svar och ordineras behandling vid samma tillfälle. Allt eftersom läkemedelsindustrin över världen gradvis ändrar fokus från att försöka finna nya blockbusters till att istället utveckla nischprodukter förändras också industrins intresse för olika typer av diagnostikprodukter och system för läkemedelsutveckling. När Novartis uppköp av Chiron i november 2005 och GEs köp av Biacore i juni 2006 är uttryck för detta. 1.4 Uppsalas möjligheter inom tillväxtområdet Som tidigare konstaterats finns i Uppsala något vi med fog kan kalla kritisk massa av kompetenser inom utpekade styrkeområden. I tabellen nedan ges en handfull exempel på företag, forskargrupper och andra betydelsefulla aktörer. Innovationer inom life science, och i synnerhet inom Uppsalas styrkeområden, bygger på en förmåga att arbeta korsfunktionellt. Det handlar om att förstå behov och inse möjligheter över organisationens egna gränser, och kunna samverka med andra typer av organisationer. Industri akademi är en sådan samarbetsform, men lika viktigt är att kommunicera med sjukvården eller myndigheterna. Det handlar också om att kunna samarbeta mellan olika vetenskapsområden. En bra förutsättning för Uppsala, och en förklaring till att man nått framgångar, är naturligtvis att Uppsala har internationellt framgångsrika aktörer inom alla dessa områden. Exempel på forskargrupper Diagnostik BMMS - biological medical mass spectrometry: Roman Zubarev, Per Andrén Nanoteknologi/Mikrostrukturer: Maria Strömme, Jan-Åke Schweitz, Klas Hjort, m.fl. Molekylärbiologi: Leif Kirsebom, Anders Virtanen, Gerhard Wagner m. fl. Cellbiologi/Signaltransduktion: Carl-Henrik Heldin Molekylära verktyg: Ulf Landegren, Mats Nilsson, m.fl. Klinisk kemi: Per Venge Effektiv utveckling och produktion av läkemedel Höghastighetssyntes: Mats Larhed Biokemi / Heparin - Ulf Lindahl PET teknologi: Bengt Långström Peptider och ytkemi: Martin Malmsten Farmaci/läkemedelsutveckling: Göran Alderborn Biofarmaci: Hans Lennernäs Läkemedelsadministrering: Per Artursson Uppsala Clinical research center (UCR): Lars Vallentin

- 6 - Exempel på företag Andra viktiga aktörer Diagnostik Phadia GE Healthcare inkl Biacore Åmic Svanova Mercodia AroCell Alpha Helix Molecular diagnostics Kibion Biotage Läkemedelsverket Livsmedelsverket SVA Effektiv utveckling och produktion av läkemedel GE Healthcare, inkl Biacore Uppsala Imanet Biotage Compumine Visionar KPL Quintiles Pharma Consulting Group Eureda Läkemedelsverket SVA Framgångsrika och erfarna forskare, företagsledare m fl är dock inte tillräckligt för att innovativa produkter skall utvecklas som kan generera tillväxt. Förmåga till och önskan om samarbete är en kritisk komponent, och något vi menade fanns för lite av när Uppsala BIOs ursprungliga handlingsplan skrevs. Därför initierades programmet Uppsala BIO-X samtidigt som stödet till innovativa företag utvecklades inom ramen för Uppsala Innovation Centre. De första tre åren har gett resultat att bygga vidare på. Programmet Uppsala BIO-X har hittat en väl fungerande form där tre projekt idag utvecklar innovationer inom verktyg för diagnostik. Samtliga tre har valts ut på meriter som vetenskaplig höjd, kommersiellt intresse och sammansättning av projektgruppen. Vid halvårsskiftet 2006 var 15 av de 33 företagen i UIC-programmen life science företag. Majoriteten utvecklar verktyg för diagnostik eller verktyg för effektivare läkemedelsutveckling, t ex Frontline Diagnostics, AroCell, Compumine och Beactica. Det fortsatta arbetet med Uppsala BIO-X och Uppsala Innovation Centre utvecklas mer i kapitel 3. Uppsalas möjligheter att behålla sin internationella konkurrenskraft och generera tillväxt inom utpekade styrkeområden är idag större än för tre år sedan. Med arbetet inom Uppsala BIO skall dessa förutsättningar stärkas ytterligare, både genom aktiviteter som drivs inom Uppsala BIO och genom att med dess som goda förebilder och stöd till processer stimulera till ökad samverkan även i annan verksamhet. 1.5 Utmaningar och huvudmål Utmaningarna för regionens life science sektor är många. Några av dessa utmaningar är: Det stora antalet små och underfinansierade företag hur kan vi hjälpa dem att växa här? Att påverka investeringsbeslut i stora företag där koncernledningen inte finns i regionen Den långsiktiga tillgången på kompetent arbetskraft Att bättre lyckas stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap Flödet mellan akademi och industri för utveckling av innovativa produkter Utveckla regionen och staden för en växande life science sektors behov Ömsesidigt ökad kunskap och respekt mellan industri forskning politik Politisk samling kring en fortsatt långsiktig satsning på life science Att bättre synliggöra regionens styrkor (syns inte) internationellt Attrahera vissa strategiska nya investeringar till Uppsala

- 7 - Regionen måste långsiktigt stärka förutsättningarna att bevara de företag vi har och öka antalet arbetstillfällen i dessa och nya företag. Hur kan vi stötta företags investeringsbeslut, t ex i förhållande till koncernledningen? Hur lätt är det att ordna olika tillstånd för utbyggd verksamhet, bostäder, hitta lokaler? Industrin måste kunna tydliggöra sina behov i de akademiska forskningsmiljöerna. Det kan också handla om att stärka samarbetet mellan akademisk forskning och industri, underlätta för forskare att hitta rätt när man vill kommersialisera sina idéer. Personerna behöver coachas så att dessa kan växa som ledare. Vi behöver underlätta för nyutexaminerade att komma in på arbetsmarknaden. Detta förutsätter bl.a. tätare kontakter mellan utbildningsprogram och arbetsgivare under hela utbildningstiden. Kompetent arbetskraft innefattar allt från specialister som kan arbeta med forskning och utveckling inom life science till individer som har förutsättningar att vara goda ledare. 1.6 Effektmål och uppföljning Hur mäter vi att Uppsala är en framgångsrik region? Hur ser vi att utvecklingen går åt rätt håll? Med effektmål avser vi nyckeltal som speglar långsiktig tillväxt, med ett perspektiv på tio år. I den ursprungliga handlingsplanen för Uppsala BIO ("Strategi och handlingsprogram för utveckling av innovationssystemet för bioteknik i Uppsalaregionen", antagen av STUNS styrelse, januari 2003.) sattes följande mål och resultat upp för utvecklingen under en tioårsperiod: Omsättningen i industrin har ökat. Sysselsättningen har fördubblats inom industrin från 4 000 anställda till 8 000. Regionens produktion, mätt som Bruttoregionalprodukten, BRP, ökar i snitt med 6 % per år. Antalet forskare inom bioteknik har ökat från 900 vid de bägge universiteten till 1 500. Antalet doktorander som varje år avlägger examen inom bioteknikrelaterade ämnen har ökat från 150 till drygt 200. En stor del av ökningen står det nya tvärvetenskapliga centret för, som tio år efter start är arbetsplats för ett femtiotal doktorander. Antalet studenter som söker till bioteknikutbildningarna i Uppsala har ökat till i genomsnitt fem sökande per utbildningsplats. Attitydmätningar i USA och Europa visar att Uppsala är välkänt bland företag och forskare inom bioteknik. Hälften av alla PhD-studenter i Europa och USA inom bioteknikområden ser fördelar med att tillbringa en tid i ett företag eller en forskningsinstitution i Uppsalaregionen. Att till år 2013 nå 8000 arbetstillfällen inom life science industrin ser i dagsläget ut att vara svårt att nå, även med branschens generellt sett höga tillväxt. En årlig tillväxt av antalet arbetstillfällen med ca 5% blir för 2007-2010 ett rimligare mål med tanke på initiativets möjligheter. Att mäta bruttoregionalprodukten, BRP som planerades har också visat sig svårt. Få sådana mätningar görs. Därför kommer vi inte under perioden att fokusera på mål av typen BRP. I hela Sverige råder nu en överproduktion av utexaminerade med högskoleexamen och av disputerade forskare. Att därför mäta ökningen av antalet, vilket sattes upp som mål 2003, är inte relevant. Ett mål är ändå att en karriär inom life science sektorn uppfattas som attraktiv, endast då får vi ett bra urval personer som söker sig dit. Utbildningarna i Uppsala skall också uppfattas som attraktiva. Vi fortsätter därför mäta antalet sökande per studieplats som ett mått på attraktiviteteten, Vi har dock konstaterat att läkarstudenterna i mycket liten utsträckning väljer en karriär inom industrin eller forskningen. Därför lyfter vi ur den gruppen ur måttet, och fokuserar istället på intresset för programmen för apotekare, civilingenjör molekylär bioteknik och biomedicinska analytiker. I och med att vi lyfter ut läkarprogrammet, med cirka 6 sökande per utbildningsplats, ur statistiken bör också målet sänkas. För att mäta att forskningen är konkurrenskraftig väljer vi att mäta utvecklingen av externa forskningsmedel vilket tillför en kvalitetsdimension, istället för antalet forskare. Attitydmätningar av hur regionen uppfattas inom branschen har genomförts i regionen men ännu inte på det internationella planet. I Uppsala BIOs senaste enkät, som genomfördes tillsammans med handelshögskolan i Stockholm och CiND, menar majoriteten av respondenterna att Uppsala - Stockholm är en främsta regionerna i världen för bioteknik och life science, och att arbetet inom Uppsala BIO är viktigt för att stärka regionens och branschens tillväxtförmåga.

- 8 - För den kommande perioden gäller således följande effektmål: - Omsättningen i företagen fortsätter att öka, och antalet anställda inom den life science industrin kommer att öka med 5 % per år - De externa forskningsmedlen till universiteten ökar för forskning inom life science. Ett absolut mål går inte i dagsläget att sätta innan modellen, avgränsningen för mätningen utarbetas. - Antalet sökande till utbildningsprogram i Uppsala för life science sektorn ökar till 4 sökande per utbildningsplats. Underlaget för mätningen bör utgöras åtminstone av sökande till programmen för apotekare, civilingenjör molekylär bioteknik och biomedicinska analytiker. Eventuellt kan ytterligare program tillkomma. - En vital klinisk, industriell och akademisk forskning, mätt som antal publikationer, citationsindex och andel av företagens omsättning som avsätts till FoU. Ett absolut mål går inte i dagsläget att sätta innan modellen, avgränsningen för mätningen utarbetas. - Kvaliteten på studenterna och på utbildningarna ständigt förbättras Detta kan mätas som andel av studenterna med relevant jobb viss tid efter examen. En pilot, för inkomst som funktion tid efter examen och utbildning har genomförts 2004. Uppföljning av denna är ett möjligt sätt. - Uppsala-regionen uppfattas bland forskare, finansiärer och rådgivare som en region där framgångsrikt företagande i nära samarbete med framgångsrik forskning skapar nya affärsmöjligheter. UIC inkubatorprogram program ska expandera, hantera fler life science företag som lokaliserar och växer i regionen. Innovationssystemet är samlat och tydligt för alla företagsinitiativ och idégivare oavsett i vilken fas av företagsutvecklingen de befinner sig. 2. Strategi för Uppsala BIO Uppsala BIO - the life science initiative, är Uppsalas gemensamma process för att driva utvecklingen av life science sektorn. Uppsala är den region vars behov vi primärt skall se till och där resultaten av vår verksamhet skall synas. Uppsala BIO uppfattas som en tydlig ingång till och för life science sektorn i Uppsalaregionen, både vad gäller nätverksaktiviteter och gentemot omvärlden. Uppsala BIO samlar regionens ledande aktörer till strategiska diskussioner för att identifiera behov, nyckelaktiviteter och bästa utförare av dessa. Uppsala BIO ställer krav och sätter upp mätbara mål samt ansvarar för en proaktiv dialog. Uppsala BIO prioriterar och begränsar insatserna till de områden där vi får störst effekt. Hellre ett fåtal aktiviteter som gör skillnad, än ett stort antal aktiviteter som riskerar att bli otydliga och med begränsad effekt. Verksamheten ligger främst i gränslandet mellan akademi och industri. 2.1 Övergripande mål för Uppsala BIO Vilka regionala utmaningar kan Uppsala BIO framgångsrikt ta sig an? För den här perioden, 2007 2010, formulerar Uppsala BIO följande övergripande mål: Fler produktutvecklingsprojekt med insatser från grundläggande forskning och industri Antalet innovativa idéer i form av affärsplaner ökar Innovationsstödet för tillväxtidéer skall uppfattas som kompetent och tydligt Ett väl fungerande stöd till företag i expansionsfas Arbetsgivare finner den kompetens man behöver i regionen Uppsalaregionen skall uppfattas som en region för framgångsrikt företagande och forskning 2.2 Insatsområden Uppsala BIO är en tidsbegränsad insats som skall ge bestående resultat. Därför skall Uppsala BIO identifiera både behov och lämpliga, permanenta, utförare. Ibland saknas en sådan. Uppsala BIO kan då genomföra piloter men med intentionen att om aktiviteten lyckats och blivit tydlig hitta en lämplig aktör som tar över. Behoven definieras i dialogen med aktörerna företagen, forskarna och offentlig sektor.

- 9 - Vi har valt att definiera fyra huvudsakliga insatsområden som riktar sig mot olika målgrupper, och som svar på utmaningarna. Behovsmotiverad forskning Skapa en gemensam dialog kring akademiskt och industriellt arbete i forskningsfrågor och utvecklingsprojekt inom life science. Täta gapet mellan grundläggande forskning och produktutveckling. Medvetandegöra förutsättningarna och kraven för en effektiv överföring av grundläggande upptäckter till innovation och affärsmöjlighet i både industri och akademi Innovationsstöd Ett tydligt stöd till innovationer Ett stöd av hög kvalitet Bättre tillgång till finansiering av företag och projekt i tidiga faser En nära koppling mellan innovationsstöd och program för behovsmotiverad forskning Kompetensförsörjning Interaktion mellan utbildare och arbetsmarknad Kartlägga och fylla kompetensbehov i företagen Stimulera tillflödet av de bästa studenterna till Uppsalas utbildningar Marknadsföring Attityd- och målgruppsundersökningar för bättre beslutsunderlag Lyfta fram Uppsalas styrkor Uppsala BIO tar en ledande roll för Mälardalens marknadsföring 2.3 Organisation Arbetet inom Uppsala BIO kräver erfarenheter från och förankring inom industrin, akademin och den offentliga sektorn. Processen kräver hög beslutsförmåga. Den nuvarande organisationen har utvecklats under de första tre åren och har dessa egenskaper. Uppsala BIO har ett tydligt ledarskap och starkt ägande i stiftelsen STUNS med dess stiftare. STUNS styrelse är sammansatt av landshövdingen, universitetsrektorerna, ordförandena för Regionförbundet, Uppsala Kommuns styrelse samt Handelskammaren. Uppsala BIOs verksamhet leds av styrgruppen, bestående av operativt ledande personer från akademin, industrin och offentlig sektor. Ordförandeposten innehas av industrin. Det dagliga arbetet sköts av Uppsala BIOs personal med styrgruppsmöten som kontrollpunkter. Uppsala BIOs personal skall förstå arbetsvillkoren för industrin, för forskningen och för den politiska miljön. De olika insatsområdena och aktiviteterna är ofta beroende av varandra och samverkan blir därför hög inom gruppen. Huvudansvaret fördelas enligt följande: Jonas Åström Processledare Uppsala BIO samt behovsmotiverad forskning Rhiannon Sanders Innovationsstöd och kompetensförsörjning Madeleine Neil Kommunikation och marknadsföring Utöver den processledande organisationen finns kring Uppsala BIO-X ett vetenskapligt råd (SAB - scientific advisory board) som utvärderar pågående och potentiella projekt samt rekommenderar förändringar. SAB:s sammansättning ska ha internationellt inslag varför minst en av de fem delegaterna ska komma från utlandet. Det ska vara en balanserad sammansättning av industriell och akademisk kompetens. Vidare finns kring SAB en referensgrupp med uppgiften att fungera som länk mellan Uppsala BIO-X projekten och Uppsala BIO styrgrupp. Uppsala BIO skapar kontinuerligt mötesgrupper efter behov inom de olika aktiviteterna. Till exempel kan nämnas att regelbundna möten sker mellan ALMI, UIC, Uppsala BIO och Uppsala universitet Utveckling AB m.fl. för koordination bland innovationsstödjarna. På liknande sätt stöds kompetens och kommunikationsfrågor med samordningsgrupper inom Uppsala universitet och SLU.

- 10-2.4 Kommunikationsstöd Till stor del handlar Uppsala BIOs uppdrag om att gradvis förändra attityder och beteenden i syfte att stimulera ekonomisk tillväxt. Skall vi lyckas måste vi nå och beröra fler än dem som är direkt involverade i de enskilda aktiviteterna. Kommunikation av attityder, målbilder och goda exempel skall: säkra intressenternas kunskap om vad som sker inom processen Uppsala BIO, nå dem som bör involveras i processens aktiviteter, gradvis förändra attityder och beteenden, framför allt i gränslandet industri akademi främja jämställdhet och mångfald för att ta vara på alla resurser för tillväxt genom att lyfta fram goda exempel. En utmaning för processen Uppsala BIO är den komplexa målgruppen. Målgruppen består t ex av universitetsforskare, entreprenörer, industriledare, lokala och nationella politiker, forskningsfinansiärer, investerare m fl. Att nå ut till så varierad målgrupp kräver separata erbjudanden och skilda kanaler. En särskild kommunikationsplan kommer därför att utarbetas. Genom ett öppet och gott informationsflöde och nätverksaktiviteter skall också Uppsala BIO verka för att behålla ett redan starkt nätverk mellan personer inom life science i Uppsala, och söka involvera allt fler i detta. För dessa ändamål är nyhetsbreven och hemsidan bra verktyg, liksom BIO-pubarna eller andra enkla träffar samt kontakter med media. Det är dock inte rimligt att tro att Uppsala BIO ensamt kan nå samtliga verksamma inom branschen ens i Uppsala. Ett nära samarbete med de större arbetsgivarna, exempelvis universiteten, GE Healthcare och Phadia, behövs för att med deras hjälp nå ut i organisationerna. Samarbetet med dessa organisationer möjliggör också för Uppsala BIO att snabbare uppfatta behov av nya aktiviteter. De flesta större medlemmar i Uppsala BIO avsätter också i avtal tid för att hantera detta. Relationen till politiker är viktig för branschen, men gruppen politiker är sällan direkt involverad och kan inte förväntas ha fullständig eller aktuell kunskap om branschens tillväxtmöjligheter och arbetsvillkor. Därför behöver vi berätta om dessa, liksom om Uppsala BIOs verksamhet, för politiker i kommun, region och riksdag. Kunskapen om och intresset för life science bedömer vi vara relativt god bland kommunens politiker men behöver underhållas. Däremot är ännu kontakterna med övriga politiker relativt få. Under perioden får därför Regionförbundet ett särskilt ansvar för att regelbundet arrangera möten mellan den s.k. Mälardalsbänken i riskdagen och Mälardalsrådet och Uppsala BIO med syfte att säkerställa den här gruppens kunskaper om såväl branschen som processen Uppsala BIO. Regionalt och lokalt är grupper som Regionförbundets tillväxtberedning, omfattande politiker och tjänstemän från samtliga kommuner i länet, samt Uppsala kommuns styrelse viktiga att hålla en nära relation till. För att säkerställa en sådan relation avsätter Regionförbundet respektive Uppsala kommun särskilda resurser gentemot Uppsala BIO. Politiker skall uppfatta Uppsala som en region där life science är den viktigaste sektorn för tillväxt. Aktivteter som kan stärka relationen till våra politiker är sådana som visar och förklarar branschen för allmänheten, debatter, gemensamma seminarier där behov och resultat av både politikers och branschens arbete redovisas. Samarbetet inom Partnerskapet för Varumärke Uppsala, som leds av Uppsala kommun, kommer också fortsättningsvis att vara en bra plattform för att nå allmänheten med information om branschen och om vad som händer inom Uppsala BIO. 2.5 Jämställdhet Jämställdhet innebär att varje individ får möjlighet att växa och utvecklas utifrån sina egna unika förutsättningar, att delta och bidra och att bli sedd. Uppsala BIOs övergripande mål är ekonomisk tillväxt, skapad från forskning och entreprenörskap inom life science. Att kunna ta till vara varje individs förmåga och önskan att bidra blir då en viktig uppgift. Uppsala BIO skall angripa frågan från individens perspektiv, och framförallt synliggöra goda exempel. Detta innebär att vi skall vara noga med hur vi väljer ut personer som på olika sätt representerar branschen såväl inåt i styrgruppen, som utåt. För att säkerställa hållbarhetsperspektivet inom Uppsala BIO ska följande punkter genomföras: 1) Utbilda ledningsgruppen i hållbarhetsfrågor tillsammans med resurscentrum Uppsala län för att se skevheter, se behov och föreslå aktiviteter

- 11-2) Tillväxtindikatorerna skall följa utvecklingen och fördelning av kön, etnicitet i branschens företag 3) Prioritera insatser för kompetensförsörjning som stärker gruppers ställning på arbetsmarknaden 4) Inom kommunikationsstödet fortsätter vi lyfta fram individer inom underrepresenterade grupper som förebilder och representanter för branschen,. 5) Fokusera på att stödja underrepresenterade grupper inom Uppsala BIO-X och Uppsala Innovation Centre, samt identifiera speciella behov. Vidare har Uppsala BIO i samverkan med Uppsala Kommun avsatt resurser för ett pilotprojekt inom för- och grundskola för att stärka intresset för naturvetenskap, speciellt hos unga kvinnor och invandrare.. 2.6 Nätverk Uppsala BIO skall ta tillvara de gemensamma utbildningssatsningar och tillfällen till erfarenhetsutbyte som skapas genom VINNOVAs VinnVäxtprogram. Som ledande i Mälardalen skall vi också ha nära och operativ samverkan med andra bioregioner i Sverige, såsom Medicon Valley, Göteborg, Umeå. Uppsala BIO skall därtill ha en nära och god relation med nationella organisationer som Sweden BIO, Läkemedelsindustriföreningen LIF, Naturvetareförbundet och Medicinsk-Tekniska Föreningen, vilka har en tydlig lobbyingfunktion. Uppsala BIO är en av grundarna av CEBR, Council of European Biotech Regions. Vi avser att utnyttja denna gruppering för samarbete och kontakter med andra Europeiska regioner och för kontakter med EU:s administration och Europa BIO. Medfinansieringsavtalen ger Uppsala BIO en stabil grund och bred förankring för våra huvudinsatser. I varje aktivitet skall andra relevanta aktörer, även de som ej är Uppsala BIO medlemmar, engageras för att nå maximal effekt. I beskrivningen av de olika insatsområdena har exempel på sådana aktörer lyfts fram. På detta sätt kommer ett tydligt mervärde av Uppsala BIOs insatser att skapas kring varje aktivitet. 2.7 Internationalisering I en handlingsplan som syftar till att stärka den långsiktiga tillväxten i regionen av en sektor som bedömts som internationellt konkurrenskraftig väljer vi att behandla frågan om internationalisering i ett generellt perspektiv. Behovet att internationalisera verksamhet, eller se till att verksamheter håller internationella mått, kommer in på flera nivåer. Initiativet Uppsala BIO, tillsammans med sina medfinansiärer och partners, skall kunna erbjuda en verksamhet för life science sektorn som är attraktiv även i ett internationellt perspektiv. Kontakterna på Europanivå blir allt viktigare för Uppsala BIO. Under perioden vill vi successivt bli allt bättre på att påverka innehållet i nya forskningsprogrammen så att regionens erfarenheter och styrkor kan tas till vara, maximera utfallet av forsknings- och utvecklingsresurser till regionen Vi måste också lära från andra bioregioner i Europa, och kunna samverka i en rad viktiga branschfrågor: forskningsprogram, kompetensutbyte, m.m. För dessa ändamål är samarbetet inom CEBR värdefullt. Uppsala kommun initierar också ett samarbete under perioden med Östersjöländerna. Programmet syftar till att skapa kontakter med bioregioner i området för erfarenhetsutbyte på såväl policynivå som genomförande. Många tillväxtinitiativ betonar vikten av internationalisering av företagens verksamhet. Inom bioteknikoch life science branschen är ofta den frågan inkluderad från allra första stund. De enskilda företagens verksamhet siktar mot en internationell marknad. Många företag har inte ens några planer på försäljning på den skandinaviska marknaden. Internationaliseringsarbetet handlar sålunda inte om att väcka en insikt hos företagen om behovet av internationella affärskontakter. Men däremot kan Uppsala BIOs och medfinansiärernas kontaktnät eller medverkan i internationella aktiviteter gagna företagen. Exempel på sådana kontaktytor är, utöver CEBR, Uppsala läns och stads vänskapsavtal med provinser och städer i Kina, Uppsala stads medlemskap i styrelsen för World Technopolis Association eller Handelskamrarnas samarbete internationellt. Uppsala BIO kommer därför i

- 12 - samarbete med i första hand Uppsala Innovation Centre att regelbundet bjuda in företagen att delta när tillfälle ges. Invest in Sweden Agency (ISA) kommer även att engageras och blir viktiga för bl. a. benchmarking. Övrigt stöd med själva internationaliseringsprocessen sker inom ramen för Uppsala Innovation Centres reguljära arbete med företagen, som via samverkan med ALMI erbjuder stöd även från Exportrådet. Omvärldsbevakning sker idag huvudsakligen med kikarsiktet mot det som händer utanför Sverige. Utvecklingen i länder som Kina och Indien gör att dessa marknader kommer allt närmare. Vilken roll kan Uppsala BIO spela för att föra in nya signaler till aktörerna i regionen? Omvärldsbevakning relaterad till forskningens och företagens kärnverksamhet kan vi anta att de själva hanterar bäst. Men den omvärldsbevakning som syftar till att föra in nya frågor och successivt förändra företagens och forskarnas perspektiv på marknaden anses ofta skötas bäst av en funktion med viss distans till kärnverksamheten, men också med förståelse för denna. Under perioden 2007 2010 kommer därför internationaliseringsarbetet inom Uppsala BIO att fokusera på: - att lära om och av andra regioner i Europa - att öka aktiviteten gentemot EU:s program för forskning och utveckling - erbjuda kontaktytor för företagens internationalisering - omvärldsbevakning för att föra in nya perspektiv till branschens aktörer. 3 Aktiviteter 2007 2010 3.1 Behovsmotiverad forskning Med behovsmotiverad forskning avses forskning inriktad för att lösa ett identifierat samhälleligt behov med kommersiell potential framförallt inom applikationsområdena diagnostiska verktyg samt metoder och system för effektiv utveckling och produktion av nya läkemedel. Gränsöverskridande kompetenser och tvärvetenskapliga miljöer blir betydelsefulla för att nya kunskaper och nya lösningar skall uppstå. Samspel mellan olika miljöer och kunskapsbaser är fortsatt av stor betydelse för att skapa nya forskningsområden och nya genombrott. Insatsområdet behovsmotiverad forskning kallat Uppsala BIO-X har initierats för att: Skapa en gemensam dialog kring akademiskt och industriellt arbete i forskningsfrågor och utvecklingsprojekt inom life science, täta gapet mellan grundläggande forskning och produktutveckling, medvetandegöra förutsättningarna och kraven för en effektiv överföring av grundläggande upptäckter till innovation och affärsmöjlighet i både industri och akademi. Gapet mellan grundläggande forskning och produktutveckling Med ett industriellt arbetssätt skall Uppsala BIO-X stödja överföringen av grundläggande forskningsresultat till produktkonceptstadiet. Den stödda forskningen skall vara baserad på behov inom Uppsalas speciella styrkeområden

- 13 - För att säkerställa kvalitet i urval, styrning och uppföljning av projekten finns stöd från Uppsala BIO, ett scientific advisory board (SAB) samt Uppsala BIO styrgrupp. SAB består av kompetenser från både industri och akademi, samt internationell expertis. Styrning och utvärdering sker kontinuerligt, minst två gånger per år. Modellen använder en öppen projektform som möjliggör för förändringar inom projekten beroende på arbetets utveckling. Uppsala BIO-X jobbar vanligen med projekten under en period av två år för att sedan hjälpa grupperingen att hitta avnämare i första hand i den lokala/regionala miljön, men annars där en lämplig uppväxling av utvecklingsprojektet kan ske. Att förändra tankesättet i den akademiska forskningen (introducera ett mer industriellt perspektiv) är ett viktigt mål för hela Uppsala BIO. Uppsala BIO-X, med sina projekt, är arenan där detta konkret sker. Uppsala BIOs medlemmar har i avtalen avsatt tid för att stödja de individuella projekten i både produktutvecklingsfrågor men även för affärsutvecklingsstöd. Industrins tid blir här viktig för att säkerställa behovsfokus och inriktning hos processen. Även aktörer som inte är medlemmar i Uppsala BIO engageras i Uppsala BIO-X, t ex Innoventus Life science AB Projekt blir av speciellt intresse när: Ett definierat marknadsbehov för slutprodukten/tjänsten finns beskrivet industriellt/kliniskt intresse är tydligt och identifierat, definierat produktkoncept med unika styrkor (patenterbart) finns, en projektgrupp med tydligt ledarskap och fokus kan presenteras. Mer intressant än att identifiera vilka teknologier som skall utvecklas kommer att vara vilka samhälliga, kliniska, industriella och forskningsrelaterade problem som biotekniksektorn i Uppsala kan svara upp mot. Uppsala BIO-X kommer under perioden att öka sina insatser för att få fram projekt initierade från industrin. Pågående projekt inom Uppsala BIO-X Under perioden 2003-2006 initierades två forskningsinitiativ som på vägen omarbetades till tre projekt. Verksamheten i och styrningen av dessa beskriver väl modellen och arbetssättet för Uppsala BIO-X. Vid SLU driver Uppsala BIO projektet MICPROF (microbial profiling) som analyserar närvaron/frånvaro av specifika bakteriella stammar som biomarkörer för inflammatoriska tillstånd i tarmen hos människa. Projektet kopplar den kunskap som bl a generas ur Uppsala Microbiomics centre (www.microbiomics.se) till kliniska frågeställningar (ex.södersjukhuset i Stockholm) med målet att identifiera, skydda och kommersialisera nya biomarkörer. Projektet får 2007 både direkta medel 1000 ksek och projekt stöd från Uppsala BIO-X för att under året leverera en affärsplan för ett mikrobiellt serviceföretag. Projektet ska identifiera specifika stammar som potentiella markörer för Crohns sjukdom baserat på analys av tvillingmaterial och utveckla metoder för analysen av biopsiprover (nuvarande teknik använder vanligen faecesprover). Vidare kommer nya biomarkörer att patentskyddas och serviceuppdrag för analys av kliniska prover påbörjas. SLU medfinansierar direkt projektet med utrustning och personal upp till 1080 timmar per år. Vid Uppsala Universitet driver Uppsala BIO-X på ett liknande sätt projektet CAMDIA (Cancer Marker Diagnostics). Här utvecklas nya ultrakänsliga detektionsverktyg för proteiner i blod och ur vävnader. Ett företag har redan startats från Uppsala BIO-X insatser i denna teknologi (Olink AB). I CAMDIA utvecklas teknologinför analys och diagnostik av colorektalcancer. Det är i nuläget ett två år långt projekt för att verifiera och utveckla tester för fem olika colorektalcancermarkörer, vilket betyder en insats av totalt 2000 ksek per år samt projektstöd). Projektet sammanför industriella intressen (Olink) akademisk kompetens (human proteome resource -HPR, rudbecklaboratoriet, mfl.) samt kliniska applikationer (Onkologen - UAS). Målet är att skapa grunden för ett bolag eller en serviceverksamhet med inriktning på verifiering och utveckling av högkänslighetstester för proteinbiomarkörer ur komplexa prover. I dagsläget driver även Uppsala BIO-X ett projekt inriktat mot utvecklingen av ett komplett integrerat biochip för komplexa point of care (Poc) analyser - Lab on a chip point of care, Loc&Poc. Projektet har skapat en fokuserad korsfunktionell forskargruppering (Ångström laboratoriet, Biokemi och organisk kemi samt centrum för

- 14 - ytbioteknik) med målet att utveckla en funktionsmodell för biolumeniscence baserat chip för analys complement reactive protein (CRP). Arbetet drivs tillsammans med klinisk kemi vid UAS som bidrar med prestanda- och användarkrav. Ett flertal patent har utvecklats under projektet (startat 2005) och under 2007 ska gruppen med ett stöd på 1500 ksek från Uppsala BIO-X) färdigställa prototypen för att uppfinansiera utvecklingen av en mer produktionsanpassad version. Tänkta slutresultat är bolagsbildning, fortsatt utveckling med en industriell partner eller licensiering. Perioden 2007-2010 Projekt av det här slaget kommer att i sig själva bidra med tillväxt inom branschen men ger även andra, för Uppsala BIOs mål, viktiga effekter. Dels är den här typen av forskning intressant för bolag vid etablering då det visar på möjligheten att fylla på flödet av nya innovativa produkter. Dels samlas industri, akademi och offentlig sektor i Uppsala BIO-X för konkreta diskussioner kring projektstyrning finansiering och utvärdering. Under 2007 avsätts medel för att starta ytterligare ett Uppsala BIO-X projekt. Ett aktivt samspel mellan kravställare, akademisk spetsforskning och industriell kompetens gör det möjligt att skapa produktiva miljöer med goda förutsättningar för framgång. Aktiviteter under perioden 2007-10 inom Uppsala BIO-X: Driva 3 till 4 forskningsprojekt årligen, och totalt 6 till 8 högkvalitativa projekt i programmet sedan start Identifiera ett 20-tal nya potentiella forskningsinitiativ för Uppsala BIO-X Utfallet av programmet är minst en lyckad exit (licens, bolagsbildning, fortsatt industriella forskningsinsatser) per 5 projekt Årligen återkommande forum för forskningsfrågor genomförs och anses värdefulla för både industri och akademi o 1 större (>100 personer) o 2-4 ämnesriktade möten (<10 personer) Se till att arbetssättet inom området behovsmotiverad forskning står modell för framtida EU program i ämnet och att detta möjliggör en utökning av insatserna. För detta ändamål avser vi att bl a utnyttja vår medverkan i Council of European Biotech Regions, CEBR, liksom kontakterna inom Vinnova, speciellt Europaprogrammen. 3.2 Innovationsstöd Innovationsstödjarna är många i Uppsala. Uppsala BIO har ett speciellt intresse av de organisationer vars syfte främst är att stödja forskare och entreprenörer med högteknologiska idéer som kan ge nya kommersiella möjligheter. En stark innovationsmiljö är inte bara väsentlig för de tidiga faserna av innovationsprocessen den kan även vara avgörande för etablering av nya företag och för etablerade företags möjligheter att skapa nya produkter. En stark innovationsmiljö är vidare en magnet för många duktiga forskare och en faktor som inverkar positivt på företags beslut om nyetableringar. En växande life science sektor behöver: Ett tydligt stöd till innovationer

- 15 - Ett stöd av hög kvalitet Bättre tillgång till finansiering av företag och projekt i tidiga faser En nära koppling mellan innovationsstöd och program för behovsmotiverad forskning Ett jämställt innovationsstöd Tydliga stödstrukturer Innovationsstödet måste vara heltäckande och kunna anpassas till specifika behov. Därför finns idag många specialistfunktioner tillgängliga. Olika funktioner och aktörer kan ibland göra att systemet uppfattas som otydligt för "kunden". Det enskilda projektet får svårt att hitta rätt. Ett av Uppsala BIOs intressen är därför att tydliggöra innovationsstödet specifikt för life science sektorns aktörer. Uppsala universitet Utveckling AB, ALMI och Innovationsbron har samtliga avsatt tid i sina avtal med Uppsala BIO för att tillsammans förädla UIC som huvudaktör i arbetet med nya life science bolag samt stärka och tydliggöra innovationsstödet för denna målgrupp. I samarbetet med innovationsstödjarna ovan hittar vi också kompetensen att stötta de företag som vuxit ur inkubatorprogrammen och nu fortsätter utvecklingen på egen hand. Innovationer måste kunna få stöd i många olika situationer och faser. En stark och välfungerande inkubator fokuserad på life science och högteknologi företag kan bli ett nav för innovationsstöd och en naturlig samlingsplats för aktörer och företag. Uppsala BIO har därför valt att kanalisera sitt innovationsstöd via Uppsala Innovation Centre AB. Stöd av hög kvalitet till innovationer Genom avtal med Uppsala Innovation Centre, UIC säkrar Uppsala BIO ett starkt stöd för bildandet av nya bolag. Insatserna i UIC garanterar aktivteter för life science bolag inom affärsstart, företagsutveckling, accelerator- och tillväxtfas. Inblick i styrningen av UIC hanteras via representation i UIC styrelse. Som privat alternativ finns även Innoventus inom. Uppsala BIO har i dagsläget inget avtal med dem, men för diskussioner kring hur vi på bästa sätt bidrar till det totala innovationsstödet. Speciellt kommer Uppsala BIO att titta närmare på tillväxtfaserna samt finansiering av expansionen av de startade företagen. Som exempel kan nämnas att tillväxt genom förvärv är ovanligt bland de regionala bolagen. Kanske skulle nya typer av tillväxtstrategier så som denna utforskas närmare. Vidare tillgängliggör ALMI stöd för företag i internationaliseringsfasen bl.a. via Exportcentrum. Finansiering av innovationer och växande företag Helt klart behövs nya strategier för finansiering av tillväxande företag i regionen, vilket även identifierats som ett av de enskilt största hindren för tillväxt. Ett förslag som ska undersökas är att i samarbete med bland annat Innovationsbron i Uppsala stimulera tillgången till tidig finansiering i form av lån, bidrag, stipendier eller riskkapital. Möjligheten att knyta Industrifondens insatsers till detta kommer att undersökas.

- 16 - Koppling till behovsmotiverad forskning Kopplingen mellan behovsmotiverad forskning och UIC ska förtydligas. Ett övergripande mål är att långsiktigt stärka stödet till nya produktidéer som har marknadspotential och kan kommersialiseras. De forskningsprojekt som arbetar i och kommer ur Uppsala BIO-X med viljan att starta egna företag måste få ett starkt stöd i ämnen som patent- och rättighetsfrågor, affärs- och finansieringsfrågor. Uppsala BIO-X projekten ges därför öronmärkt tid och resurser för stöd i de faser de befinner sig i inom ramen för UIC. Ett jämställt innovationsstöd Som ett led till en långsiktigt hållbar tillväxt kommer Uppsala BIO under 2007 att initiera arbetet med jämställdheten inom innovationssystemet. UIC kommer, tillsammans med Uppsala BIO, att först genomföra en analys över fördelningen av och behov hos olika grupper av deltagare i de olika UIC programmen (business start, lab och accelerator). Detta kommer att ligga till grund för att senare under perioden (2008/2009) kunna implementera speciellt stöd till utsatta grupper, om det visar sig nödvändigt. 3.3 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en av de kritiska faktorerna för att långsiktigt behålla life science sektorns växande företag i regionen. Det övergripande målet för en fungerande kompetensförsörjning är att arbetsgivare huvudsakligen finner den kompetens man behöver i regionen. Inom Uppsala BIOs insatsområde kompetensförsörjning skall vi under perioden Öka och förstärka interaktionen mellan utbildning och arbetsmarknad, kartlägga och fylla kompetensbehov i företagen Stimulera tillflödet av de bästa studenterna till Uppsalas utbildningar Uppsala BIO har för perioden 2007-2010 avsatt avsevärd tid för insatsområdet kompetensförsörjning hos medfinansiärerna. Insatserna fördelar sig mellan Uppsala universitet, SLU och industrin som fungerar som kravställare. Tillflödet av de bästa studenterna till universitetens grundutbildningar är viktigt för både forskningens och företagens framtid. Det finns flera lokala och nationella aktörer som idag arbetar för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap. Uppsala BIO kommer genom stöd och krav att kunna påverka utformning och kvaliteten på aktiviteter inom verksamheten. Genom att representera Uppsalas arbetsgivare inom life science i Uppsala universitets programråd för molekylär bioteknik och bioinformatik kan Uppsala BIO förmedla branschens kompetensbehov. Här kan Uppsala BIO också se till att representanter från arbetslivet bjuds in till att ta en aktiv roll i utbildningsprogrammen. En signifikant del av medfinansieringen från Uppsala universitet, t ex från Institution för Biologisk Grundutbildning, används för att förbättra kontaktytan mellan utbildningsanordnare och industri. På samma vis är Uppsala BIO beredd att agera inom det branschråd som planerats för att effektivisera Arbetsförmedlingarnas verksamhet. Uppsala BIO identifierar specifika utbildningsbehov, såsom den tidigare genomförda projektledarcoachningen. Under kommande period fortsätter behovsinventeringen och här bidrar medlemsföretagen med viktig tid. Som exempel har industrin sett att många arbetssökande skulle behöva en bättre presentations- och kommunikationsförmåga. I samarbete med utbildningsanordnare planerar därför Uppsala BIO en ny kurs som adresserar detta behov inom ramen för civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik. Denna insats skall sedan utvärderas innan vi går vidare. Uppsala BIO får genom CEBR:s program Training ta del av andra europeiska regioners kartläggningar av kompetensbehov. Dessa kartläggningar är till nytta både för att underlätta vår egen kartläggning, men också för att visa behoven på europeisk nivå. Finns en europeisk marknad för Uppsalas utbildningar?

- 17 - Med ambitionen att öka och förbättra kontakterna mellan utbildare, studenter och arbetsgivare kommer Uppsala BIO även framgent att ordna olika mötesplatser för dessa. Exempelvis planeras Karriärdagarna för tredje gången i mars 2007. En stor del av ovanstående aktiviteter involverar våra medfinansiärer som bidrar med sin tid, liksom andra organisationer som i dagens läge inte är medfinansiärer till Uppsala BIO. Ett sådant exempel är Länsarbetsnämnden som Uppsala BIO samarbetar med i projektet Mimer som stödjer arbetslösa akademiker i att bygga nätverk och hitta jobb. Mimer föddes för övrigt ut VinnVinn satsningen. Här mobiliserar vi resurser i tid och pengar och bygger ett eget aktörsnätverk runt olika projektaktiviteter. Ett annat exempel är samarbetet med Nationellt Resurscentrum för Biologi och Bioteknik som ligger i Uppsala och som organiserar årliga Bioteknikdagar för att inspirera lärare vid grund- och gymnasieskolor. 3.4 Marknadsföring av regionen För att life science sektorn skall växa krävs också ett inflöde av nya resurser i form av kapital till företag som till forskningsverksamhet, men också av kreativa personer. Arbetet med att bygga upp en väl fungerande struktur för inward investment har pågått under flera år i samarbete med Stockholm Business Region och ISA. Lokal part är Invest in Uppsala, en enhet inom Uppsala kommun. Inward investment funktionerna syftar till att hantera förfrågningar som kommer in, och att följa upp och vårda de satsningar som sedan gjorts. Uppsala BIOs funktion är att marknadsföra regionen mot valda målgrupper för att öka kunskapen om möjligheterna här, stimulera intresset för att etablera verksamhet i regionen och därmed öka strömmen av förfrågningar till inward investment funktionerna. Marknadsföringen kräver därmed ett mycket gott samarbete med såväl inward investment aktörerna, våra försäljare, som med regionens företag och universitet vars verksamhet utgör det innehåll vi bygger marknadsföringen på. Universitetens forskning Utbildningar Företagen Uppsala BIO Invest in Uppsala SBR ISA Leverantörer Återförsäljare För perioden avsätter därför Uppsala kommun, inom ramen för Invest in Uppsala, motsvarande en heltidstjänst för arbete med inward investment inom sektorn. De insatser som Uppsala BIOs övriga medlemmar utlovat under perioden för marknadsföring av regionen kommer att användas för att säkra att information om forskning och företag är relevant och aktuell. Därtill har dessa medlemmar en viktig funktion som ambassadörer för regionen, vilket kan ta formen av att ställa upp för intervjuer i nyhetsbrev eller att presentera regionen vid internationella möten. För att framstå som attraktiv måste regionen också kunna visa på tillräcklig kritisk massa. Uppsala, tillsammans med Stockholm och Strängnäs, har kritisk massa som är intressant att visa upp. Ännu har vi inte riktigt lyckats tydliggöra denna gemensamt mot omvärlden. Uppsalas profil inom regionen är tydlig för oss som finns här. Den måste framstå som lika tydlig för omvärlden. Samtidigt måste vi samla hela regionen, från Uppsala till Strängnäs, för en gemensam marknadsplan. Uppsala BIOs arbete inom insatsområdet marknadsföring skall tydliggöra Uppsalaregionen som en region där framgångsrikt företagande i nära samarbete med framgångsrik forskning skapar nya affärsmöjligheter.

- 18 - De målgrupper vi identifierat för vår marknadsföring är idag följande: Målgrupp Koncernledningar Investeringsrådgivare Forskningsfinansiärer Forskare Geografiska prioriteringar exempel Etablera goda kontakter med de koncerner som redan har etablerad verksamhet i Uppsala-Stockholmsregionen, via lokal företagsledning. Uppdragen kommer ofta från USA eller Asien, medan investeringsrådgivarna själva oftast har verksamhet i Västeuropa. Invest in Sweden Agency, med sina regionala antenner i Sverige och utomlands. EU, national contact points (motsv. Vinnova) och partners i Europa, bl.a. via CEBR. Kartlägg relevanta finansiärer Som ovan och i samband med specifika satsningar från universiteten. Under perioden behöver vi: genomföra attityd- och målgruppsundersökningar för bättre beslutsunderlag, lyfta fram Uppsalas styrkor, ta en ledande roll för Mälardalens marknadsföring Attityd- och nollpunktsmätningar i målgrupperna Allt för lite kunskap om målgruppernas bild av Uppsalaregionen finns tillgänglig. Tillsammans med Uppsala universitet, SLU och Invest in Uppsala görs en prioritering bland målgrupper samt upplägg av mätningarna. Attitydmätningen är i sig också en bra anledning till kontakt med målgruppen. Lyfta fram Uppsalas styrkor genom att samla och sammanställa basinformation för Uppsalas profilområden. Det kan handla om antal anställda, om kompetenser, om forskningsfinansiering. Regioner som lyckats i sin marknadsföring har den här typen av information. Gemensam marknadsföringsplan för Uppsala, Stockholm och Strängnäs Uppsala kommun ingår i samarbetet Stockholm Business Alliance, SBA, sedan 2006. Devisen Stockholm - The Capital of Scandinavia" är ett budskap som skall omfatta samtliga kommuner inom SBA. Ett varumärke som kommunicerar Uppsalas, Stockholms och Strängnäs gemensamma styrkor inom life science har möjlighet att få genomslagskraft om vi kan fylla det med rätt innehåll. Uppsala är idag starkt associerat på många håll i världen med life science, i synnerhet framgångsrik forskning. Detta måste också avspeglas i ett gemensamt varumärke. Uppsala BIO kommer under perioden att avsätta de resurser som idag används för marknadsföring av Uppsala till en gemensam budget med övriga delar av regionen. Vi är också beredda att ta en ledande roll, om så krävs, för den gemensamma marknadsföringen. En gemensam marknadsföringsplan skall innehålla: Medieaktiviteter kartläggning, pressinformation, presskontakter, seminarier etc Lansering av sammanställd information som nyheter och rapporter Internationella möten i samarbete med andra regioner i Sverige 4. Uppföljning och lärande Processen skall kontinuerligt följas upp på flera nivåer. Regionens utveckling är inte endast beroende av Uppsala BIOs insatser, men måste ändå följas. Data skall kontinuerligt samlas in för de långsiktiga effektmål som beskrivits tidigare. Resultaten av de planerade aktiviteterna inom Uppsala BIO skall också följas upp kontinuerligt, så att det finns möjlighet att ändra kurs om så behövs. Målgruppernas upplevda nytta av Uppsala BIOs verksamhet skall följas upp under perioden och återkopplas till tidigare genomförda undersökningar från 2004 och 2006.

- 19 - Uppsala BIO förordar extern kompetens för utvärdering och uppföljning. Av detta skäl fortsätter Uppsala BIO samarbetet med CIND, Centre for Research on Innovations and Industrial Dynamics, vid Uppsala universitet och Stockholms Handelshögskola. CINDs samarbete med Dahméninstitutet för att stödja framtagning av resultatindikatorer för samtliga VinnVäxt-processer är positivt. Uppsala BIO deltar gärna genom erfarenhetsutbyte. CIND fortsätter också följa processen kring Uppsala BIO och samlar sina observationer för att ge ledningen ett bättre underlag för verksamheten. CiNDs tid för bl. a. detta ingår som medfinansiering i avtalet med Uppsala universitet. Uppsala BIO ser kommer att samverka med CIND även under den kommande perioden bearbetar resultaten från intervjuer, enkäter och observationer samt publicerar dem. Detaljerna kring arbetet skall regleras i ett separat avtal mellan CiND och Uppsala BIO.