Sverige Renoverar AB Här renoveras 1,4 miljoner lägenheter! Sverige Renoverar AB Klart 2015? ge Renoverar AB Sverige Renoverar AB Renovering pågår
Här renoveras... flerbostadshus byggda 1950-1975. Klart 2015? VVS Företagen och Svensk Ventilation 2008 Grafisk form Formination AB Tryck Wallén Grafiska 2008
Här renoveras flerbostadshus byggda 1950-1975 Klart 2015?
Innehållsförteckning Förord 3 Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda 1950-1975. 4 Sverige behöver renoveras! 5 Att tänka på 10 Potential för energieffektivisering 12 Renovering pågår - intervjuer med aktiva renoverare 20 Svenska Bostäder: Från akuta stambyten till renovering med en större helhetssyn 21 Skövdebostäder: Noggranna förberedelser, långsiktig planering 26 Familjebostäder i Stockholm: Renovering med traditionella metoder 31 Helsingsborgshem: Smart system för individuell mätning och debitering av varmvatten 35 Alingsåshem: Radikal energieffektivisering i samband med stambyten 41 Energimyndighetens beställargrupp för bostäder, BeBo: Det är nu som tillfället bjuds att reducera energianvändningen med 50 procent till år 2050! 45 Reflektioner och spaning på framtiden 46 Ordförklaringar 50 2
Förord Upprinnelsen till denna skrift var en inbjudan till VVS-branschen att delta i samtal kring renoveringsfrågor. Initiativet kom hösten 2006 från SABO:s VD-grupp för byggherrefrågor, som gjorde förstudier kring ett större projekt rörande 1960- och 70-talshus. Vid dessa samtal erbjöds företag och branschorganisationer att på olika sätt bidra till och delta i SABO:s projekt Professionell renovering som skulle bedrivas under 2007. Man önskade en sammanställning av VVS-branschens erfarenheter av renoveringsteknik när det gäller stambyte, våtrumsrenovering och energieffektivisering i bostadshus. Avsikten är att göra ett underlag för beslutsfattare inom bostadsföretag. Det ska visa vilka tekniska frågor man bör ta ställning till inför en renovering. Av materialet bör också framgå de konsekvenser olika val får för förvaltningsteknik, innemiljö, energihushållning och ekonomi. Målet är att kunna presentera materialet under 2008. I arbetet med att sammanställa dessa erfarenheter har vi gjort intervjuer med några nyckelpersoner som står mitt uppe i renoveringsbestyren. De representerar både större och mindre bostadsbolag men framför allt har vi valt att intervjua personer med stor kunskap om dessa hus. De har lång erfarenhet av att förvalta husen och i flera fall var de också med och byggde dem. Den här skriften redovisar intervjuerna. Vi tror att man kan lära mycket av varandra och att det är viktigt att få igång en dialog mellan dem som successivt kommer att samla på sig viktiga erfarenheter kring upprustning av detta bestånd. Det är i huvudsak de tekniska aspekterna som behandlas. Men i de intervjuer som återges berörs även en hel del andra frågor som bevarandevärden, boendesamverkan och tillgänglighet, som ju alla har stor påverkan på slutresultatet. Skriften avslutas med återgivning av en diskussion med framtidsspaning och reflektioner kring renovering. Vi som genomfört intervjuerna är Magnus Everitt, Svensk Ventilation, Marie Hult, White arkitekter, Rolf Kling, VVS Företagen. Lotta Bångens, Aton Teknikkonsult AB, Catarina Warfvinge, Bengt Dahlgren AB, Anders Wester och Per Andersson, Svensk Byggtjänst ingår också i den arbetsgrupp som fortsätter arbeta i projektet och har bidragit med material och idéer till broschyren. För avsnittet i denna skrift om Potential för energieffektivisering svarar Catarina Warfvinge. Projektet har också en referensgrupp som består av Ingvar Andreasson, Familjebostäder i Stockholm, Stefan Björling, SABO, Johan Carlberg, Skövdebostäder och Gösta Gustavsson, SABO. 3
Mer än hälften av alla Sveriges lägenheter är byggda 1950-1975 Det har aldrig byggts så många flerbostadshus som åren 1950-1975 och speciellt mellan 1961 och 1975. Orsaken var politiska beslut om att bostadsbrist och nöd skulle byggas bort. Drygt 460 000 lägenheter i flerbostadshus byggdes under 1950-talet och under perioden 1961-1975 byggdes 880 000 lägenheter. (Statistik från BOOM-gruppen på KTH). Antal lägenheter 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0-1931 1932-46 1947-60 1961-75 1976-90 1991-2000 1947-60 byggdes 520 000 lägenheter 1961-75 byggdes 830 000 lägenheter För att klara av att bygga så många lägenheter var det nödvändigt att överge tidigare hantverksmässiga byggmetoder. I början av 1950-talet började fabrikstillverkade byggnadsdelar användas liksom standardiserade stomkomponenter. Husformerna fick enkel geometri. Det finns mycket som arkitektoniskt skiljer hus byggda på 1950-talet från framför dem som byggdes under senare delen av 1960-talet. Efter beslutet om miljonprogrammet 1965 skruvade byggtakten upp än mer. Då kom elementbyggeriet och de rälsbundna kranbanorna, tillsammans med den växande bilismen och nya stadsplanelösningar för trafikseparering, att allt mer sätta sin prägel på husen och deras närmiljöer. Husen från 1950-talet är terränganpassade, har ofta lutande tak med tegelpannor, vindsförråd och entrépartier av trä och glas i någon form av mönster. I 1950- talshusen är det ytterväggarna som har den bärande Det vanligaste huset funktionen. Väggarna var ofta av lättbetong. Det typiska 1960-talshuset har plant tak med invändiga stuprör, markerad takkant och indragna balkonger. Under 1960- talet började en bärande stomme av betong att användas. Själva stommen är i de flesta fall platsgjuten betong där tillverkningstakten kunde skruvas upp tack vare utveckling av en rationell formteknik. Här är det de lägenhetsskiljande väggarna som för ner lasterna i marken och trapphus och eventuella hisschaktväggar stabiliserar konstruktionen. Stommen kompletteras med utfackningsväggar, t ex lätta regelväggar med eller utan sandwichelement, d v s två skivor betong med mellanliggande isolering. Den absolut vanligaste hustypen är ett lamellhus med 3 till 6 våningar, bärande stomme av betong och med förtillverkade lätta utfackningsväggar klädda med fasadtegel eller ytterväggar med sandwichelement av betong. I Sverige finns idag 650 000 lägenheter i denna hustyp byggd 1965-1975 och som ännu inte har byggts om. Till en början upprättades fältfabriker för utfackningsväggar och mellanväggar i direkt anslutning till arbetsplatsen. De färdiga byggnadsdelarna lyftes på plats med rälsbundna kranar. Senare transporterades utfackningsväggar istället från stationära fabriker. Förtillverkningen drevs olika långt, men gemensamt för dessa byggperioders hus är enkelheten i utformning och upprepningen som en förberedelse för eller faktiskt genomförd prefabricering av olika element. Den vanligaste hustypen är lamellhuset i tre våningar. 4
Sverige behöver renoveras! Kvaliteten på infrastrukturen i dessa hus, det vill säga på rör- och elinstallationer samt på våtrummens tätskikt har i huvudsak varit mycket bra. De äldsta av dessa hus är mer än 50 år gamla och den tekniska livslängden för installationer och tätskikt är snart till ända. En konsekvens av det höga byggandet under dessa år är att behovet av renovering nu snabbt blir stort. Boverket har sagt att en rimlig planering är att öka renoveringstakten från nuvarande 20-25 000 lägenheter till cirka 65 000 lägenheter per år. De fastighetsägare som har en professionell metod för underhåll och renovering är noga med att hålla ordning på olika byggdelars livslängd. Här återges ett utval, de flesta med inriktning på installationer. LIVSLÄNGDER VENTILATION M M Installationer Radialfläktar 25 Axialfläktar 15 Livslängd (år) FTX aggregat 30-40 Renovering efter halva tiden Frånluftsvärmepump 25-30 Renovering efter halva tiden Fjärrvärmecentral 30-40 Källa: SIS Handbok Energibesiktning av byggnader LIVSLÄNGDER BADRUM Målad puts 10 15 år Värmesystem och radiatorer ca 80 år Kakelvägg Klinkergolv 30 40 år *) 30 40 år Värmerör i sandfyllning 30-40 år Golvbrunn o avloppsledningar i gjutjärn 30 60 år * *) Tätskikt saknas LIVSLÄNGDER ELINSTALLATIONER När det gäller elanläggningars livslängd finns det inga generella regler. Miljö och slitage avgör. Detta innebär att man gör en riskbedömning i varje aktuellt fall. En intressant kommentar från Elsäkerhetsverket är att det finns anläggningar som är 80 år och fortfarande felfria. Så, en riskbedömning blir här lösningen på problemet. * Avloppsrör av PVC installerade mellan åren 1963 och 1973 har dålig hållfasthet och kan karaktäriseras som förbrukade. 5
VATTENSKADOR OCH FUKTSKADOR Renoveringsbehovet visar sig tydligast genom att antalet vattenskador ökar dramatiskt. De undersökningar som gjorts av vattenskador i flerbostadshus visar tydligt att åldringsskador i rör och tätskikt är den huvudsakliga orsaken till skadeökningen. Undersökningarna visar också att risken för korrosion i rör är ungefär dubbelt så hög i hus byggda 1946-1955 som i hus byggda 1956-1975. En viktig slutsats kan bli att, om man skjuter upp renoveringen av husen kommer korrosionsskadorna på vvs-rören att öka kraftigt med fuktskador som följd. Av resultaten från en stor enkätundersökning med svar från 7 640 hushåll i flerbostadshus i Stockholm, studien Hälsomässigt Hållbara Hus (3H), framgår att fukt- och vattenskador rapporteras av de boende i betydligt högre utsträckning i hus byggda 1961-1975 än i hus byggda 1998-2003. Av samma studie framgår att det är betydligt fler som känner mögellukt och unken lukt i miljonprogrammets hus än i senare byggda hus. Antal procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Korrosion Mekanisk åverkan Figur 1a. Mänsklig faktor Frysning Konstruktionsoch utförandefel Avloppsstopp och liknande Annat Vanliga orsaker till vattenskador på ledningssystem. Vattenskadeundersökningen 2005. Figur 2. Fuktskada Vattenskada Andel (%) hushåll som år 2005 svarat att de har eller har haft vatten- eller fuktskada (3H-studien) 0 10 20 30 40 50 60 Hus byggda 1961-75 Hus byggda 1998-2003 De boende i miljonprogrammets hus rapporterar fler vatten- och fuktskador än boende i hus byggda 1998-2003... Figur 1b. Risk för vattenskador från korrosion på ledningssystem med hänsyn till installationsålder. Figur 3.... och känner i betydligt högre grad mögellukt och andra obehagliga lukter. Andel (%) boende i flerfamiljshus i Stockholm år 2005, byggda 1961-75 som känner av lukter jmf med dem i nya hus, byggda 1998-2003 (3H-studien) Sickande lukt Mögellukt Instängd lukt Unken lukt 1946-1955 56-65 66-75 76-85 86-95 96-2005 0 10 20 30 40 50 60 Hus byggda 1961-75 Hus byggda 1998-2003 6
Andel (%) flerbostadshus i Stockholm, där de boende har ett eller flera sjukahussymptom i högre frekvens än förväntat 50 40 30 20 10 0-1960 61-75 76-84 85-90 91-97 98-2003 Alla hus Ja, ofta bostaden Ja ofta Figur 4. Legionellabakterien. Figur 5. "Ja, ofta bostaden", anger procentandelen hus i respektive byggperiod (X-axeln) där de boende har högre besvärsfrekvenser än förväntat och som de anser beror på bostadsmiljön. LEGIONELLA Tappvatteninstallationerna är inte utformade med hänsyn till risken för legionellatillväxt eftersom legionella "Ja, ofta" avser på motsvarande sätt besvärsfrekvenser för sjukahussymptom, oberoende av om de kopplas till bostadsmiljön eller ej. var ett okänt fenomen när dessa hus byggdes. Tack vare de undersökningar som gjorts under senare år finns det nu mycket kunskap om hur installationerna ska utformas för att göra dem säkrare. Vid renovering av hus byggda 1950-1975 bör ett mål alltid vara legionellasäkra installationer. Vid ett stambyte innebär detta ingen extrakostnad. INNEMILJÖ I en pågående innemiljöstudie, Hälsomässigt Hållbara Hus, 3H (Corner, Emenius, Engvall, Hult), har 7 640 personer boende i ett slumpmässigt urval av 481 flerbostadshus i Stockholm besvarat en enkät om innemiljö och hälsa under år 2005. Urvalet gjordes så att statistiskt säkerställda slutsatser skulle kunna dras om hur de boende i hus från olika byggperioder upplevde sina hus. Diagrammen i figur 2-3 och 5-9 är hämtade från denna studie. Stor andel riskhus för SBS bland miljonprogrammets byggnader Av figur 5 framgår att hus byggda 1961-1975, enligt 3Hstudien, har den högsta andelen hus med boende som har högre besvärsfrekvenser än förväntat för sjukahussymptom (SBS). Ca 35 procent av alla flerbostadshus i Stockholm i byggperioden 1961-1975 hade år 2005 högre besvärsfrekvenser än förväntat för sjukahussymptom om man tar med alla dem som svarat Ja, ofta (varje vecka), på enkätens fråga om olika sjukahussymptom. Om man bara tar med dem som svarat Ja, ofta, besvären beror på bostadsmiljön är det 20 procent av andelen flerbostadshus byggda 1961-1975 som har boende med högre besvärsfrekvenser än förväntat. Detta är när hänsyn tagits till boendeform (allmännytta eller privat hyresrätt/bostadsrätt), samt för varje enskilt hus andelen allergiker, andelen män respektive kvinnor samt de boendes ålder, eftersom alla dessa kategorier har olika förväntad sannolikhet att uppge SBS-besvär. Figur 5. Värmen på vintern och buller största komfortproblemen Komforten upplevs också som betydligt sämre i miljonprogrammets hus än i hus byggda åren 1998-2003. Främst gäller det värmekomforten på vintern och ljudförhållanden. Se figur 6-10, som också kan användas som referensvärden för de byggherrar som vill använda enkät om innemiljö före och efter renovering. 7
Upplevd komfort år 2005 i Stockholms flerbostadshus, byggda 1961-75 (3H-studien) Upplevd komfort år 2005 i nya flerbostadshus, byggda 1998-2003 i Stockholm (3H-studien) Luftkvalitet 53 32 15 Luftkvalitet 82 14 3 Värmekomfort vinter 47 20 33 Värmekomfort vinter 70 16 14 Värmekomfort sommar 59 29 12 Värmekomfort sommar 68 20 12 Ljudförhållanden 45 31 26 Ljudförhållanden 77 16 7 Ljusförhållanden 82 18 Ljusförhållanden 89 11 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bra Acceptabelt Dåligt Bra Acceptabelt Dåligt Figur 6. Procentandelen personer boende i flerbostadshus i Stockholm byggda 1961-1975, som vid enkät 2005 avgav att de ansåg att luftkvaliteten i stort, värmekomforten, ljud- och ljusförhållandena var bra, acceptabla respektive dåliga. Figur 7. Procentandelen personer boende i flerbostadshus i Stockholm byggda åren 1998-2003, som vid enkät 2005 avgav att de ansåg att luftkvaliteten i stort, värmekomforten, ljud- och ljusförhållandena var bra, acceptabla respektive dåliga. Andel (%) boende som år 2005 besväras av dålig värmekomfort i Stockholms flerbostadshus (3H-studien) Andel (%) boende som år 2005 ofta (varje vecka) besväras av olika ljud (3H-studien) Kalla golv Kalla väggar rag i vardagsrum r varmt i vardagsrum sommar ör kallt i vardagsrum vinter Ljud från kranar, element Ljud från ventilationen Ljud från grannar Ljud utifrån 0 10 20 30 40 50 60 0 10 20 30 40 50 60 Hus byggda 1961-75 Hus byggda 1998-2003 Hus byggda 1961-75 Hus byggda 1998-2003 Figur 8. Det framgår av diagrammet att den andel boende som rapporterar kalla väggar, kalla golv och drag är betydligt vanligare i hus byggda 1961-1975 än i hus byggda 1998-2003. Figur 9. Även störningar av ljud utifrån, ljud från grannar och ljud från installationer är vanligare i miljonprogrammets hus än i hus byggda 1998-2003. Gränsvärdet för radon skärps Enligt ett beslut i riksdagen våren 2002, grundat på regeringens proposition 2001/2002 En god inomhusmiljö, ska radonhalten i alla skolor och förskolor vara lägre än 200 Bq/m3 senast år 2010 och i bostäder senast år 2020. 8
Radonhaltig blå lättbetong användes som stom- och fasadmaterial under perioden 1929-1975, d v s den för renovering nu aktuella bebyggelsen innehåller inte sällan blåbetong. De riktigt höga radonhalterna i bostadshus är dock oftast att hänföra till markradon som letar sig in i byggnader med undertryck via otätheter. I samband med energideklarationerna ska även resultat från radonmätning redovisas och i samband med renovering finns goda möjligheter att åtgärda för höga radonhalter. ELINSTALLATIONER Även elinstallationerna har åldrats. Dimensionering och tekniskt utförande är inte längre funktionell. Lägenheterna har endast 1-fasinstallation vilket begränsar användning av tvättmaskiner. Installationerna är inte skyddsjordade och försedda med jordfelsbrytare. Ibland saknas även individuell mätning av förbrukningen. Elledningarnas isolering är gjord av material som brutits ner och lätt faller sönder. Det utgör en uppenbar brandrisk. Hur kommer behovet av el- och telemedia att se ut om 20 år? Vid en 40-årsrenovering kan det vara viktigt att försöka göra en bedömning av om det behövs utrymme för ny kanalisation, t ex tomrör, om man gör nya elinstallationer. Marginalkostnaden för detta är förmodligen mycket låg. ENERGIEFFEKTIVISERING En av de viktigaste frågorna överhuvudtaget är hur vi ska kunna förhindra dramatiska förändringar av jordens klimat. Ban Ki-Moon, FNs generalsekreterare, hävdade nyligen att jorden står inför en katastrof ett påstående som är svårt att negligera. För Sveriges del har bygg- och fastighetssektorn ett stort ansvar för detta. 40 procent av energianvändningen i Sverige sker i produktion och drift av byggnader. Samtidigt som renoveringsarbetet nu tar fart i större skala kommer alla flerbostadshus att energideklareras. Det innebär att alla fastighetsägare snart kommer att ha tillgång till kvalificerade förslag till energieffektiviserande åtgärder. I Sverige har vi som nationella mål bestämt att vi ska minska vår energianvändning med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 i förhållande till energianvändningen år 1995. Om renoveringscykeln är 40 år betyder det att det är för sent att vänta med energiåtgärder till nästa gång. Det är viktigt att överväga om det finns energibesparande åtgärder som är lämpliga att göra samtidigt, eller som är svåra att göra efter den övriga renoveringen. 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 Energimärkt fönster Tillverkare Produktbeteckning Mest energieffektivt A B C D E F G Minst energieffektivt Bäst fönster AB TRFF07 U-värde, W/m 2 K 0,9 Dagsljustransmittans, procent 62 Solenergitransmittans, procent 37 www.energifonster.nu Figur 10. Energimärkning av fönster. Till vänster syns de U-världen (W/m, K) som ligger till grund för klassningen. Ju lägre U-värde, desto mindre värme släpper fönstret igenom, dvs A-klass är bäst. A 9
Att tänka på RENOVERING INTE REPARATION Rörinstallationer och tätskikt i våtrum är de dyraste funktionerna att renovera och samtidigt de funktioner som får de allvarligaste konsekvenserna om man misslyckas. Våtrummens kvalitet och risken för vattenskador är beroende av att dessa åtgärder är sam ordnade och utförs samtidigt. När det inte längre är meningsfullt att reparera - planera för en samtidig renovering av rör och tätskikt. Den största risken att smittas av legionella är hemma i duschen. Alla nyrenoverade byggnader ska vara legionellasäkra med installationer utförda enligt de senaste rönen. Elinstallationerna är otidsenliga, har dålig personsäkerhet och kan vara brandfarliga. Gamla ledningar kan också innehålla bly vara blymantlade. Den stora kostnaden vid renovering är byte av rör och tätskikt. Andra åtgärder påverkar ofta den långsiktiga ekonomin mycket lite. PLANERING Gör en långsiktig strategi för stam- och våtrumsrenovering, energieffektivisering mm. De flesta av de åtgärder som berörs här innebär avsevärda störningar för de boende när renoveringsarbetet pågår. En renoveringsstrategi kan också innefatta planering för att minska störningarna för de boende, t ex genom antalet renoveringstillfällen. Gör noggranna inventeringar. Alla hus är inte lika inte ens i samma bostadsområde. Kontrollera tekniska lösningar, fuktskador, inneklimat, energistatus och farliga ämnen. Besök alla lägenheter gärna tillsammans med dem som ska utföra renoveringsarbetet. Nära dialog i tidigt skede med de boende lönar sig alltid. Tillgänglighetsfrågorna kan hanteras, men måste vara med tidigt i planeringen. En dialog med kommunen om en övergripande planering av dessa frågor är bra. Gör kravspecifikationer för de särskilda egenskaper byggnaden ska ha efter renovering, när det gäller innemiljön, energianvändningen och andra kvalitetskrav. Beskriv dem i termer som går att följa upp efter renoveringen. INNEMILJÖ Under 1960- och 70-talen infördes en mängd nya plastmaterial i våra hem. Dessa avgav en okontrollerad dos av föroreningar till inomhusluften. Samtidigt saknades kunskap om hur energisparåtgärder, som tog fart efter oljekrisen 1973, kunde påverka luftkvaliteten inomhus. Det hände också att luftflödena sänktes för att spara värmeenergi i bostäder, med försämrad luftkvalitet och förhöjda radonhalter som följd. Nya lösningar med mer isolering och större täthet i klimatskärmen ledde till en annan fuktbalans, som man inte alltid hade kontroll över. Fuktproblemen ökade och de sjuka husen blev ett begrepp i mitten av 1970-talet. Det är byggnader där de som vistas i dem har en överfrekvens av symptom som ögonirritation, täppt, rinnande näsa, hosta, halsirritation mm och som de sammankopplar med vistelse i byggnaden. I dag är kunskaperna om sambanden mellan energieffektivisering och innemiljö betydligt bättre och det är viktigt att ta ställning till innemiljöfrågor och precisera målnivåer i samband med renovering och ombyggnad. Det gäller att ställa krav på fuktsäkring, lågemitterande byggmaterial i ytskikt, tillräckliga luftflöden, högsta tillåtna radongashalt, temperaturer, ljud, ljus och elmiljö i samband med upphandling av åtgärder för energieffektivseirng. Med mer välisolerade och lufttäta hus blir värmekomforten mycket bättre. Det är luftkvaliteten man måste vara extra observant på i samband med energieffektiviseringsåtgärder. Enkät om innemiljö ett bra hjälpmedel Att genomföra en nöjd kund -enkät i samband med renovering är ganska vanligt. Här kan det vara bra att även ta med frågor om upplevd innemiljö och hälsa före och efter renovering. Om enkätresultaten sammanställs före garantibesiktningen kan de dessutom vara till god hjälp att hitta sådant som eventuellt återstår för entreprenören att justera. 10
De diagram som angavs för hus byggda 1961-1975 under avsnittet Sverige behöver renoveras kan användas som referensvärden vid enkätundersökningen. De är gjorda med utgångspunkt från Stockholmsenkäten Några frågor om ditt inomhusklimat (Stockholms stads Utrednings- och Statistikkontor). Även för Örebroenkäten (Arbets- och miljömedicin, Örebro Universitetssjukhus) finns referensvärden. Det bör finnas minst 12 hushåll i huset för att enkäten ska kunna ge statistiskt säkerställda resultat. I UFOS-rapporten Att skapa sunda hus (Sveriges kommuner och landsting) finns råd för genomförande av innemiljöenkäter. Källkontroll Identifiera fukt- och vattenskador Var noga med att identifiera eventuella fukt- och vattenskador. Enkäten kan ge svar på om mögellukt eller andra obehagliga lukter är ett utbrett problem i husets lägenheter. Källkontroll Radon I samband med energideklarationerna ska även resultat från radonmätning redovisas. Detta kan utgöra viktig information inför en renovering. Är halterna höga kan hänsyn behöva tas både vad gäller val av ventilationssystem och metod att täta rörgenomföringar, sprickor i betongplattor mot mark m m i samband med renovering. Källkontroll Byggvaror Var noga med att kontrollera att nya byggmaterial som appliceras på ytskikt inte har starka lukter och att ämnen som klassas som miljö- eller hälsofarliga minimeras i de byggvaror som handlas upp. För denna senare miljögranskning finns idag ett antal olika hjälpmedel på marknaden. Ventilation Kontrollera att det finns till och frånluft i badrum och kök. Överluftsdon mellan badrumsdörr och tröskel är en bra och enkel lösning som går att ordna vid renovering. Frånluftsdonen ska gärna sitta så att luften inte kortsluts, utan ventilerar hela utrymmet, särskilt de ytor där fuktbelastningen är som störst. Se över OVK-resultaten. Dessa ska också redovisas i energideklarationerna. Är det lämpligt att samtidigt med renoveringen förbättra ventilationssystemets funktion och energiprestanda? Var noga med val av värmeåtervinningssystem på frånluften. Inför inga lösningar som kan medföra luktöverföring mellan lägenheter. INVENTERING AV FARLIGA ÄMNEN En inventering av farliga material är bra att utföra före renoveringen. Både asbest och PCB-sanering är kringgärdat av lagstiftning och ska utföras av fackmän. Bly Blymantlade elkablar och blyskarvade avloppsrör av gjutjärn fanns i stor omfattning till och med 1970-talet. Rör av PVC (polyvinylklorid) med blyföreningar som stabilisatorer har också varit vanliga. PCB PCB (polyklorerade bifenyler) kan finnas i elastiska fogar i fasad, runt dörrar, i dilatationsfogar, i kondensatorer i elektrisk utrustning, oljebrännare, cirkulationspumpar, tvättmaskiner, köksfläktar, lysrörsarmaturer från mitten av 1950-talet till 1972. Asbest Asbest förbjöds 1976 på grund av cancerriskerna med fibrerna. I flerbostadshus kan asbest hittas t ex som brandisolering, skruvplugg, i kakelfog- och i fix och i ventilationskanaler. Se mer i boken Farliga material i hus (formas.ldi@liber.se) DRIFTFRÅGOR Uppdatering av relationsritningar och driftinstruktioner samt utbildning av driftspersonalen på de nya tekniksystemen bör alltid ingå i renoveringsprojektet. Detta är en liten kostnad och ger stor utdelning, både i minskad energianvädning och lägre kostnader. 11
Potential för energieffektivisering Av intervjuerna i denna skrift framgår att olika företag har olika strategier när det gäller energieffektivisering. En del passar på att göra mycket i samband med stambyten, andra gör ingenting. Det finns också de som anser att just stambytet inte är rätt tillfälle att göra så många energieffektiviseringsåtgärder. Exempelvis innebär byte till fönster med bättre U- värde att ändringsarbete måste genomföras i alla rum samtidigt, vilket försvårar kvarboende och förskjuter tiden för när arbetena kan avslutas. En väl genomtänkt och långsiktig effektiviseringsplan, grundad på inventering av olika byggnadstyper i beståndet och samordnad med både underhållsplan och kök- och badrumsrenoveringar verkar vara det som de flesta tycker är att förorda som professionell fastighetsägare. MYCKET ENERGI BARA VÄNTAR PÅ ATT BLI SPARAD! För att nå miljömålen måste den årliga energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn ha minskat med 30 TWh till år 2020 och med 75 TWh till 2050. Besparingen till år 2020 motsvarar lika mycket energi som 60 000 normalstora flerfamiljshus drar! För att klara målen krävs att vi tar ett gemensamt och rejält tag och utnyttjar den stora besparingspotentialen som finns. Faktum är att hus byggda 1950-1975 är speciellt gynnsamma för energibesparing. De är många, de är energitekniskt lika, energisparpotentialen är stor och med tanke på deras ålder är det dags för en genomgripande upprustning. ENERGISTATUS PÅ SVERIGES VANLIGASTE FLERBOSTADSHUS Husen under byggperioderna 1950 och 1960-75 är snarlika ur energisynpunkt eftersom de i stort följde minikraven i då gällande byggregler. Denna realitet i kombination med husens likhet i byggnads- och installationsteknik bör vi kunna utnyttja som en fördel för att snabbt och kostnadseffektivt påverka energianvändningen för hela byggsektorn. Liksom när husen byggdes ska projekterings- och ombyggnadsmetoder kunna rationaliseras och långa serier utnyttjas för att få fram billiga reservdelar till husen. Sveriges vanligaste flerbostadshus är byggt någon gång mellan 1965-1975 som ett lamellhus och det har 3-6 våningar. Stommen är av betong och ytterväggar är antingen förtillverkade lätta utfackningsväggar klädda med fasadtegel eller av sandwichelement av betong. Vi kan räkna med att det finns ca 650 000 omoderniserade lägenheter i precis den här hustypen. D v s hus som inte fått nya stammar, nytt ytskikt i badrum och vars energistatus inte har förbättrats. I princip har de följande energiegenskaper: Figur 11. Det vanligaste huset. 12
Ytterväggarna har ungefär 10 cm:s isolering i ytterväggarna och i taken ca 15 cm, jämfört med dagens ca 20 cm respektive 40 cm. Balkongerna utgör stora köldbryggor liksom bjälklag och bärande väggar. De senare sticker ut i ytterväggen med endast ett tunt isolerskikt bakom fasadens ytbeklädnad. Fönstrens U-värde är ca 3.0 vilket kan jämföras med nuvarande nybyggnadsstandard på runt 1.2 W/m 2,K. Ofta är klimatskalet inte lufttätt. Figur 12. Självdragssystem är förhärskande i husen byggda fram till 1961, därefter är frånluftssystem vanligast, se figuren nedan. Återvinning av värmen i ventilationsluften var mycket ovanligt fram till 1975. Eventuella frånluftsfläktar har ofta dålig verkningsgrad och drar därmed onödigt mycket el. Rumstemperaturen har med tiden blivit ojämn i husen och de som bor närmast undercentralen eller cirkulationspumpen måste vädra bort överskottsvärme. Varmvattenanvändningen är hög Ofta distribueras värmen från en gemensam central till respektive hus i dåligt isolerade markförlagda ledningar. Lägenhetsmätare för el saknas så brukaren saknar ekonomiskt incitament att spara hushållsel. Till det typiska huset köps ca 220 kwh/atemp som fördelas på följande poster: 125 kwh/a temp Radiatorvärme 40 kwh/a temp Varmvatten 20 kwh/a temp Fastighetsel 35 kwh/a temp Hushållsel Figur 13. % 100 80 60 40 20 kwh/atemp 250 200 150 100 50 0 1941-60 61-75 76-89 0 Självdrag Frånluft Till- och frånluft Varmvatten Fastighetsel Hushållsel Radiatorvärme Figur 14. Andel hus med olika ventilationsprinciper under Figur 15. Behov av köpt energi med fördelning på olika poster olika byggperioder. i Sveriges vanligaste flerfamiljshus. 13
HELHETSGREPP KRÄVS FÖR ATT MINSKA ENERGIANVÄNDNINGEN OCH ÅTGÄRDERNA MÅSTE KOMMA I RÄTT ORDNING! Sveriges i särklass vanligaste flerbostadshus har nu nått den ålder då det är dags för en omfattande byggnadsoch installationstekniska renovering. Som fastighetsförvaltare har man då också ett unikt tillfälle att samtidigt förbättra husets energitekniska status. För att komma ner rejält i energianvändningen räcker det inte med någon enstaka liten energiåtgärd. Det är lika bra att ta ett helhetsgrepp och planera för hela åtgärdspaket istället när det ändå är dags för underhåll. Vi har ju också möjlighet att utnyttja varandras erfarenheter eftersom husen är så vanliga! För att hitta det optimala paketet av energisparåtgärder ska undersökningarna göras i rätt ordning: 1. Grundläggande vid energieffektivisering är att först åtgärda klimatskalet. Ett dåligt isolerat och otätt klimatskal ökar storleken på värmesystemet. Det gör också att temperaturen på ytterväggarnas insida blir låg och måste kompenseras med högre inomhustemperatur. Figur 16. 2. Nästa steg är att undersöka åtgärder i ventilationssystemet. Luftväxling kräver mycket uppvärmningsenergi och eventuella fläktar kan dra onödigt mycket el. Minskad energianvändning får aldrig ske på bekostnad av luftväxlingen som är A och O för att både brukarna och huset ska må bra. 3. Åtgärderna i klimatskalet och ventilationssystemet kan ha minskat värmebehovet rejält så nu är det dags att anpassa värmesystemet till de nya värmebehoven i varje rum. Dessutom ska värmen snabbt kunna regleras efter det aktuella behovet. 4. Åtgärder för att minska energianvändningen för varmvattensystemet kan egentligen genomföras oberoende av punkterna 1 till 3 men de brukar bli naturliga att utreda tillsammans med åtgärder i värmesystemet. I det följande redovisas konsekvenser av några energibesparande åtgärder under varje punkt. Naturligtvis finns det många fler åtgärder som inte tas upp just här. STEG 1: ENERGIFÖRBÄTTRING I KLIMATSKALET För att värmeanvändningen ska minskas så ska man börja med att minska energiförlusterna genom klimatskalet. Enkla åtgärder som egentligen ska ingå i underhållsplanen är att täta och dreva men ska energianvändningen reduceras rejält måste mer kostnadskrävande åtgärder övervägas. I det typiska huset från den aktuella perioden är det nästan alltid lönt att öka på den isolering på 15 cm som finns i takbjälklaget där det är möjligt. Många av husen har låglutande tak där det är svårt att få plats med isolering utan ny och rest takstol. I många fall kan det vara lönsamt att göra nytt lutande och välisolerat tak med utvändiga stuprör och samtidigt kunna inrymma ett antal nya lägenheter. Ytterväggarnas ursprungliga ca 10 cm isolering är tyvärr så kostsamt att öka på att det inte är lönt om det inte är dags att byta fasadskikt av underhållsskäl. I en del fall hindrar dessutom bevarandeintressen utvändig tilläggsisolering att fasaden. Vanliga tvåglasfönster från 1960-talet har ett U-värde på runt 3.0 W/m 2,K. Om karm och båge fortfarande är i bra skick kan fönstrets U-värde förbättras till ca 1.0 genom att en av rutorna byts ut mot en 2-glas isolerruta med lågemissionsskikt och där mellanrummet är fyllt med ädelgas. Om skicket är så dåligt att fönstret måste bytas ut helt och hållet så går det numera att få tag på fönster med U-värden ner mot 0.7 W/m 2,K. 14