Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1



Relevanta dokument
Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

Nämnden Svenska rum Sida 1 / 45

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

MEDDELANDE 19/ (5)

Helsingfors stad Protokoll 1/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Esbo stad Protokoll 95. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum Gun Oker-Blom

Esbo stad Protokoll 15. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Esbo stad Protokoll 22. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Språket inom allmän förvaltning

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

Info om övergången till sjuan. Läsåret Från sjuan till nian

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Läsåret Från sjuan till nian. Info om övergången till sjuan

NYKARLEBY STAD INSTRUKTION FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

VALAS Luonnos Svenska

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Språket inom social- och hälsovård

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Språkliga rättigheter

Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2011

Rapport!om!den!svenskspråkiga!yrkesutbildningen! med!förslag!till!förändringar!

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Språkstadga för Pedersöre kommun

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Esbo stad Protokoll 115. Fullmäktige Sida 1 / 1

Helsingfors stad Protokoll 1/ (6) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Skolstadga. Godkänd av stadsfullmäktige , 125

Esbo stad Protokoll 122. Fullmäktige Sida 1 / 1

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

Krashens monitormodell

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen 2010.

Esbo stad Protokoll 151. Fullmäktige Sida 1 / 1

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Val av nya studerande

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Esbo stad Protokoll 90. Fullmäktige Sida 1 / 1

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Remiss om Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Helsingfors stad Protokoll 7/2015 Utbildningsnämndens svenska sektion

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Yttrande över betänkandet Nästa steg?- Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr: Ku2017/01534/DISK

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Svenskspråkig integrering av invandrare

Stopp för kommunalt finansierad modersmålsundervisning i förskolan

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

ANSÖKNINGMEDDELANDE / FÖRSÖK SOM GÄLLER DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN /FÖRLÄNGNING AV ANSÖKNINGSTIDEN

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Esbo stad Protokoll 21. Fullmäktige Sida 1 / Beviljande av stadens proprieborgen för Kiinteistö Oy Opinmäen Kampus lån

Esbo stad Protokoll 165. Fullmäktige Sida 1 / 1

SPRÅKPROGRAM

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 103. Fullmäktige Sida 1 / 1

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Förslag till reviderad läroplan för förskolan

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

För att bli behörig i ett ämne krävs att sökanden har utbildning i ämnet.

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Transkript:

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo Salonen, tel. 050 354 6840 Marika Lostedt, tel. 09 816 52345 fornamn.efternamn@esbo.fi Beslutsförslag Bildningsdirektör Sampo Suihko Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade 24.2.2014 in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/1998 10 stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk.

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 2 / 2 Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Syftet med motionen är även att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Detta kunde vara möjligt genom att i samband med skolrenoveringar sammanslå två administrativt separata skolor i samma lokaler. I en sådan situation skulle skolornas administration fortsättningsvis vara separata, i enlighet med lagen om grundläggande utbildning 10, men i praktiken kunde skolorna slå samman undervisningsgrupper flexibelt och på det sättet nå målet att ge eleverna möjlighet att balanserat utveckla båda nationalspråken, bekanta sig med den nordiska kulturen och samfundet, utan att äventyra elevernas inlärning. För närvarande är sammanslagningar av den här typen möjliga att överväga i samband med renoveringen av Leppävaaran koulukeskus på så sätt att man i planeringen av det nya skolcentret beaktar Boställsskolans utrymmesbehov och flyttar även Boställsskolan till de nya lokalerna. På detta sätt kunde man också avstå från Boställsskolans nuvarande fastighet. Behandling Ekonomi- och förvaltningsdirektör Pirjo Mutanen var föredragande, då bildningsdirektör Sampo Suihko var förhindrad att delta. Föredraganden drog tillbaka de två sista styckena i beslutsförslaget, som gäller möjligheten att i samband med skolrenoveringar slå ihop en finsk och svensk skola i samma lokaler för att skapa en nordisk skola. Ordföranden understödd av Kivilaakso-Wellmann gjorde följande tilläggsförslag: Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 3 / 3 språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga. Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska,

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 4 / 4 finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas. Eftersom ingen motsatte sig det, konstaterade ordföranden att nämnden enhälligt godkänt förslaget. Beslut Nämnden Svenska rum Nämnden Svenska rum ger följande svar på fullmäktigemotion lämnad av ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter: Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade 24.2.2014 in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. I motionen hänvisar man bl.a. till så kallade privata skolor i Helsingfors, som ordnar undervisning som ersätter den grundläggande utbildningen. I motionen framförs dock grundandet av en kommunal skola som undantagsvis skulle ha två undervisningsspråk. I motsats till de skolor som man i motionen hänvisar till, skulle denna skola juridiskt vara en vanlig närskola till vilken elevantagningen skulle genomföras genom att tillämpa de antagningskriterier som nämnden (finska utbildnings- och dagvårdsnämnden) godkänt. I lagen om grundläggande utbildning 628/1998 10 stadgas att skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska. Även samiska, romani eller teckenspråk kan vara undervisningsspråk. Man konstaterar även att en del av undervisningen kan ges på ett annat av de ovannämnda språken om detta inte äventyrar elevens möjligheter att följa undervisningen. Följaktligen möjliggör lagstiftningen en finskspråkig grundskola i vilken en del av undervisningen anordnas på svenska, ifall det inte äventyrar elevens möjligheter att följa med undervisningen. Det är dock inte lätt att definiera fördelningen mellan språken i den dagliga undervisningen, eftersom varje elev ska garanteras möjligheten att studera i sin närskola med hjälp av trestegsstödet. I den ifrågavarande skolans läroplan ska separat definieras hur och på vilka grunder svenska språket kan användas i den avsedda omfattningen. Ett mer sannolikt pedagogiskt alternativ skulle vara projektartade kortare studiehelheter, i vilka dessa skulle komma i fråga. I detta fall är det nödvändigt att göra det möjligt att avlägga studiehelheterna även på finska, eftersom det är skolans huvudspråk. Diskussionen om tvåspråkiga skolor har de senaste åren varit livlig, men en entydig definition av vad en tvåspråkig skola är har inte framförts. De svenskspråkiga skolorna i Esbo har redan erfarenhet av tvåspråkiga elever och i undervisningen är det möjligt att stöda tvåspråkigheten (t.ex. genom modersmålsinriktad finskundervisning). För att stöda en balanserad tvåspråkighet behövs dock nya infallsvinklar i fråga om sätten att anordna

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 5 / 5 undervisningen. Olika alternativ till den tvåspråkiga skolan har framförts, t.ex. att en finsk och en svensk skola verkar i samma lokaler, att finsk- och svenskspråkiga elever går i samma skola eller en tvåspråkig skola som i huvudsak är avsedd för finskspråkiga (eller möjligtvis tvåspråkiga) elever. I diskussionen har en oro för att det svenska språket hamnar i skuggan av det finska framförts, t.ex. skulle rastspråket bli finska vilket i längden skulle äventyra det svenska språkets ställning. Det finns dock ett behov av att utveckla en modell för en tvåspråkig skola som balanserat skulle stöda det finska och det svenska språkets utveckling. Inom den finska utbildningen i Esbo ordnas redan nu språkbadsundervisning på tre olika ställen. Språkbadsundervisningen har redan flera likadana målsättningar som de som nämns i fullmäktigemotionen. Nämnden Svenska rum understryker att det finska och det svenska skolnätet även i fortsättningen ska utvecklas och planeras självständigt på språklig grund. Man kan inte skapa en nordisk skola genom att slå ihop svenska och finska skolor i Esbo. En nordisk skola ska verka inom ramen för den finska skolsektorn. Till nordiska skolan ska man ansöka om att bli antagen, den ska inte fungera som en närskola. Den fysiska placeringen av en nordisk skola kan säkert påverka verksamhetsförutsättningarna, men placeringen av skolan bör behandlas separat då det är klart hur verksamheten utformas. Nämnden vill dessutom lyfta fram vissa synpunkter ur innehålls- och verksamhetssynvinkel som kunde styra den fortsatta planeringen av en nordisk skola i Esbo. Den nordiska skolan följer den nationella läroplanen men har en nordisk värdegrund som betonar de nordiska språken och den nordiska kulturen. I den nordiska skolan uppnår eleverna de nationella målen för förskolan och den grundläggande utbildningen och får en gedigen nordisk språkoch kulturkännedom. Den nordiska skolan är en skola vars särskilda uppdrag är att ge utbildning som har en betoning på nordiska språk och nordisk kultur. Skolans undervisningsspråk är finska men undervisning kan också ges på övriga nordiska språk. De nordiska språken och den nordiska kulturen har en central roll både i undervisningens innehåll och som undervisnings- och verksamhetsspråk. En nordisk skola bör ha ett intensivt pedagogiskt samarbete med skolor i övriga Norden, inklusive elev- och lärarutbyte. En sådan skola kunde vara en brobyggare till hela Norden, inte enbart mellan det finska och svenska i Finland. Till skolan kan man anta elever som har en nordisk språkbakgrund eller som är helt finskspråkiga.

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 6 / 6 Elevernas språkbakgrund påverkar skolans språkprogram och -utbud. För finskspråkiga erbjuds undervisning i övriga nordiska språk som främmande språk. För de barn som har nordisk språkbakgrund kan nordiska språk undervisas som modersmål och finska som S2 (andra modersmål). För barn vars språkkunskaper i finska inte är tillräckliga ges finska som andra språk (S2). Undervisningen planeras så att undervisningen på nordiska språk och finska bildar en helhet. Målet är att garantera elevernas modersmålskunskaper samt att ge dem maximala/optimala kunskaper i de nordiska språken. Nämnden Svenska rum anser att man vid behov också kunde utreda möjligheten att få ett statligt specialuppdrag att skapa och upprätthålla en nordisk skola i stil med övriga språkskolor i Finland (t.ex. finsk-ryska, finska- franska och finsk-tyska). Också möjligheten att skapa en nordisk skola som betjänar hela huvudstadsregionen borde utredas. Tilläggsmaterial Redogörelse - Fullmäktigemotion Ledamot Kankkonen och 30 andra ledamöter lämnade 24.2.2014 in en motion om att Esbo i samarbete med de övriga kommunerna i huvudstadsregionen bör utreda huruvida det är möjligt att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet. Undervisningsspråken i skolan skulle vara finska och svenska. Syftet med motionen är att öka växelverkan mellan språkgrupperna. Svaret på fullmäktigemotionen har beretts i samarbete mellan finska utbildningsenheten och enheten Svenska rum. Den finska utbildnings- och dagvårdsnämnden och nämnden Svenska rum tar ställning till likalydande beslutsförslag.

Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 7 / 7