Rättsavdelningen Rapport 2017-12-19 Diarienummer 1.3.4-2017-125150 Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus ASYLÄRENDEN ANALYSRAPPORT 2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 4 2. INLEDNING OCH BAKGRUND 6 3. UPPDRAGET 6 4. SYFTE OCH METOD 7 4.1. Uppföljningsgruppen 8 4.2. Förberedelser och genomförande 9 5. ANALYSDATA 9 5.1. Urval av ärenden 9 5.2. Tolkning av resultatet 12 6. ANALYSEN 12 6.1. Asylutredningarna 13 6.1.1. Den fria berättelsen 15 6.1.2. Relevanta följdfrågor 15 6.1.3. Hantering av brister i bevisningen 16 6.1.4. Uteslutande 16 6.1.5. Språk och begriplighet 17 6.2. Byte av handläggare 18 6.3. Asylbesluten 19 6.3.1. Kärnan i asylbeslutet 21 6.3.2. Bevisvärderingen 22 6.3.3. Statusbedömningen 25 6.3.4. Motiveringen 27 6.3.5. Den framåtsyftande riskbedömningen 28 6.3.6. Barn 29 6.3.7. Jämställdhetsintegrering 30 6.3.8. Språk och begriplighet 31 6.3.9. Tidsfrist och återreseförbud m.m. 33 7. SLUTSATSER 34 8. VAD HAR HÄNT SEDAN NKU 2016? 35 9. REKOMMENDATIONER 36 2
BILAGOR 37 I. RESULTAT - NKU 2017 TABELLER 37 II. CHECKLISTA - NKU 2017 37 III. ANALYSRAPPORT - NKU 2016 37 IV. RESULTAT - NKU 2016 - TABELLER 37 V. RÄTTSCHEFENS UPPDRAG 37 3
1. Sammanfattning I denna rapport analyseras den rättsliga kvaliteten i asylutredningar och asylbeslut vid Migrationsverket, som är första instans för asylprövningen i Sverige. Rapporten är den andra i en ny uppföljningsmodell som heter nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus - asylärenden (NKU-A 2017). Första rapporten kom 2016. Dispositionen i NKU-A för 2017 följer i möjligaste mån upplägget i den NKU som gjordes 2016 (bilaga III) för att underlätta jämförelser av resultaten. Nytt för i år är att redovisningen av siffrorna i frågorna är justerade utifrån att fler ärenden skiljer sig från förra året. Svaret gäller ej för ärendet har därför räknats bort i fler frågor än i NKU för 2016 (NKU 2016). Det statistiska underlaget i kvalitetsuppföljningen har varit för litet för att kunna säga något om man haft tillräckligt underlag för att begära en medicinsk åldersbedömning (MÅB) för ensamkommande barn (BUV). Däremot kan vi konstatera att i 17 % av de granskade ärendena som rör BUV är inte utredningen av underårigheten bedömd som tillräcklig. Utgången i de granskade asylärendena, det vill säga om de asylsökande ska få uppehållstillstånd eller inte i Sverige, har av utvärderingsgruppen bedömts som korrekt i 86 % av ärendena. I 10 % har utgången bedömts som diskutabel och i 4 % av de 401 granskade ärendena har utgången bedömts som felaktig. Granskningen visar vidare att asylärendena fortfarande behöver utredas bättre. På frågan om utredning skett efter ärendets beskaffenhet kom vi fram till att detta skett i 81 % av ärendena. De huvudsakliga bristerna fördelade sig på följande kategorier: 10 % skyddsskäl, 5 % framåtsyftande riskbedömning, 5 % hemvist och 4 % identitet. I denna del kan analysgruppen konstatera att det finns vissa brister. Den allvarligaste bristen är att skyddsskälen inte var tillräckligt utredda. Utredningarna som rör uteslutande (exklusion) är på det stora hela bra. Längden på utredningarna är generellt bra, de flesta varade mellan 121-150 minuter. Utredarna tenderar dock ibland att utreda alltför mycket utanför den asylrättsliga kärnan, det vill säga skyddsskäl, hemvist, identitet och risken för den sökande vid ett återvändande till hemlandet. Granskningen visar också att utredaren i fler fall hade behövt spela en mer aktiv roll i utredningssamtalet för att alla relevanta frågor ska bli besvarade. I asylbesluten är det viktigt att täcka in kärnan i besluten, det vill säga att ta ställning till den asylsökandes identitet, hemvist, skyddsgrundande handlingar och en framåtsyftande riskbedömning. Dessa faktorer måste också belysas i asylutredningen för att få ett bra beslutsunderlag. I vissa ärenden brister det i framförallt hanteringen av de skyddsgrundande handlingarna. Det handlar främst om syriska medborgare som får uppehållstillstånd och mer sällan om av- och utvisningar. De beslut där utgången blev utan bifall är generellt bättre än de där utgången resulterade i uppehållstillstånd. I relativt många beslut, 86 %, har en tillräckligt individualiserad framtida riskbedömning gjorts. 4
I 42 % av ärendena är den som gjort utredningen inte samma person som den som skrivit beslutsförslaget. Det är negativt ur rättssäkerhetssynpunkt. I 81 % av de granskade ärendena var statusbedömningen (klassningen) rätt, i 13 % diskutabel och i 6 % felaktig. Då utredningsunderlaget ibland är bristfälligt kan siffran för felaktig klassning vara högre och siffran för diskutabel klassning lägre. En del av de granskade besluten, 16 %, lever inte upp till språklagens krav på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Men det är inte i första hand den språkliga utformningen utan de bristfälliga motiveringarna som utmanar begripligheten. Migrationsverket har i 70 % av besluten på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter som rör uteslutande. Denna siffra är inte tillräckligt bra, men det ska framhållas att det mycket ofta rör sig om fall där man i besluten endast inte nämnt att det inte finns anledning att utesluta personen. Det rör sig alltså om fall där det oftast inte funnits några indikationer om uteslutande i asylärendet. Hanteringen av ärenden som rör barn i familj är inte tillfredställande. I 42 % av sådana ärenden hade ingen barnkonsekvensanalys gjorts. Det finns inga kvalitativa skillnader mellan könen i Migrationsverkets handläggning och beslutsfattande. Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. Det framgår av förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket. Uppföljningen visar att utgången i 4 % av de granskade besluten är felaktig och i 10 % är beslutsutgången diskutabel. I de asylärenden där den sökande har beviljats uppehållstillstånd i Sverige är statusbedömningen (flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande) felaktig i 6 % av ärendena och diskutabel i 13 %. Analysgruppen konstaterar att förbättringar skett av den rättsliga kvaliteten i asylärenden jämfört med den nationella kvalitetsuppföljningen 2016. Det finns emellertid områden, som till exempel att bättre utreda skyddsskäl, frågor om uteslutande och barnkonsekvensanalyser i asylbesluten, där vi fortfarande kan bli betydligt bättre. Gruppen konstaterar slutligen att det, jämfört med NKU 2016, alltjämt finns vissa skillnader mellan regionerna vad gäller den rättsliga kvaliteten, men att dessa i de flesta fall är relativt små. 5
2. Inledning och bakgrund Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet enligt förordningen med instruktion för Migrationsverket. 1 Regleringen av jämställdhetsintegrering återfinns också i den nyss nämnda förordningen. 2 I ett beslut från generaldirektören för Migrationsverket rörande verktyg för likvärdig behandling 3 framgår att konsekvensanalys för likvärdig behandling ska användas i all handläggning och allt beslutsfattande som rör migranter. Migrationsverkets uppdrag innefattar att snabbt avgöra asylärenden. Verkets uppdrag innefattar emellertid också att asylärendena ska utredas och avgöras med god rättssäkerhet. Ärendehanteringen får därför aldrig gå så fort att det påverkar de asylsökandes rätt till en prövning med hög rättslig kvalitet. Det framgår av 7 förvaltningslagen (1986:223). Att samtidigt uppfylla dessa båda krav är naturligtvis en stor utmaning för Migrationsverket. I NKU-A ligger fokus helt på det ena uppdraget, den rättsliga kvaliteten i asylutredningarna och asylbesluten. Den aktuella kvalitetsuppföljningen är en nationell uppföljning som omfattar utvalda asylärenden från många asylenheter och har regionalt fokus istället för att fokusera på en enskild asylenhet. Det faller inte inom ramen för den nationella uppföljningen för asylärenden att överföra asylrättslig kunskap till enskilda asylprövningsenheter. Kunskapsöverföringen får i stället tas om hand i olika utbildningssammanhang och av den operativa verksamheten i den dagliga handläggningen. 3. Uppdraget De nationella kvalitetsuppföljningarna för 2017 är riktade mot asylärenden, familjeanknytningsärenden och ärenden om ekonomiskt bistånd. Uppföljningarna skapar en överblick av den rättsliga kvaliteten med regionalt fokus och analyser görs om beslutsfattandet på myndigheten är förutsebart, enhetligt och håller en hög rättslig kvalitet. 4 Rättschefen beslutade den 6 februari 2017 om nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus. 5 I beslutsprotokollet ges migrationsrättsenheten i uppdrag att genomföra en nationell kvalitetsuppföljning (NKU-A) av bifalls- och avslagsbeslut där den sökande åberopar skyddsbehov. 6 1 Det framgår av förordning (2007:996) med instruktion för Migrationsverket 1 b. Migrationsverket ska 1. ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet. 2 2 p 10. Belysa och beakta kvinnors och mäns villkor vid genomförandet av verksamheten. 3 GDA 27/2014. 4 Uppföljning av rättslig kvalitet, Migrationsverkets verksamhetsplan 2017, s. 8. 5 RC U-04/2017. 6 Enligt samma RC beslut skulle personal från Lifos också vara med i granskningen. Av olika anledningar deltog ingen därifrån utan ersattes av verksamhetsexpert Aisha Butt, staben, Rättsavdelningen. 6
Av metodbeskrivning och stödmaterial för nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus från den 29 maj 20117, 7 framgår bland annat att analysrapporten rörande NKU-A ska innehålla analyser om: - Eventuella regionala skillnader, - Eventuella skillnader i hanteringen av mäns och kvinnors asylärenden, - Resultatet av uppföljningsfrågorna i NKU 2017, - Jämförelse med föregående års resultat, - Rekommendationer. 4. Syfte och metod Syfte Syftet med NKU-A är att skapa en överblick över den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets handläggning, inklusive beslutsfattande, i asylärenden på ett nationellt plan. Genom denna metod mäter vi även om beslutsfattandet på myndigheten är enhetligt, eftersom ärenden från samtliga regioner ingår i uppföljningen. En nationell rapportering är nödvändig för att förmedla en rättvisande bild av den rättsliga kvaliteten i asylärenden till bland annat regeringen. Resultatet av NKU-A 2017 återfinns sedan i Migrationsverkets årsredovisning för 2017. Ett annat syfte är att låta resultatet av NKU-A 2017 utgöra underlag till den rättsliga ledningsgruppen under rättschefens ledning, som är ansvarig för att ta hand om resultatet. Gruppen kan därefter ge uppdrag för att stärka den rättsliga kvaliteten i asylärenden. Uppföljningen kommer också att kunna fungera som ett underlag till strategin för rättslig styrning och stöd, kompetensutveckling samt olika prioriteringar inom den operativa verksamheten, rättsavdelningen och andra berörda avdelningar och funktioner. Genom att fånga upp brister i den rättsliga kvaliteten och enhetligheten på ett nationellt plan kan således verket identifiera grundorsakerna till bristerna och komma tillrätta med dem genom olika utvecklingsåtgärder. Metod Vi har endast gjort en elektronisk granskning av asylärendena, i likhet med förra årets granskning. Detta innebär bland annat att biträdesinlagor endast granskats i de fall de varit inskannade i Migrationsverkets databas för asylärenden. Då vi delvis ändrat metod för hur procenttalen har tagits fram i år, samt med beaktande av den faktiska skillnaden i de granskade ärendena, är det viktigt att påpeka att man ska iaktta viss försiktighet vid jämförelse av resultatet mellan årets granskning och granskningen förra året i NKU 2016. 7 RC A-21/2017. 7
Procentsiffrorna i kvalitetsuppföljningen är justerade i den löpande texten i analysrapporten utifrån det att svaret gäller ej för ärendet är borttaget. Detta innebär att siffrorna i den löpande texten och i bilaga II inte alltid överensstämmer med varandra. I den löpande texten i rapporten är tiondels procent i bilaga II avrundat till närmaste heltal. Frågor och numrering Vi har omformulerat och även tagit bort en del av de frågor som fanns med i förra årets uppföljning. Vi har dessutom infört en löpande numrering. Dessa åtgärder är gjorda för att förenkla och underlätta läsningen av checklistan (bilaga II). Spårindelning Migrationsverket hanterar från och med den 2 maj 2016 asylärenden i olika spår i en så kallad skyddsprocess. Spårindelningen syftar till att ge vägledning i hur omfattande handläggningsbehovet är i ett enskilt asylärende och på så sätt skapa ett effektivt flöde. Migrationsrättsenheten vid Migrationsverket har tidigare konstaterat att det kan finnas vissa risker rörande den rättsliga kvaliteten förknippade med spårindelningen. Det har varit vår ambition att i analysrapporten redovisa ett asylärendes spårindelning och om det skett ett spårbyte, (3. och 4.). 8 Tyvärr har det inte gått att få fram tillräckligt bra underlag för att vi ska kunna uttala oss om eventuell påverkan på den rättsliga kvaliteten. Anledningen härtill har varit att asylärenden inte spårindelats före maj 2016 och att vi därför inte har haft godtagbart underlag för att med tillräcklig statistisk säkerhet kunna göra en analys. 4.1. Uppföljningsgruppen Uppföljningsgruppen (analysgruppen) bestod av följande personer. - Ulf Bohman, ordförande, rättslig expert, migrationsrättsenheten - Peter Mokvist, ordförande, rättslig expert, migrationsrättsenheten - Aisha Butt, verksamhetsexpert, staben, rättsavdelningen - Emelie Lundqvist, beslutsfattare, region Syd - Gunnar Mattsson, beslutsfattare, region Väst - Nedat Emini, teamledare, region Öst - Christina Wahlén, beslutsfattare, region Stockholm - Serwa Mohammed, beslutsfattare, region Mitt - Lisa Holmström, teamledare, region Nord 8 Löpande numrering av frågorna återfinns i Bilaga I och II. När ett nummer står inom parentes i den följande texten syftar numret på en viss fråga i bilagorna. 8
Aisha Butt har utöver granskning av ärenden även agerat metodstöd och stöttat vid användningen av uppföljningsverktyget t Webropol. Under uppstartsmötet höll Anna Hammarström, språkexpert, enheten för strategisk kommunikation, ett anförande om språk och begriplighet i asylutredningar och asylbeslut. Amanda Carlsson, expert vid kvalitetsavdelningen, har bistått med metoden gällande jämställdhetsintegrering. Sebastian Rosenlund, statistiker vid ekonomiavdelningen, har hjälpt till med att ta fram urvalet och de ärenden som ska följas upp. De som har ingått i uppföljningsgruppen har i genomsnitt 12 års erfarenhet av handläggning av asylärenden. Gruppen har därför en omfattande erfarenhet av asylprövning. 4.2. Förberedelser och genomförande Uppföljningsgruppen träffades första gången den 9 oktober 2017 för uppstartsmöte. Deltagarna gavs tillfälle att lära känna varandra samt informerades om kvalitetsuppföljningen. Eftermiddagen ägnades åt att på egen hand gå igenom ett så kallat kalibreringsärende med hjälp av den checklista i uppföljningsverktyget Webropol som uppföljningsgruppen använt (bilaga I). Dagen efter hölls ett kalibreringsmöte där deltagarna diskuterade sig fram till en samsyn om hur frågorna i checklistan skulle tolkas och besvaras. De ärenden som skulle granskas fördelades mellan deltagarna. Därefter påbörjades själva granskningen, som deltagarna utförde från sina respektive arbetsplatser. Sedan hölls ett antal avstämningsmöten på telefon. Deltagarna ställde även frågor och utbytte erfarenheter via e-post under hela granskningsperioden. Sammanlagt gick deltagarna igenom 401 ärenden, vilket innebär cirka 45 ärenden per person. Den 31 oktober samlades deltagarna för ett analysmöte. Under mötet gavs tillfälle att redovisa de styrkor och brister som var och en av deltagarna kommit fram till. Vi gick även igenom den samlade statistiken, bilaga II. 5. Analysdata 5.1. Urval av ärenden I denna nationella kvalitetsuppföljning med regionalt fokus följs asylärenden upp där Migrationsverket har fattat beslut mellan den 1 januari till och med den 25 september 2017. Asylärenden är definierade som ärenden med ansökningsskälskod A och ärendetypskoderna UAT eller UT. I uppföljningen ingår inte ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen. I granskningen ingår både beslut om permanent respektive tidsbegränsat uppehållstillstånd samt av- eller utvisningsbeslut. Dessutom ingår beslut om att avskriva ansökan om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. 9
Eftersom det inte är möjligt att undersöka den rättsliga kvaliteten på samtliga beslut fattade under den aktuella tidsperioden har ett slumpmässigt urval om 401 ärenden gjorts. Urvalet av ärenden är gjort så att antalet utvalda beslut per region står i proportion till hur det ser ut om man tittar på alla beslut under tidsperioden med samma beslutskoder/klassningskoder. En sökning av samtliga beslut som uppfyller dessa kriterier har gjorts i Migrationsverkets statistiksystem. Detta är själva ramen och regionerna utgör strata. 9 Ur de olika strata har ett proportionerligt stratifierat obundet slumpmässigt urval (OSU) dragits för att vi ska få ett representativt urval. 10 Bakgrundsvariabler av intresse är kön, ålder, barn utan vårdnadshavare och medborgarskap. När man arbetar med underlag baserade på ett slumpmässigt urval finns det dock risk att det man mäter inte exakt återspeglar verkligheten. Om man följer upp 401 ärenden för att representera alla beslut som har fattats mellan den 1 januari och 25 september 2017 kommer resultatet att variera beroende på vilka 401 ärenden som slumpmässigt valts ut. Om urvalet av 401 ärenden sker slumpmässigt kan man dock med en bestämd sannolikhet (konfidensgrad) beräkna inom vilket intervall (konfidensintervall, även kallat statistisk felmarginal) det vi mäter hade legat om vi hade gjort en total undersökning, dvs. om samtliga ärenden hade undersökts. Konfidensgraden är satt till 95 %, vilket vid en urvalsstorlek om 401 ger ett maximalt konfidensintervall på +/- 4,9 % när det man mäter utgör en andel, t ex andelen beslut som innehåller något. Skulle urvalsproceduren upprepas på samma vid ett oändligt antal gånger skulle värdet vid en totalundersökning täckas in av konfidensintervallen 19 gånger av 20. Det betyder att konfidensintervallet med 95 % säkerhet täcker in värdet om det gjorts en undersökning av samtliga ärenden. 9 Variationen mellan grupperna (strata) minskar inte resultatens tillförlitlighet. 10 OSU är ett sannolikhetsteoretiskt urval från en population på så sätt att varje så kallad enhet, i vårt fall ärende, i populationen är lika sannolik att bli dragen. 10
Beslut med följande klassningskoder och beslutskoder har följts upp: 11 Fördelning av ärendena per region De 401 ärendena fördelar sig på följande sätt per region (2.). Det är viktigt att i analysen av de olika frågorna komma ihåg att till exempel region Stockholm har ett betydligt större antal av de 401 ärendena än region Nord. Region Antal Procent region Nord 38 9.48 region Stockholm 104 25.93 region Mitt 52 12.97 region Öst 36 8.98 region Väst 78 19.45 region Syd 93 23.19 Summa 401 100 Medicinska åldersbedömningar(måb) Migrationsverket ska enligt regleringsbrevet för 2017 bidra till att MÅB ska ske i högre utsträckning än vad som tidigare skett. Afghanska asylsökande har under 2017 stått i fokus, även om det naturligtvis finns andra asylsökande där det finns anledning att överväga om medicinsk åldersutredning ska ske. Tyvärr har det statistiska underlaget i NKU:n varit för litet för att kunna säga något om man till exempel haft tillräckligt underlag för att begära en MÅB eller innan MÅB infördes göra en individuell bedömning av den sökandens ålder. 11 Klassningskoden bestäms bland annat av utgången i ärendet. 11
Jämförelse med förra året uppföljning Om vi jämför de ärenden vi granskat i år med de som granskades 2016 så visar jämförelsen bland annat följande. Förra året var det 48 % syriska asylärenden jämfört med 16 % i år (5.). Det var vidare 81 % av de statslösa sökandena (7 %) som hade Syrien som vistelseland innan de kom till Sverige. I år var antalet statslösa asylärenden också 7 % (5.). Av dessa utgjordes 33 % av vistelseort i Syrien. Antalet asylärenden från Syrien är alltså betydligt färre i år. Då praxis är sådan att alla från Syrien får stanna i Sverige, och andra grupper som har mycket hög tillståndsfrekvens, som till exempel sökande från Eritrea, har minskat (4 % i år jämfört med 8 % under 2016) innebär detta att relationen mellan tillstånds och avslagsbeslut har förändrats. Det var således betydligt flera tillståndsbeslut som vi granskade 2016 jämfört med i år. En stor skillnad mellan NKU 2016 och NKU 2017 är också antalet granskade afghanska ärenden. I NKU 2016 var antalet 7 % medan det i NKU 2017 är hela 33 % av de 401 granskade ärendena som är afganska medborgare. 5.2. Tolkning av resultatet När vi läser resultatet av kvalitetsuppföljningen är det viktigt att komma ihåg att urvalet av ärenden är gjort enligt en viss statistisk metod, medan analysen av ärendena är baserad på kvalitativ analys. I uppföljningsgruppen ingår nio personer och det är oundvikligt att vi bedömer ärendena lite olika med hänsyn till bland annat hur länge man har arbetet med asylprövning. För att deltagarna ska bedöma frågorna i checklistan på ett mer likvärdigt sätt går hela gruppen igenom ett och samma så kallade kalibreringsärende och diskuterar hur frågorna i checklistan ska tolkas och besvaras. Under tiden som uppföljningen pågår fortsätter vi med löpande avstämningar där vi diskuterar hur frågorna i checklistan bör tolkas och besvaras. 6. Analysen Analysdelen i rapporten syftar till att problematisera och lyfta fram de delar av asylutredningarna och asylbesluten där det finns tveksamheter i den rättsliga kvaliteten. Hela uppföljningsgruppen står bakom rapporten i dess helhet nedan, inbegripet analys, slutsatser och rekommendationer. Många delar av asylprövningen fungerar utmärkt. Vi har dock valt att i analysen fokusera på de delar i asylprocessen där det finns tveksamheter vad gäller den rättsliga kvaliteten. När det är relevant i sammanhanget har vi dock även pekat på positiva aspekter. Frågor som ingår i analysen samt svaren på frågorna, framgår av bilaga I. Checklista NKU 2017 och II. Resultat - NKU 2017 - Tabeller Angivna procentsiffror har avrundats i analysen. I den löpande texten finns även hänvisningar till numret på den aktuella frågan i bilagorna. 12
6.1. Asylutredningarna En väl genomförd asylutredning är grunden för ett rättssäkert asylbeslut. En mycket viktig, och i många fall den enda, bevisningen i asylärenden är den asylsökandes muntliga berättelse. Den som arbetar med asylutredningar behöver framförallt ha goda kunskaper i intervjuteknik och god landkunskap. Det är vidare viktigt att utreda varje asylärende efter dess beskaffenhet. Vissa asylärenden behöver utredas under längre tid, medan det för andra räcker med kortare utredningstid. Ofta är det bra att redan under asylutredningen fundera på en trolig utgång i det kommande asylbeslutet uppehållstillstånd eller avvisning/utvisning. Är till exempel praxis sådan att det i stort sett är otänkbart att utvisa någon till ett visst land, till exempel Syrien, ska utredaren anpassa utredningen efter detta förhållande. Det motsatta gäller när praxis ger möjlighet att avvisa eller utvisa en sökande och där det finns indikationer på tillförlitlighets och trovärdighetsbrister. Även där asylskälen troligen inte är tillräckliga för att den sökande ska kunna få asyl är det viktigt att asylutredningen får ta tid. Längden I 19 % av de granskade asylärendena varade utredningarna i 91-150 minuter (27.). I 12 % var utredningstiden 0-90 minuter. Utredningstider som ligger under en timme är inte lämpliga i asylärenden om det inte är fråga om ett asylärende som ska avskrivas eller rör ett barn som inte har några asylskäl. Den generella längden på utredningarna är i allmänhet bra och anpassade till asylärendets svårighetsgrad. Brister På frågan om utredningarna skett efter ärendets beskaffenhet (35.) bedömde analysgruppen att 81 % av utredningarna uppfyllde kraven. I 19 % bedömdes således att utredningarna inte varit tillräckligt omfattande med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Dessa siffror är inte helt tillfredställande då utredningen utgör basen för det kommande asylbeslutet. I de granskade fall där utredning inte hade skett efter ärendets beskaffenhet fördelade sig de huvudsakliga bristerna enligt följande kategorier (37.): 10 % skyddsskäl, 5 % framåtsyftande riskbedömning, 5 % hemvist, 4 % identitet och 1 % uteslutande. I denna del kan analysgruppen konstatera att det finns vissa brister. Den främsta bristen är att skyddsskälen inte utreds i tillräcklig omfattning. Detta kan få betydelse i asylbesluten, både i fråga om rätt klassning för ett uppehållstillstånd och för att på rätt sätt kunna bedöma om asylskälen är tillräckliga. Dessutom kan briser i skyddsskälen påverka möjligheterna till att göra bra tillförlitlighets-/ och trovärdighetsbedömningar. Otillräcklig utredning av skyddsskälen kan också innebära att tillförlitligheten och trovärdigheten inte kan bedömas tillfredställande och att en asylsökande som rätteligen skulle avvisas eller utvisas felaktigt får ett uppehållstillstånd. 13
Enhetlighet mellan regionerna Har utredning skett efter ärendets beskaffenhet? (35.) Angivet i procent. Utredning efter dess beskaffenhet Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Ja 74 86 82 80 82 80 Nej 26 14 18 20 18 20 Oavsett procentsats kan vi konstatera att det inte är ett helt tillfredsställande resultat. Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Angivet i antal. Kategori Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Identitet 2 3 3 2 3 3 16 Hemvist 4 5 2 0 3 7 21 Skyddsskäl 7 8 4 3 9 11 42 Framåtsyftande riskbedömning 3 1 4 3 4 6 21 Internflykt 0 0 0 0 0 1 1 Myndighetsskydd 0 1 0 0 0 0 1 Uteslutande 0 1 0 1 2 0 4 Anknytning 0 0 0 0 1 0 1 Synnerligen och särskilt 0 0 0 0 1 0 1 ömmandeomständigheter Barnets bästa 0 0 2 0 2 1 5 Hälsa 0 0 1 0 2 0 3 Annat 0 1 1 1 2 3 8 Totalt 16 20 17 10 29 32 124 Jämfört med NKU 2016 Resultatet i NKU 2017 är betydligt bättre än det var i NKU 2016. Då bedömde analysgruppen att 61 % var utredningarna tillräckligt omfattande med hänsyn till ärendets beskaffenhet. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Utredningen ger inte svar på anledningen till varför sökanden är hotad i hemlandet samt vilka det är som hotar honom. - Det är oklart var sökanden har bott någonstans och hur länge. Asylskälen är inte utredda närmare. Det är oklart vad det finns för hotbild mot sökanden i hemlandet och vem/vilka som utgör hotbilden. Sökanden har även berättat känsliga uppgifter och det framgår inte tydligt av protokollet om hennes anhöriga känner till detta. Sökanden har inte heller tillfrågats angående om det ska råda sekretess i hennes ärende gentemot övriga familjemedlemmar. - Hemvist inte tillräckligt utrett. Delvis felaktigt fokus vad gäller skyddsskäl (ej relevanta eftersom vi inte prövar mot det landet). - Man är inne och snuddar vid relevanta omständigheter som annan hemvist i VIS-ansökan, men man borde ha gått längre här. - Jättebra asylutredning som inleds med fria frågor och följs upp med relevanta följdfrågor. 14
6.1.1. Den fria berättelsen Asylutredningen inleds med att den sökande får information om asylprocessen. Sedan går utredningen in i den fas där den asylsökande ska redogöra för sina skyddsskäl. Nu bör utredaren fokusera på att låta den asylsökande fritt berätta om sina asylskäl. Utredningsmetoden att låta den asylsökande fritt berätta om sina asylskäl har många fördelar, bland annat att det blir en mer avslappnad stämning och att den asylsökande inte känner sig lika pressad av en myndighetsföreträdare som hela tiden under utredningen ställer frågor. Denna metod har även stöd i den minnespsykologiska forskningen. Det finns dock vissa risker förknippade med den. En risk är att utredaren inte är tillräckligt aktiv och att utredningen därför inte ger det underlag som behövs för asylbeslutet. En bra tillämpning av utredningsmetoden den fria berättelsen är att inleda utredningen med att låta den asylsökande berätta om sina asylskäl och sedan ställa konkreta frågor om framför allt det som rör asylbedömningens kärna (identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundande behandling och framtida risker). Resultatet av granskningen visar att utredarna inte tillräckligt, med hjälp av olika frågor, täcker in de frågor som är centrala för asylbeslutet. 6.1.2. Relevanta följdfrågor Utredaren behöver nästan alltid ställa relevanta frågor om framförallt den asylsökandes skyddsskäl. Den sökande behöver då, när han eller hon berättar, stödjas med olika frågor för att vi ska få fram den bevisning (muntlig och skriftlig) som krävs för att beslutsfattaren senare i asylbeslutet ska kunna bedöma till exempel den sökandes skyddsbehov. Under asylutredningen ska utredaren i första hand fokusera på de frågor som är rättsligt relevanta, det som senare kommer att utgöra kärnan i asylbeslutet (identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundade behandling och den framtida risken). Det ställer krav på utredaren han eller hon måste få den sökande att förstå vilken information som är relevant att lämna. Som utredare bör man också notera att sökanden i många fall inte kan avgöra vilken information som är relevant eller inte. För att få en så klar bild som möjligt av sökandens lämnade uppgifter bör utredaren förhålla sig till frågorna var, vad, när, hur, vem och varför. För att vidare kunna utreda och ställa följdfrågor på ett bra sätt måste utredaren ha tillräckliga kunskaper om situationen på den sökandes hem- eller vistelseort. Det är till exempel av betydelse i syriska asylärenden när man sedan i asylbeslutet ska bestämma statusen på uppehållstillståndet. Analysgruppen anser att utredningarna i ärenden där det finns en presumtion för uppehållstillstånd i Sverige, som ärenden med asylsökande från Syrien och Eritrea, är relativt bra handlagda. 15
När det gäller till exempel asylsökande från Syrien är det dock viktigt att fråga om följande för att senare i asylbeslutet kunna ge rätt klassning (flykting eller alternativt skyddsbehövande): - Hur har kriget i Syrien påverkar dig? - Kan du berätta för mig hur din vardag såg ut i Syrien under konflikten? - Hur var säkerhetsläget i det området du kommer ifrån? - Vad tänker du om de grupper som strider i Syrien idag? Ibland fokuserar utredaren också på fel frågor. De många aspekter som tas upp under en utredning gör att man lätt missar de viktigaste frågorna. Att bota brister i utredningen med ett omfattande antal muntliga kompletteringar är ingen bra lösning. 6.1.3. Hantering av brister i bevisningen När utredaren noterar att det finns brister i berättelsen som rör kärnan i asylbeslutet krävs alltså att man ställer följdfrågor. I de fall utredaren misstänker att tillförlitligheten brister i den sökandes uppgifter bör utredaren fundera på om dessa brister har någon betydelse för klassningen eller utgången av ärendet. Kommer man fram till att så är fallet är det nödvändigt att gå vidare med följdfrågor. Om inte behöver bristerna inte utredas. Om man väljer att utreda vidare är det viktigt att den asylsökande, med hjälp av sitt offentliga biträde, får möjlighet att förklara de brister som utredaren har identifierat. 6.1.4. Uteslutande Hantering av frågor om uteslutande sker både under utredningen och i beslutet. Den frågan som berör uteslutande i utredningarna är: Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Endast i 4 fall, 1 %, hade uteslutande inte utretts tillräckligt. Om Migrationsverket finner att en asylsökande är flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande 12 måste vi bedöma om personen är utesluten (exkluderad) från att få sådan status. Det framgår redan av 1951 års konvention om flyktingars rättsliga ställning (Flyktingkonventionen) och regler om det finns i 4 kap. 2 b och 4 kap. 2 c utlänningslagen (UtlL). Migrationsverket införde 2015 särskilt utbildade och certifierade uteslutandespecialister på regional nivå för att stötta enheterna i arbetet med frågor om uteslutande. Resultatet av kvalitetsuppföljningen visar dock på att arbete återstår innan resultatet kan sägas vara fullt tillfredsställande. 12 3 Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (TL): Bestämmelsen om övrig skyddsstatusförklaring i 4 kap. 3 a andra stycket utlänningslagen (2005:716) ska inte tillämpas. TL gäller till och med den 19 juli 2019. 16
Om vi bortser från de ärenden där frågan om uteslutande inte aktualiserats, till exempel barn och avskrivna ärenden, visade det sig att Migrationsverket endast i 70 % av ärendena på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter om uteslutande i besluten (85.). Denna siffra är inte tillräckligt bra, men det ska framhållas att det mycket ofta rör sig om fall där man i besluten endast inte nämnt att det inte finns anledning att utesluta personen. Det rör sig alltså om fall där det egentligen aldrig funnits några indikationer om uteslutande i asylärendet. Anledningen till att det är viktigt att ändå skriva i beslutet att det inte finns några indikationer på uteslutande är att om vi i förekommande fall öppnar upp ett återkallandeärende visar skrivningen på att vi beaktat frågan om uteslutande. Enhetlighet mellan regionerna De flesta regioner har liknande resultat (85.), runt 70-80 %. Region Nord har dock 43 % där man på ett godtagbart sätt redovisat och bedömt relevanta omständigheter om uteslutande i besluten. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Uteslutande i sig uppmärksammat och utrett till viss del. Dock säkerhetsindikator som kanske borde uppmärksammats. - Bedömningen är korrekt. Dock borde vi ha fört lite utförligare resonemang givet sökandens bakgrund. - I ärendet har ju det inte framkommit att sökande varit delaktig i ngt som skulle kunna utesluta denne från flyktingskap men i beslutet har vi inte påpekat det vilket jag bedömer det vara av relevans då vi beviljar tillstånd och högsta klassning. - Ja, lång bedömning om detta, jättetydlig bedömning, bra skrivet. - Bra bedömning rörande sökanden. Vad gäller hennes make borde frågan ha utretts utförligare och man kunde eventuellt ha övervägt att exkludera honom. Jämfört med NKU 2016 Förra året var det 52 % av ärendena som inte var utredda och bedömda på ett godtagbart sätt. Då denna siffra är 30 % i år så kan vi konstatera att det skett en förbättring, men att utfallet fortfarande inte är tillfredställande. 6.1.5. Språk och begriplighet Eftersom asylutredningen tillsammans med övrig information i ärendet är den grund på vilken asylbeslutet fattas finns det anledning att undersöka dokumentationen från utredningssamtalen även ur språklig synvinkel. I en del asylutredningsprotokoll är de språkliga bristerna så pass stora att det kan vara svårt att följa med i dokumentationen och förstå vad den sökande har sagt. Bristerna kan troligen delvis förklaras med en strävan efter att återge samtalet ordagrant. Det är en problematisk strategi, dels med tanke på de speciella villkor som gäller för det talade ordet, som till exempel att vi inte alltid 17
talar i fullständiga och grammatiskt korrekta meningar, dels med tanke på att tolken inte alltid har tillräckliga svenskkunskaper för att kunna uttrycka sig korrekt. Syftet med utredningssamtalet behöver vara vägledande för utformningen av dokumentationen: att få fram alla upplysningar som är relevanta för ärendet så att vi kan fatta rätt beslut. Språkliga brister kan också påverka vår uppfattning av den sökande och bedömningen av tillförlitligheten och trovärdigheten i hans eller hennes uppgifter. Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Utredningsprotokollet svårbegripligt då utredaren ordagrant skriver vad tolken säger. 6.2. Byte av handläggare I 42 % av de ärenden som följts upp är den som gjort asylutredningen inte samma person som skrivit beslutsförslaget (29. och 31.). Bytet av handläggare sker i absolut flest fall mellan asylutredningen och beslutet. Det är negativt av ett antal anledningar. Först och främst riskerar en handläggare att missa viktig information som förekommit i asylutredningen, men som inte skrivits ner i protokollet eller kanske missuppfattats av den som skrivit protokollet. Om man inte tillräckligt ofta parallellt både utreder och skriver beslutsförslag riskerar man också att inte fullt ut förstå det nära sambandet mellan asylutredningen och asylbeslutet. En handläggare som både utreder och skriver beslutsförslag lär sig dessutom lättare att fokusera på asylbedömningens kärna (frågor om identitet, hemvist, eventuell tidigare skyddsgrundande behandling och framtida risk) och får på så sätt lättare fram ett väl anpassat underlag till asylbeslutet. När det sker ett byte av handläggare mellan utredning av beslut blir också den bristande språkliga kvaliteten i utredningsprotokollen extra problematisk, eftersom den som skriver beslutsförslaget många gånger enbart är hänvisad till den skriftliga dokumentationen från utredningen och inte kan komplettera med egna intryck och erfarenheter från samtalssituationen. Det finns alltså klara rättsliga kvalitetsaspekter som talar för att det ska vara samma person som genomför asylutredningen och skriver beslutsförslaget. Härutöver tillkommer rimligtvis effektivitetsvinster i verksamheten. Att närmare bedöma dessa vinster ligger dock utanför analysgruppens uppdrag. 18
Enhetlighet mellan regionerna Har ansvarig handläggare bytts ut under handläggningen av ärendet? (29.). Angivet i antal. Byte av handläggare Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja, en gång 13 39 17 21 30 38 158 Ja, mer än 1 1 0 2 2 3 9 en gång Nej 24 64 35 13 46 52 234 Totalt 38 104 52 36 78 92 401 Jämfört med NKU 2016 Förra året hade byte skett i 46 % av ärendena. En marginell förbättring har således skett i år med 4 procentenheter. 6.3. Asylbesluten De granskade ärendena fördelade sig på 22 % permanenta uppehållstillstånd, 29 % tillfälliga uppehållstillstånd, 43 % utan bifall och 6 % avskrivna (23.). I 65 % av besluten har den tidsbegränsade lagen tillämpats (33.). Av dem som fick uppehållstillstånd fick 25 % flyktingstatus, 24 % alternativ skyddsstatus 13 och 2 % fick uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter (25.). Härtill kommer 1 % som fått uppehållstillstånd på grund av synnerligen/särskilt ömmande omständigheter samt att en avvisning eller utvisning skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. 14 Utgången I 10 % av ärendena har utgången bedömts som diskutabel, i 4 % av de 401 granskade ärendena var utgången felaktig (99.). De felaktiga utgörs av 5 uppehållstillstånd och 5 utvisningsbeslut som enligt analysgruppen således skulle haft annan utgång. Utvisningsbesluten är generellt mer välmotiverade än besluten om uppehållstillstånd. Analysgruppen kan konstatera att Migrationsverket, i samtliga ärenden där det varit befogat, prövat om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. I 96 % av de prövade ärendena har bedömningen därtill varit korrekt. Bedömningarna om det finns skäl att bevilja uppehållstillstånd om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter är därför en styrka i uppföljningen. Särskilt om 11 TL Av 11 i lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (den tillfälliga lagen, TL) framgår att uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen endast får beviljas om det skulle 13 Uppdelat på 23 % AT (4 kap 2 första stycket 1 p första ledet UtlL (tortyr m.m.)) och 1 % AC (4 kap 2 första stycket 1 p andra ledet UtlL (väpnad konflikt)) 14 11TL. Uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 utlänningslagen (2005:716) får endast beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa utlänningen. 19
strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa den asylsökande. Denna prövning skall således endast göras om det i ärendet föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter, inte annars. Analysgruppen finner emellertid att verket i hela 93 % av de ärenden där vi prövat om det föreligger synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter även prövat om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att utvisa personen. Detta är fel då en sådan prövning endast skulle skett i ett enda ärende och det faktum att en utvisning av en person skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande inte per automatik medför att uppehållstillstånd ska beviljas enligt 5 kap. 6 utlänningslagen. Enhetlighet mellan regionerna Är utgången i ärendet korrekt? Den kvalitativa analysen visar entydigt att utgången i majoriteten av ärendena är korrekt. Av det statistiska underlaget kan vi dra samma slutsats. Det förekommer vissa regionala skillnader. I ärendena från region Stockholm, Mitt, Syd och Väst har analysgruppen bedömt att utgången är diskutabel i ungefär 6 % till 15 % av ärendena. Denna siffra ligger högre för region Nord, 21 % (R 99.). Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Det är oklart vad vi har byggt vår bedömning på då vi inte har använt oss av någon landinformation för att dra slutsatsen att sökande tillhör en särskilt utsatt grupp. Av vad som redovisas i beslutet är det diskutabelt om det som sökande har, tillsammans med sin familj, varit utsatt för i hemlandet i sig är tillräckligt för att göra bedömningen att familjen och sökande tillhör en utsatt grupp. - Vi har beviljat sökande ett tillfälligt tillstånd på grund av svårigheterna med att resa tillbaka till hemorten. Vi har dock inte skrivit ut vad det är för problem som kan uppstå på resvägen. Det beslutet tar upp handlar om sponsorkrav för att resa in i huvudstaden och på hemorten, men eftersom vi inte prövar internflykten för sökanden är det oklart varför vi gör denna bedömning. Det är också oklart varför vi anser att resvägen är osäker för sökande då konfliktnivån i området inte når upp till urskillningslöst våld som drabbar alla och envar och då vi tidigare bedömt att det inte finns en personlig hotbild mot sökande i hemlandet. Vi har dessutom inte använt landinformation vad gäller bedömningen om sökande har en personlig hotbild mot sig eller inte från den milisgrupp som hotar sökande. - Vi har prövat frågan om UT för en kvinna som redan har UT. Därtill "korrigerat" tillståndstidens längt neråt. - Mot bakgrund a att ärendet inte är utrett enligt dess beskaffenhet samt att vi slår den sökandes berättelse på tillförlitlighet är ärendets utgång diskutabel. - Ej följt SR angående möjlighet för internflykt för barnfamiljer. - Prövar mot fel hemvist vilket ger fel utgång i ärendet 20
Jämfört med NKU 2016 Andelen diskutabla var 14 % förra året. Då bedömdes också att i 2 % av de granskade ärendena var utgången felaktig. Andelen diskutabla är således mindre i år medan andelen felaktiga ökat något. 6.3.1. Kärnan i asylbeslutet Det finns ingen fastlagd definition av vad som utgör kärnan i ett asylbeslut, men analysgruppen vill ändå lyfta fram fyra komponenter som det är viktigt att ta ställning till i ett asylbeslut. Komponenterna är: 1. identitet, 2. hemvist, 3. eventuellt skyddsgrundande händelser, 4. framåtsyftande riskbedömning. Det är ett minimikrav för acceptabel rättslig kvalitet i asylbesluten att dessa fyra områden på något sätt tas om hand i beslutet. De frågor och den statistik som är relaterad till kärnan i asylbeslutet är följande: Fråga Har vi bedömt om den sökande har gjort sin identitet Ja Har gjorts, men inte korrekt 87% 8% Har vi bedömt om den sökande har gjort sin hemvist sannolik 87% 9% Har vi bedömt risken för den sökande vid ett återvändande o 86% 11% Har vi tagit hänsyn till tidigare skyddsgrundande behandling när vi har bedömt vad den sökande riskerar vid ett återvändande och är bedömningen korrekt? (79.) 91% 8% Resultaten anser gruppen är bra, förutom bedömning av den framtida risken där vi anser att det finns förbättringspotential. Enhetlighet mellan regionerna Har vi bedömt risken för den sökande vid ett återvändande och är bedömningen korrekt? (77.). Uttryckt i procent. Bedömkniung av risk vid ett återvändande Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Ja 80 85 85 89 93 86 Nej 20 15 15 11 7 14 Jämfört med NKU 2016 Resultatet är generellt bättre än förra året. Detta rör särskilt frågan om vi tagit hänsyn till tidigare skyddsgrundande behandling, där siffran var 73 % förra året jämfört med 91 % för årets NKU. 21
6.3.2. Bevisvärderingen En bevisvärdering i ett asylärende innehåller olika delar. Först ska relevanta omständigheter tas fram från asylutredningen. Därefter följer värdering av bevisningen. Värderingen inbegriper två delmoment, dels frågan om sökandens berättelse i sig är tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda (första ledet), dels frågan om sökanden har gjort sina skyddsskäl sannolika genom bevisningen, ofta då i huvudsak grundad på den muntliga berättelsen i asylutredningen. Uppkommer frågor om den sökandes trovärdighet eller de lämnade uppgifternas tillförlitlighet ska den så kallade bevislättnadsregeln (tvivelsmålets fördel/benefit of the doubt) tillämpas. Innebörden av rättsliga begrepp som välgrundad fruktan för flyktingar i 4 kap. 1 utlänningslagen och löper risk och löpa en allvarlig och personlig risk i 4 kap. 2 utlänningslagen har betydelse vid den slutliga bevisvärderingen, då berättelsen ska stämmas av mot de rättsliga rekvisiten i de aktuella paragraferna. I 49 % av asylärendena utgör den muntliga berättelsen den enda bevisningen (17.). Av de 51 % som utgör den skriftliga bevisningen är 24 % kopplad till skyddsskälen (19.). Det innebär att värderingen av den muntliga utsagan mycket ofta är helt avgörande för utgången i ärendet. När det gäller frågor och statistik som är knutna till bevisvärderingen är följande av särskilt intresse. Bevisvärderingen av den muntliga berättelsen var inte korrekt i 18 % av ärendena (69.). I 15 % av de granskade ärendena hade man inte redovisat och bedömt den sökandes förklaringar till brister i bevisningen. I 15 % av ärendena var det inte gjort överhuvudtaget (61.). Beviskravet är felaktigt tillämpat i 5 % av ärendena (67.). Dessa siffror är på det stora hela inte tillfredsställande. Bevisbördans placering är däremot rätt i absolut flesta fall (65.). Enhetlighet mellan regionerna Är bevisvärderingen av den muntliga berättelsen korrekt? (69). Den statistiska analysen visar att bevisvärderingen av den muntliga utsagan varierar ganska lite mellan regionerna (80-85 %). Särskilt om identitet och hemvist Identitetsutredningarna, som var mycket bra 2016, har blivit sämre i år. Från att ha varit 95 % bra utredningar har det minskat till 87 %. Detta kan bero på att andelen granskade syriska ärenden minskat, där vi vet att de flesta kan styrka sin identitet med syriska passhandlingar med mera, men vi vet inte säkert var det kan bero på. Eftersom identiteten är en av kärnfrågorna inom asylprövningen är det analysgruppens uppfattning att denna fråga fortsatt måste uppmärksammas och dess vikt betonas. Här måste målet vara att nå 100 % korrekta bedömningar. Vad gäller frågan om hemvist ligger resultatet på samma nivå som föregående år, det vill säga 87 % bra utredningar och bedömningar. Inte en låg siffra, men gruppens uppfattning är ändå att Migrationsverket måste sträva efter att 22
få upp siffran på grund av att även denna fråga är en av kärnfrågorna inom asylprövningen. Analysgruppen har också uppmärksammat att utgången i vissa ärenden blivit fel på grund av en felaktig bedömning av hemvisten. Enhetlighet mellan regionerna Om utredning inte har skett efter ärendets beskaffenhet så ange vad som inte har utretts efter ärendets beskaffenhet? (37.). Angivet i antal. Kategori Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Identitet 2 3 3 2 3 3 16 Hemvist 4 5 2 0 3 7 21 Har vi bedömt om den sökande har gjort sin identitet sannolik och är bedömningen korrekt? (73.) och har vi bedömt om den sökande har gjort sin hemvist sannolik och är bedömningen korrekt? (75). Angivet i antal. Identitet Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja 28 96 47 32 64 82 349 Nej, har inte 6 3 2 2 4 4 21 gjorts Nej, har gjorts men inte 4 5 3 2 10 7 31 korrekt Totalt 38 104 52 36 78 92 401 Hemvist Region Nord Region Stockholm Region Mitt Region Öst Region Väst Region Syd Totalt Ja 28 87 41 31 63 76 326 Nej, har inte 2 3 1 1 3 4 14 gjorts Nej, har gjorts men inte 4 8 5 3 5 8 33 korrekt Gäller ej för 4 6 5 1 7 5 28 ärendet Totalt 38 104 52 36 78 82 401 23
Exempel på kommentarer från deltagarna i analysgruppen - Vi har inte uppfyllt vår utredningsplikt kring vad som hänt sökande i hemlandet och kan därför i princip inte ta ställning till tillförlitligheten i uppgifterna. Vi har dock lagt alla uppgifter till grund för vår bedömning trots att det finns ganska många indikationer på att sökande kanske inte befunnit sig på den plats som hon menar när hotbilden har uppstått. - Inga id-handlingar eller andra handlingar inlämnade, trots det bedömning om sannolik ID med hänvisning till bevislättnad enligt MIG 2012:1. Sökande kommer dock från land där man kan få ID-handlingar som godkänns av Migrationsverket. - Sökanden har vidhållit sina uppgifter om vem han är och hur gammal han är. Inlämnad bevisning ger även stöd åt sökandes berättelse. Vi har ändå bedömt att sökanden inte har gjort sin identitet sannolik men vi har inte redogjort för hur vi kommer fram till den bedömningen och varför vi inte tror på sökandes uppgifter. - Bedömningen av identiteten exklusive medborgarskapet är korrekt. Medborgarskapet borde dock inte bedömas som okänt utan sökande borde bedömas vara medborgare i såväl Marocko som Syrien. - Vi har i beslutet endast skrivit att den sökande gjort sin minderårighet och hemvist sannolik. Verket har uttryckligen ej tagit ställning till begreppet identitet. - Har bedömt hemvist som sannolik på kortfattade muntliga uppgifter trots att det i viseringsunderlag finns en annan hemvist angiven på flertal inlämnade handlingar. - Hemvisten bedöms som ej sannolik mot bakgrund av att identiteten ej är sannolik. - Verket har bedömt att den sökande gjort sin hemvist sannolik men bedömningen är felaktig. Sökanden har inte kunnat prestera något om det området denne levt i minst 8 år och dennes förklaring till det är ganska vaga och motstridiga. Sökanden har ju trots allt lämna området och borde ha frågats mer om hur resvägen gått till men ingen sådan fråga återfinns i utredningen. - Det finns flera trovärdighetsbrister i ärendet förutom felaktig bedömning av hemvist. Borde ha prövats mot hela Afghanistan och inte mot uppgiven hemvist som sökanden ej förmått göra sannolik. - Sökandes föräldrar uppger att det bott på ort i KRI, men att det ett år innan de lämnade Irak flyttade till Kirkuk i avsikt att bosätta sig där permanent. Trots detta har vi bedömt att de gjort sin hemvist i KRI sannolik utan att ens nämna Kirkuk. - Gedigen hemvistutredning där frågorna leder till att den sökande gör sin hemvist sannolik. Jämfört med NKU 2016 Bevisvärderingarna av den muntliga berättelsen har blivit bättre i NKU 2017. Under förra året var bevisvärderingen inte tydlig i 25 % av ärendena. Motsvarande siffra är i år 18 %. 24