Kulturspecifik Vårdcentral

Kulturspecifik Vårdcentral - En utvärdering av det kulturspecifika arbetet på Bäckby familjeläkarenhet Februari 2007 Folkhälsovetare Caroline Svensson

SAMMANFATTNING Enligt en rapport som Landstinget Västmanland har gjort framkom det att utrikesfödda personer besöker vårdcentraler i högre grad än svenskfödda. Familjeläkarenheten på Bäckby har sin verksamhet i det mest segregerade bostadsområdet i Västerås. Projektet Kulturspecifik vårdcentral startades på Bäckby familjeläkarenhet i syfte att finna en kulturspecifik arbetsmetod som underlättar mötet mellan personal och invandrarpatienter samt att vården ska upplevas som tillgänglig och välkomnande. En extern utvärderare har anlitats och en summativ utvärdering har tillämpats där både den kvantitativa och kvalitativa metoden använts. Utvärderingen av projektet har gjorts för att följa upp och dokumentera projektet samt att identifiera utvecklings- och förbättringsmöjligheter för fortsatt arbete. Det framkom i resultatet av utvärderingen att personalen inte känner rädsla eller osäkerhet i mötet med andra kulturer. Informationen som personalen har fått under projekttiden har kommit till praktisk nytta för en del och det har även framkommit att delar av personalen önskar få mer kunskaper om andra kulturer och synsätt. Studiebesök som gjorts har upplevts positivt och likaså för de som deltagit i samarbetet med samarbetsparterna. Flera av de förväntade effekterna av projektet har uppnåtts men samtidigt kan en verksamhet sändigt utvecklas och förbättras. 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 4 2. KULTURSPECIFIK VÅRDCENTRAL 6 2.1. Projektets syfte 6 2.1.1. Projektets långsiktiga mål 6 2.1.2. Projektets förväntade effekter 6 2.2. Projektbeskrivning 6 2.2.1. Patientmottagande 7 2.2.2. Utbildning av personalen 7 2.2.3. Informationsspridning 8 2.2.4. Inne- och utemiljö 8 3. UTVÄRDERING 9 3.1. Syftet med utvärderingen 9 3.1.1. Frågeställningar 9 4. METOD 10 4.1. Extern eller intern utvärdering 10 4.2. Kvantitativ och kvalitativ metod 10 4.2.1. Kvantitativ metod 10 4.2.2. Kvalitativ metod 11 4.3. Analys av material 11 4.3.1. Analys av enkäter 11 4.3.2. Analys av intervjuer 12 4.4. Bortfall 12 4.5. Etiska överväganden 13 5. RESULTAT 14 5.1. Yrkeskategorier 14 5.2. Mötet med patienter 15 5.2.1. Rädsla/osäkerhet i mötet 15 5.2.2. Bemöts alla patienter lika? 16 5.2.3. Mötet nu i förhållande till innan projektet 17 5.3. Utbildning och material 18 5.3.1. SALVEO 18 5.3.2. Kulturella bemötanden i vården 19 5.3.3. Saknades någon kunskap eller information 20 5.4. Studiebesök 21 5.4.1. Rosengårds vårdcentral 21 5.4.2. Rinkeby/Tenstas vårdcentral 21 5.5. Samarbetet 22 5.6. Erfarenheter av projektet som helhet 23 5.6.1. Positiva erfarenheter av projektet 23 5.6.2. Negativa erfarenheter av projektet 24 5.7. Förväntade effekter 25 6. DISKUSSION 27 6.1. Metoddiskussion 27 2

6.2. Resultatdiskussion 28 6.2.1. Upplevelser av möten med invandrarpatienter 28 6.2.2. SALVEO informationen 28 6.2.3. Information om kulturella bemötanden i vården 28 6.2.4. Upplevelserna av studiebesöken 29 6.2.5. Samarbetet med samarbetspartnerna 29 6.2.6. Positivt respektive negativt med projektet 30 6.2.7. Projektets förväntade effekter 30 6.3. Utvecklings- och förbättringsmöjligheter 31 7. SLUTSATSER 33 8. REFERENSER 34 Bilagor Bilaga 1. 35 Bilaga 2. 39 Bilaga 3. 40 3

1. BAKGRUND Landstinget Västmanland har gjort en rapport Hälsan ur ett etniskt perspektiv som visade att utrikesfödda personer besöker vårdcentraler i högre grad än svenskfödda. De söker även i större utsträckning läkare på vårdcentral och akutmottagning och de är också i högre grad inlagda på sjukhus än personer födda i Europa. Det framgår även av rapporten att personer som invandrat 1980 och senare har sämre livsvillkor och mer psykosomatiska besvär än personer födda i Europa (Wallin & Carlberg 2003). Personer som invandrat till Sverige bor i högre grad i områden som är segregerade än vad etniska svenskar gör. Familjeläkarenheten på Bäckby har sin verksamhet i det mest segregerade bostadsområdet i Västerås. Många av de listade patienterna på familjeläkarenheten är av annan etnisk tillhörighet än den svenska. Flertalet av personerna som söker vård på familjeläkarenheten tillhör åldersgruppen 0-64 år (Projektansökan, maj 2004). I Västerås Stad är det 16 procent (21 114 personer) som är utrikesfödda eller utländska medborgare. År 2002 bodde det 11 000 personer på Bäckby-Skälby och om området delas upp bor det 8 082 invånare på Bäckby och 2 861 på Skälby. På Bäckby-Skälby bor det en relativt ung befolkning och antalet urikesfödda eller utländska medborgare är stort, det är 28 procent (2 290 personer) på Bäckby och 13 procent (364 personer) på Skälby. Det finns över 40 olika nationaliteter på Bäckby-Skälby och den största invandrargruppen kommer från Asien och då främst ifrån Irak. Då Bäckby-Skälby är ett invandrartätt område leder det till att i vissa förskolor och skolor består klasserna i mer än 50 procent av invandrarbarn 1. Den öppna arbetslösheten i Västerås Stad är åtta procent och på Bäckby är motsvarande siffra tio procent och på Skälby fyra procent. Arbetslösheten är hög i området Bäckby-Skälby och det bidrar bland annat till psykisk ohälsa och missbruk. Det är även vanligt med nya familjekonstellationer på grund av separationer och skilsmässor. Ensamstående föräldrar med barn i förskole- och skolåldern utgör en stor andel av de boende i området Bäckby-Skälby, ungefär 25 procent av barnen bor med ensamstående förälder. Detta kan vara en anledning till att socialbidragstagarna är många inom området och bland annat har Bäckby det högsta antalet barn i hela Västerås som har insatser från Individ- och familjeomsorg (Projektansökan, maj 2004). På Bäckby familjeläkarenhet finns ett tidsbokningssystem som innebär att alla som ska träffa läkare ska boka en tid via telefon. Öppettider för tidsbeställning och rådgivning är måndag till fredag mellan klockan 8-16, vilket är 110 timmar per vecka för tidsbokning. I större utsträckning än de etniskt svenska patienterna kommer invandrarpatienterna till familjeläkarenheten utan att ha en bokad tid. Personalen i receptionen är de som först möter de icke tidsbokade patienterna. Ofta uppstår diskussioner, argumentationer samt irritationer mellan receptionspersonal och den vårdsökande invandrar patienten. Patienterna kan ha svårt att förstå hur arbetet på en vårdcentral är organiserat och fungerar (Projektansökan, maj 2004). Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska det vara medicinsk personal som avgör på vilken nivå som sjukvård ska ske. Receptionist och undersköterskor anses inte vara medicinsk personal 2. 1 www.vasteras.se/omkommunen/statistik/ 2002-12-31 2 www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/specnavigation/kunskap/regelverk/lag_halsoochsjukvard.htm 2006-09-28 4

För Bäckby familjeläkarenhet innebär detta att en sjuksköterska får gå ifrån telefontiden eller en sjukvårdande behandling för att diskutera och avgöra om den läkarsökande invandraren ska få tid hos läkaren eller inte. Detta leder i sin tur att de patienter som bokat tid per telefon kan få vänta länge på sin behandling då personalen är upptagen med icke tidsbokade besök. Att föra en dialog för att nå fördjupade insikter om kulturella skillnader i hälsa, sjukdom och smärta hinns inte med i dessa korta möten. Om kommunikationen brister mellan vårdpersonal och patient kan det leda till att patientens rättigheter och möjligheter inom vården minskar. Det är därför viktigt att sjukvården och annan verksamhet som har betydelse för människans välfärd och livskvalité tar hänsyn till de speciella omständigheter som finns i området där servicen ska bedrivas (Projektansökan, maj 2004). 5

2. KULTURSPECIFIK VÅRDCENTRAL Projektet Kulturspecifik vårdcentral startades på Bäckby familjeläkarenhet i Västerås hösten 2005. Projektet ska vara avslutat i februari 2007 och då ska även utvärderingen vara klar. Nedan presenteras syftet med projektet Kulturspecifik vårdcentral samt dess långsiktiga mål, och förväntade effekter. Därefter ges en projektbeskrivning av vilka åtgärder och insatser som vidtagits för att uppnå projektets syfte, långsiktiga mål och de förväntade effekterna. 2.1. Projektets syfte Projektets syfte är att finna en kulturspecifik arbetsmetod som underlättar mötet mellan personal och invandrarpatienter samt att vården ska upplevas som tillgänglig och välkomnande (Projektansökan, maj 2004). 2.1.1. Projektets långsiktiga mål Projektet är en del i ett långsiktigt arbete där Bäckby familjeläkarenhet ska bli en attraktiv arbetsplats för personalen och där det är en merit att ha arbetat. Projektet ska även bidra med kunskaper som leder fram till att arbetsplatsen har en kulturspecifik inriktning och är en vårdcentral där patienter kan erhålla en anpassad information om hälso- och sjukvården samt behandling (Projektansökan, maj 2004). 2.1.2. Projektets förväntade effekter Kunskapsöverförning till personalen ger ökad förståelse för målgruppens behov i vården Kunskapsöverföring till målgruppen ger ökad förståelse för personalens situation i vården Bättre arbetsro ger mindre sjukfrånvaro Mindre konflikter i väntrummet Frigör arbetstid och ger arbetsro Mindre personalomsättning Bättre anseende Vårdcentral med specifika kunskaper i kulturella möten Ökad lönsamhet Uppmärksamma och förebygga förhållanden i närmiljö och samhälle Målmedvetna förebyggande insatser i syfte att reducera tidiga skador Coachning, stimulans utifrån (Projektansökan, maj 2004). 2.2. Projektbeskrivning När projektet startade bildades en projektgrupp av personalen på familjeläkarenheten och gruppen skulle jobba aktivt och kontinuerligt med projektet. Personalen på familjeläkarenheten är även indelade i grupper som de jobbar i under projektets gång. Från början var det fyra personalgrupper men under projektets gång har grupperna blivit tre och detta på grund av personalomsättning (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 6

2.2.1. Patientmottagande För att få kunskap om varför patienter kommer utan att ha bokat tid har arbetsgruppen som jobbar specifikt med invandrarfrågor på familjeläkarenheten gjort en enkel enkätundersökning av patienterna och i vissa fall har även enkla intervjuer genomförts. Enkäten och intervjuerna är en del i processen för att bedriva och anpassa arbetet på familjeläkarenheten till de vårdsökandes behov (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Tidigare avvisades en del patienter som kom till familjeläkarenheten, då de inte hade någon bokad tid och det var personalen som stod i receptionen som fick ta diskussionen och argumentationen. Under projekttiden anställdes en ung man i receptionen som är bra på att bemöta människor från olika kulturer, kan kommunicera på flera språk samt har förståelse för invandrare och deras situation. Detta gör att vårdpersonalen kan koncentrera sig på sina arbetsuppgifter och patienterna möter först personen i receptionen innan de slussas vidare för att få rätt hjälp och vård. Denna omfördelning och strukturering gör att idag avvisas ingen patient utan att först ha fått rådgivning (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). För att underlätta läkarens arbetsbörda gör sjuksköterskan först en bedömning om patienten är i behov av läkarundersökning eller inte. Detta gör att patienten inte behöver betala för ett onödigt läkarbesök och detta gör även att vårdbehovet hamnar på rätt nivå (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). På familjeläkarenheten strävar personalen efter att patienterna ska få samma läkare vid de olika besöken. Detta gör att både läkare och patient får en mer personlig kontakt och att patienten känner sig trygg vilket har underlättat arbetet på familjeläkarenheten (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 2.2.2. Utbildning av personalen Personalen på familjeläkarenheten har fått en halvdag med information samt material om SALVEO-metoden och detta skedde i familjeläkarenhetens lokaler under våren 2006. Materialet är både skriftligt och visuellt (pärm och OH-bilder). Detta kan användas i informativt syfte till invandrarpatienter för att ge förklaring på strukturen i hälso- och sjukvården samt svar på frågor som varför och hur. Personalen har även fått information om kulturella bemötanden i vården och konkreta tips och råd gavs. Alla utom en personalgrupp har fått denna information, den sista gruppen kommer att få samma information under våren 2007 (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Personalen har deltagit i kunskaps- och diskussionsträffar i ämnet Kultur och Hälsa. Under träffarna har de inom personalgrupperna diskuterats generellt inom ämnet som berör kultur och hälsa. Det har varit två träffar per personalgrupp och detta har skett på arbetstid (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Under hösten 2005 var en grupp, åtta personer, från familjeläkarenheten på studiebesök i Stockholm på vårdcentralen Rinkeby/Tensta. Våren 2006 besökte tre personer från familjeläkarenheten på Bäckby, Rosengårds vårdcentral i Malmö. Syftet med studiebesöken var för att se hur andra jobbar på vårdcentraler som också ligger i områden med hög invandrartäthet (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 7

Några av personalen på familjeläkarenheten har själva gjort en enkel enkätundersökning riktat till övrig personal. Enkäten behandlar ämnen som stress, bemötande, aggressivitet samt otrevliga möten i samband med invandrarkontakt. De har gett förslag på fortsatt arbete och framtida förbättringar som till exempel att de önskar ha kvar den nyanställda personen i receptionen och att telefonrådgivningen fungerar bättre nu än tidigare. Dessutom önskar personalen mer utbildning samt fortsatt samarbete med SFI (svenska för invandrare) och Meridianen (arbetsmarknadsprojekt för invandrare) (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 2.2.3. Informationsspridning Familjeläkarenheten samarbetar med både SFI och Meridianen. Personalen på familjeläkarenheten har genomfört utbildningstillfällen om svensk hälso- och sjukvård riktat till invandrare och detta sker under en halvdag en gång per halvår. Personalen på familjeläkarenheten håller själva i utbildningen och de har även utarbetat ett undervisningsmaterial (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). På Meridianen ger personalen från familjeläkarenheten också upprepad information om hälsooch sjukvård samt grundläggande kunskaper om kroppen och dess funktioner, varför man blir sjuk, hur man söker vård samt kunskaper om graviditet och så vidare. Informationsspridningen påbörjades 2005 och sker två gånger per halvår och omfattar halvdagsseminarier (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). På familjeläkarenheten har det satts upp information om bland annat familjecentralens och öppna förskolans verksamhet. Detta för att främst informera invandrarpatienterna om var och vad det finns för verksamhet och aktiviteter i deras närmiljö (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). För att marknadsföra Bäckby familjeläkarenhet samt visa utåt hur de arbetar har bland annat Västmanlands läns tidning (VLT) och Västerås tidning skrivit artiklar. I tidningarna beskrevs förändringar och satsningar som personalen har gjort för att utveckla verksamheten. Detta för att alla patienter oavsett etnisk tillhörighet ska känna sig välkomman och trygga i mötet med vården (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 2.2.4. Inne- och utemiljö För att även jobba förebyggande med miljön inne och utanför familjeläkarenheten har olika insatser vidtagits. Vad gäller innemiljön har patienterna fått lämna synpunkter och förslag på förbättring av väntrummet. I väntrummet har personalen satt upp tavlor i form av personalpresentationer, där det finns bilder och namn samt vilken funktion personalen har. De har även skaffat ett akvarium som placerats centralt i väntrummet som ger en harmonisk känsla. Efter önskemål och förslag från patienter finns det numera alltid en kaffevagn i väntrummet där patienterna kan köpa kaffe och te till självkostandspris (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Vad gäller utemiljön har det förekommit skadegörelse på byggnaden. För att förebygga skadegörelse har buskar tagits bort, stenläggningar har bytts ut mot gräs och belysningen runtom byggnaden har bytts mot starkare lampor och strålkastare (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 8

3. UTVÄRDERING Att utvärdera är något som människan ständigt gör automatiskt och detta sker genom bland annat reflexion, vilket är en process som handlar om att lära sig av sina erfarenheter (Springet 2001). En utvärderingsprocess är till för att mäta, analysera och värdera en verksamhet. Detta kan göras under arbetets gång eller för en slutredovisning och detta för att kunna förbättra verksamheten (Berg & Bjärås 1996). Därför måste en utvärdering ses som en viktig del i utvecklingen av ny kunskap inom olika områden (Springet 2001). 3.1. Syftet med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att följa upp och dokumentera projektet Kulturspecifik vårdcentral samt att identifiera utvecklings- och förbättringsmöjligheter för fortsatt arbete med projektet och liknande projekt. 3.1.1. Frågeställningar 1. Hur upplevs mötena med invandrarpatienterna? 2. Hur har SALVEO materialet kommit till praktisk nytta? 3. Hur har informationen om kulturella bemötanden i vården kommit till praktisk nytta? 4. Hur var upplevelserna av studiebesöken? 5. Hur har samarbetet med samarbetsparterna fungerat? 6. Vad har fungerat bra respektive mindre bra med projektet? 7. Vilka av projektets förväntade effekter har uppnåtts? 9

4. METOD För projektet Kulturspecifik vårdcentral har en summativ utvärdering tillämpats. Den summativa utvärderingsmetoden avser att svara på frågan om det som ska utvärderas har fungerat bra samt om projektet har lett till det förväntade resultatet och om det är värt insatserna (Karlsson 1999). 4.1. Extern eller intern utvärdering Utvärderarens uppgift är att utvärdera och framställa resultatet så att det kan komma till praktisk nytta (Morabito 2002). Om en extern eller intern utvärderare ska tillämpas beror på syftet med utvärderingen. För utvärderingen av projektet Kulturspecifik vårdcentral har en extern utvärderare anlitats, detta för att få en så objektiv och verklig bild av projektet som möjligt. Fördelarna med en externutvärderare är att utvärderaren inte är delaktig i projektet och kan få distans till det som sker. En annan fördel med en extern utvärderare kan vara att den har specialkunskaper i bland annat utvärderingsmetodik och rapportskrivning. Det finns även nackdelar med en extern utvärderare och det kan vara att den har bristande kännedom om projektet som ska utvärderas. Det kan även vara svårt för utvärderaren att anpassa resultatet så att det kan komma till praktisk nytta i verksamheten (Karlsson 1999). 4.2. Kvantitativ och kvalitativ metod I utvärderingen har både den kvantitativa och kvalitativa metoden tillämpats. Genom att använda dessa två metoder gavs möjligheten till att få både djupare och bredare beskrivningar och synpunkter av projektet Kulturspecifik vårdcentral. 4.2.1. Kvantitativ metod När den kvantitativa metoden tillämpas ses det inte till den enskilde individen utan till gruppens helhet och detta för att mäta företeelser som sedan kan omvandlas till siffror (Kvale 1997). Efter att ha kvantifierat företeelserna går det att analysera dem med hjälp av statistiska metoder (Denscombe 2000). Den kvantitativa metoden lämpar sig bra då ett tvärsnitt önskas av den företeelse som utvärderas eller studeras (Holme & Solvang 1997). Innan enkäterna delades ut informerade utvärderaren muntligt om utvärderingens syfte, att det är frivilligt att besvara enkäten och att de är anonyma genom hela utvärderingen. Enkäten, se bilaga 1, bestod av 15 frågor som kunde besvaras med både fasta och öppna svar. Det arbetar 33 personer på familjeläkarenheten men endast 27 personer kommer att få möjlighet att delta i enkätundersökningen (se rubrik 4.4. Bortfall). Enkäten delades ut och besvarades av de 19 personerna som deltog vid arbetsplatsmöte på familjeläkarenheten den 31 oktober 2006. Ett missiv, se bilaga 2, har formulerats det vill säga ett brev som följer med enkäten och detta för att ge information om utvärderingen och dess syfte samt motivera de som ska besvara enkäten till att delat i utvärderingen (Patel & Davidson 1994). Missivet var till för dem som inte kunde delta vid arbetsplatsmötet och missivet innehöll samma information som utvärderaren informerade om muntligt för de som inte deltog vid arbetsplatsmötet. För de 11 som inte kunde närvara vid arbetsplatsmötet lämnades det kvar missivbrev, enkäter och 10

svarskuvert som samlades upp av familjeläkarenhetens verksamhetschef senast den 14 november 2006. Därefter hämtade utvärderaren de besvarade enkäterna. 4.2.2. Kvalitativ metod Den kvalitativa metoden kännetecknas av dess närhet till forskningsobjektet samt visar på en helhetsbild som möjliggör förståelse för sammanhang och sociala processer. Den ger även en verklighetstrogen bild av strukturer och handlingsmönster hos de deltagande personerna i utvärderingen eller studien. Svagheter med metoden är att den är tidskrävande vilket gör att endast ett fåtal personer brukar inkluderas i utvärderingen eller studien (Holme & Solvang 1997). Den kvalitativa metoden användes för att få personliga, beskrivande och ingående svar. Efter att enkäterna besvarats och analyserats valde utvärderaren att göra några intervjuer för att få ingående och beskrivande svar på några frågeställningar. Efter kontakt med familjeläkarenhetens verksamhetschef valdes fyra personer ut för intervju. De som valdes ut ingår alla i den grupp som arbetar specifikt med invandrarfrågor på familjeläkarenheten. Kontakt togs med intervjupersonerna per telefon och då blev de tillfrågade om de ville ställa upp på intervju gällande projektet Kulturspecifik vårdcentral. Datum och tid bokades för telefonintervju och alla fyra personerna ställde upp på intervju. Telefonintervjuerna genomfördes under tidsperioden 12 december 2006 till den 9 januari 2007. Innan intervjuerna påbörjades informerades intervjupersonerna om utvärderingens syfte, anonymitet och vart de kunde vända sig vid eventuella frågor som rör utvärderingen. Intervjuguiden, se bilaga 3, bestod av tre huvudfrågor som svarade mot utvärderingens syfte och frågeställningar. Till huvudfrågorna har det tagits fram ett flertal underfrågor och dessa skulle vara till hjälp för att få så uttömmande svar som möjligt på varje fråga. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som kopplats till telefonen och intervjuerna transkriberades så snart de genomförts. Intervjupersonerna erbjöds att korrekturläsa intervjuerna så att eventuella missuppfattningar skulle kunna rättas till. 4.3. Analys av material Nedan kommer analyserna av enkäterna och intervjuerna att redovisas var för sig då enkätoch intervjumaterialen har analyserats på olika vis. 4.3.1. Analys av enkäter För bästa möjliga resultat redovisas kvantitativa studier i tabeller eller diagram för att förmedla information på ett kort och kärnfullt sätt med visuella effekter, vilket ger en känsla av en objektiv forskning. För att göra det tydligt för läsaren bör tabeller och diagram alltid ha en titel som säger vad de visar, information om vilka enheter som gäller. Vidare bör de vara enkla, tydliga, luftiga och visuellt tilltalande. En fördel med tabeller och diagram är att de visar exakta värden (Denscombe 2000). Besvarade enkäter matades in i SISS 2000 version 6.0, vilket är ett dataprogram både för enkät- och statistikanalys. När materialet var inmatat i SISS togs det fram frekvenstabeller där de olika yrkeskategorierna ställdes mot de andra frågorna. Sedan utformades tabeller och diagram i Microsoft Word och Microsoft Excel. Resultatet av enkäterna redovisas i tabeller och diagram och förstärks med citat från enkäterna. Enkäterna har numrerats och på så sätt 11

har citaten kodats från 1-27, exempel (E5), för att läsaren ska kunna se att citaten är tagna från olika enkäter. 4.3.2. Analys av intervjuer Varje intervju skrevs ut på dator, ord för ord. Intervjumaterialet har analyserats med meningskategorisering för att göra de utskrivna intervjuerna hanterbara och överskådliga. Meningskategorisering innebär att intervjuerna kodas i olika kategorier (Olsson & Sörensen 2001). Intervjutexterna kategoriserades med hjälp av färgpennor och exempel på kategorier är bemötande, svårigheter och framgångsfaktorer. Därefter sammanställdes kategorierna och de redovisas i samband med tabellerna i löpandetext och förstärks med citat. Intervjuerna har numrerats och därmed har citaten kodats från 1-4, till exempel (I2), och detta för att det ska framgå att citaten kommer från olika intervjupersonerna. 4.4. Bortfall När studier genomförs är det eftersträvansvärt att få ett så litet bortfall som möjligt. Utvärderingar och studier som baseras på människors frivilliga medverkan kan knappast räkna med ett hundraprocentigt deltagande (Hansagi & Allebeck 1994). En del personer vill inte av olika anledningar delta och oftast skiljer sig de från övriga och detta kan göra att resultatet blir snedvridet (Olsson & Sörensen 2001). Bortfall behöver inte bero på oviljan att svara utan det kan vara så att vissa i urvalet inte kan besvara frågorna av någon anledning, de kan tillexempel var bortresta eller sjuka under en längre tid (Hansagi & Allebeck 1994). Hänsyn bör alltid tas till bortfallet och det bör analyseras på vilket sätt bortfallet kan ha påverkat resultatet (Olsson & Sörensen 2001). Det finns inga exakta siffror eller procentsatser som säger vad som är en acceptabel nivå av bortfall utan det varierar från studie till studie (Hansagi & Allebeck 1994). På familjeläkarenheten på Bäckby arbetar det 33 personer, sex av dessa kommer inte att inkluderas i utvärderingen på grund av personalomsättning i form av förflyttning, nyanställning, inhyrd personal samt barnledighet (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Det är alltså totalt 27 personer som kommer att delta i enkätundersökningen. Bortfallet för denna enkätundersökning är mycket litet då alla har besvarat enkäten men dock förekommer det bortfall på de olika frågorna, internt bortfall. Anledningen till det interna bortfallet är stort eller att många inte svarat på vissa frågor beror på att i projektet har personalen arbetat i olika grupper och dessa grupper har deltagit och jobbat med olika aktiviteter. Trots detta har vissa frågor ändå valts att inkluderas i enkäten för att få fram åsikter om alla olika moment och aktiviteter i projektet. Detta för att bland annat få veta vad som ansetts vara bra respektive mindre bra samt hur arbetet ska kunna fortsätta. Till exempel frågan om studiebesöken, det var bara mindre grupper från familjeläkarenheten som gjorde studiebesöken. Ändå valdes frågan att ställas i enkäten om upplevelsen av studiebesöken, detta för att få veta hur grupperna som gjorde studiebesöken upplevde det. Många har heller inte svarat på frågorna om informationen angående SALVEO, kulturella bemötande och om det är någon kunskap som saknats i projektet. Detta kan bero på att en grupp inte har fått informationen ännu men ska så småningom få det. Vad gäller bortfallet för intervjuerna så förkom det inget, då alla de fyra tillfrågade personerna ställde upp på telefonintervju. 12

4.5. Etiska överväganden När en utvärdering eller studie genomförs är det viktigt att ta hänsyn till de forskningsetiska principerna. Ett centralt mål för forskningen är att finna ny kunskap som ger ökad förståelse vilket förbättrar människans levnadsförhållanden samt höjer människans egenvärde (Kvale 1997). De etiska principer som hänsyn har tagits till under utvärderingen kommer här att beskrivas och hur de har beaktats i utvärderingen: Informerat samtycke: Informerar de som berörs av studiens syfte och upplägg (Kvale 1997). De som besvarat enkäten och deltagit i intervju har informerats om utvärderingens syfte och upplägg samt att deltagandet är frivilligt med rätt att dra sig ur när som helst. Konfidentialitet: Personerna som deltar i studien förblir anonyma (Kvale 1997). Innan enkätundersökningen och intervjuerna genomfördes informerade utvärderaren att allt enkät- och intervjumaterial kommer att behandlas försiktigt samt att inget i utvärderingen kommer att kunna härledas till respektive person. Det är av stor vikt att skydda de personer som besvarat enkäterna och deltagit i intervju. Därför behöver de som besvarar enkäterna inte ange namn. Vad gäller intervjupersonerna kommer namnen att tas bort och materialet kommer att kodas om. Konsekvenser: Risken att undersökningspersonerna lider eller tar skada av studien ska vara så liten som möjligt (Kvale 1997). Risken att de som besvarat enkäten och deltagit i intervju kan skadas genom att delta i utvärderingen var minimal, då insamlat material och data har hanterats med stor försiktighet och får endast användas till utvärderingens ändamål. 13

5. RESULTAT Nedan presenteras resultatet från enkäterna och intervjuerna. Resultatet är indelat i underrubriker efter frågesällningarna som är kopplade till syftet med utvärderingen, detta för att få en lättöverskådlig bild. I resultatet varvas enkätsvaren med intervjupersonernas svar. 5.1. Yrkeskategorier Det delades ut totalt 27 enkäter och det var tre läkare, 13 sjuksköterskor och 11 övrig personal som besvarade enkäten och det förekom inget bortfall. Övrig personal innefattar yrkesgrupper som sjukgymnast, barnmorska, läkarsekreterare, arbetsterapeut, receptionist, kurator, psykolog, verksamhetschef och biomedicinskanalytiker. 3 11 Läkare Sjuksköterskor Övriga 13 Figur 1. Yrkeskategorier. Presenteras i antal personer. 14

5.2. Mötet med patienter Nedan presenteras de olika yrkeskategoriernas upplevelser av mötet med invandrarpatienter. 5.2.1. Rädsla/osäkerhet i mötet Tabell 1. Om de olika yrkeskategorierna känner rädsla/osäkerhet i mötet med andra kulturer. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja Nej Bortfall Läkare 0 3 0 Sjuksköterskor 0 13 0 Övriga 2 9 0 Totalt 2 25 0 Tabellen visar att majoriteten av personalen inte känner rädsla och/eller osäkerhet i mötet med andra kulturer men ett fåtal uppgav att de känner just rädsla och/eller osäkerhet i mötet med andra kulturer. Ingen av de fyra intervjupersonerna uppgav att de känner rädsla och/eller osäkerhet i mötet med andra kulturer. Däremot påpekade en av intervjupersonerna att det finns tillfällen då personen önskar få vägledning och hjälp för att kunna vara mer effektiv. Samma person gav ett exempel då den ibland kommer i kontakt med kvinnliga patienter och där det kommer fram att männen är våldsamma mot dem. Hur ska dessa situationer bemötas och behandlas på bästa sätt? Det är inte så enkelt då deras syn på aga eller misshandel, i hemlandet, är annan än den här i Sverige. 15

5.2.2. Bemöts alla patienter lika? Tabell 2. Om de olika yrkeskategorierna anser att de bemöter alla patienter lika oavsett etnisk tillhörigheter. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja, alltid Ja, ibland Nej, aldrig Bortfall Läkare 2 0 0 1 Sjuksköterskor 10 2 0 1 Övriga 7 3 1 0 Totalt 19 5 1 2 Majoriteten ansåg att de bemöter alla patienter lika oavsett etnisk tillhörighet. En av dessa uppgav: Jag har alltid bemött alla lika! Så för mig är det ingen skillnad. (E9) Ungefär en femtedel uppgav att de ibland bemöter patienter olika. En av dessa påpekade att den bemöter patienter olika beror på hur den blir uppfattad och förstådd. En annan person uppgav att den någon gång haft svårt att förbise förutfattade meningar. En person svarade att den aldrig bemöter patienter lika och påpekade att: Det är skillnad på patienter och med invandrarklienter från till exempel mellanöstern är jag mer bestämd, då säger jag mer att den ska istället för rekommenderar och så vidare. (E11) En av intervjupersonerna ifrågasatte om den själv och andra som kommer i kontakt med invandrare, bemöter och kommunicerar med invandrarna på bästa sätt. Personen berättade också att den kommunicerar lite annorlunda med invandrare än med svenskfödda patienter. Intervjupersonen påpekade att mycket kunskap har inhämtats under arbetet på Bäckby familjeläkarenhet men den hoppas få olika verktyg för att bli bättre på att kommunicera. Två intervjupersoner uppgav att svårigheten i mötet med invandrarpatienter är att de flesta av dessa patienter saknar kunskaper om hur det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och att de har mycket lite kunskaper om hur deras egna kroppar fungerar. En av intervjupersonerna påpekade att invandrarpatienternas förståelse om hur kroppen fungerar hör ihop med patientens utbildningsnivå. Om till exempel patienten har gått i skola i sitt hemland så har den lättare att ta åt sig information och därmed större förståelse för hur kroppen fungerar. 16

5.2.3. Mötet nu i förhållande till innan projektet Tabell 3. Vad de olika yrkeskategorierna anser om mötet med invandrarpatienter nu i förhållande till innan projektets början. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Bättre Sämre Ingen Bortfall förändring Läkare 1 0 1 1 Sjuksköterskor 4 0 7 2 Övriga 5 0 6 0 Totalt 10 0 14 3 Det framgår av tabellen att de flesta inte ansåg att det skett någon förändring i mötet med invandrarpatienter nu jämfört med innan projektets början. Flera ansåg dock att det skett en förbättring i mötet med invandrarpatienter. Två av intervjupersonerna uppgav att de är mycket mer raka och tydliga mot invandrarpatienter för då förstår dem bättre men de vet inte om det beror på projektet. En av dem berättade att: Sättet som vi har när vi pratar till svenskar, du borde eller du skulle kunna, det fungerar inte när man pratar med invandrare. De vill ha raka besked om till exempel vad för mat de ska undvika, vad de ska äta och varför de ska äta på detta viset. (I3) 17

5.3. Utbildning och material Här redovisas om de olika yrkeskategorierna har haft nytta av SALVEO informationen och materialet, informationen om kulturella bemötanden i vården eller om det är någon information eller kunskap som de saknat i projektet. 5.3.1. SALVEO Tabell 4. Om de olika yrkeskategorierna har haft praktisk nytta av SALVEO informationen och materialet (pärmen och OH-bilder). Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja Nej Bortfall Läkare 0 2 1 Sjuksköterskor 2 6 5 Övriga 5 2 4 Totalt 7 10 10 Tabellen visar att knappt en tredjedel tyckte att de haft praktisk nytta av SALVEO informationen och materialet. Flera av dessa uppgav att de fått bättre förståelse om hur personer från andra kulturer tänker och agerar. Ungefär en tredjedel tyckte inte att de haft praktisk nytta av informationen och materialet. Tre av dessa påstod att de inte fått eller sett materialet och en annan person påpekade att det ännu inte har hunnit implementeras i verksamheten. Ytterligare en person tyckte inte att den haft nytta av SALVEO i sin yrkesprofession men att det är till nytta i receptionen för det är där information ska ges. En av intervjupersonerna uttryckte sig såhär om SALVEO informationen: Jag tyckte det var bra när ni förklarade för oss arbetare hur det ligger till för det tror jag också har stor betydelse. Vi vet inte hur dem tänker, ni fick oss att liksom se från deras ögon på något sätt och det tyckte jag var riktigt viktigt för oss. (I1) Bortfallet är stort på denna fråga, ungefär en tredjedel, och det kan bero på att alla ännu inte har fått SALVEO informationen och materialet. Frågan valdes att tas med ändå för att få synpunkter av dem som fått informationen. 18

5.3.2. Kulturella bemötanden i vården Tabell 5. Om de olika yrkeskategorierna har haft praktisk nytta av informationen om kulturella bemötanden i vården. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja Nej Bortfall Läkare 1 0 2 Sjuksköterskor 6 2 5 Övriga 6 1 4 Totalt 13 3 11 Majoriteten har angett att de har haft nytta av informationen om kulturella bemötanden inom vården, flertalet av dessa uppgav att de fått större och bättre förståelse för varför vissa patienter beter sig som de gör och att det har att göra med kulturella skillnader. En person uppgav att: Jag har fått ökad förståelse och mer känsla för att förklara varför och hur vi fungerar på vårdcentralen. (E23) Ett fåtal tyckte dock att de inte haft nytta av informationen om kulturella bemötanden i vården. Under intervjun, vid frågan om Hur skulle projektet kunna utvecklas? nämnde en intervjuperson informationstillfället om kulturella bemötanden inom vården som något positivt. Personen tycket att det var bra information men ifrågasatte om inte den informationen redan skulle komma i högskole- eller universitetsutbildningen för de som utbildar sig till yrken inom vården. Personen sa så här:.. man bör redan i utbildningen lära sig sådant, att det borde ingå i utbildningen om socialkompetens och hur man bemöter folk, hur man ska ta emot dem för det är också ett stort problem. (I1) Bortfallet är stort på denna fråga, knappt hälften, och det kan bero på att alla ännu inte har fått informationen om kulturella bemötanden inom vården. Frågan togs med ändå för att få en uppfattning om vad de tyckte som redan fått information. 19

5.3.3. Saknades det någon information eller kunskap Tabell 6. Om de olika yrkeskategorierna har saknat någon kunskap eller information i projektet. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja Nej Bortfall Läkare 0 1 2 Sjuksköterskor 1 4 8 Övriga 3 5 3 Totalt 4 10 13 Av dem som besvarade frågan ansåg de flesta att ingen kunskap eller information saknats i projektet. Ungefär en sjättedel har uppgett att de önskat mer kunskap, information och praktiska genomgångar. De fyra intervjupersonerna uppgav att de behöver mer kunskaper och information om andra kulturer. En av dem uttryckte sig så här: Vi behöver ha så mycket information och kunskap om andra kulturer som det bara går. För desto mer man får lära sig om andra kulturer desto lättare har man att förstå de människor som kommer hit, deras beteende, deras tankesätt och hur dem tänker. För vi tänker utifrån vårt och jag tror aldrig att man kan få för mycket. (I3) En intervjuperson tyckte även att grupphandledning skulle vara värdefullt när det gäller arbetet med invandrarfrågor. Dessa grupper skulle till exempel kunna träffas en gång i månaden eller i kvartalet. Då någon intern eller extern person informerar eller delar med sig av sina yrkeserfarenheter i mötet med andra kulturer. På ett sådant möte skulle det även kunna diskuteras om hur arbetet på vårdcentralen skulle kunna utvecklas och förbättras. Bortfallet är stort på denna fråga, knappt hälften, och det kan bero på att alla ännu inte har fått all information. Frågan togs med ändå för att få en uppfattning om vad personalen mer önskar få kunskap om och utbildning i. 20

5.4. Studiebesök Det var endast några få personer från familjeläkarenheten som fick möjlighet att åka på studiebesök till Rosengårds vårdcentral i Malmö och Rinkeby/Tenstas vårdcentral i Stockolm. Trots detta valdes frågorna att inkluderas i enkäten för att få fram åsikterna av dem som var på studiebesöket. Nedan redovisas upplevelserna av de båda studiebesöken var för sig. 5.4.1. Rosengårds vårdcentral Det var tre personer (två sjuksköterskor och en person från yrkeskategorin övriga) som gjorde studiebesök på Rosengårds vårdcentral i Malmö. Två av dessa tre upplevde studiebesöket som mycket bra och den tredje personen tycket att det var ganska bra. En av dem som var med vid studiebesöket upplevde att de blev väl omhändertagna och att de fick bra information av bland annat mödravårdscentralen, barnavårdcentralen och distriktssköterskan. En annan som också var med på studiebesöket upplevde att den fick med sig bra idéer därifrån och insåg också att de inte har så mycket invandrare på familjeläkarenheten på Bäckby som i Malmö eller speciellt i Rosengård. 5.4.2. Rinkeby/Tenstas vårdcentral Det var åtta personer (fem sjuksköterskor och tre personer från yrkeskategorin övriga) som gjorde studiebesök på vårdcentralen Rinkeby/Tensta i Stockholm. Sex av de åtta som gjorde studiebesöket upplevde det som mycket bra och två personer tyckte att studiebesöket var ganska bra. En av deltagarna på studiebesöket tyckte att den fick med sig mycket bra idéer om hur de jobbar med invandrare på vårdcentralen i Rinkeby/Tensta. En annan deltagare påpekade att det var trevlig atmosfär på vårdcentralen trots mycket folk. Ytterligare en annan uppgav att: Det öppnade ögonen för att vi gör mycket bra på Bäckby. (E11) 21

5.5. Samarbetet Tabell 7. Hur de olika yrkeskategorierna tycker att samarbetet med samarbetsparterna (familjecentralen, öppna förskolan, SFI, Meridianen) har fungerat. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Mycket bra Ganska bra Varken bra Ganska Mycket Bortfall eller dåligt dåligt dåligt Läkare 1 0 1 0 0 1 Sjuksköterskor 2 2 0 0 0 9 Övriga 1 2 3 0 0 5 Totalt 4 4 4 0 0 15 Tabellen visar att en sjättedel har upplevt samarbetet som mycket bra och lika många har angett ganska bra och samma antal tyckte att det fungerat varken bra eller dåligt. Under intervjun, vid frågan om Erfarenheter av projektet? nämnde tre av intervjupersonerna samarbetet med SFI och Meridianen som en viktig del. De såg det som positivt, att förmedla samhälls- och sjukvårdsinformation till invandrare genom att besöka platser där invandrare möts. Det som togs upp vid informationstillfällena var bland annat vad de olika yrkeskategorierna gör, hur man gör för att söka den vård man behöver och vad tystnadsplikt innebär. Dessutom gavs det information om bland annat kost, motion och tandhälsa. Informationsmaterialet består av många bilder, både OH-bilder och affischer. En av intervjupersonerna påpekar en svårighet med att informera på SFI är att allt som sägs ska tolkas. Vid dessa tillfällena är det extra viktigt att endast delge lite av informationen åt gången så att tolkarna hinner med att översätt. Bortfallet är stort på denna fråga och flera har angett att de inte har någon inblick i detta eller inte har varit involverad i samarbetet. 22

5.6. Erfarenheter av projektet som helhet Nedan presenteras positiva respektive negativa erfarenheter av projektet. Det var dock endast ett fåtal personer som valde att berätta om deras positiva och negativa erfarenheter av projektet. 5.6.1 Positiva erfarenheter av projektet Bland dem som besvarade enkäten var det endast ett fåtal som valde att berätta om sina positiva erfarenheter av projektet. En av dessa personer tyckte att: Det är alltid bra med projekt av denna typ då vi behöver all stöttning/kunskap för att möta patienter på rätt sätt i samförstånd. (E2) En annan framhöll att: Informationen om kulturella bemötanden i vården var bra och att det ges möjlighet att diskutera med någon som har insyn i flera kulturer och tankesätt. Det behövs mer sånt. (E14) Två intervjupersoner lyfte fram receptionisten som något positivt och bra som de har satsat på. Den ena av dem sa: Det som jag tror har varit en av de bästa sakerna på Bäckby är att vi fick en receptionist. En manlig receptionist med invandrarbakgrund och det har kommit fram att han har lugnat många upprörda personer. Att det är en bra person som patienterna ser först när dem kommer till vårdcentralen, det gör mycket. (I4) Den andra uttryckte sig så här: Han som står i receptionen, en kille och han har själv invandrarbakgrund och det har ju gjort jättemycket. Han förstår deras sätt på ett annat sätt även om han kom hitt som barn. Han tar dem väldigt bra och ger information och han har bättre kunskap om det här än vad vårdcentralen i sig har haft. Vi har väl blivit bättre allihopa. Det är väldigt viktigt att den som står i receptionen och första bemötandet som dom får är ett bra bemötande så att de inte känner sig kränkta eller så. (I3) Under intervjun, vid frågan om Hur skulle projektet kunna utvecklas? nämnde en av intervjupersonerna att det på familjeläkarenheten finns en broschyr, den finns på flera olika språk, med bra bilder, information och telefonnummer till familjeläkarenheten samt öppettider. Intervjupersonen påpekade dock att broschyren behöver uppdateras. Detta för att alla yrkeskategorier som arbetar på familjeläkarenheten bör nämnas i den. En av intervjupersonerna påpekade att, en dag på familjeläkarenheten är inte den andra lika och det är det som gör jobbet så roligt. Samma person uttryckte sig så här: Jag tycker att det är kul att jobba såhär och det är en utmaning hela tiden.. man ser till att hjälpa invandrarna så att de kommer på rätt köl. (I2) 23

5.6.2. Negativa erfarenheter av projektet Tabell 8. Om de olika yrkeskategorierna upplevt hinder eller svårigheter med projektet. Presenteras i antal personer. Yrkesgrupp Ja Nej Bortfall Läkare 0 1 2 Sjuksköterskor 0 8 5 Övriga 0 8 3 Totalt 0 17 10 Tabellen visar att majoriteten inte har upplevt några hinder eller svårigheter med projektet. En person påpekade dock att den fått för lite tider avsatta för projektet. En annan person påpekade att: Det känns som vi bara börjat med detta, behöver egentligen mer tid före utvärderingen. En av grupperna har inte hunnit träffas ännu, då det är väldigt tungt just nu när det gäller personal. (E2) Ingen av intervjupersonerna uppgav att de upplevt något hinder eller svårighet med projektet. Drygt en tredjedel är bortfall på frågan om hinder eller svårigheter med projektet. Några har motiverat detta med att de inte deltagit i alla delar ännu. 24

5.7. Förväntade effekter På frågan om förväntade effekter har multipla svar förekommit, då frågan kunde besvaras med ett eller flera kryss. Av 27 utdelade enkäter var det 23 personer som besvarade frågan genom att uppge olika förväntade effekter som de ansåg hade uppnåtts. Diagrammet visar att majoriteten ansåg att personalen fått mer kunskaper och att de fått större förståelse för invandrarpatienternas behov inom vården. Flertalet tyckte även att invandrarpatienterna fått ökade kunskaper och mer förståelse för personalens situation i vården. Ungefär en tredjedel uppgav att det är mindre konflikter i väntrummet. Nästan en tredjedel ansåg att familjeläkarenheten på Bäckby är en vårdcentral med specifika kunskaper i kulturella möten. En sjättedel tyckte att det genom projektet har frigjorts arbetstid och att det gett arbetsro. Några ansåg att förhållanden i närmiljön och samhället har uppmärksammats och förebyggts. Ett fåtal tyckte att familjeläkarenheten på Bäckby fått bättre anseende. Någon ansåg åtgärder för att reducera tidiga skador har vidtagits. En person uppgav att den fått coachning och stimulans utifrån. Den var ungefär en sjättedels bortfall på denna fråga. Annat Läkare Coachning, stimulans utifrån Reducera tidiga skador Sjuksköterskor Övriga Förebygga förhållanden i närmiljö och samhälle Vårdcentral med specifika kunskaper Bättre anseende Frigör arbetstid och ger arbetsro Mindre konflikter i väntrummet Kunskasöveföring till målgruppen Kunskapsöverföring till personalen 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Figur 2. Vilka förväntade effekter som de olika yrkeskategorierna tycker har uppnåtts. Presenteras i antal personer. 25

Tre av projektets förväntade effekter inkluderades inte i enkätundersökningen, detta då de ansågs svåra för personalen att besvara, om dessa uppnåtts eller inte. De tre punkterna som inte togs med i enkäten var: Bättre arbetsro ger mindre sjukfrånvaro Mindre personalomsättning Ökad lönsamhet Bättre arbetsro ger mindre sjukfrånvaro, det har blivit bättre stämning och arbetsro på arbetsplatsen och därmed har sjukfrånvaron minskat något (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Mindre personalomsättning, detta har dock inte minskat. Några personer har av olika anledningar slutat och nya har börjat men detta är inte på grund av projektet utan grundar sig på andra saker (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). Ökad lönsamhet, anses ha uppnåtts då det har anställts en receptionist och på så vis har en sjuksköterska frigjorts. Receptionisten tar även emot de patienter som inte har bokat tid, slussar dessa vidare till en sjuksköterska som avgör på vilken nivå vården ska ske på (Personlig kommunikation: Telefon. Cay Häggblom, hösten 2006). 26

6. DISKUSSION Diskussionen består av två delar, en metod- och en resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras styrkor och svagheter med metoden såväl den kvantitativa (enkäter) som kvalitativa (intervjuer). I resultatdiskussionen diskuteras värdefulla synpunkter och erfarenheter som framkommit i resultatet. 6.1. Metoddiskussion Både den kvantitativa och kvalitativa metoden har använts för att finna svar på syftet med utvärderingen. Den kvantitativa metoden lämpar sig bra när ett tvärsnitt söks av det som utvärderas (Holme & Solvang 1997) och i detta fall fick alla anställda på familjeläkarenheten på Bäckby möjlighet att tycka till om projektet Kulturspecifik vårdcentral. Den kvalitativa metoden tillämpades i denna utvärdering som ett komplement till enkätundersökningen och detta för att försöka förstå världen ur den intervjuades synvinkel. Genom intervju går det att få ingående svar och personliga beskrivanden. Dock blev endast ett fåtal utvalda och tillfrågade om de ville delta i intervju. Då personer väljs ut för intervju kan det påverka resultatet. I denna utvärdering kan resultatet från intervjupersonerna bli snedvridet för att de som valdes ut till intervju ingår alla i den grupp som på familjeläkarenheten jobbar specifikt med invandrarfrågor. Det kan även tänkas att de som intervjuats har en mer positiv syn på invandrare och vill därför engagera sig mer i invandrarfrågor och därför finns de med i den grupp som jobbar specifikt med invandrarfrågor på familjeläkarenheten. En nackdel med att genomföra intervjuer är att varje intervju är unik och har sina egna förutsättningar. För att minimera olikheter mellan intervjusituationerna har utvärderaren, intervjuaren, försökt att agera på samma sätt vid alla intervjutillfällena. Enligt Hansagi och Allebeck (1994) bör bortfallet bli så litet som möjligt och bortfallet behöver inte bero på oviljan att svara. Det finns inget bortfall i utvärderingen, alla de 27 personerna som jobbar på familjeläkarenheten har besvarat enkäten. Det är ovanligt att inget bortfall förekommer men trots att detta bara var en mindre enkätundersökning som omfattade endast en arbetsplats är det positivt att inget bortfall förekom. Det interna bortfallet, det vill säga de personer som besvarat enkäten men inte besvarat vissa frågor är ganska stort. Detta kan tänkas bero på att all personal ännu inte fått ta del av all information och att alla heller inte kunde åka på studiebesök. Dessa frågor som bara rör vissa skulle kunna ställas i ett annat sammanhang då vissa kanske tröttnade på enkäten då det var flera frågor som inte berörde dem. Det är svårt att delta i en utvärdering om personen eller personerna i fråga inte deltagit i alla delar eller inte varit med i projektet från början. Detta kan bero på personalomsättning eller på att projektet har pågått under olämplig tidsperiod, då det till exempel har varit många andra aktiviteter eller hög arbetsbelastning för personalen. Det skulle kunna tänkas att utvärderingen gjordes för tidigt då alla ännu inte tagit del av all information och materiel och att det kanske inte ännu kommit till praktisk nytta i det dagliga arbetet. De flesta har dock deltagit vid de olika momenten i projektet och genom att göra en utvärdering så bör information komma fram om hur personalen på familjeläkarenheten skulle kunna jobba vidare med att utveckla deras arbete med en Kulturspecifik vårdcentral. 27