UTVÄRDERING AV INSATSER OCH AKTIVITETER KRING ÖKAT ENTREPRENÖRSKAP INOM VÅRD OCH OMSORG NYA VÅRDVAL



Relevanta dokument
Närsjukvårdsberedningen

Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödrahälsovården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Politiskt ledarskap. Landstingsstyrelsens ordförande Ulf Berg

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Utvärdering av Entreprenörskapshöjande insatser och samverkan inför införandet av mödravården som kundvalsområde inom Hälsoval Skåne

Kommentar Välfärdsutredningen. Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds Universitet

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Överenskommelsen Värmland

Är primärvården för alla?

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Inledning

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Närsjukvårdsberedningen

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning

Innovationssluss 2.0. Resultat av projektet

Region Skåne Näringsliv

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Fritt val i vård och omsorg LOV

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Regionens uppföljning av externa utförare inom primärvården

Näringslivsprogram

Koncernkontoret Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Bland gungor och karuseller. Jan Hjelte

Projekt Nya Växmanland II

Nationell uppföljning i Nyps

Vad gör en plats attraktiv?

Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET.

Utbildningen Förenkla - helt enkelt FÖR KOMMUNER SOM VILL FÖRBÄTTRA SINA FÖRETAGSKONTAKTER

EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

Svar från Skyddsvärnet i Stockholm på remissutkast

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Hälso- och sjukvårdsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE. Policy för Konkurrensprövning i Nykvarns Kommun KS/2019:231 TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Strategi för digital utveckling

Analys av Plattformens funktion

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Vinsten till välfärden Om tillväxt och utveckling av vård och social omsorg utan vinstsyfte

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Regionstyrelsens arbetsutskott

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Svar på regeringsuppdrag

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Yttrande över remiss av motion (2016:13) av Stina Bengtsson (C) om ett starta eget-program för kvinnor i utanförskapsområden

RAPPORT ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

Lokal överenskommelse i Helsingborg

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Information - Nya hälso- och vårdval.

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Rapport Projekt Affärsutveckling

med anledning av skr. 2016/17:79 Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård


Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

RSK Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Fördjupning värderingar

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Transkript:

Avsedd för Region Skåne Dokumenttyp Slutrapport Datum: 5 november 2014 2 [Month, year] UTVÄRDERING AV INSATSER OCH AKTIVITETER KRING ÖKAT ENTREPRENÖRSKAP INOM VÅRD OCH OMSORG NYA VÅRDVAL

Datum den 5 november 2014 Utfört av Matilda Ardenfors, Martin Fröberg och Viktor Jedeskog Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494 40 F +46 (0) 10 615 20 00 www.ramboll.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 1 1. Inledning 4 1.1 Projektet ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval har till syfte att ge medarabetare möjligheter att utvecklas 4 1.2 Utvärderingen innehåller två delar 5 1.3 RMC använde dokumentstudier, intervjuer och enkätundersökning i datainsamlingen 6 1.4 Rapportens disposition 7 2. Införande och genomförande av LOV i Region Skåne 8 2.1 Införandet av LOV en historisk återblick 8 2.2 Ett syfte med införandet av LOV är att öka mångfalden av utförare 8 2.3 Införandet av LOV innebär ett brett samarbete mellan olika funktioner i Region Skåne 9 2.4 Utmaningar vid införandet inkluderar arbetet över blockgränserna avsaknaden av en klar målbild är en fara för både resultat och effektivitetet 10 3. Utvärdering av projektet Ökat Entreprenörskap inom vård och omsorg - Nya vårdval 16 3.1 Bakgrund: Flera projekt för att främja företagande inom vård och omsorg genom ökad kunskap har genomförts både i Region Skåne och nationellt 16 3.2 Enkätundersökningen visar att Projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval är en satsning som tas väl emot av målgruppen 20 3.3 Olika aktörers intryck av projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval 26 4. Slutsatser och Rekommendationer 28 4.1 Genomgång av slutsatser: Utvärderingen visar att huvudsakliga utmaningar återfinns i det interna genomförandet och i politiska prioriteringar 28 4.2 Genomgång av rekommendationerna: Rekommendationerna rör samverkan, målstyrning och ägandeskap 30 Bilagor

FIGURER OCH TABELLER Figur 1: Effektlogik för projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg - nya vårdval nya vårdval... 5 Figur 2: Tidskronologisk översikt införandet av LOV och aktiviteter inom vård och omsorg, Region Skåne (Näringsliv Skånes aktiviteter är gråmarkerade)... 8 Figur 3: Struktur för införandet av LOV i Region Skåne... 10 Figur 4. Projektet Ökat entreprenörskap i vård och omsorg i relation till LOV. 16 Figur 5: Projekt Entrés SWOT-analys... 20 Figur 6. Slutsatser och rekommendationer... 28 Tabell 1. Uppdragets analysram... 6 Tabell 2: Lärande från projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg... 18 Tabell 3: Lärande från projektet Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården... 19 Tabell 3: Respondenter fördelat efter bakgrundsvariablerna kön och utbildningsnivå... 22 Tabell 4: Arbetssituation för deltagare i Region Skånes Inspirationskväll... 22

1 SAMMANFATTNING Ramböll Management Consulting (RMC) fick februari 2014 förtroendet av Region Skånes förvaltning för näringslivsutveckling (Näringsliv Skåne) att utvärdera projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval samt även att göra en översyn av Region Skånes processer för hur Näringsliv Skåne samt hälso- och sjukvårdsavdelningens arbetar med denna fråga. Syftet med utvärderingen är att ge förslag för hur Region Skåne ska arbeta med entreprenörskap inom vård och omsorg framöver. Införande och genomförande LOV i Region Skåne Sammanfattande rubriker Införande av LOV i Region Skåne en historisk tillbakablick Ett syfte med införandet av LOV är att öka mångfalden av utförare Införandet av LOV innebär ett brett samarbete mellan olika funktioner i Region Skåne Utmaningar vid införandet inkluderar arbetet över blockgränserna avsaknaden av en klar målbild är en fara för både resultat och effektivitetet Långsiktigheten i satsningen är sårbar givet brist på blocköverskridande enighet kring frågan Införande av LOV i Region Skåne en historisk tillbakablick Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. Samma år implementerades hälsoval i primärvården. Fram till 2014 hade LOV genomförts inom primärvården och inom bl.a. barnmorskemottagning och barnavårdscentral. I april 2014 öppnades för ansökningar inom ramen för Nya vårdval och detta omfattade fyra nya områden. Ett syfte med införandet av LOV är att öka mångfalden av utförare Det finns förhoppningar om ett utökat företagande inom primärvården, särskilt att fler kvinnor ska starta och driva företag inom sektorn, däremot är inte ett ökat företagande och tillväxt av företag något som LOV grundar sig på. Införandet av LOV innebär ett brett samarbete mellan olika funktioner i Region Skåne Det finns flera olika funktioner inom Region Skåne som arbetar med införandet av nya vårdval i Region Skåne. Dessa funktioner innefattar bl.a. hälso- och sjukvårdsavdelningen, olika stödfunktioner inom Region Skåne samt Näringsliv Skåne. Utmaningar vid införandet inkluderar arbetet över blockgränserna avsaknaden av en klar målbild är en fara för både resultat och effektivitetet

2 Inom ramen för detta uppdrag har intervjuer genomförts med förtroendevalda i Region Skåne, med tjänstemän vid Region Skåne samt med företrädare för det regionala företagsstödet. I intervjuerna har olika utmaningar framkommit, däribland svårigheten att arbeta mellan nämnder och enheter samt att det saknas en klar målbild för arbetet. Andra utmaningar som förts fram i intervjuerna inkluderar bl.a. att det upplevs som en motsättning att främja entreprenörskap bland den egna personalen samt att ackrediteringsvillkoren inte gynnar små aktörer och att det avsaknaden av långsiktighet. Utvärdering av projektet Ökat Entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval Sammanfattande rubriker Bakgrund: Flera projekt för att främja företagande inom vård och omsorg genom ökad kunskap har genomförts både i Region Skåne och nationellt Enkätundersökningen visar att Projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval är en satsning som tas väl emot av målgruppen Olika aktörers intryck av projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval Bakgrund: Flera projekt för att främja företagande inom vård och omsorg genom ökad kunskap har genomförts både i Region Skåne och nationellt Sedan år 2008 har tre projekt genomförts av Region Skåne som har haft till syfte att främja entreprenörskap inom vård och omsorg. Det första projektet, Ökad kunskap inom vård och omsorg i Skåne, var ett projekt som finansierades av Tillväxtverket åren 2008 2010. I projektet deltog 14 av Skånes 33 kommuner samt olika offentligfinansierade aktörer som t.ex. Almi Skåne och Coompanion. Syftet med projektet var att öka mångfalden inom offentligt finansierad vård och omsorg, förbättra kunskapen hos politiker, tjänstemän och rådgivare inom LOV samt att få fler entreprenörer inom vård och omsorg i Skåne. I och med att Region Skåne år 2009 implementerade Hälsoval inom primärvården startade år 2010 genomfördes projekt Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården. Målet projektet var att höja kunskapen och kompetensen för presumtiva entreprenörer som vill driva offentlig finansierad mödrahälsovård i privat regi för att på sikt få bättre förutsättningar att långsiktigt driva eget företag. Enkätundersökningen visar att Projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval är en satsning som tas väl emot av målgruppen I samband med införandet av nya vårdval 2014 genomförde Näringsliv Skåne projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval under första halvåret 2014. De aktiviteter som genomfördes för presumtiva entreprenörer inkluderar s.k. inspirationskvällar samt entreprenörskolan. Inspirationskvällarna hade till syfte att öka intresset för möjligheten att driva företag inom vård och omsorg och entreprenörskolan var en kurs som innebar en fördjupning av

3 de områden som togs upp under inspirationskvällen. Därtill genomfördes också informationsinsatser för att höja kunskapen hos olika aktörer inom det offentligfinansierade företagsstödet. Den enkätundersökning som genomfördes inom ramen för detta uppdrag visar på att de presumtiva entreprenörerna uppskattar de aktiviteter som genomfördes inom ramen för projektet och att det är viktigt att den här typen av aktiviteter genomförs. Av de 83 personer som besvarade enkäten så hade åtta personer startat företag. En förklaring till detta låga tal är att uppföljningen genomfördes så nära inpå aktiviteterna. Slutsatser och rekommendationer Sammanfattande rubriker Utvärderingen visar att huvudsakliga utmaningar återfinns i det interna genomförandet och i politiska prioriteringar Rekommendationerna rör samverkan, målstyrning och ägandeskap Utvärderingen visar att huvudsakliga utmaningar återfinns i det interna genomförandet och i politiska prioriteringar Centrala slutsatser för utvärderingen är att tjänstemän och förtroendevalda ser en utmaning i långsiktigheten. Detta baseras på det vid tiden för datainsamlingen förestående valet i Region Skåne och att politiken upplevs som kortsiktig. En annan slutsats är att det saknas en tydlig målstyrning för införandet av LOV och att samverkan mellan Region Skånes olika enheter har varit otillräcklig. Vidare saknas det i dagsläget verktyg för att fånga upp ett lärande vid införandet av LOV och det finns en bristande kunskap i regionen kring målgruppens (d.v.s. de presumtiva entreprenörernas) utmaningar. Rekommendationerna rör samverkan, målstyrning och ägandeskap I utvärderingen framkom att arbetet med LOV präglas av otydliga målsättningar. Det finns uttalade ambitioner med LOV, men målen är inte satta på ett sätt som gör det möjligt att enkelt följa upp eller styra arbetet inom Region Skåne. Rekommendationen är därför att Region Skåne framgent ska arbeta med ett antal målsättningar som uppfyller SMART-kriterierna. En ytterligare rekommendation är att Region Skåne ska förbättra samarbetet mellan enheter och nämnder i genom t.ex. gemensamma mötesplatser. En annan framtida aktivitet som Region Skåne behöver genomföra är en utvärdering av vilka resultat införandet av LOV har på de på t.ex. ökad mångfald. Region Skåne bör även se över vilken aktör roll organisationen ska spela för att främja entreprenörskap inom vård och omsorg i framtiden.

4 1. INLEDNING 1.1 Projektet ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval har till syfte att ge medarabetare möjligheter att utvecklas Sedan snart sex år tillbaka bedriver Avdelningen för Regional Utveckling, Område Näringsliv Skåne (Näringsliv Skåne) aktiviteter för att främja entreprenörskap och mångfald inom vård och omsorg. I juni 2013 beslutades fyra nya vårdval 1 i regionfullmäktige. Enligt Regionala Tillväxtunderlag beslutsunderlag (2013-08-26 75-88 ) ska införandet av nya vårdval bidra till: i) Att öka mångfalden av utförare, ii) att utförare och entreprenörer ska bidra till att möjliggöra och bidra till ökad profilering och specialisering iii) i) och ii) tillsammans ska skapa en ökad valfrihet för medborgaren. Med anledning av detta initierades projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval under hösten 2013. Bakgrunden till projektet är att potentiella entreprenörer inom vårdoch omsorgssektorn ofta har en gedigen kunskap och lång erfarenhet inom sitt yrke men att de ofta har mindre kunskaper i företagande och entreprenörskap. Projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval har som syfte att stödja de aktörer som vill starta en verksamhet inom ramen för det fria vårdvalet i frågor som är relaterade till hur det är att driva en egen verksamhet. Detta görs genom tre olika typer av aktiviter: 1. Inspirationskväll för presumtiva entreprenörer: Inspirationskvällarnas syfte är att öka intresse för möjligheten att driva företag inom vård och omsorg. Upplägget är att kombinera information och inspiration utifrån målgruppens villkor. Kvällarna ska inspirera personer inom vård och omsorg att skaffa sig ytterligare kunskaper om hur det är att starta och driva ett eget företag. 2. Entreprenörskola för offentlig service i privat företagande: En utbildning som drivs tillsammans med Almi Skåne. Kursen är en fördjupning av de ämnen som tas upp på inspirationskvällen. Målet är att de deltagare som genomgått Entreprenörskolan ska få svar på sina frågor kring företagande, sin affärsidé och sitt upplägg. 3. Parallellt med de två aktiviteterna som vänder sig mot personal inom vård och omsorg drivs även informationsinsatser för att utbilda olika aktörer inom det offentligfinansierade företagsstödet om hur det är att driva företag inom vård och omsorg. Detta görs i syfte att förbättra dessa aktörers förutsättningar att ge en god service till presumtiva entreprenörer. För att visualisera hur olika aktiviteter i projektet förväntas bidra till att skapa olika utfall, resultat och effekter har RMC tillsammans med Näringsliv Skåne tagit fram en så kallad Effektlogik. Effektlogikens orsakssamband löper från vänster till höger, där t.ex. aktiviteter inom 1 Hudsjukvård, ögonsjukvård, psykoterapi och Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk (LARO)

5 marknadsföring ska ge utfallet att nå ut till målgruppen. Resultatet på kort sikt blir då att fler personer känner till att det finns stöd att tillgå. Resultat på lång sikt blir ökat och mer hållbart företagande. De effekter som projektet avser uppnå är stärkt näringsliv i Skåne, större mångfald (och ökad valfrihet) inom hälso- och sjukvården, ökad tillgänglighet och en mer jämlik hälso- och sjukvård. Dessa effekter förväntas generera en mer effektiv hälso- och sjukvård. Figur 1: Effektlogik för projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg - nya vårdval nya vårdval Aktivteter Utfall Resultat kort sikt Resultat lång sikt Effekter Marknadsföring Nå ut till målgruppen Fler personer känner till att stöd finns att tillgå Stärkt näringsliv i Skåne Inspirationskväll Entreprenörskola Antal deltagare I aktiviteterna Ökad kunskap om möjligheter och utmaningar med entreprenörskap Ökat företagande Mer hållbart företagande Större mångfald (och ökad valfrihet) inom hälso och sjukvården Ökad tillgänglighet Mer jämlik vård Information till offentligt företagsstöd Ta del av information Ökad kompetens och därmed bättre rådgvining Mer effektiv hälsooch sjukvård 1.2 Utvärderingen innehåller två delar RMC fick februari 2014 förtroendet Näringsliv Skåne att utvärdera projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval samt även att göra en översyn av Region Skånes processer för hur Näringsliv Skåne respektive hälso- och sjukvårdsavdelningen har arbetat med denna fråga. Syftet med utvärderingen är att ge förslag för hur Region Skåne ska arbeta med detta framöver. Inledningsvis arbetade uppdragsgivaren, under RMCs processledning, fram en effektlogik för satsningen. Resultatet av det arbetet var en effektlogik (som presenteras i figuren ovan). I denna uppstartsfas tog RMC i nära samarbete med uppdragsgivaren även fram en s.k. analysram för att fånga de mest relevanta frågeställningarna. Nedan återfinns en sammanfattning av analysramen (analysramen i sin helhet återfinns i denna rapports bilaga). En analysram används för att fånga upp viktiga frågeställningar kopplat till de områden som utvärderingen fokuserar på. Som framgår av analysramen omfattar denna utvärdering en analys av det interna genomförandet, en analys av målgruppernas behov samt rekommendationer framöver. Med projektets målgrupper avses dels de personer som är presumtiva grundare av enheter som kan bedriva vård i framtiden samt även det offentliga företagsstödet.

6 Tabell 1. Uppdragets analysram Analysmoment Delar Problem: Varför Region Skåne arbetar med entreprenörskap inom vård och omsorg (fördelar och nackdelar) Internt genomförande på Region Skåne Mål: Hur väl målet med projektet stämmer överens med Regionen Skånes målsättningar inom vård och omsorg Aktiviteter: Hur samt vilka aktiviteter som ska genomföras av Region Skåne (ändamålsenliga och effektiva) Resultat: Vilka resultat förväntar sig olika befattningar på Region Skåne i samband med införandet av nya vårdval år 2014 Effekt: Hur långsiktiga effekter kan säkerställas Genomförandet av Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval Rekommendationer Behov: Motsvarar aktiviteterna målgruppens behov Resultat: Har aktiviteterna bidragit en utveckling av målgruppens kompetens? Stöd: Hur aktiviteterna bidragit till att utveckla strukturer för att stödja målgruppen Framtida aktörer, utformning/organisation, arbetssätt 1.3 RMC använde dokumentstudier, intervjuer och enkätundersökning i datainsamlingen Datainsamlingen är en blandning av olika metoder, däribland intervjuer och dokumentstudier. I maj genomförde RMC ett analysmöte tillsammans med uppdragsgivaren. Vid analysmötet redogjorde RMC för de resultat som framkommit i intervjuerna och tillsammans med uppdragsgivaren diskuterades vad dessa resultat innebär för det framtida arbetet vid införandet av LOV i Region Skåne. De olika datakällorna presenteras kortfattat nedan. Dokumentstudierna omfattar utvärderingsrapporter, beslutsförslag och protokoll RMC har tagit del av den dokumentation som beskriver de aktiviteter som Näringsliv Skåne genomfört i relation till införandet av valfrihet i vård och omsorg (LOV) från januari 2009 till april 2014. De dokument som ingått i studierna omfattar bl.a. en följeforskningsrapport (Wigren 2010), olika informationsdokument om de utbildningsinsatser som genomförs samt olika uppföljningsdokument. En källförteckning återfinns i denna rapports bilaga. RMC har genomfört 18 intervjuer med förtroendevalda, tjänstemän och företagsstödjande aktörer Inom ramen för uppdraget har RMC genomfört 18 intervjuer med förtroendevala, tjänstemän och personer som arbetar för företagsstödjande aktörer. RMC har använt sig av semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att en intervjuguide har använts för att säkerställa att viktiga

7 frågeställningar behandlas under intervjun, samtidigt som intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor och respondenten har utrymme att resonera fritt och diskutera frågor som inte ingår i intervjuguiden. En förteckning över de personer som intervjuats återfinns i denna rapports bilaga. Enkätundersökning med deltagare i aktiviteterna Enkätundersökningen påbörjades den 21 augusti. Enkäten var öppen för svar fram till 5 september och totalt skickades två påminnelser ut till respondenterna (28 augusti och 4 september). Totalt besvarade 83 respondenter enkäten helt (77 st) eller delvis (6 st). Detta motsvarar en svarsfrekvens på något under 50 procent (totalt bjöds 168 respondenter in att delta). Givet att aktiviteterna ligger cirka sex månader tillbaka i tiden och att respondenterna genomförde aktiviteterna på sin fritid får svarsfrekvensen betecknas som rimlig. En annan aspekt som bör beaktas att insatserna inom ramen för projektet genomfördes under första halvåret 2014 och att det ofta fortfarande är för tidigt att fånga upp resultaten från projektet. 1.4 Rapportens disposition Rapporten innehåller fem kapitel. Detta kapitel är ett inledande kapitel där utvärderingens syfte och metoder redogörs. Kapitel 2 behandlar hur införandet och genomförandet av LOV har gått till. Kapitlet inleds med en historisk tillbakablick av LOV i Region Skåne och tittar närmare på de nya vårdval som infördes i Skåne fr.o.m. 1 april 2014. Kapitel 3 är själva utvärderingen av projektet Entreprenörskap inom vård och omsorg - Nya vårdval. Där analyseras resultaten från tidigare införda projekt och i kapitlet redogörs för hur målgruppen (presumtiva entreprenörer inom vård och omsorg) tagit emot projektinnehållet samt hur olika aktörer ser på projektet. Det avslutande kapitlet innehåller RMCs slutsatser och rekommendationer. I rapportens bilagor återfinns anteckningar från den lärandeworkshop som genomfördes i Malmö den 30 oktober 2014. Där finns också en kopia av uppdragets analysram, en källförteckning samt en översikt av de personer som intervjuats inom ramen för projektet. I bilagan finns också en kopia av den enkät som skickades ut till de personer som deltagit i inspirationskvällen (varav vissa även i Entreprenörskolan).

8 2. INFÖRANDE OCH GENOMFÖRANDE AV LOV I REGION SKÅNE I följande kapitel diskuteras införandet av LOV i Region Skåne. Kapitlet börjar med att göra en historisk tillbakablick som återger när och hur LOV införts i Region Skåne. Stycke 2.2 återger syftet med införandet av LOV och 2.3. beskriver olika aktörers roller i samband med införandet av LOV i Region Skåne. I stycke 2.4 återfinns de utmaningar som framkommit i intervjuerna. 2.1 Införandet av LOV en historisk återblick De insatser som genomförts i samband med införandet av LOV i Region Skåne har varit av olika karaktär, och i figuren fokuseras på de aktiviteter som genomförts av Näringsliv Skåne. Region Skånes sjukvårdsenhet har haft ansvaret för själva ackrediteringen av utförare och Näringsliv Skåne har bedrivit olika insatser för att främja entreprenörskap i branschen. Nedan presenteras en tidkronologisk översikt av de aktiviteter som genomförts fram till idag. Figur 2: Tidskronologisk översikt införandet av LOV och aktiviteter inom vård och omsorg, Region Skåne (Näringsliv Skånes aktiviteter är gråmarkerade) LOV 2009 2009 Hälsoval i primärvården implementeras 2010 Ökad kunskap inom vård och omsorg (avrapportering) 2010/2011 Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården. 2012 Avrapportering Entreprennörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården 2013 Beslut om nya vårdval. Beslut om projekt: Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval 2.2 Ett syfte med införandet av LOV är att öka mångfalden av utförare I princip alla offentliga organisationer och myndigheter måste följa lagen om offentlig upphandling (LOU). Som ett komplement till LOU, som upplevdes som begränsade och ett hinder för nya aktörer att etablera sig, instiftades lagen om valfrihet (LOV)(SFS 2008:982). LOV är tvingande för primärvården vilket innebär att alla landsting måste erbjuda medborgarna möjligheten att välja mellan offentliga och privata utförare av primärvårdstjänster. (Wigren, 2010)

9 Region Skåne har beslutat att regionalt arbeta för en ökad mångfald av utförare som vill bedriva verksamhet i privat regi med offentliga medel. När LOV blev gällande kom nya marknader att växa fram och utvecklas. 2.3 Införandet av LOV innebär ett brett samarbete mellan olika funktioner i Region Skåne Som tidigare nämnts är detta en utvärdering av de aktiviteter som genomförts i samband med införandet av nya vårdval den 1 april 2014 (områdena Hudsjukvård, Ögonsjukvård, Psykoterapi samt LARO). De aktiviteter som utvärderas är dels de som genomförts av Näringsliv Skåne i samband med projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval och dels den interna processen och de aktörer/grupperingar som påverkar införandet av LOV i Region Skåne. Figuren nedan återger de aktörer/grupperingar som arbetar med införandet av LOV i Region Skåne. Processen för införandet av de nya vårdvalen påbörjas genom att området för Hälso- sjukvård (del av avdelningen för HS-styrning se figuren nedan) tar fram ackrediteringsunderlag och tillhörande blanketter som fylls i av dem som har för avsikt att utföra vård inom någon av dessa områden. Framtagande av ackrediteringsvillkor görs av hälso- och sjukvårdsstrateger som arbetar på HS-styrning. Hälso- och sjukvårdsstrategerna är också de som handlägger själva ackrediteringsförfarandet. Ansökningar som handläggs kommer från existerande utförare och nya utförare. Stödfunktionerna i Region Skåne (streckad linje i figuren nedan) spelar en roll såtillvida att controllers genomför godkännandet av budget för den sökande enheten, IT tar fram delar av den mjukvara som den sökande utföraren måste implementera och kommunikation sprider information om LOV och de insatser som genomförs kopplat till LOV (däribland projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval). Näringsliv Skåne genomför parallellt projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg - nya vårdval som har målgrupper presumtiva entreprenörer (inom något av de fyra områdena som nämns ovan) samt det regionala företagsstödet. Som illustreras i figuren nedan är målgrupperna för projektet presumtiva entreprenörer för vård och omsorg i den egna organisationen samt det företagsfrämjande systemet (markerade med ljusgrönt i figuren).

10 Figur 3: Struktur för införandet av LOV i Region Skåne Förtroendevalda Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionala tillväxtnämnden Tjänstemannaorganisationen Stödfunktioner i Region Skåne HS-styrning Hälso- och sjukvårdsstrateg Avdelningen för Regional Utveckling, Område Näringsliv Skåne Projekt Ökad entreprenörskap inom vård och omsorg Företagsfrämjande systemet (Presumtiva) entreprenörer 2.4 Utmaningar vid införandet inkluderar arbetet över blockgränserna avsaknaden av en klar målbild är en fara för både resultat och effektivitetet Både förtroendevalda och tjänstemän upplever utmaningar över att arbeta över ansvarsgränserna Att olika nämnder samarbetar är inte helt vanligt förekommande i Region Skåne, men det är inte första gången som olika nämnder samarbetar för att främja företagande (t.ex. Regionala tillväxtnämnden och Kulturnämnden har tidigare samarbetat kring att öka företagandet inom kulturella och kreativa näringar). Samarbete mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Regionala tillväxtnämnen är dock relativt nytt. En av de förtroendevalda säger följande: Så fort vi jobbar mellan nämnder så finns det alltid ett motstånd, även om ordföranden är överens. En annan person beskriver att det särskilt finns ett motstånd från hälso- och sjukvårdssidan: Man måste sitta ner och förstå varandras roller. Det man har startar är bra men jag skulle önska mer förståelse från sjukvårdssidan. Det har blivit en näringslivsfråga. En förtroendevald beskriver att det inte finns någon vana av att arbeta mellan olika nämnder och att detta resulterat i ett stuprörstänkande i hela organisationen. Detta stuprörstänkande framkommer också i intervjuerna med tjänstemän och flera personer efterlyser ett närmare samarbete mellan de olika områdena. En tjänsteman uttrycker denna önskan som följer:

11 Det handlar inte om en organisationsförändring, men man behöver skapa ett forum med givna frågeställningar och återrapportering för att tjänstemannaorganisationerna ska bli mer samsynta och se varandras möjligheter och styrkor. Det handlar om att skapa en gruppering för den här typen av samtal. Denna avsaknad av samarbete konfirmeras av en tjänsteman på Näringsliv Skåne som menar att det är svårt att nå ut med information om vilka aktiviteter som bedrivs för att stödja presumtiva entreprenörer. Denne tjänsteman menar att Näringsliv Skåne endast getts begränsade möjligheter att informera via Region Skånes intranät eller genom tryckt informationsmaterial på arbetsplatserna. Det tycks således finnas behov av att säkerställa att samarbete och samverkan mellan nämnderna också följer med ner i tjänstemannaorganisationen. Det finns ingen gemensam målbild och riktning för arbetet med LOV I intervjuerna har de förtroendevalda fått besvara frågor om målbilden för arbetet med LOV. De svar RMC har fått är delvis olika. En person lyfter fram att arbetet syftar till släppa loss kraft hos människor som arbetar inom vården genom att ge dem möjlighet att starta egna företag eller möjliggöra rörelse på arbetsmarknaden genom att det finns fler arbetsgivare. Att få in fler arbetsgivare inom hälso-sjukvårdsområdet lyfts också fram av en annan person. Citaten nedan illustrerar: Det handlar om att släppa loss kraften hos medarbetare, mycket tyder på att organisationer, både privata och offentliga, när de blir för stora så minskar kraften att tänka nytt. Målbilden är att vi vill få in fler arbetsgivare i sjukvården. För de anställda är det viktigast att kunna välja mellan. Det ska inte vara monopol på arbetsgivare. En annan person beskriver att LOV också syftar till att få en mångfald av aktörer och med det avses inte bara fler arbetsgivare utan särskilt små företag. Den ökade mångfalden leder i sin tur till en större valfrihet för medborgaren. Citatet nedan illustrerar: En ökad mångfald, inte bara stora företag utan även små företag. Större valfrihet för kunderna. Att det finns olika perspektiv från olika politiska företrädare är väntat, men i intervjuer framkommer att den politiska styrningen inte varit så tydlig som den borde ha varit. En person säger: Jag upplever att det politiskt inte funnits någon styrning utan ibland tycker jag att tjänstemännen har fått agera väg men vi har kanske inte hjälpt och stöttat dem på det

12 sättet som de hade behövt. Det är säkert så att vi tycker att vi borde formulera det bättre. I samtalen med ledande tjänstemän framkommer dock att det finns en samsyn på vad avsikten med införandet av LOV ska innebära. Det är tydligt att det är avdelningen för HS-styrning ska sköta förfarandet gällande ackrediteringen av utförare i Region Skåne. Det råder också en samsyn på att utförandet av hälso- sjukvård ska bli mer marknadsmässigt. Önskade positiva resultat som nämns av tjänstemännen inkluderar följande: att det fria vårdvalet leder till en ökad mångfald att hälso- och sjukvården blir mer attraktiv som arbetstagare eftersom det finns fler valmöjligheter för personalen att hälso- och sjukvården blir mer jämställd eftersom medborgarna själva får välja var de ska gå att hälso- och sjukvården blir mer tillgänglig att vårdköerna minskar genom ett utökat utbud att ledande experter får friare händer att utveckla sin egen verksamhet som självständig utförare och därmed höjer kvalitén inom hälso- och sjukvården Olika tjänstemän uttrycker i intervjuerna att det finns en motsättning mellan att främja entreprenörskap bland i de egna leden (och på så sätt främja morgondagens konkurrenter) och samtidigt värna om den egna personalen. En tjänsteman inom hälso- och sjukvårdsområdet beskriver att det är viktigt att ha respekt för att den här typen av insatser utsätter ett gammalt monopol för konkurrens. Styrning genom uppföljning lyfts fram som viktigt att utveckla Nära kopplat till frågor om målbild och riktning kan uppföljning kopplas. Två av de intervjuade förtroendevalda nämner uppföljning som någonting som behöver bli bättre framåt. Det handlar primärt om att säkra god kvalitet hos de aktörer som bedriver vård. Citatet nedan illustrerar detta: Entreprenörer på det här området borde vara öppna i sina böcker. Jag tror att det är grunden för att vi ska få en fortsatt utveckling av företagare inom området, att man är tydligare med kvalitet än vad man idag är och att man redovisar det. Sen går det inte att som entreprenör att komma undan med att inte uppfylla avtal och sen borde vi inom offentlig verksamhet vara mer noga med viten och kräva tillbaka medel. Precis som bland de förtroendevalda finns det tjänstemän inom båda Hälso- och sjukvård och Näringsliv som efterlyser klarare målsättning och en mer formaliserad uppföljning. Här lyfter olika tjänstemän fram att uppföljning av resultaten av LOV måste göras på flera olika nivåer. En nivå bör fokusera på ackrediteringsförfarandet där det framförs att detta förfarande måste anpassas så att det gynnar innovativa lösningar och entreprenörskap. Annars riskerar införandet av LOV bara bli att de nya enheterna blir en exakt kopia av existerande enheter. En tjänsteman uttrycker detta som följer:

13 Risken är att vi får ett system med ökat entreprenörskap här men helt utan innovation. Offentlig regi kan drivas lika bra som privat regi och här man måsta man vara aktiv och mer tydlig av vad man vill få ut av hela systemet Detta är någonting som även lyfts fram som en utmaning av en av de förtroendevalda i relation till att nå idéburen sektor. En person beskriver att det är i gränslandet mellan privata entreprenörer och idéburen sektor som det kan uppstå nya idéer och innovationer. Denne person menar att vårdvalet ännu inte lyckats främja den typen av samarbeten: Där tror jag att den privata entreprenören kan knyta ihop sig med ideell sektor, t.ex. om Capio hade ett samarbete med en fotbollsförening för ett social omhändertagande. I de traditionella hälsoenheterna tycker jag inte att de privata utförarna har varit nyskapande. På samma sätt lyfts uppföljning som ett sätt att tydliggöra nyttan av valfrihet. En tjänsteman inom Hälso-sjukvården menar att uppföljningen av utförare är centralt om det ska vara möjligt för medborgare att kunna fatta kvalificerade vårdval. Det kan till exempel handla om att mäta prestationer som genomförs av olika enheter för att på så sätt kunna styra utförare på ett bättre sätt. Hälso- och sjukvårdsstrategerna menar att rutinerna för ackreditering inte gynnar personer inifrån vården utan snarare aktörer som redan är vårdgivare Som nämnts tidigare infördes fyra nya vårdval i Region Skåne fr.o.m. 1 april 2014. I likhet med införandet tidigare utsågs en person att handlägga ackrediteringsprocessen för varje delområde. Tanken bakom förfarandet är att samma person som skriver ackrediteringsvillkoren även ska vara kontaktperson för presumtiva vårdgivare som har frågor om hur ansökan för ackrediteringen ska fyllas i. Funktionen tilldelades hälso- och sjukvårdsstrategerna på Region Skåne 2. Inom ramen för utvärderingen har RMC intervjuat samtliga fyra hälso- och sjukvårdsstrateger vid införandet av nya vårdvalsystem inom Hudsjukvård, Ögonsjukvård, Psykoterapi samt LARO (Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatmissbruk). En generell iakttagelse är att hälso- och sjukvårdsstrategerna ser sin uppgift i att ta fram ackrediteringsvillkor och att ge stöd vid ansökningar. RMC har inte fått intrycket av att de ser främjandet av entreprenörskap som sin arbetsuppgift. Lärandet från tidigare LOV har inte integrerats i processen och tiden för framtagandet av nya villkor var för kort I intervjuerna framkommer att det saknas processer för att få till ett lärande från tidigare införandet av LOV. Detta gör att hälso- och sjukvårdsstrategerna har haft intrycket av att de uppfinner hjulet på nytt och att organisationen inte integrerat tidigare erfarenheter. Avsaknaden av lärandet är någonting som sjukvårdsdirektören känner väl till och menar att lärandet ska förbättras vid ett eventuellt införande av nya LOV. 2 Fr.o.m. sommaren 2014 har denna funktion har flyttats över till den Gemensamma servicefunktionen (GSF)

14 En annan kritik från hälso- och sjukvårdsstrategerna var att tiden för att ta fram ackrediteringsvillkoren var för kort och att detta gjorde att det var svårt för hälso- och sjukvårdsstrategerna att ta fram villkor som tog hänsyn till lärdomar som gjorts vid införandet av tidigare LOV. Det finns hälso- och sjukvårdsstrateger som menar att den korta perioden kan ha gynnat existerande aktörer eftersom Region Skåne inte anpassat ackrediteringskraven till målbilden att gynna nya aktörer. Villkoren tros gynna existerande vårdgivare Ackrediteringsvillkoren anses vidare gynna de utförare som ansökt om att få bli vårdgivare tidigare, då dessa har den kompetens för att snabbare kunna möte de krav som finns med i ackrediteringsvillkoren. Detta kan bekräftas/inte bekräftas av de ansökningar som kommit in och som godkänts inom ramen av den senaste omgången vid införandet av LOV. En hälso- och sjukvårdsstrategerna säger som följer: Jag tror att aktörer inifrån vården kan bli avskräckta av ackrediteringskraven eftersom de upplevs som för svåra. IT-lösningarna som måste implementeras är källa till frustration En annan svårighet som lyfts är att de nystartade enheterna måste köpa in IT-lösningar som tagits fram av Region Skåne. En hälso- och sjukvårdsstrateg menar att Region Skåne genom detta skapar en klyfta mellan sig själva och vårdgivare. Vi alienerar de privata aktörerna genom att tvinga in dem i en massa system som vi sedan inte kan sköta. Detta gör att vi får en massa sura vårdgivare Svårt att uppnå lönsamhet inom vissa områden av LOV En kritik som framkommer i intervjuerna med hälso- och sjukvårdsstrategerna är valet av områden för införande av LOV och att det kan anses svårt att få upp en godtagbar lönsamhet för verksamheter i inom vissa områden. Detta är någonting som i sig kan avskräcka personer som har för avsikt att grunda ett företag för första gången. En liknande kritik rör ersättningssystemet och att detta inte anses anpassat för vissa behandlingar. En hälso- och sjukvårdsstrateg frågar sig om det finns tillräcklig kompetens bland beslutsfattarna för att kunna förstå marknadens mekanismer och hur framväxten av små företag kan främjas. Utvärderingens enkätundersökning visar att intrycket av ackrediteringsförfarandet varierar Som beskrivs i nästa kapitel av denna rapport har RMC genomfört en enkätundersökning bland de personer som tagit del av de aktiviteter som genomförts inom ramen för projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval. En av frågorna i enkäten var att undersöka hur respondenterna uppfattande ackrediteringsförfarfarandet. Då endast sex personer svarade på den frågan kan dessa åsikter inte anses vara representativa.

15 Bland de respondenter som bedriver egen verksamhet ges ingen entydig bild över hur de upplever ackrediteringsförfarandet. En person beskriver förfarandet som följer: Smidigt, men villkoren känns inte relevanta alltid. En annan person tillägger att personen har annat avtal än vårdval. Det finns inte heller någon entydig bild över hur verksamhetsutövarna upplevde kontakten med hälso- och sjukvårdsstrategen. De flesta (fyra av sex respondenter) ställer sig dock positiva till hur denna kontakt har varit. De företagsrådgivare som varit i kontakt med presumtiva entreprenörer har en mer onyanserad bild på ackrediteringsförfarandet, och menar att villkoren upplevs som komplicerade för små aktörer. Företagsrådgivarna menar att de presumtiva utförarna inifrån vården ofta inte har den kompetens som krävs för att kunna fylla i ansökningsblanketten för ackreditering. Långsiktigheten i satsningen är sårbar givet brist på blocköverskridande enighet kring frågan Det är inte alla politiska partier som ställer sig bakom införandet av LOV. Bland de personer som RMC intervjuat finns olika uppfattningar och någonting som återkommer i intervjuerna är huruvida LOV överlever ett eventuellt politiskt maktskifte i Skåne efter valet i höst. Detta är någonting som lyfts som en osäkerhet för medborgaren och kanske än mer för de som driver företag inom sjukvården. En av de politiker som intervjuats säger följande: Man kan undra om det är rätt sätt att öka företagandet på- ges det bra förutsättningar för kreativ anda om vi tar beslut nu och sen tas det beslut i november att allt ska läggas ner om tre år. Vad har hänt då? En utmaning som lyfts av en företagsrådgivare är politikens kortsiktighet och att detta har en avskräckande effekt på presumtiva entreprenörer. Mot bakgrund av att det ofta tar lång tid att nå positivt kassaflöde i den här typen av verksamheter, givet den höga uppstartskostnaden, är det av central betydelse att det finns en långsiktighet i systemet. Både förtroendevalda och tjänstemän måste vara tålmodiga med detta arbete, att det kommer ta ett antal år innan det ger effekt. Politikens föränderlighet är en ofrånkomlig konsekvens av vårt demokratiska samhällssystem, men bör dock ändå noteras i utvärderingen för det kan få konsekvenser för ambitionen att främja mångfald bland utförare inom vården.

16 3. UTVÄRDERING AV PROJEKTET ÖKAT ENTREPRENÖRSKAP INOM VÅRD OCH OMSORG - NYA VÅRDVAL I följande kapitel beskrivs genomförandet och resultaten från projektet Ökat entreprenörskap i vård och omsorg nya vårdval. Kapitlet börjar med en bakgrundsbeskrivning av tre tidigare projekt som genomförts för att främja entreprenörskap inom vård och omsorg. Det fortsätter med analys av den enkätundersökning som gjorts med de personer som tagit del av de tjänster som genomförts inom ramen för projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval. I kapitlets avslutande avsnitt redogörs för olika aktörers syn på genomförandet av projektet. I figuren nedan illustreras hur projektet hänger samman med den övriga LOV-processen. Figur 4. Projektet Ökat entreprenörskap i vård och omsorg i relation till LOV Förtroendevalda Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionala tillväxtnämnden Tjänstemannaorganisationen Stödfunktioner i Region Skåne HS-styrning Hälso- och sjukvårdsstrateg Avdelningen för Regional Utveckling, Område Näringsliv Skåne Projekt Ökad entreprenörskap inom vård och omsorg Företagsfrämjande systemet (Presumtiva) entreprenörer 3.1 Bakgrund: Flera projekt för att främja företagande inom vård och omsorg genom ökad kunskap har genomförts både i Region Skåne och nationellt Region Skåne har en uttalad ambition och vilja att uppmuntra egna anställda till ett ökat entreprenörskap som kan leda till antingen start av egen verksamhet eller till utveckling inom befintlig verksamhet i form av tjänste- eller produktinnovationer. Utifrån denna ambition har Region Skåne arbetat med olika insatser riktade mot gruppen presumtiva entreprenörer. Insatserna har framförallt handlat om att inhämta och sprida kunskap om att driva företag inom vård och omsorg (Wigren, 2012). En överblick när dessa har skett återfinns i denna rapportens Figur 2: Tidskronologisk översikt införandet av LOV och aktiviteter inom vård och omsorg, Region Skåne.

17 Att utveckla en relativt ny bransch som vård och omsorg innebär en rad olika utmaningar för både offentliga som privata aktörer. Det offentliga, i det här fallet Region Skåne, har ansvar för bland annat regelverk, processer, ackrediteringar och service till företag. Det ligger också i Region Skånes intresse att fler företag startas och drivs inom vård och omsorg som en utveckling av att olika vårdval implementeras. Då branschen är relativt ny har Region Skåne valt att genomföra olika insatser för både offentliga och privata aktörer som riktar sig till att utveckla branschen i regionen. I kommande avsnitt sammanfattas de projekt som genomförts i syfte att öka mångfalden och entreprenörskap inom vård och omsorg. I augusti 2010 publicerades rapporten En studie av Hälsovalets betydelse för näringslivet av företaget Ramböll Management Consulting. Studien undersökte effekterna av hälsoval och vårdval (Hälsovalet) och vilka förändringar av Hälsovalet som skulle kunna ha för näringslivet. Rapporten visar på fyra resultat hur dessa påverkat regionens näringsliv. Dessa fyra resultat inkluderade medborgarens kunskap och efterfrågan, hälsovalsmodellens attraktionskraft, mångfald bland utförare samt reformens övergripande betydelse. I rapporten listas också en rad olika åtgärdsförslag som är kopplade till de dessa fyra områden. De åtgärder som är relevanta för föreliggande utvärdering inkluderar bl.a. i) föreslagna stödinsatser till anställda inom den offentliga vården som har intresse av att bli utförare, ii) skapandet av nätverk för samverkan mellan utförare samt iii) en samordning av näringslivsstimulerande insatser. Projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg i Skåne var ett tvåårigt projekt där 14 kommuner deltog Projektet Ökad kunskap inom vård och omsorg i Skåne var ett projekt som finansierades av Tillväxtverket och som drevs från 2008 2010. I projektet deltog 14 av Skånes 33 kommuner samt olika offentligfinansierade aktörer som t.ex. Almi Skåne och Coompanion. Syftet med projektet var att öka mångfalden inom offentligt finansierad vård och omsorg, förbättra kunskapen hos politiker, tjänstemän och rådgivare inom LOV samt att få fler entreprenörer inom vård och omsorg i Skåne. Projektet genomfördes i samband med införandet av LOV i Region Skåne. Med god kunskap om lagen var tanken att det skulle bli enklare för kommunerna att veta hur de skulle agera i förhållande till lagen och vad den skulle innebära för företagande inom vårdoch omsorgssektorn. I projektet deltog förutom kommunerna olika företagsfrämjande rådgivningsaktörer och potentiella entreprenörer. För rådgivarna var det viktigt att ha kunskap om lagen för att kunna ge potentiella entreprenörer en professionell rådgivning. De potentiella entreprenörerna erbjöds att delta i Almis Entreprenörskapsskola. Förhoppningen var att de potentiella entreprenörerna sedan skulle erbjuda tjänster via egna företag inom vård- och omsorgssektorn. För att säkerställa att fånga upp att lärdomaren från projektet följdes upp genomfördes en utvärdering i samband med projektavslutet. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste lärdomarna som framhålls i rapporten (Wigren 2010).

18 Tabell 2: Lärande från projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg Lärdom Låg företagarkompetens hos potentiella entreprenörer Behov av klara och tydliga spelregler (ackrediteringar/upphandlingar) Förståelse för företagandets villkor är låg Förhoppningar på branschens utveckling inte uppfyllda Kommentar Förutom att inneha allmän företagskompetens måste presumtiva entreprenörer inom vård och omsorg även besitta kunskaper om upphandling och ackrediteringsförfarande. Detta anses gynna stora aktörer. Det blir problematiskt att vara entreprenör på en marknad med oklara spelregler där myndighet, landsting eller kommun inte tänker långsiktigt och införandet av LOV En stor anledning till att inte fler småföretag startas inom vård- och omsorgssektorn är att de förfrågningsunderlag som kommun och landsting tar fram är för komplicerade. Utan en god förståelse för företagandets villkor hos kommun och landsting är det svårt för mindre företag att utveckla sin verksamhet inom vård- och omsorgssektorn. Förfarandet kom att gynna stora aktörer som kan sprida sina ekonomiska risker det har varit svårt att etablera sig utan tillgång till stora resurser Projektet Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården hade presumtiva entreprenörer inom mödrahälsovården som målgrupp I och med att Region Skåne 2009 implementerat Hälsoval inom primärvården för barnavårdscentraler, KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi) och MMS (multimodal smärtbehandling) startade år 2010 nästa projekt för att entreprenörskapshöjande insatser inom hälsovården i Region Skåne. Bakgrunden till att Hälsoval Skåne genomfördes inom mödrahälsovården var följande: i) att bättre kunna möta efterfrågan, ii) att den tidigare mödrahälsovården hade olika ersättningssystem, iii) att det fanns skillnader i tillgänglighet beroende på geografi och iv) att i jämförelse med andra landsting hade Region Skåne haft låg hörsamhet i gynekologisk cellprovtagning enligt den organiserade kontrollen av livmoderhalscancer. Projektet Entreprenörskapande insatser inom mödrahälsovården inriktades med målet att höja kunskapen och kompetensen för presumtiva entreprenörer som vill driva offentlig finansierad

19 mödrahälsovård i privat regi inom Hälsoval Skåne för att på sikt få bättre förutsättningar att långsiktigt driva eget företag. Insatserna bestod av olika aktiviteter som Entreprenörskapskvällar och Entreprenörskapsskolan som syftade till att ge besökarna en inblick i vad företagande inom sektorn innebär samt mer allmän information om företagande i allmänhet. Förutom de presumtiva entreprenörerna riktade sig insatserna också till olika företagsfrämjande rådgivare, tjänstemän inom offentlig förvaltning och till politiker med syfte att möjliggöra bättre förutsättningar för entreprenörerna. Där handlade insatserna framförallt om att höja kunskapen om hur det är att driva företag med offentliga medel i privat regi. Insatserna bestod av kunskapsseminarier och förstudier om förutsättningar för företagande inom sektorn (Wigren, 2012). Projektet Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården tog avstamp från erfarenheterna från tidigare projekt Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg i Skåne. Lärdomar och erfarenheter sammanfattas i tabellen nedan. Tabell 3: Lärande från projektet Entreprenörskapshöjande insatser inom mödrahälsovården Lärdom Målgruppen är duktiga i sin profession men ovana som företagare Hitta struktur för att arbeta med entreprenörskap inom vård och omsorg Behov av resurser för ytterligare insatser till aktiviteter Utveckla Nätverk och plattformar Kommentar Detta var en lärdom som fastslogs i utvärderingen av projektet Ökad kunskap och mångfald inom vård och omsorg i Skåne. Rapporten föreslår att ytterligare insatser för att öka insikten, förståelsen och behovet av ökad företagskunskap i målgruppen Många entreprenörer har intrycket att kunskapen för företagande hos Region Skåne är låg och att medvetenheten för företagens villkor måste öka. Utvärderingen slår fast att det finns stora vinster i att ha en mer professionell och näringslivsmässig struktur för att ta hand om företag som startas och som Region Skåne måste bygga upp ett affärsmässigt förhållningssätt till Utvärderingen av projektet visar att några av de insatser som genomförts fungerat bra och således bör förlängas för att möta de utmaningar som finns (t.ex. Entreprenörskolan i kombination med företagsrådgivning) Genom att analysera de möjliga hinder som finns för det regionala företagsklimatet anser utvärderingen att Region Skåne bör ta en aktiv roll att utveckla nätverk och plattformar som i sin tur kan syfta till nya företag och nya innovationer

20 Projekt Entré var en förstudie med uppdraget att undersöka förutsättningar och behov av branschspecifikt företagsstöd inom hälsa, vård, omsorg och rehabilitering Under vintern 2011-2012 genomfördes en förstudie på initiativ av Vårdförbundet. Förstudien finansierades bl.a. av Tillväxtverket och Region Skåne. Syftet med förstudien var att undersöka förutsättning och behov av branschspecifikt företagsstöd till entreprenörer inom hälsa, vård, omsorg och rehabilitering. I förstudien ingick sju olika moment, däribland en kartläggning av vårdentreprenörers specifika behov. Inom ramen för förstudien genomförde Projekt Entré även en enkätundersökning. Enkätundersökningen skickades ut till 250 vårdföretagare och hade en svarsfrekvens på 39 procent. Baserat på enkätundersökningen gjordes en s.k. SWOT-analys (där svaren delades in i styrkor, svagheter, möjligheter och hot/utmaningar) och de huvudsakliga resultaten presenteras i figuren nedan. Figur 5: Projekt Entrés SWOT-analys Styrkor Verksamhets- och yrkeskompetens Branschkompetens Ledarkompetens Envishet och driv Affärsidé Inre svagheter Ekonomi och företagande Brist på kapital Lönsamhet Sårbara företag eftersom de är små och ofta ensamma Svårigheter att ackvirera nya kunder Yttre möjligheter Marknaden efterfrågar företagens erbjudande Ännu inte stor konkurrens Företagen ser att de har en bra affärsidé och unikitet De system och regelverk som finns och växer fram gynnar privat verksamhet, t.ex. LOV De finns stora möjligheter till att anpassa anbudet Den politiska vinden blåser för privat vård Yttre hot Förändrad politik kan ändra villkoren snabbt Ingen konkurrensneutralitet Svår marknad för SME, bl.a. genom LOU Ersättningsmodeller som missgynnar privata och små företagare Det finns brister i beställarkompetensen Skalfördelar för stora aktörer Till skillnad från de andra rapporterna som diskuteras i detta avsnitt var Projekt Entré inte en utvärdering av aktiviteter som genomförts i Region Skåne, utan istället en kartläggning vilka behov som företag inom vård och omsorg har. Utifrån SWOT-analysen kan RMC fastslå att de delar i SWOT-analysen som är särskilt relevanta för Region Skåne är de inre svagheterna och de yttre hoten. De inre svagheterna anses relevanta för Näringsliv Skåne eftersom det finns möjligheter att åstadkomma en förändring genom olika lärandeinsatser. Gällande de yttre hoten kan Region Skåne genom interna processer skapa ett ersättningssystem som gynnar företagandet och även se till att säkerställa en hög beställarkompetens. I denna rapports sista kapitel framförs RMCs slutsatser och rekommendationer som baseras på föreliggande utvärdering. 3.2 Enkätundersökningen visar att Projektet Ökat entreprenörskap inom vård och omsorg nya vårdval är en satsning som tas väl emot av målgruppen Den 19 augusti 2013 beslutades att totalt 600 000 kronor skulle anslås till insatser som syftar till att väcka intresse för möjligheten att starta företag inom vård och omsorg samt ge kunskap om