BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 3 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Erik Brandsma ny generaldirektör för Energimyndigheten Erik Brandsma utsågs 12 mars till ny generaldirektör för Energimyndigheten. Så här kommenterade energiminister Anna-Karin Hatt utnämningen: Energimyndighetens ansvarsområde är både omfattande och avgörande för den pågående energiomställningen. Kraven på den person som ska leda myndigheten är höga. Med sin kompetens, breda internationella bakgrund och engagemang för frågorna och de utmaningar som energisektorn står inför så är Erik Brandsma rätt person för uppdraget. Erik Brandsma kommer ursprungligen från Nederländerna och är utbildad skogsingenjör. Han har bred erfarenhet präglad av uppdrag kopplade till miljö- och hållbarhetsfrågor. Bland tidigare arbets- och uppdragsgivare märks OECD och FN. Närmast kommer Erik Brandsma från E.ON och Vattenfall där han ansvarat för företagens hållbarhetsarbete och samhällsansvar (CSR). FORTS 4 Erik Brandsma, nyutnämnd generaldirektör för Energimyndigheten. Foto: Oskar Lürén Energimyndighetens kortsiktsprognos Kortsiktsprognosen visar på de dramatiska svängningar i den svenska energiförsörjningen som vi haft de senaste åren på grund av skiftande väderlek och konjunktursvängningar. SID 3. Kommissionen föreslår LULUCF light EU-kommissionen presenterade 12 mars ett förslag om hanteringen av markanvändning och skog (LULUCF - Land Use, Land Use Change and Forestry) i EU:s klimatpolitik. SID 4. Innehållsförteckning Erik Brandsma ny generaldirektör för Energimyndigheten 1 Regeringen vill utreda stödet till biodrivmedel 2 Regeringen går vidare med TPA light 2 Energimyndighetens kortsiktsprognos 15 mars 3 Polen blockerar färdplanen till 2050 3 Kommissionen föreslår LULUCF light 4 Riksrevisionen har granskat klimatforskningen 4 Danmarks energiuppgörelse 5 Kräver ändring av fastighetstaxeringslagen för kraftvärmeverk 6 Naturskyddsföreningen skriver brev till Oettinger 6 Kvotpliktsmål om 3 TWh svårt att nå för Sverige 7 163 lantbrukare uppmanar regeringen av införa biogasstöd 7 Propositioner från regeringen 8 Timmätningen av el 8 Effektivare energideklarationer 8 Marknaderna 9 Pressmeddelanden 10 Bioenergi i pressen 11 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, 111 23 Stockholm Tel 08-441 70 80, Fax 08-441 70 89, info@svebio.se, www.svebio.se Manusstopp för detta nummer: 2012-03-27

FORTS FRÅN SID 1. Jag är mycket glad att Erik Brandsma har tackat ja till att som generaldirektör för Energimyndigheten vara med och leda omställningen till ett långsiktigt hållbart energisystem, säger Anna-Karin Hatt. Erik Brandsma tillträder under våren och efterträder tillförordnad generaldirektör Andres Muld. Svebio kommentar: Utnämningen av Erik Brandsma innebär att Energimyndigheten fått en chef som har stor kunskap och erfarenhet inom området hållbarhet, som är centralt i den energipolitiska debatten. Han har direkt erfarenhet av Vattenfalls engagemang för att producera biobränslen i Liberia. Med sin skogliga utbildning har han grundläggande kunskap om bioenergins produktionsvillkor. Hans erfarenhet av internationellt arbete är också av mycket stort värde energi- och klimatfrågorna får en alltmer internationell karaktär, med samarbete inom EU och globalt. Regeringen vill utreda stödet till biodrivmedel Energiminister Anna-Karin Hatt gav inget löfte om fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel, och inte heller några andra konkreta förslag om styrmedlen på transportsektorn, när hon framträdde på SPBI:s branschdag i mitten av mars (SPBI = Svenska Petroleum och Biodrivmedels Institutet). Däremot berättade hon att regeringen under våren kommer att låta en särskild utredare ta sig an uppgiften att identifiera vilka nyckelåtgärder som kommer att krävas för att vi ska kunna nå målet om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta. Ministern fortsatte: Och jag ser fram emot att med utredningens förslag som grund få återkomma med vilka nya verktyg som krävs för att vi på allvar ska kunna köra våra bilar, bussar och lastbilar med gott samvete. Anna-Karin Hatt argumenterade i sitt anförande både för generella, teknikneutrala styrmedel och för riktat stöd till nya bränslen och tekniker som inte är marknadsmogna. Hon menade att vi ännu inte har en universallösning för fossilfria transporter elbilar kommer troligtvis att vara en del av lösningen; biodrivmedel är redan idag en del av lösningen och kommer sannolikt att vara det även 2030. Anna-Karin Hatt konstaterade att det mesta är ogjort i transportsektorn. Medan vi har minskat beroendet av fossila bränslen från 80 procent till 40 procent i det totala energisystemet har beroendet av fossila bränslen i transportsektorn bara minskat från 98 procent på 1970-talet till 95 procent idag. För att illustrera att det är bråttom med åtgärder konstaterade hon att den bil som kommer ut i trafiken idag kommer fortfarande att rulla på vägarna om tio år. Svebio kommentar: De bilar som kommer ut på vägarna idag kommer att rulla om femton år, och många kommer att rulla 2030. Det är nu tre år sedan regeringen först formulerade sin vision om en fossilbränsleoberoende fordonsflotta 2030. Fortfarande finns ingen konkret plan om hur detta mål ska nås, och nu väljer regeringen att tillsätta en utredning, dvs att ytterligare fördröja besked om konkreta åtgärder. Man kan ta till det gamla talesättet medan gräset gror dör kon. Utan tydliga styrmedel, och med försämrade styrmedel framför allt för etanolen, går marknadsutvecklingen i stå. Och utan en växande marknad och tydliga och långsiktiga styrmedel vågar inte investerarna satsa på ny biodrivmedelsproduktion. Det gäller både produktion av första och andra generationens biodrivmedel, och bekräftas av en debattartikel i Göteborgs-Posten 12 februari undertecknad av Anders Fredriksson, Sekab, Lars Fritz, NBE (Sveg) och Lars Welin i Taurus Energy. De pekar på att Etanolpiloten i Örnsköldsvik hotas av avveckling och att kombinatet i Sveg inte ser ut att bli av. Problemet är i bägge fallen brist på finansiering. Vi har redan sett hur förgasningsprojektet i Värnamo fick läggas ner eftersom det inte gick att hitta privata medfinansiärer. Debattörerna i Göteborg-Posten krävde tillsättande av en etanolkommission för att få fram en långsiktigt hållbar strategi. Regeringen tillsätter en enmansutredare. Det kommer av branschen att tolkas som att beskeden dröjer, snarare än som ett besked om att regeringen vill påskynda utvecklingen. Regeringen går vidare med TPA light Energiminister Anna-Karin Hatt presenterade i en debattartikel i Dagens Industri den 22 mars sin och regeringens syn på tredjepartstillträde i fjärrvärmen. Hon argumenterade där för en reform med följande inriktning (vi citerar ordagrant): Inför obligatorisk prisförändringsprövning. Genom att pröva prisförändringar skyddas konsumenterna mot orimliga prishöjningar vilket stärker konsumenternas tilltro till fjärrvärmemarknadens sätt att fungera. Denna förändring stärker både konsumenten och förtroendet för fjärrvärmebranschen. Likabehandla kunder inom samma kundkategori. Kunder som har små tekniska möjligheter att byta uppvärmningsform, exempelvis i innerstadsområden, kan idag missgynnas. Därför bör ett regelverk för att förhindra diskriminering av kunder med särskilda förutsättningar införas. Öppna upp fjärrvärmenäten. Det ska bli möjligt för andra fjärrvärmeproducenter, liksom för restvärmeleverantörer från industrin, att få ansluta till existerande nät. Fjärrvärmeföretagen ska inte ha rätt att stänga ute samhällsekonomiskt motiverad värme. Redovisa spillvärmealternativet. Det finns alltför många ex- FORTS 4 2

FORTS FRÅN SID 2. empel på outnyttjad restvärme från industrin, samtidigt som nya fjärrvärmeanläggningar byggs i samma industris närhet. Det ska inte råda något tvivel om att fjärrvärmeföretag har valt bort restvärme på fel grunder. Därför bör företagen åläggas att redovisa restvärmepotentialen när de planerar nya anläggningar. Anna-Karin Hatt inbjuder fjärrvärmebranschen till överläggningar på den här grunden. Svensk Fjärrvärme gjorde i ett pressmeddelande en positiv tolkning av förslaget under rubriken Regeringen lyssnar på fjärrvärmeföretagen. Ulrika Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme, skriver att regeringen har tagit intryck av branschens synpunkter på utredningen. Hon skriver också att Svensk Fjärrvärme och kunderna under ett antal år arbetat med att utforma ett frivilligt system för att pröva prisändringar, och hoppas att regeringen siktar på en partsammansatt lösning istället för myndighetsreglering. Svebio kommentar: Är detta TPA eller inte? Energiministern vill öppna upp näten för andra fjärrvärmeproducenter och införa en obligatorisk prisförändringsprövning. För oss låter det som att TPA i all huvudsak ska genomföras, trots den mycket omfattande kritik som gavs av förslagen från Peter Nygårds utredning. Vi gör en mindre välvillig tolkning än svensk Fjärrvärme. Det som inte finns med i energiministerns text är utredarens förslag om att dela upp fjärrvärmeföretagen i producerande, handlande och nätdrivande företag så snart en ny värmeproducent kräver det. Den fråga som säkert kommer att bli mest omdiskuterad är prisförändringsprövningen särskilt om regeringen skulle föreslå att denna läggs på en myndighet, t ex Energimarknadsinspektionen (EI). Peter Nygårds föreslog att alla fjärrvärmeföretag skulle få sina nätkostnader prövade och fastställda av EI. Nu föreslår Anna-Karin Hatt i praktiken en total prisreglering av fjärrvärmepriserna. Vad innebär det? Kommer regeringen bara att tillåta kostnadsprissättning? Eller ska det vara möjligt att arbeta med marknadsprissättning, och ta ut vad marknaden tål? Ska varje litet närvärmeverk behöva gå till EI eller någon annan myndighet för att få en prishöjning prövad om bränslepriset går upp? Är prisreglering ett bra inslag i en marknadsekonomi? Energimyndighetens kortsiktsprognos 15 mars Energimyndigheten presenterade den 15 mars vårens kortsiktsprognos. Den visar på de dramatiska svängningar i den svenska energiförsörjningen som vi haft de senaste åren på grund av skiftande väderlek och konjunktursvängningar. Den totala inhemska användningen av energi som recessionsåret 2009 minskade till endast 366 TWh, ökade 2010 till 409 TWh, på grund av återhämtningen i ekonomin och kall väderlek, för att 2011 åter falla tillbaka till 381 TWh. Samma utveckling gäller för bioenergin, som 2009 hade en tillförsel på 127 TWh, och som ökade rekordartat till 142 TWh 2010, för att förra året falla tillbaka till 129 TWh. I år räknar Energimyndigheten med att vi ska använda 137 TWh biobränslen, avfall och torv. Från 2008, då siffran var 120 TWh, innebär det en ökning med 17 TWh på 4 år, eller drygt 4 TWh per år, vilket är ungefär den ökningstakt vi haft under 2000-talet i snitt. En nyhet är att Energimyndigheten nu särredovisar torv och avfall som separata kategorier. Tidigare har man sammanfört biobränslen, torv, avfall mm. Orsaken till den kraftiga nedgången för bioenergin mellan 2010 och 2011 var att 2010 var ett extremt kallt år, medan 2011 var ett extremt varmt år. Bioenergianvändningen påverkas mycket starkt av temperaturen, eftersom en stor del av biobränslena används i fjärrvärme och enskild uppvärmning. När det gäller elbalansen visar prognosen på stor elexport både i år (9,5 TWh) och nästa år (9,7 TWh). Om kärnkraft skulle gå bättre än man räknar med i prognosen kan exportöverskottet bli ännu större. Energimyndigheten har i sina prognoser kraftigt räknat ner kärnkraftens normalproduktion, från 69 70 TWh som man angav i prognosen 2010, till 66 TWh i förra årets prognoser och bara 62 TWh i årets prognos. Också Energimyndigheten tycks i sina prognoser ha anpassat sig till en verklighet där kärnkraften ger dåligt utbyte. Kortsiktsprognosen heter ER 2012:05 och finns på Energimyndighetens hemsida. Polen blockerar färdplanen till 2050 Polen har för andra gången blockerat EU-rådets slutsatser när det gäller Färdplanen för ett EU med låga utsläpp 2050. Polen har dessutom markerat att man inte ställer upp på ett energiskattedirektiv med gemensam minimi-koldioxidskatt. Polen framstår alltmer som en bromskloss för en framsynt klimat- och energipolitik i Europa. Motståndet mot färdplanen fick klimatkommissionären Connie Hedegaard att göra ett skarpt uttalande 10 mars. Hon konstaterar där att Polen för andra gången blockerat ett beslut i rådet, men gladde sig samtidigt åt att de övriga 26 medlemsländerna ställt upp på färdplanen, och att de uppmanat kommissionen att gå vidare med arbetet trots Polens motstånd. Kommissionen kommer alltså 3 att fullfölja arbetet med färdplanen. Så här kommenterade miljöminister Lena Ek Polens hållning: Det är ytterst beklagligt att Polen som enda medlemsland för andra gången blockerar färdplanen för ett EU med låga klimatutsläpp 2050. Färdplanen är kommissionens strategi för att EU ska nå klimatmålet om minskade utsläpp med 80-95 procent 2050, på ett sätt som skapar jobb och tillväxt, sa miljöminister Lena Ek i en presskommentar efter mötet. Tjugosex länder tycker att det här är mycket viktigt. Polen är ironiskt nog ett av de länder som skulle tjäna mest på att färdplanen realiseras genom att satsa på förnybar energi och ny teknik.

Kommissionen föreslår LULUCF light EU-kommissionen presenterade 12 mars ett förslag om hanteringen av markanvändning och skog (LULUCF - Land Use, Land Use Change and Forestry) i EU:s klimatpolitik. Förslaget innebär följande: Kommissionen vill genomföra en stegvis hantering, där det första steget är att införa robusta gemensamma regler för bokföringen av LULUCF (accounting, monitoring och reporting). Kommissionen föreslår att LULUCF regleras i ett separat dedicerat ramverk, inte som en del av utsläppsrättshandeln eller som en del av de nationella utsläppsmålen. I ett andra steg, när bokföringen har befunnits vara tillräckligt robust, kan man inkludera LULUCF i EU:s reduktionsmål för växthusgaser, och därmed också i de nationella målen. Kommissionen menar att det är viktigt att tydliggöra all mänsklig påverkan på klimatet, från alla ekonomiska aktiviteter, dvs även från skogsbruk och jordbruk. Med gemensamma regler för bokföringen av markeffekterna och skogsbruket får man en jämn spelplan (level playing field, populärt uttryck i EU-engelskan) mellan olika medlemsstater och branscher. Man pekar särskilt på att man på detta sätt fångar in förändringar i kolförråd som beror på produktion av biomassa för energiändamål, och därmed får en komplett bokföring av effekterna av att använda bioenergi. Klimatpåverkan från olika sektorer i EU-27 (2009) Europas skogar och marker binder netto en hel del kol, främst genom att skogstillväxten är större än avverkningarna. Denna inbinding av kol motsvarar 9 procent av utsläppen från andra sektorer, där förbränning av fossila bränslen i kraftverk, industeier och fordon med åtföljande utsläpp av CO2 är helt dominerande. EU-kommissionen oroar sig över att denna kolsänka under åren fram till 2020 ska minska något. Enligt en beräkning som presenteras i rapporten finns det en risk att kolsänkan i LULUCF kan komma att minska med 60 miljoner ton CO2 fram till 2020. Detta skulle bero på att gräsmark omvandlas till åkermark på grund av efterfrågan på majs för biogas och att skogen åldras i vissa länder så att kolinbindningen minskar. Svebio kommentar: Skogen och markanvändningen (LULUCF) är inget problem i EU, särskilt inte i relation till de stora utsläppen från förbränning av kol, olja och gas. Vissa länder, som Sverige, Finland och Lettland, skulle ha fördel av att få räkna med LULUCF i klimatpolitiken. Men det skulle samtidigt minska motiven att dra ner på utsläppen i andra sektorer. Osäkerheterna kring beräkningarna är mycket stora. Det är svårt att mäta förändringar i kollager, särskilt i marken. Men även beräkningar av skogsbiomassa skiljer sig mycket mellan länderna. Kommissionen anger själv att det finns en osäkerhet på plus/minus 30 procent. Med så stora osäkerhetsintervall är det svårt att bygga bindande klimatmål på LULUCF, där man ska visa att man år för år minskar utsläppen. Risken är stor att man inför ett system som gör det lockande för länderna att spara kol i växande skog istället för att reducera utsläppen från förbränning av fossila bränslen. Beräkningen att LULUC-överskottet minskar under de kommande åren ställer vi oss tvivlande till. EU-kommissionen har nyligen föreslagit att man ska avsätta 7 procent av arealen för ekologisk träda. Den generella bilden runtom i Europa är att åkrar och ängar växer igen och förvandlas till skog. Skog och markanvändning (LULUCF) är den enda sektor som reducerar klimatpåverkan i EU. De största utsläppen sker från energiproduktion (kolkraftverk mm) och från trafiken. Riksrevisionen har granskat klimatforskningen Riksrevisionen har granskat den svenska klimatforskningen och lämnat en i långa stycken kritisk rapport till Riksdagen ( Svensk klimatforskning vad kostar den och vad har den gett? ). Rapportens slutsatser kan sammanfattas på följande sätt: Det saknas en samlad strategi för klimatforskningen och en definition av vad klimatforskningen innefattar. Klimatforskningen behöver samordnas bättre med andra styrmedel för att på ett effektivt sätt ge förutsättningar för att i praktiken bidra till klimatmålen. Det behövs en samlad redovisning av vad klimatforskningen kostar och vad den bidrar till. Det senare har varit ett krav från Riksdagens miljö- och jordbruksutskott, som alltså får rätt av Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen uppgick klimatforskningen till nära 2 miljarder kronor 2010. Myndigheten har gjort en egen omfattande enkät för att kunna göra denna uppskattning, eftersom det inte finns 4 någon samlad bild hos något departement eller någon myndighet. Det betyder att cirka 7 procent av statens totala forskningsmedel är klimatforskning. Av de två miljarderna utgjordes 115 miljoner av den strategiska satsning som regeringen gjort på klimatforskning. 70 procent av klimatforskningsmedlen går till forskning om att minska klimatgasutsläpp (t ex forskning om förnybar energi och energieffektivisering). Riksrevisionen har försökt mäta resultatet av forskningen genom att räkna publicerade vetenskapliga artiklar och citat, samt beviljade patent. Slutsatsen är att svensk klimatforskning har resulterat i mer artiklar och citat än svensk vetenskaplig forskning i allmänhet. Också när det gäller patent är resultatet positivt. Sverige FORTS 4

FORTS FRÅN SID 4. ligger t ex på andra plats efter Tyskland bland 16 jämförda länder när det gäller antalet klimatrelaterade patent per invånare. En relativt hög andel, 40 procent, av patenten gäller transportområdet, och 20 procent gäller förnybar energi. Riksrevisionen är en myndighet direkt underställd riksdagen och har som uppdrag att granska statens verksamhet. Man genomför dels årlig revision av statens ekonomi, dels effektivitetsrevision. Som ett led i denna effektivitetsrevision har myndigheten gjort ett antal rapporter om klimatpolitiken. Förra året kom en rapport om skattebefrielsen för biodrivmedel och en rapport om klimatinsatser utomlands och statens köp av utsläppskrediter. Tidigare i år kom en rapport med titeln Klimatrelaterade skatter - vem betalar?, som vi refererade i förra numret numret av Bioenerginytt. Svebio kommentar: Riksrevisionen räknar all energiforskning till klimatforskningen. Det är inte självklart. Energiomställningen handlar inte bara om klimat. EU:s energipolitik står på tre ben: klimat/miljö, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. På senare tid har klimataspekten kommit att dominera. Men energiforskning behövs även av andra skäl. Forskning kring energieffektiva fordon handlar exempelvis också om att svensk fordonsindustri ska överleva på en snabbt föränderlig marknad, och forskning kring bioenergi handlar också om att effektivt utnyttja våra naturresurser i skogsbruk och jordbruk och skapa näringslivsutveckling i alla delar av landet. Under den moderna bioenergins framväxt var huvudmotivet att minska Sveriges oljeberoende, och det är fortfarande ett viktigt motiv. När Riksrevisionen mäter resultatet av klimatforskningen använder man kvantitativa mått som är gängse när man utvärderar forskning: vetenskaplig publicering, citering och patent. De här faktorerna ger bara en del av sanningen. Inom bioenergin sker mycket av påverkan från forskningen genom direkta kontakter med näringslivet. Ett bra exempel är utvecklingen av teknik och system för att utnyttja skogsbränslen, där forskningen till stor del skett vid SLU och Skogforsk. De konkreta resultaten på fältet har varit viktigare än vetenskaplig publicering och beviljade patent. Som Riksrevisionen själv konstaterar har andra faktorer än statligt forskningsstöd i många fall varit viktigare för kommersialisering, t ex koldioxidskatt eller tillgång till riskkapital. I rapporten citeras Energimyndigheten som säger att kommersialisering av forskningen ofta varit lägre i Sverige än i andra länder, trots framgångsrik forskning. En förklaring kan vara att det svenska näringslivet varit dåligt på att fånga upp svenska forskningsresultat. Det finns flera exempel, som att tunncellstekniken för solceller som utvecklades av Ångströmslaboratoriet hamnade i Tyskland, och att flera av projekten för andra generationens biodrivmedel har haft svårt att få stöd av svenska företag. Danmarks energiuppgörelse Alla Danmarks partier utom Liberal Alliance enades den 22 mars om en bred energiuppgörelse i Folketinget, med inriktningen att kraftigt öka Danmarks användning av förnybar energi. Det lilla liberala partiet vill hellre satsa på kärnkraft. Bakom uppgörelsen står regeringspartierna till vänster och de borgerliga partierna i den tidigare regeringen. Uppgörelsen följer i stort sett de riktlinjer som den nya regeringen lade upp i höstas och som vi då beskrev i Bioenerginytt. Målen formuleras på följande sätt: Danmark ska minska utsläppen av klimatgaser med 34 procent 2020 jämfört med 1990. Energiförbrukningen ska minskas med 12 procent 2020 jämfört med 2006. 35 procent av energiförsörjningen ska 2020 täckas av förnybar energi, och vindkraft ska svara för 50 procent av elförbrukningen. 2050 ska all energiförbrukning, 100 procent, vara baserad på förnybar energi. Redan 2030 ska 100 procent av el- och värmeförbrukningen klaras med förnybar energi. Förbrukningen av fossila bränslen ska minskas med 25 procent mellan 2010 och 2020. Användningen av fossila bränslen för el och värme ska halveras mellan 2010 och 2020. Kolanvändningen ska reduceras med 60 procent till 2020 och helt avvecklas till 2030. Oljeeldningen ska avvecklas till 2030. Från 2013 ska det bli förbjudet att installera oljepannor i nybyggen. Uppgörelsen innebär i första hand en stor satsning på vindkraft, med satsning på två stora vindkraftparker off-shore, på Horns Rev i Nordsjön och på Kriegers Flak i Östersjön. Även på land görs en omfattande utbyggnad och utbyte av äldre vindkraftverk. Dessutom vill man satsa stort på biogas, och inför en rad nya stöd till detta. Fasta biobränslen ska i första hand användas för att fasa ut kol i stora kraftverk och kraftvärmeverk. Det enda område där man ser en tvehågsen politik gäller trafiksektorn, där man visserligen lovar att uppfylla EU-målet om 10 procent förnybart 2020, och föreslår en obligatorisk inblandning av 10 procent biodrivmedel i bensin och diesel 2020, men samtidigt har formuleringar om att pröva andra vägar att nå målet. Medan man för andra mål har ambitionen att överskrida EU-målen gäller detta inte för 10-procentsmålet för transportsektorn. Sammanfattningsvis leder detta till kraftiga reduktioner av fossilbränsleanvändningen och koldioxidutsläppen inom el- och värmeproduktionen, men måttliga reduktioner i transportsektorn. Svebio kommentar: De danska politikerna har modet att sätta högre mål än de som lagts fast inom EU. Man beskriver detta som världens mest ambitiösa klimatpolitik. Det finns flera skillnader mot den linje den svenska regeringen valt. Den danska regeringen övertrumfar EU-målet när det gäller andel förnybar energi med 5 procentenheter 35 procent 2020 istället för EU-målet 30 procent. Den svenska regeringens överbud är bara en procentenhet 50 procent istället för 49 procent. Den danska regeringen vågar också sätta ett absolut mål för minskad energikonsumtion, medan den svenska regeringen bara anger ett relativt mål i förhållande till BNP. Den våldsamt stora satsningen på vindkraft kan skapa obalansproblem vinden varierar ju kraftigt och det sägs inget i uppgörelsen om hur dessa problem ska hanteras. Danmark saknar ju helt vattenkraft som kan balansera vinden. Bioenergin hamnar lite i skymundan jämfört med vind och effektivisering. Försiktigheten när det gäller att byta bränsle i transportsektorn är påtaglig. 5

Kräver ändring av fastighetstaxeringslagen för kraftvärmeverk Skatteverket gör inför fastighetstaxeringen 2013 en helt ny tolkning av fastighetstaxeringslagstiftningen för kraftvärmeverk. En tolkning som avviker från vad som varit praxis i 25 år. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme hemställer därför till regeringen att lydelsen i Fastighetstaxeringslagen ändras så att inte lagen, enligt energibranschen, kan misstolkas av Skatteverket. Skatteverkets tolkning innebär att även den installerade värmeeffekten ska fastighetstaxeras. Detta trots att det enligt dagens lagstiftning bara är den installerade eleffekten som ska vara beräkningsgrundande i fastighetstaxeringen. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser i en gemensam skrivelse till finansdepartementet att det är orimligt att ändra tolkningen av regelverket utan en föregående offentlig utredning, konsekvensanalys och politisk behandling av regering och riksdag. I skrivelsen ifrågasätter föreningarna beredningsordningen av förslaget. Det har inte behandlats i förarbetena till de lagstiftningsförändringar som riksdagen nyligen beslutat om inför fastighetstaxeringen för 2013. Föreningarna bedömer att konsekvenserna av den helt nya tolkningen av lagen, och därmed skatteförändringen, kan bli en femtill tiodubbling av fastighetsskatteuttaget jämfört med idag. Detta motsvarar ungefär 250 miljoner kronor per år. I flera fall innebär den helt nya tolkningen av lagen att det inte längre blir företagsekonomiskt motiverat att bedriva kombinerad el- och värmeproduktion. För de mycket långsiktiga och kapitalkrävande investeringar som kraftvärmeverk utgör måste det vara möjligt att lita på hur lagstiftningen kommer att tolkas och tilllämpas. Långsiktiga kapitalkrävande investeringar kräver långsiktiga förutsägbara spelregler, betonar Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi. (ur pressmeddelande från de båda organisationerna 20 mars) Naturskyddsföreningen skriver brev till Oettinger Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, skrev den 21 mars ett brev till U-kommissionen och energikommissionären Günther Oettinger med budskapet att den svenska skogsvårdslagstiftningen inte garanterar hållbart uttag av biomassa för energiändamål, och att det behövs hållbarhetskriterier för fasta biobränslen i EU. Brevet inleds med att SNF uttrycker förvåning över att den svenska regeringen motsätter sig sådana kriterier. Så här skriver SNF (vår översättning från engelskan): Till skillnad från den svenska regeringen anser vi att det är angeläget att det införs hållbarhetskriterier för alla typer av bioenergi, inbegripet biomassa från skogsbruket. Det nuvarande svenska skogsbruket är inte hållbart, särskilt när det gäller hur det påverkar miljön generellt, och biodiversiteten specifikt. Vidare: Det finns i Sverige 1787 skogslevande arter som är upptagna på den vetenskapliga röda listan. Inte heller är den nationella lagstiftningen tillräckligt strikt för att garantera en hållbar produktion av bioenergi från skogsbruket. Stringenta hållbarhetskriterier är därför nödvändiga för att säkerställa att inte ökad användning av biomassa förvärrar en redan allvarlig biodiversitetskris. Senare i brevet skriver SNF att man står bakom målet om 20 procent energi från förnybara energikällor, men att man samtidigt vill ha kriterier som definierar klara restriktioner för produktion och skörd av biomassa och biobränslen. Brevet är undertecknat av SNF:s ordförande Mikael Karlsson och av SNF:s skogshandläggare Jonas Rudberg. Svebio kommentar: Vi trodde att SNF inte bara står bakom ett 20-procentsmål för förnybar energi i Europa, utan att man vill gå längre och ha en helt förnybar energiförsörjning. Det är svårt att klara sådana ambitioner utan att kraftigt öka användningen av bioenergi. Brevet från SNF illustrerar hur viktigt det är att det finns ett regelverk som olika parter kan vara överens om. Enligt Svebios uppfattning är den svenska skogsvårdslagstiftningen en bra grund att stå på för Sveriges del, även om det kan finnas brister, och samma hållbarhetskrav bör gälla oavsett användningsområde. SNF:s beskrivning av det svenska skogsbruket och den svenska användningen av bioenergi är inte balanserad. I en skrift från i höstas från SNF med titeln Under the Cover of the Swedish Forestry Model framställs uttaget av bioenergi enbart som ett hot mot skogen. Inga beskrivningar finns av den fördel som finns med att kunna utnyttja skogens produktionsförmåga och infångning av solenergi som förnybar energikälla. Skriften innehåller i övrigt sida upp och sida ner med upprörande bilder på kalhyggen, körskador, markberedda hyggen de flesta bilder tagna i de mest ofördelaktiga vinklar. Målgruppen för denna engelskspråkiga skrift finns inte i Sverige utan hos en internationell publik. 6

Kvotpliktsmål om 3 TWh svårt att nå för Sverige Energimyndigheten konstaterar i en rapport till regeringen att ett kvotpliktssystem för energieffektivisering bör, förutom bostäder, service- och industrisektorn, även inkludera transportsektorn för att uppnå målet med systemet. Vidare bör kvotplikten ligga på distributörerna istället för på leverantörerna. Energimyndigheten lämnar idag en rapport till regeringen över konsekvenser av olika sätt att utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering. I EU-kommissionens förslag ska medlemsstaterna genomföra årliga energieffektiviseringsåtgärder som motsvarar 1,5 procent av den mängd energi som energibolagen årligen levererar eller distribuerar. För Sverige innebär detta en energieffektivisering på drygt 3 TWh per år. I Sverige verkar målet inte kunna uppnås enbart genom åtgärder inom sektorerna bostäder och service samt industri, vilka direktivförslaget bygger på. Om hälften av alla byggnader i hela Sverige renoveras uppnår vi 75 procent av besparingen. För att uppnå 3 TWh är det därför nödvändigt att omfatta andra sektorer, åtminstone transporter, säger Rurik Holmberg vid Energimyndigheten. En kvotplikt för energieffektivisering bör ligga på distributörerna I utredningen ingick också att utreda om kvotplikten bör ligga på distributörer eller leverantörer, ifall förslaget blir verklighet i Sverige. Energimyndigheten anser att kvotplikten bör ligga på distributörsledet, det vill säga nätbolagen, men konstaterar att det finns argument både för och emot att lägga den på distributörer eller på leverantörer. På marknaderna för fjärrvärme, naturgas, biogas samt ved och pellets finns ingen klar skillnad mellan distributörer och leverantörer. Därför är det förhållandena på marknaden för el som blir utslagsgivande för var kvotplikten ska läggas. I Danmark, där det finns ett kvotpliktssystem, ligger kvotplikten på distributörerna. Ifall man i Sverige lade kvotplikten på leverantörerna skulle det kunna uppstå ett hinder för den gemensamma nordiska elmarknaden, säger Rurik Holmberg. Om EU-kommissionens förslag Enligt kommissionens förslag ska alla medlemsstater inrätta ett kvotpliktsystem för energieffektivisering eller ett alternativ, men öppnar för olika utformning i medlemsländerna. Kvotpliktsystem syftar till att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Systemet innebär att kvotpliktiga energiföretag uppmuntrar åtgärder hos slutanvändare och får då tillgodoräkna sig beräknad energibesparing. Åtgärdernas effekt beräknas genom schabloner. Svebio kommentar: Förslaget om kvotplikt är ytterligare ett förslag inom EU som bygger på energipolitik genom planhushållning. Enligt Svebios uppfattning styrs energimarknaderna bäst genom generella styrmedel som koldioxidskatter, utsläppshandel och energiskatter för att stimulera energieffektivisering. Var besparingarna görs och med vilken teknik bestäms av vad som lönar sig bäst utifrån de styrmedel samhället fastställer. (pressmeddelande från Energimyndigheten 16 mars) 163 lantbrukare uppmanar regeringen att införa biogasstöd Inför regeringens förhandlingar om vårbudgeten uppmanar idag 163 lantbrukare runt om i landet finansministern och landsbygdsministern att införa biogasstödet som man väntat länge på. Ökad lönsamhet, arbetstillfällen och utsläppsminskningar står på spel. I brevet som överlämnades idag beskrivs den besvikelse som regeringens budgetpresentation i höstas innebar för lantbrukarna. 20-öringen som många kallar stödet och som föreslogs av Energimyndigheten år 2010, ses som avgörande för att lantbrukarna ska satsa på denna investering. Inför vårens budgetproposition står hoppet nu återigen till att detta stöd införs. För oss djurhållande lantbrukare kan en biogasanläggning både öka vår lönsamhet och minska vår klimatpåverkan. Jag och flera lantbrukare som jag känner, väntar nu på detta stöd för att antingen få chans till lönsamhet i den befintliga anläggningen eller för att helt enkelt våga ta detta investeringsbeslut, säger Ilse Hallgren, lantbrukare på Gotland. Potentialen för biogasproduktion från gödsel inom lantbruket är stor och relativt outnyttjad. Intresset är stort för detta sätt att producera förnybar energi och bli självförsörjande på el eller sälja biogasen för uppgradering till fordonsgas. Anders Mathiasson, vd på branschorganisationen Energigas Sverige, som överlämnade brevet berättar att det idag finns ett 30- tal gårdsbaserade anläggningar. Uträkningar har visat att med detta stöd skulle antalet anläggningar inom lantbruket inom några år kunna vara över 100 och biogasproduktionen på gårdsnivå gå från dagens ca 50 GWh till 1500 GWh. Potentialen är med andra ord enorm. Lönsamheten ökar, arbetstillfällen skapas och utsläppen minskas. Man kan bara undra varför regeringen inte redan infört detta stöd, säger Mathiasson. Biogas är en ytterst klimatsmart energikälla. När biogasen framställs från gödsel ger det en dubbel klimat- och miljönytta. Dels genom att biogasen ersätter bensin och diesel i fordon, dels genom att själva rötprocessen i sig minskar utsläppen av klimatgaser. Enligt Energimyndighetens egen utredning ger gödselbaserad biogas en minskning av utsläppen av växthusgaser med 185 procent den minskar utsläppen nära två gånger. (pressmeddelande från Energigas Sverige 9 mars) 7

PROPOSITIONER FRÅN REGERINGEN Näringsdepartementet har under mars flera propositioner på energiområdet. En handlar om timmätning av el (prop. 2011/12:98), en om mer effektiva energideklarationer (prop. 2011/12:120), och en om modernisering av elberedskapslagen. Miljödepartementet har också lagt en proposition om geologisk lagring av koldioxid (prop. 2011/12:125). Timmätningen av el Regeringen har tidigare talat en hel del om värdet av timmätning, men när propositionen lades fram hade man inte ens gjort ett pressmeddelande om saken. Så här lyder sammanfattningen av propositionen: I denna proposition föreslås en ändring i ellagen (1997:857) som innebär att aktiva elkonsumenter ges en möjlighet att ingå nya former av avtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan att debiteras de merkostnader som kan uppstå. Genom timmätning ökar möjligheten för elkonsumenten att minska sin totala elförbrukning och att ändra sitt förbrukningsmönster. Vidare möjliggörs en ny marknad för tjänster och produkter riktade mot konsumenters elförbrukning. I förlängningen kommer en större andel timmätta elkonsumenter att bidra till ett lägre effektuttag under kritiska perioder, något som medför både lägre elpriser och ett mer effektivt resursutnyttjande. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2012. Svensk Energi kommenterade propositionen på följande sätt under rubriken Timmätningspropositionen en framhastad lösning : För oss handlar frågan i nuläget om kostnad kontra nytta. Förslaget innebär att kunden först när fakturan kommer i slutet av månaden kan se hur elanvändningen sett ut timme för timme. Då informationen blir tillgänglig så långt i efterhand har vi svårt att se att nyttan motsvarar investeringar på flera miljarder, säger Peter Silverhjärta, Svensk Energis expert på mätfrågor, i en presskommentar. Det var bara tre år sedan som samtliga elmätare i Sverige byttes ut till en kostnad på 10 15 miljarder kr. En del av de nu installerade mätarna klarar inte timmätning alls, men framför allt måste kringliggande system som hanterar mätvärdena anpassas. Att få timmätning att fungera i alla hushåll innebär en investering i storleksordningen 3 5 miljarder kr. I stället för att hasta fram en kortsiktig lösning så vill vi att våra politiker spänner bågen och arbetar tillsammans med branschen och andra marknadsaktörer för en mer utvecklad lösning som ger större kundnytta, säger Peter Silverhjärta vidare. Svebio kommentar: Timmätning av el blir ett verksamt medel att bättre styra produktion och användning av el först när den kombineras med timdebitering av el, och när detta blir en allmän företeelse på elmarknaden. Det är naturligtvis också viktigt att informationen om elförbrukningen och kostnaden för elen finns tillgänglig direkt för konsumenten. Med denna information kan man få en bättre styrning av elanvändningen och genomföra lönsamma åtgärder för att kapa effekttopparna, som idag är prisdrivande på marknaden. Effektivare energideklarationer Regeringen anser att förslaget ökar konsumenternas makt på marknaden. Så här skriver departementet i sitt pressmeddelande om propositionen om effektivare energideklarationer: Det kommer att bli obligatoriskt för en säljare att genomföra och att visa energideklarationen för en köpare eller en blivande hyresgäst innan en bostad säljs eller hyrs ut. Bostadens energiprestanda ska också framgå redan i bostadsannonsen. Det är två av skärpningarna i propositionen Vägen till mer effektiva energideklarationer som regeringen beslutade om vid torsdagens sammanträde. Syftet med de föreslagna ändringarna i lagen är att skapa energideklarationer som ytterligare underlättar konsumenternas möjligheter till energieffektivisering. Som bostadsköpare ska du veta vad du köper och hur du kan påverka energikostnaderna i ditt nya boende. Bättre och effektivare energideklarationer är en i raden av åtgärder som regeringen föreslår riksdagen under våren och som syftar till att öka konsumentens makt över den egna energiförbrukningen och möjligheten att få kontroll på de egna energikostnaderna, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Hur märkningen i bostadsannonserna kommer att se ut avgör Boverket men den kommer sannolikt att påminna om den typ av märkning som idag finns av exempelvis kylskåp. Andra åtgärder i lagförslaget är att energideklarationen efter försäljningen eller uthyrningen ska överlämnas till den nya ägaren eller hyresgästen. Deklarationen ska inte bara innehålla energiprestandan för den aktuella byggnaden, utan också rekommendationer om hur den kan bli bättre. Dessutom kommer det att krävas att den besiktning som ligger till grund för energideklarationen ska ske fysiskt av en person på plats i den aktuella fastigheten. I lagförslaget flyttas tillsynsansvaret för lagen från kommunerna till berörd myndighet. Propositionen har sin grund i att EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda nu håller på att uppdateras. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012. 8

Marknaderna Rekordhöga bensinoch dieselpriser Oljepriset har de senaste veckorna klättrat till allt högre priser och Brent-oljan har under några veckor legat kring 125 dollar/fat. Orsaken anses i första hand vara krisen kring Irans kärnenergiprogram och EU:s beslut att stoppa import av olja från Iran. De höga drivmedelspriserna håller på att bli en allvarlig politisk belastning för president Obama inför presidentvalet i november. På den svenska marknaden innebär det höge oljepriset att priset på bensin och diesel har klättrat till nya rekordnivåer. Samtidigt har etanolpriset legat i stort sett still, vilket innebär att det nu är mycket fördelaktigt för ägare till flexifuelbilar att tanka E85. När detta skrivs kostar 95 oktan bensin 15.73 och diesel kostar 15,24 medan E85 kostar 10.38. Det är rekordnivåer både för bensin och diesel. Urstark elmarknad med låga priser När vi närmar oss vårfloden är vattenmagasinen fortfarande fyllda till nära 40 procent och det finns cirka 3 TWh mer lagrad energi i magasinen än normalt så här års. Elförbrukningen ligger på cirka 136 TWh och elproduktionen på 145 TWh om man ser till de senaste 52 veckorna. Överskottet på 9,3 TWh har exporterats, i alla riktningar utom till Norge, som har gott om egen vattenkraft. Överskottet har skapats trots att kärnkraften hela vintern producerat långt under förra årets produktion och långt under vad som är reaktorernas potential; produktionen ligger de senaste 52 veckorna på 55 TWh, medan reaktorerna under normalproduktion borde kunna producera 68 70 TWh. Den starka marknadssituationen leder till låga priser. På spotmarknaden har elen typiskt kostat kring 25 öre/kwh och på terminsmarknaden ligger priserna kring 30 öre/kwh. Elcertifikaten kostar omkring 15 öre och priset på utsläppsrätter ligger kring 8 euro/ton. Också skillnaden mellan elpriserna i de olika elprisområdena har minskat under de senaste veckorna. Skillnaden i pris mellan södra och norra Sverige ligger nu på 7 öre/kwh. Välkommen till: Svebios Vårmöte med Årsmöte Foto: Andrew Rich Konferens och årsmöte för Svebio 23 april, Tekniska Museet i Stockholm Läs mer på: www.svebio.se Bioenergi Sveriges största energislag! Arrangerat av: 9

PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande 2012-03-23 Talare från 32 länder på World Bioenergy 2012 Talare från 32 länder kommer att medverka vid World Bioenergy 2012, som anordnas sista veckan i maj i Jönköping i samarbete mellan Svebio och Elmia. Det framgår av det konferensprogram som nu finns tillgängligt. Konferensen befäster därmed sin position som en ledande mötesplats för den globala bioenergin. Vi har talare från alla världsdelar. Vi har intressanta forskare från universitet och forskningsinstitut. Men framför allt har vi många talare från företag som kan rapportera om fungerande teknik och växande marknader. Konferensen är en mötesplats mellan forskning och business. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio och huvudansvarig för konferensen, i en kommentar till programmet. Vi glädjer oss särskilt åt att det vid årets konferens också finns ett samarbete med Svenska Pappers- och Cellulosaingenjörsfören- ingen som innebär att vi har en hel specialkonferens om utvecklingen i skogsindustrin, där fabrikerna alltmer utvecklas till bioraffinaderier med ett brett utbud även av energiprodukter. En annan nyhet är att sista konferensdagen är en Sustainable Bioenergy Day, som ägnas åt hållbarhetsfrågor i samarbete med det ISO-projekt som håller på att utarbeta globala riktlinjer för hållbarhetsredovisning för bioenergi. Förutom konferensen består World Bioenergy 2012 av en omfattande utställning/fackmässa, match-making för företagen och ett stort antal studiebesök och studieturer. Det fullständiga programmet för konferensen finns på www. worldbioenergy.com. Där finns också möjlighet för journalister att ackreditera sig för att bevaka konferensen och mässan. Pressmeddelande 2012-03-02 Odla grödor för bioenergi istället för träda Använd Europas åkrar till produktion av biobränslen för att ersätta olja och minska utsläppen av koldioxid, istället för att lägga miljontals hektar åker i träda. Det kräver Svebio i ett remissyttrande över EU-kommissionens förslag till reformerad jordbrukspolitik. EU-kommissionen föreslår att sju procent av varje bondes åkermark ska läggas i grön träda och inte odlas med livsmedelsgrödor eller fodergrödor. Det betyder att tio miljoner hektar åkermark i EU-länderna kommer att tas ur produktionen. Marken ska istället användas för att skapa ekologiska zoner, som kan vara trädplanteringar, gräsmark, häckar mm. Det finns säkert behov av att skapa ökad variation och biodiversitet i jordbrukslandskapet på många håll. Men att obligatoriskt införa 7 procent träda i alla delar av EU och för alla lantbruk är ett riktigt dåligt förslag, säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen. Vi ska istället använda åkermarken på ett produktivt sätt och odla grödor som kan ersätta fossila bränslen. Vi kan exempelvis odla salix i södra Sverige och rörflen i norra Sverige. Men det är inte EU som ska reglera exakt hur många hektar varje bonde ska använda för varje gröda. Istället bör man med generella styrmedel som koldioxidskatt och utsläppsrättshandel se till att de förnybara bränslena kan konkurrera med de fossila, och sedan låta företagen ordna produktionen på en fungerande marknad. Redan idag finns det minst 40 miljoner hektar åkermark som inte används på ett produktivt sätt mellan Ural och Atlanten, och nu vill EU-kommissionen lägga ytterligare 10 miljoner hektar till denna improduktiva areal. Det är ett riktigt dåligt sätt att hantera värdefulla naturresurser, avslutar Gustav Melin. Svebios yttrande finns på Svebios hemsida www.svebio.se/remissvar. 10

BIOENERGI I PRESSEN Internationellt Fortum bygger biooljeanläggning i Finland Fortum har beslutat att investera 20 miljoner euro i bygget av en biooljeanläggning kopplad till kraftverket i Joensuu i Finland. Den integrerade biooljeanläggningen, baserad på den snabba pyrolystekniken, är världens första som kommersialiserar tekniken. Enligt Fortums beräkningar så kommer Joensuuanläggningen när den är i full drift att leverera el, värme och 50 000 ton biooljor per år. Projektet har beviljats stöd på 8,1 miljoner euro från det finska arbets- och näringsministeriet. Tekniken har utvecklats i samarbete mellan Fortum, Metso, UPM och VTT som en del av forskningsprogrammet TEKES. Bygget av anläggningen kommer att påbörjas under 2012 och anläggningen kommer att tas i drift under 2013. Ur artikel i Energinyheter.se 2012-03-07 Norrbottens län Smart idé i norr kan lösa bajsproblem i Europa En uppfinning i norr kan bli lösningen av övergödningen i det holländska jordbruket. Nederländska myndigheter riktar blickarna mot Skellefteå-baserade Meva Innovation och dess kraftvärmeverk som eldas med bajs. Övergödningen inom jordbruket i Holland är nämligen omfattande. Djurhållningen avger enorma mängder avföring. Det holländska företaget ECOS Energy har lagt en order på en förprojektering av Meva Innovation AB. De holländska representanterna har gjort flera besök hos företaget och har förklarat att om deras studier faller väl ut, så vill de köpa en första anläggning för 160 miljoner kronor. Det första av Meva Innovations smarta kraftvärmeverk ligger i Hortlax i Piteå. Det ska tas i bruk under våren 2012. Ur artikel i Piteå-Tidningen (s) 2012-03-19 Hela landet Förnybar energi för att producera kvävegödsel Det finns möjligheter att producera kvävegödsel baserat på förnybara resurser. Detta ska forskare från SLU och Lunds tekniska högskola arbeta vidare med i ett tvärvetenskapligt projekt. Produktion av kvävegödsel är en av nyckelfaktorerna när man beräknar klimatpåverkan av livsmedel och bioenergi, säger projektledaren Serina Ahlgren. Det finns tekniker för de olika delarna i en fabrik som skulle kunna producera grönt kväve men de ska nu sättas ihop vilket kan vara en utmaning. Projektet startade i januari i år och avslutas i december 2013. Budgeten är totalt 1,7 miljoner kronor och finansieras av SLF:s Bioenergiprogram. Ur artikel i Jordbruksaktuellt 2012-03-08 SCA satsar på miljön Biobränsle och vindkraft ska ge fler kunder. SCA har beslutat att öka sina miljösatsningar genom att bland annat göra rejäla satsningar på vindkraft, biobränsle och avsättning av skogsmark. Bland annat ska de trefaldiga produktionen av biobränsle och öka vindkraftsproduktionen från SCAs skogar till 5 TWh fram till år 2020. På många av våra områden, där det blåser mest, är det inte möjligt att odla skog, säger Kersti Strandqvist, ansvarig för hållbarhetsfrågor inom SCA-koncernen. Ur artikel i ATL 2012-03-16 Västerbottens län Snart har Baseco kommit fram till målet För några år sedan beslöt Basecos ledning att omsättningen skulle fördubblas inom fem år. Omsättningen ökade snabbt. Och nu är man inte så många miljoner från målet. Företaget har genom åren fått bra PR av en golvleverans till Vasamuseet 1989. Omsättningen var då 33 miljoner kronor, på två års tid har vi nått upp till 55 miljoner kronor, säger Krister Abrahamsson. En av några nya produkter som bidragit till den snabbt ökade omsättningen är pellets. I stället för att sälja biprodukten spån till andra pelletstillverkare och värmeverk har Baseco börjat tillverka egen pellets. Det är väl tredje året vi säljer pellets. Vi producerar mellan 1 300 och 1 400 ton pellets om året. Andra nya produkter är behandlade och torkade paneler samt småstugor. Ur artikel i Lokaltidningen 2012-02-29 Första timmertåget ersatte 15 lastbilar Under måndagen gick den första transporten från den nya omlastningsterminalen i Storuman. Första lasten är massaved som ska transporteras till Smurfit Kappa Kraftline i Piteå. Omlastningsterminalen, som ligger mellan Stensele och Storuman, kommer att hjälpa skogs- och bioenergibranschen att styra över sina transporter från väg till järnväg. - Framtiden kräver nya, mer miljövänliga transportlösningar. Eftersom Storuman ligger bra till, i korsningen mellan två järnvägslinjer och två Europavägar, kommer terminalen att vara en strategisk resurs för hela regionen och många branscher. Ur artikel i Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) 2012-03-06 11