2 De integrerade pappersbruken

2 De integrerade pappersbruken Introduktion Praktikfallet är en beskrivning av två integrerade massa- och pappersfabriker som i flera avseenden är ganska olika. Olikheterna återfinns i produktionsprocessen, den tekniska organisationen, råvarusammansättningen, produkter och marknader. Praktikfallet innehåller en utförlig beskrivning av den tekniska produktionsprocessen och företagens sätt att planera produktionen. De integrerade pappersbruken Verksamhetsinriktning och lokalisering Alfa och Beta är två integrerade massa- och papperstillverkande företag, vilket innebär att företagen förädlar obarkad massaved till leveransklart papper. Båda företagen ligger i medelstora norska kommuner, där jord- och skogsbruk, tillsammans med träförädlingsverksamhet, svarar för huvuddelen av kommunens sysselsättning. Alfa och Beta är ungefär lika stora med ca 900 anställda och en årlig produktion på ca 50 000 ton cellulosa. Hela cellulosaproduktionen vidareförädlas inom resp. företag. Inom Alfa produceras dessutom en icke obetydlig kvantitet slipmassa, som också i sin helhet förbrukas inom företaget. Huvudavdelningar i produktionsprocessen Huvudavdelningarna i Alfas produktionsprocess består av vedintag, flisningsanläggning, träsliperi, cellulosafabrik och pappersfabrik (se figur 1). I flisningsanläggningen framställs flis för cellulosaproduktion. Cellulosafabriken framställer cellulosa, som sedan vidareförädlas i pappersfabriken till färdigt papper. I träsliperiet omvandlas ved till slipmassa (även kallad mekanisk massa) som sedan går till pappersfabriken.. Vedintag Träsliperi Flisningsanläggning Cellulosafabrik Figur 1 Huvudavdelningar i Alfas produktionsprocess. Huvudavdelningarna i Betas produktionsprocess överensstämmer med huvudavdelningarna i Alfa. Emellertid saknas i träsliperi Beta (se figur 2). Författarna och Studentlitteratur 2005 1

Vedintag Flisningsanläggning Cellulosafabrik Figur 2 Huvudavdelningar i Betas produktionsprocess. Mellan huvudavdelningarna i företagen finns lagringsmöjligheter med de kapaciteter som framgår av tabell 1. i Alfa i Beta Mellan och flisningsanläggning cellulosafabrik ca 32 prod. tim. ca 8 prod. tim. Mellan och cellulosafabrik pappersfabrik ca 16 prod. tim. Ca 16 prod. tim. Tabell 1: Lagringskapacitet i företagen. Den tekniska organisationen Organisationen av den tekniska avdelningen i Alfa framgår av figur 3. Teknikchefen har ansvaret för samtliga driftsavdelningar. Under teknikchefen arbetar en överingenjör för pappersframställningen och en överingenjör för råmaterialavdelningarna. Under överingenjörerna sorterar fyra driftsingenjörer, en för resp. pappersfabriken, cellulosafabriken, sliperiet samt flisavdelningen. Under sliperiet resp. flisavdelningen sorterar sedan skiftsförmän direkt under driftsingenjörerna. I pappers- resp. cellulosafabriken är skiftsförmännen underställda avdelningscheferna (papirmontör resp. cellulosamontör) vilka i sin tur sorterar under driftsingenjörerna. Teknisk chef Överingenjör för pappersframställningen Överingenjör för råvarumaterialavdelningen för pappersframställningen för cellulosavdelningen för sliperiavdelningen för flisavdelningen Papirmontör Cellulosamontör Figur 3 Organisation av den tekniska avdelningen i Alfa. 2 Författarna och Studentlitteratur 2005

I Beta ansvarar en överingenjör för samtliga driftsavdelningar. Under honom sorterar en driftsingenjör, som är chef för avdelningscheferna för pappers- resp. cellulosaavdelningarna. Under dessa avdelningschefer sorterar sedan skiftsförmän. Överingenjör Chef för pappersavdelningen Chef för cellulosa- och flisavdelningarna Figur 4 Organisation av den tekniska avdelningen i Beta. Råvaror Både Alfa och Beta utnyttjar i sin produktion olika slags råvaror. Alfa bearbetar såväl granvirke som tall- och lövvirke. Emellertid kan Alfa inte blanda dessa olika råvaror förrän i själva pappersproduktionen. De tre virkestyperna måste i produktionsprocessen, fram till pappersfabriken, ges olika behandling. Beta utgår från samma råvaror som Alfa. Emellertid kan Beta blanda alla råvarutyperna redan i timmerlagret. När det gäller tillgången till råmaterial är Betas ställning betydligt gynnsammare än Alfas. Beta äger betydande areal skog, 50 % av råvarutillförseln kommer från egna skogar, och har goda kontakter med de lokala skogsägarna som gärna levererar råmaterial till Beta. Alfas självförsörjningsgrad är endast 10 %, men företaget har liksom Beta goda lokala kontakter med råvaruleverantörer. Produkter och marknader Produktdifferentieringen i Alfa sker framför allt genom att de olika massatyperna blandas på olika sätt i pappersproduktionen. Produktion av olika massatyper är sålunda en grundförutsättning för att kunna åstadkomma den typ av produktdifferentiering som Alfa strävar efter. Alfa säljer i första hand på hemmamarknaden, specialprodukter till kunder med höga kvalitetskrav och specifika behov. Emellertid har Alfa inte lyckats uppnå någon dominerande ställning hos någon speciell kundkategori utan tvingas kämpa i hård konkurrens med många besvärliga konkurrenter. De är därför i stor utsträckning hänvisade till att leva på många tillfälliga order. Beta differentierar i stort sett sin produktion genom varierad efterbehandling i pappersfabriken. Alla produkter baserar sig på samma massaprodukt. Försäljningen är inriktad på export, produkten är ganska standardiserad och detta gör att företaget är konjunkturkänsligt. I goda konjunkturer ökar lönsamheten och i sämre tider sjunker den i samma utsträckning. Men då Beta har lyckats skapa mycket goda relationer till ett antal fasta kunder, och ogärna tar tillfälliga order, arbetar företaget med relativt hög förutsägbarhet i sin efterfrågan. Tillfälliga order från icke-kunder accepteras enbart om de väntas kunna leda till fasta förbindelser. Författarna och Studentlitteratur 2005 3

Flisning och mellanlager av flis I såväl Alfa som Beta sker flisning av råvarorna i en särskild avdelning. Därifrån går flisen till silolager mellan flisavdelningen och cellulosaavdelningen. Vid Alfa flisas en massavedstyp åt gången och flisen förs till stora silos. Det finns två silos för granvirket samt en silo för tallvirket och en silo för lövverket. Varje silo rymmer ca 3,5 kok i kokeriet. I Beta har varje kokare en silo som rymmer ca 1,5 kok. Flisen i Betas silos består av en slumpmässig blandning av de tre råvarusorterna. (I figur apple4.5 visas tillverkningsprocesserna i grova drag. Ovanstående text bör därför läsas parallellt med figuren.) Träsliperi Alfa Rensning/flisning Cellulosaavdeln. Beta Rensning/flisning Cellulosaavdeln. Mellanlager av flis Mellanlager av flis Kokning (2 man) Kokning (2 man) Tvättning Silning (2 man) Blekning (1 man) (endast 2 av 3 massatyper) cellulosamassa Holländeri papper Efterbehandling Tvättning i diffusör (2 man) Mellanlager Silning (1 man) cellulosamassa Holländeri Indunstning Lutåtervinning Pappersframställning Pappersframställning papper Efterbehandling Figur 5 Tillverkningsprocessen i Alfa och Beta. Kapacitet i kokeriet Kokeriet hos Alfa består av fyra lika stora kokare. Varje kokare producerar ett kok på ca 14 timmar. Från kokeriet levereras sålunda ett kok per 3,5 timme dygnet runt. I Beta finns det fem små, en medelstor och en stor kokare. På 8 timmar levereras det normalt massa motsvarande ca 20 små kok. 4 Författarna och Studentlitteratur 2005

Styrning av kokprocessen I Beta styrs hela kokprocessen automatiskt medan Alfa justerar tryck och temperatur manuellt och tar ut stickprov för att konstatera nedkokningsgraden. Kvaliteten på det papper som produceras är en kritisk faktor hos Alfa i konkurrensen om kunderna. Det är därför nödvändigt att kvaliteten på massa är hög och att varje produktionsled uppnår en hel rad kvalitetskriterier. Kvalitetskraven på Betas papper är betydligt lägre. Det fordras visserligen att papperet är starkt, men utseendet, t.ex. eventuella barkfläckar, har mindre betydelse. I Beta stoppas kokprocessen automatiskt. Alfa måste däremot pröva sig fram till den önskade nedkokningsgraden. Det finns inga givare varför förstekokaren måste lita på sin erfarenhet. Hans yrkesskicklighet är sålunda av mycket stor betydelse för att kvalitetskraven på massan skall uppfyllas. Tvättning Efter kokningen i Beta blåses massan till en ledig tvättdiffusör i diffusörhuset. Det finns två diffusörer för varje kokare. Om kapaciteten tillfälligt skulle var fylld i diffusörhuset kan koket ligga kvar tills vidare. När massan är kokt i Alfa, tvättas den i ett av de fyra tvättkaren. Dessa rymmer nästan två kok, och när det inte finns plats för mer får massan bli kvar i kokaren. Detta kan emellertid vara skadligt för massan, varför det bör undvikas. Tvättningen i Alfa sker genom att vatten spolas genom tvättkaret. Avsikten är att avskilja lut, så att rensningen av massan i siloanläggningen går lätt. Tvättvattnet hälls sedan i kloaken. Vid Beta tvättas massan dels av samma skäl som i Alfa, dels för att återvinna luten. Tvättvattnet i Beta går till indunstning. Silning I Beta finns det stora bassänger efter tvättningen för lagring för silningen. Silning sker genom filtrering och behandling i hydrocyklon. Arbetet här är delvis oberoende av de föregående leden p.g.a. mellanlagren. Efter silningen går massan till stora förrådskar innan den utnyttjas i pappersfabriken. I Alfa silas massan på samma sätt som i Beta. Emellertid finns här en närmare kontakt mellan de olika leden. Alfa arbetar med tre olika massatyper. En av silanläggningens uppgifter är att leverera massa som motsvarar pappersfabrikens behov. Om det uppstår avvikelser från planerna i pappersfabriken inverkar detta ofta snabbt på silanläggningen, eftersom buffertlagren som finns måste delas av tre massatyper. Sådana störningar fortplantar sig ofta till kokeriet och flisningsanläggningen. Problemet med att hantera tre olika massatyper i ett produktionssystem med små lagringsmöjligheter, förstärks dessutom av att det tar lång tid att koka massan. Betas produktionssystem är mera flexibelt eftersom koktiden är kortare. Flexibiliteten i produktionssystemet ökar dessutom genom att eventuella problem med massaströmmarna kan lösas, dels med hjälp av stora buffertlager, dels genom att låta massan vara kvar i kokaren. Blekning Alfa bleker cellulosamassan, vilket Beta inte gör. Mellan blekningsanläggningen och pappersfabriken i Alfa finns endast mycket små buffertar. Dessutom är lagringsplatsen mellan silanläggningen och blekningsanläggningen i Alfa så liten, att det inte finns plats för ett helt kok. Bleknings- och silanläggningen i Alfa måste alltså delvis köras samtidigt, och i alla händelser samköras mycket nog- Författarna och Studentlitteratur 2005 5

grant. De olika massatyperna är dessutom inte lika användbara för blekning. Massaförlusterna är exempelvis olika p.g.a. blekningsprocessen. Därför bleks bara två av massatyperna medan den tredje används oblekt. Orderstrukturen Som tidigare nämnts är produktionen mera varierad i Alfa, samtidigt som konkurrensen är något hårdare. Detta tar sig bl.a. uttryck i en högre orderfrekvens för Alfa. De enskilda orderna är dessutom också ofta specialbeställningar, vilket kräver bestämda blandningar av skilda massatyper. Detta ställer höga krav på samordning av produktionen, något som Beta delvis undgår, och endast behöver variera pappersfabrikens driftsbetingelser (t.ex. gramvikter och tillsatser). Ytterligare komplikationer består i att pappersmaskinerna i Alfa ej är likvärdiga. Detta innebär att bestämda order endast i speciella fall, kan köras på mer än två maskiner. Betas orderstock är dessutom i regel ganska liten. Inte heller i Beta är maskinerna fullt likvärdiga. Beta har emellertid större möjligheter att skifta mellan maskinerna och massan, som är fördelad till en bestämd maskin, är alltid den rätta. Detta är emellertid inte alltid fallet i Alfa, eftersom Alfa på förhand planerar en viss fördelning av massan på maskinerna beroende på de planerade körningarna. Ändrade körplaner inverkar således på fördelningen av massatyper, något som i många fall framtvingar körningar, som annars inte skulle vara lönsamma. Beta har en mer långsiktig orderstock, varför kontrollen över framtida körningar blir bättre. Produktionsplanering Beta planerar produktionen genom att utgå från pappersfabrikens status och möjligheter samt cellulosafabrikens totalkapacitet, som utgör en konstant faktor i planeringen. Alfa tvingas emellertid ta hänsyn i detalj till cellulosafabrikens aktuella status. Detta beror bl.a. på att det är helt avgörande för pappersfabrikens produktionsinriktning, vilka massatyper cellulosafabriken kan leverera. Även den aktuella situationen i flisningsanläggningen går in som en faktor i planerarnas kalkyler. Detta starka beroendeförhållande medför att planerarna i Alfa har dagliga möten med ledningen för cellulosaavdelningen och flisningsavdelningen, medan det vid Beta bara förekommer en sporadisk kontakt mellan planerar- och råmaterialavdelningarna. Däremot förekommer fasta kontakter med pappersfabriken. Kontakter mellan arbetare och förmän Antalet kontakter mellan arbetare och förmän i cellulosafabriken och pappersfabriken är mycket större i Alfa än i Beta. Det kan spåras en del negativa hållningar gentemot pappersfabrikens folk bland arbetarna i cellulosafabriken i Alfa. Detta beror på att kontakterna med pappersfabriken ofta har karaktären av brandsläckningsaktiviteter, samtidigt som pappersfabrikens krav nästan alltid har förtur av marknadshänsyn. Liknande situationer uppstår sällan i Beta. nen i Alfa har vidare mycket oftare kontakter med sina medarbetare än förmännen har i Beta. I Alfa sker kontakterna vanligtvis flera gånger om dagen medan det i Beta kan gå flera dagar mellan varje gång förmännen och de enskilda arbetarna har kontakter angående arbetsflödet. Vid båda företagen kommer förmännen särskilt in i bilden när det uppstår situationer som den enskilde operatören, eventuellt i samråd med sina arbetskamrater, inte kan klara av tillfredsställande. Sådana situationer inträffar oftare i Alfa än i Beta. Slutligen kan sägas att kontakterna mellan operatörerna i Beta är mindre förekommande än i Alfa och att operatörerna i Beta arbetar mera självständigt. 6 Författarna och Studentlitteratur 2005

Uppgifter 1. Alfa och Beta är båda integrerade massa- och papperstillverkande företag, men de är i flera avseenden olika. Betrakta Alfa och Beta som två system och systematisera på vad sätt företagen skiljer sig åt när det gäller input, transformation (särskilda beroendeförhållanden, störningar, buffertmöjligheter) och output samt omvärld! 2. Vilka systemnivåer kan urskiljas i fallbeskrivningen? 3. Ge exempel på delsystem mellan vilka det råder överensstämmelse/bristande överensstämmelse i Alfa resp. Beta! 4. Vilka är de viktigaste orsakerna till att det ena företaget har större problem med att bevara jämvikten än det andra? Vad skall företaget med sämre jämvikt göra för att förbättra sin förmåga att bevara systemets jämvikt? 5. Vilket företag skulle du/gruppen ha köpt om du/gruppen hade erbjudits att köpa ett av de båda företagen för att under minst 10 år driva verksamheten vidare? (Företagen betingar samma pris.) Författarna och Studentlitteratur 2005 7