Min ICD är som ett sprinklersystem Läs mer på sid 10

Nr 2, 2007 Min ICD är som ett sprinklersystem Läs mer på sid 10 Zephyr - en ny pacemakerfamilj för optimal behandling Läs mer på sid 9 Proxis skyddar vid totalockluderad vengraft Läs mer på sid 16 Ökad precision vid kateterablation Läs mer på sid 19 Ny spännande tävling på sid 20! Vinn en ipod! I detta nummer 3 ANS Neuromodulering etableras i Sverige 4 Unga kirurger på klaffkurs 6 Stort deltagande vid Arytmisymposium 8 Nyheter inom Cardiac Rhythm Management 10 Tom Agnblad lever med en ICD 12 Förslag till nya riktlinjer ökar stöd för ICD-behandling 14 Effektivare defibrillering vid höga trösklar 16 Emboliskydd med Proxis vid rekanalisering 18 Nyetablerad invasiv elektrofysiologi i Karlskrona 19 Ökad precision vid kateterablationer

Innehåll 2 Nya medarbetare 3 ANS-Neuromodulering 4 Unga kirurger på klaffkurs 6 Arytmisymposium för landets pacemakerspecialister 8 Nyheter inom CRMD 8 Optim 8 Optisense Lead 8 QuickOpt i Frontier II 9 Zephyr Pacemaker family 10 Min ICD är som ett sprinklersystem 12 Förslag till nya riktlinjer ökar stöd för ICD-behandling 13 Vårmöte i Göteborg 13 Utökad arytmiverksamhet i Falun 14 Effektivare defibrillering vid höga trösklar 15 Best Venture Case Competition 16 Emboliskydd med Proxis vid rekanalisering av en totalockluderad vengraft 18 Först i Sverige med invasiv elfys på Länssjukhus 19 Ökad precision vid kateterablationer av förmaksflimmer 20 Tävling 20 Kongressagenda 20 Utbildningar Tillväxt kräver ökade resurser Har ni tänkt på vilken enorm aktivitet som pågår för att göra livet bättre för patienter med kardiovaskulära eller neurologiska diagnoser? Kompetens stärks för att öka tillgänglighet, forskning och utveckling sker för att förfina olika behandlingsmetoder bland annat med hjälp av tekniska lösningar. Möt Tom Agnblad som berättar att han räddats av sin ICD och hur han upplever att det är att leva med en ICD. Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer presenterades under vårmötet, vilket kan ge ökat stöd för ICD-behandling i Sverige. Antalet ICD-implantationer i Sverige ligger fortfarande under genomsnittet för Europa, trots en ökning förra året. Vi ser allt fler kliniker som utökar sin verksamhet för att även kunna hantera implantation och uppföljning av exempelvis ICD-patienter. Läs om Cardiologkliniken i Falun som ett exempel på detta. Vår organisation fortsätter att växa och vi har förstärkt oss ytterligare med nya medarbetare, för att kunna erbjuda ökad service och kompetens till våra kunder. Något vi är väldigt glada över. Under året erbjuder St. Jude Medical en rad olika utbildningar för medicinsk personal. Läs om Arytmisymposiet för sjuksköterskor/bma i våras och klaffkurs för unga thoraxkirurger. Ett antal läkare och sjuksköterskor studerar för examen i pacing och ICD-behandling. Vi samlar landets implantatörer till ett möte i oktober för att utbyta erfarenheter. Detta är exempel på några av de arrangemang St. jude Medical anordnar för en ökad kompetens inom våra områden. Hösten vi går till mötes innehåller en mängd lanseringar av nya produkter inom alla divisioner som du kan läsa om i detta nummer. Trevlig läsning! Ulf Grape Chef Skandinavien St. Jude Medical Tel: 08-474 41 81 E-post: ugrape@sjm.com St. Jude Medical Sweden AB St. Jude Medical är ett globalt företag som tillverkar och marknadsför högteknologiska medicintekniska produkter för behandlingen av kardiovaskulära och neurologiska diagnoser. Vår vision är att ge dessa människor förbättrad livskvalitet och chansen till ett nytt, normalt liv. Besök vår nya hemsida Mer information hittar du på: St. Jude Medicals produkter baseras på innovativa spjutspetsteknologier. Våra produkter är kvalitetssäkrade och tillverkas i certifierade processer. Vårt svenska säljbolag marknadsför den globala koncernens samtliga produkter. Vi är tillgängliga för våra kunder och användare genom våra supportfunktioner dygnet runt, året runt! Kontakta oss gärna! St. Jude Medical Sweden AB SE-175 84 JÄRFÄLLA Tel. 08-474 40 00 Fax. 08-760 38 55 infosweden@sjm.com www.sjm.se Ansvarig utgivare: Ulf Grape Redaktör: Anneli Wiklund Formgivning: Sinnebild AB Tryck: Media Produktion AB -- Nya medarbetare Först i raden av nya medarbetare välkomnar vi Lars Johansson till St. Jude Medical. Lars har en lång erfarenhet av hjärtkirurgiska implantat. Han kommer senast från Limedic där han arbetat som produktspecialist inom hjärta och kärl. Det är med stor entusiasm Lars ser fram emot att arbeta på St. Jude Medical. Lars lever med sambo i Stockholm. På fritiden gillar Lars att jaga och att åka båt.

ANS i Sverige består av Jeanette Wichmann, Annika Olsson-Bergström, Jean-Paul Guilbert, Eva Leljevahl och Annicka Toppe. ANS Neuromodulering Nu på den svenska marknaden I slutet av 2005 förvärvade St. Jude Medical företaget ANS, Advanced Neuromodulation Systems, som numera är en av företagets fem divisioner. Sedan juni 2007 förklarade ANS sig officiellt representerade på den svenska marknaden. Vårt svenska kontor finns nu som en del av St. Jude Medical Sweden i Järfälla. Vad vi gör och vilka vi är Vi arbetar inom området Neuromodulation och finns redan etablerade på den nordiska marknaden. Vi samarbetar med läkare som är aktiva med behandling av långvarig smärta via ryggmärgsstimulering, perifer nervstimulering eller andra metoder. Vi är ett team med erfarenheter från sjukvård och företagsverksamhet. Två av våra kliniska specialister har mer än tio års erferenhet inom området. Det skapar en trovärdighet för både personal och patienter. Vi vill mycket mer Vår målsättning är att erbjuda en hög servicenivå och att vara bäst på marknaden inom vårt område. Vi vill hjälpa kliniker i startfasen av denna verksamhet genom vår kunskap och service. Vi erbjuder även service under implantationer och ger stöd till patienter under det postoperativa skedet. Vi är även med under programmeringen av pulsgenerator och det viktigaste av allt är att detta sker i samråd med patienten, påpekar Eva Leljevahl som är klinisk specialist. Vi hjälper patienten att konstruera flera individuella stimuleringsprogram som kan aktiveras vid dygnets olika tidpunkter. Behovet av smärtbehandling kan variera mycket under olika aktiviteter och ett separat program kan oftast behövas vid sängläge. Det är fantastiskt att få vara med och hjälpa patienter som har haft långvarig smärta och belöningen är att höra deras positiva berättelser efter behandlingen, avslutar Eva Leljeval. Johannes Lernberg är vårt unga tillskott av nyanställda. Johannes har en bakgrund som ekonom och har arbetat med reklam och marknadsföring. Han har även studerat Management inom medicinsk teknik. Johannes påbörjade sin tjänst som produktspecialist inom pacemakerområdet. Johannes kommer att ansvara för en region i södra och västra Sverige. Han har nyligen flyttat till Göteborg tillsammans med sin sambo. Johannes är en idrottsfreak och i våras tog han sig runt Stockholm Maraton. Han har även varit aktiv inom handboll. I juni 2007 tillträdde Jarmo Rahkolin sin tjänst som produktspecialist inom CRM (pace, ICD, CRT). Jarmo är bekant för många med sina fjorton år inom branschen. Jarmo har en bakgrund som sjuksköterska vid bland annat smärtkliniken vid Centrallasarettet i Västerås. Jarmo har familj och är bosatt i Västerås. På fritiden ägnar han sig gärna åt familjen, hunden, styrketräning och jakt. Vi önskar er alla hjärtligt välkomna. 3

Unga kirurger på klaffkurs I mitten av mars arrangerade Prof. Odd Geiran vid Rikshospitalet i Oslo, i samarbete med St. Jude Medical en kurs för yngre thoraxkirurger i Norden. Kursen innefattade föreläsningar och praktiska övningar som hölls på båten Kong Harald. Det var omkring trettiofem deltagare och föredragshållare från de olika nordiska länderna. Dr. Magalhaes ger nyttiga tips till deltagarna. Resan inleddes med färd från Arlanda i ett mindre propellerplan direkt till Trondheim där taxi tog oss till kajen. Båten trafikerar Norges kust mellan Bergen och Kirkenes i det som kallas Hurtigruten. Vi kastade loss i solsken och begav oss norrut. Redan efter ett par timmar inleddes föreläsningarna som hölls av Odd Geiran, Rune Haaverstad och Kjell Arne Rein från Norge, Odd Bech- Hansen och Anders Franco-Cereceda från Sverige, Jens Lund och Mikal Hasenkam från Danmark samt Manuel Magalhaes från Portugal. Aortaklaffkirurgi teori och praktik Temat för den första utbildningsdagen var aortaklaffkirurgi. Föreläsningarna gav många både anatomiska, patologiska och kirurgiska aspekter på aortaklaffsjukdomarna. Det blev under stundom en god diskussion mellan föreläsare och deltagare, även om det ibland blev lite språkförbistring. Engelska blandades med svenska, danska och norska vilket gjorde att Dr Magalhaes ibland fick svårt att följa diskussionen. Han bidrog emellertid på ett aktivt sätt och delade frikostigt med sig av sina kirurgiska erfarenheter. Deltagarantalet på föreläsningarna glesade ur något under eftermiddagen när båten stävade norrut utomskärs. Kraftiga västliga vindar medförde en hel del sjögång och mer än en deltagare ångrade att de ätit för mycket av lunchbuffen. Efter att ha intagit horisontalläge under några timmar var dock de flesta deltagarna i bättre form. Senare på eftermiddagen fick vi möjlighet att dissekera grishjärtan. Wetlabarrangemanget var alldeles utmärkt med god tillgång till material och handledning. Att få prova olika suturtekniker, tillgångar till aortaklaffen samt olika tekniker för plastik var givande. Dag två inleddes med fortsatt fokus på aortaklaffen där vi bland annat fick ta del av erfarenheter av minimalinvasiv kirurgi, eko-kardiografi samt aortarekonstruktioner. Dramatisk båtutflykt Efter lunch anlände vi Bodö där vi gjorde en paus i utbildningen och tog en mindre båtutflykt. Väl utanför hamnområdet visade nordatlanten prov på rejäla vågor. Våghöjden uppskattades till tre meter och det blåste 12-15 m/s. Efter en skumpig, blöt och spännande färd nådde vi målet saltströmmen som är en av världens största saltvattenströmmar. Vi fick också se ett flertal mäktiga havsörnar på vår väg in i fjorden. Extra dramatiskt blev det när vår båt fick motorstopp på väg in i strömmen. Vi lyckades dock bogseras in i säkrare vatten där motorn kunde startas igen och föra oss tillbaka till Kong Harald. Resterande del av utbildningsdagen ägnades åt mitralklaffkirurgi. Liksom för aortakirurgin belystes ett stort antal aspekter med åtföljande välarrangerad wet-lab. Vi nådde Lofoten sent på kvällen efter mörkrets inbrott och fick därför inte se Lofotens spektakulära natur. Den avslutande dagen ägnades åt tricuspidalisklaffen, dubbelingrepp samt en del sammanfattande diskussioner. Vi kom fram till slutdestination Tromsö på fredag eftermiddag och transporterades då vidare till flygplatsen för färd hemåt efter några trevliga och lärorika dagar till sjöss. Vid pennan: Staffan Bjessmo, Specialistläkare Thoraxkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 4 Deltagarna på årets klaffkurs för unga kirurger är samlade på däck på MS Kong Harald.

Inspirerad av naturlig vävnad... St. Jude Medicals välkända perikardpatch är numera förbättrad med EnCap AC Technology vilket är en efterbehandling med Polyol (propylenglykol). Detta ger en rad fördelar: Minskad inflamatorisk respons Minimerad kalkinlagring (inga porslinspatchar vid reoperation) Förbättrad endothel inväxt Den kanske mest märkbara fördelen är dock att sköljning är ett minne blott, man öppnar förpackningen och använder patchen direkt. Patchens struktur och handhavande har ej förändrats vilket innebär att den är mjuk och anpassar sig väl. Detta ger minimal stickhålsblödning och god konformitet. SJM Pericardial Patch with EnCap AC Technology SOFT, CONFORMABLE MATERIAL EnCap AC TECHNOLOGY Översta två bilderna: Anders Franco-Cereceda delger sina erfarenheter. Nederst: Mari-Liis Kajusto och Juha Hautalahti övar sina kirurgiska talanger. RINSELESS PREPARATION GLUTARAIDEHYDE FIXATION PROCESS 5

Arytmisymposium för landets pacemakerspecialister 6 Nästan hälften av landets pacemakersjuksköterskor och BMA samlades i slutet av mars utanför Stockholm för två utbildningsdagar kring arytmibehandling med device, arrangerat av St. Jude Medical. Det var ett mycket uppskattat symposium med intressanta föreläsningar och interaktiva sessioner kring problemlösning vid pacemakerbehandling. Alltmer utvecklas pacemakersystemen att automatiskt utföra de tekniska mätningarna som annars sker vid en patientuppföljning. Tiden vid uppföljningstillfället kan istället nyttjas till att utvärdera diagnostiken och om terapierna är individuellt anpassade för patienten, berättade Göran Mathson vid St. Jude Medical. Är patienten optimalt programmerad för bästa hemodynamik avseende AV-tider, korrekt sensing med mera. Hjärtsviktspatienter med CRT-system blir vanligare på landets pacemakermottagningar. Elisabet Eskhult Fors vid St. Jude Medical gick igenom de specifika funktioner att tänka på vid dessa uppföljningar. Inte minst viktigt att optimera AV- och VV-tider och säkerställa biventrikulär pacing. Antalet ICD-patienter är en annan grupp som ökar, om ändå i lågt antal jämförelsevis med andra länder i Europa. Behovet att sprida kunskap är viktigt, sa Sanna Carlén vid St. Jude Medical. Sanna gick igenom en enkel ICD-uppföljning för att kontrollera om patienten haft arytmiepisoder med adekvat terapi. Hon visade även hur man enkelt kan stänga av en ICD tillfälligt, exempelvis vid kirurgiska ingrepp. Patientinformation på Internet Information kring pacemakerbehandling för patienter och anhöriga är väsentlig. Det handlar faktiskt om en livslång behandling konstaterar Öl. Thomas Fåhraeus vid Universitetssjukhuset i Lund. Vid akuta implantationer hinner man inte informera patienten i den grad som behövs. Det blir vanligare att patienter och anhöriga söker efter information på nätet, vilket är ett bra media för att hålla information tillgänglig och uppdaterad. Thomas Fåhraeus står bakom en ny patienthemsida som nyligen lanserats. En vanlig fråga är om pacemakern påverkar mitt normala liv. Det kommer hela tiden nya frågeställningar som exempelvis en teknisk utrustning som kan störa en pacemaker. På hemsidan kan patienter gå för att själva ställa frågor till Thomas Fåhraeus eller skriva inlägg i ett forum. Senaste inom förmaksflimmerbehandling Den icke-farmakologiska behandlingen av förmaksflimmer har under de senaste åren utökats och flera olika tekniker har utvecklas. Öl. Anders Englund vid Universitetssjukhuset i Örebro redogjorde med en uppdatering av de olika behandlingsalternativen och vad de kliniska studierna i dagsläget påvisar. Behandlingen strävar efter att bota förmaksflimmer med hjälp av olika tekniker för bästa resultat med minsta möjliga komplikationsgrad. Det utförs i dagsläget kateterburen lungvensablation eller ablation i samband med öppen thoraxkirurgi eller minimalinvasiv kirurgi.

Därutöver utförs vid ett begränsat antal sjukhus så kallad Mazekirurgi, där man skapar ett labyrintliknande mönster i förmaken för att förhindra uppkomst av förmaksflimmer. Optimering av CRT patienter Det finns olika tekniker för att utvärdera optimala AV- och VV-tider för en patient med ett CRT-system, berättade Öl. Fredrik Gadler vid Karolinska sjukhuset. Principiellt kan man utnyttja invasiv mätteknik eller icke invasiv teknik för att mäta tryck och cardiac output på olika inställningar av AV delay och VV tid. Den teknik som dock är mest nyttjad och tillgänglig överallt är ekokardiografi. Vid ekokardiografisk optimering kan man använda vävnadsdoppler, doppler eller M-mode tekniker för optimering. Den tidigare använa Ritter formeln anses idag dock inte ge riktiga inställningar. Vid en studie med invasiv mätning för optimering på Karolinska kunde man konstatera att optimering av AV-tid hade 10-15% betydelse för cardiac output och VV-tiden hade cirka 0-5% betydelse. QuickOpt är en ny metod som använder intrakardiella elektrogram för att beräkna den elektriska tidsfördröjningen vid avkänning och pacing mellan elektroderna. Efter mätningar rekommenderar algoritmen de optimala AVoch VV-tiderna. Preliminära jämförelser med konventionell optimering visar god överensstämmelse. Eftersom CRT behandlingen strävar till en remodellering av hjärtat är det att rekommendera att utvärdera och optimera upprepat vid återbesök, kanske var sjätte månad eller vid försämring, berättade Öl. Fredrik Gadler. AV- och VVoptimering är väsentligt för CRT-patienter Implantationskomplikationer Öl. Charles Kennergren från Göteborg föreläste om komplikationsbehandling vid pacemakerimplantation, eller snarare när de uppstår i många fall långt efter själva implantationstillfället. På ett systematiskt sätt gick han igenom allt från materialfel, olika kopplingar som var mer förekommande i äldre system, mikrodislokation, dislokation och twiddlers syndrom. Vid dosbyte då gamla elektroder eventuellt överges bör man alltid ta ställning till om de gamla elektroderna kan avlägsnas. Dessa kan orsaka elektrodinterferens och kärlocklusion. Teknikerna för att avlägsna elektroder är så pass tillförlitliga att vi kan ta bort dessa på ett säkert sätt sa Öl. Charles Kennergren som uppmanade till maximalt tre elektroder på en sida. Systeminfektioner och lokala infektioner är inte helt ovanliga, det rör sig om cirka 2 %. Ämnet skapade många frågor bland åhörarna och tiden blev för knapp att besvara alla. Intressanta fallpresentationer Utbildningsdagarna avslutades med en interaktiv del där Öl. Per-Erik Gustavsson presenterade patientfall huvudsakligen med pacemakerrelaterade frågeställningar. Det var mycket lärorikt utifrån en klinisk och algoritmspecifik synvinkel att utmana sina kunskaper i dessa fall. Flera utav fallen ledde till intressanta diskussioner. St. Jude Medical tackar samtliga deltagare och föreläsare för ett stort engagemang i detta symposium. Fotnot. Vi gratulerar Katarina Ringdahl, Anna Drvota och Barbara Jabur Juul-Möller som samtliga klarade IBHRE examen i pacing och ICD för sjuksköterskor. 7

Nyheter inom Cardiac Rhythm Management Optisense Lead Silikon Biostabilt Flexibelt Polyuretan Hållbart Minimal friktion Motståndskraftigt mot nötningar 1,1 mm modell 1699 Säkerställ korrekt förmakssensing Säkerställ fysiologisk pacing Minskade amplituder av far-field R-vågor 94% av Optisense patienter visade inga far-field R-vågor vid pacing. 1) Minskade inadekvata mode switch 73% minskning av episoder av inadekvata Auto Mode Switch hos OptiSense patienter. 1) Ökad känslighet på förmakskanalen 91% av OptiSense patienter kunde programmeras till 0.1 mv sensitivity utan sensing av far-field signaler. 2) Ref. 1. OptiSense IDE Study. Clinical PMA Report, November 2006. 2. Sperzel J, Frölig G et al. One-year chronic performance of far-field signal reduction (FSR) pacing leads in atrium. Abstract presented at the International Symposium on Progress in Clinical Pacing, Rome, Italy 2006. Optim SEE NO FAR-FIELD SIGNALS HEAR NO FAR-FIELD SIGNALS SENSE ONLY WHAT YOU WANT Feel the difference Dagens pacemaker- och ICD-system kräver mer av en elektrod än någonsin tidigare. Flera samtidiga elektroder ska klara påfrestningar och vara enkla att implantera. Optim är nästa generation av elektrodmaterial. En utveckling från St. Jude Medical. Optim är en kemisk co-polymer som blandar de bästa egenskaperna av silikon och polyuretan. Snabb och enkel implantation Framtaget för ökad tillförlitlighet Position With the Best QuickOpt i Frontier II QuickOpt Timing Optimization finns nu även tillgänglig i St. Jude Medicals CRT-p, Frontier II. Funktionen finns även tillgänglig i tidigare implanterade system. Fotnot: QuickOpt erbjuds i Atlas, Epic, Frontier II och Zephyr. 8

Zephyr Pacemaker Optimal Care in about a minute... Dina patienter är individuella, det kan även deras behandling vara Individanpassade terapier: inom någon minut kan den exklusiva QuickOpt algoritmen beräkna och rekommendera optimala AV-tider. Automatiska uppföljningar: Zephyr pacemakern kan förkorta uppföljningtiden genom att den utför dagliga mätvärden som presenteras vid interrogering. Varaktig trygghet: med St. Jude Medicals (XL) modeller erbjuds förlängd batterikapacitet, fortfarande i ett litet format. Att välja en Zephyr kan innebära färre dosbyten för patienten.

Tom Agnblad är ICD-bärare sedan 2003 och känner en stor tacksamhet att få hjälp av sin ICD. Min ICD är som ett sprinklersystem 10 Tom Agnblad, 65 år arbetar som rekryteringskonsult i egen firma. Med ett kontor hemma på Lidingö kan han anpassa arbetstiden då han trappat ner en del. På grund av ARVD (Arrhythmogenic Right Ventricular Dysplasia) har han besvärats av episoder med ventrikulära arytmier och är sedan 2003 ICD-bärare. Min ICD är för mig en trygghet. Den hindrar inte att en brand uppstår, men den ser till att branden släcks, beskriver Tom Agnblad. Tom är en riktig friskus och är noga med att han sköter sin hälsa. Idrottsintresset är stort och som ung spelade han både fotboll och ishockey. Tom lyser upp lite extra när han pratar om Djurgården. Sedan 1994 är han aktiv som sekreterare i Djurgårdens Supporters Club. För att hålla igång idag åker han vintertid skridskor flera dagar i veckan. Vid slutet av 80-talet var Tom och hustrun på fest. Han var då 50 år. Plötsligt fick jag en stark halsbränna och det kändes som blodet försvann i benen. Jag blev alldeles vit i ansiktet, mådde illa och hade en obehagskänsla mellan skulderbladen. Obehaget försvann lika fort som det dök upp. Jag funderade mycket på vad det kunde bero på. En allergisk reaktion? Tiden gick och nästa episod inträffade 2001 på ett liknande sätt. Tom sökte läkare och gick på kontroll några dagar senare där det togs blodtryck, EKG och några blodprov. Läkaren ställde därefter diagnosen gallkolik. Det kändes bra att ha fått en diagnos. Det dröjde inte mer än en månad förrän besvären återkom och de försvann på samma vis efter två timmar. Den här gången fick jag råd söka akuten vid Danderyds sjukhus. Det togs prover och man tog in mig för observation. Mitt i natten väcktes jag av en sköterska som informerade mig om att jag haft en hjärtinfarkt. Det kändes overkligt. Tvivlade över diagnosen Vidare gjordes utredning med röntgen av lungor och hjärta, ultraljud och kranskärlsröntgen som visade sig vara normala. Tom tvivlade på diagnosen och undrade om det inte var någon form av kärlspasm han drabbats av. Han fick beskedet att det var en mild infarkt. Jag gick hem efter en vecka med recept på Trombyl, Plendil och Nitroglycerin. Jag slutade jogga och började i stället gå långa regelbundna promenader. Efter ytterligare ett och ett halvt år när han spelade social squash med en granne kom besvären på nytt. Obehaget ville inte sluta så vi ringde efter en. När jag kom fram till Danderyd berättade man att jag hade över 200 i puls. Efter medicinering fick man ner pulsen. Det gjordes en ny kranskärlsröntgen, men det skulle krävas en magnetröntgen för att kunna ge några besked. Detta fick jag vänta på i tre månader. Det innebar inget arbete, inga resor och

ingen fysisk ansträngning. Jag fick nu en ny medicin, Sotalol. I januari 2003 blev Tom kallad till Thoraxkliniken vid Karolinska sjukhuset. Jag informerades om att man beslutat att operera in en defibrillator med pacemakerfunktion och vad den gör för nytta. Se en ICD som en sprinkler. Den hindrar inte att brand uppstår men den ser till att branden släcks. Fick en ICD och fick inte köra bil Ingreppet gjordes en månad senare och allt gick bra så Tom kunde åka hem samma dag. När jag står glad i hågen i sjuksköterskeexpeditionen, glad att vara botad som jag trodde, för att säga tack och adjö till den duktiga personalen, då kommer en syster springande mot mig. Hon gav mig ett ID-kort som jag skall visa upp vid flygplatsernas säkerhetskontroller. Och sen får du inte köra bil informerade hon mig. Golvet försvann under mina fötter. Förbudet gällde i tre månader till återbesöket för att se om apparaten fungerar som den skall. Det gäller att gilla läget. Tom blev senare kallad till ett informationsmöte anordnad av Hjärt- och lungsjukas riksförbund för nya innehavare av ICD. Då kommer nästa chock. Man frågar mig om jag haft några tillslag. Jag förstår inte riktigt vad man menar. I gruppen berättar en kvinna om sina fasansfulla upplevelser i den grekiska övärlden med massor av elchocker. Jag var omtumlad. Men allt sjunker ner och jag jobbar vidare. Tillslagen duggade tätt Efter cirka en månad när Tom tittar på en fotbollsmatch på TV kände han sig orolig och rastlös. Och plötsligt slår det till. Det fortsätter med sju tillslag under lika många minuter. Jag kröp till en ringande telefon och fullständigt skriker rakt ut när chockerna kommer. Mellan chockerna får jag hjälp att ringa ambulans. Jag vet fortfarande inte om jag hade en äkta hjärtrusning eller om det var en misstolkning.* Ett år senare på skärtorsdagskvällen hade Tom och hans hustru en fest hemma. Morgonen därpå beslutar han sig för att ta en långpromenad. Efter en bit känner jag mig lite yr. Då får jag två tillslag. Jag kontaktar sjukhuset och får en tid hos Dr. Fredrik Gadler några dagar senare. På morgonen samma dag som mitt planerade besök får jag ett nytt tillslag. Fredrik föreslår att jag skall stanna över natten på sjukhuset, men jag kände mig pigg och kry. Jag hinner knappt hem förrän nästa tillslag kommer och det är bara att vända åter till sjukhuset. Det är en tuff period under två veckor med besök på hjärtintensiven och fullt av mediciner. Tom får istället Tambocor och Seloken och har sedan dess inte haft några tillslag. Informationen är viktig Jag hade önskat att man från allra första början när man berättade om att jag skulle få en ICD var mer pedagogisk. Man skulle ha betonat att ICD inte är någon bot för mitt problem, som heter ARVD, vilket beror på att bindväv och fettväv bildas och försvårar signalerna att nå dit den skall. Se en ICD som en sprinkler. Den hindrar inte att brand uppstår men den ser till att branden släcks. Berätta ordentligt om vad som kan hända vid tillslag. Jag vet att det är knepigt hur man skall väga orden. Berätta att man inte får köra bil förrän man kunnat konstatera att ICDn fungerar som den skall. Förvissa dig om att personen har förstått för man är inte helt med mentalt i ett sådant läge. Jag känner en stor tacksamhet till att få den här hjälpen. Personalen är fantastiska, fyllda av empati och hjälpsamhet. Min nuvarande ICD har en vibrerande larmfunktion som talar om ifall det är något tekniskt som behöver kontrolleras. Det ger mig en härlig trygghet, avslutar Tom Agnblad.* *Samtliga levererade chocker har varit adekvata med ventrikeltakykardier runt 200-220 slag/minut. Modifieringar i programmering har gjorts till en högre VF-zon och utökade försök med ATP har varit lyckosamma. Vad är ARVD? ARVD står för Arrhythmogenic Right Ventricular Dysplasia. Arytmogen betyder att det orsakar arytmier. Det är höger kammare som är påverkat och dysplasia betyder att det är en onormal struktur. ARVD är en specifik typ av kardiomyopati (en förändring av hjärtmuskeln). Förenklat är ARVD en genetiskt, progressivt tillstånd i hjärtat där muskeln i höger kammare är ersatt av fett och fibrotisk vävnad, vilket kan orsaka onormal hjärtrytm. ARVD beräknas förekomma hos en på 5.000 personer. Sjukdomen kan drabba både män och kvinnor. Även fast det är en relativt ovanlig orsak till plötslig död, står det för upp till en femtedel av plötslig död hos personer under 35 år. Hur diagnostiseras ARVD? Följande undersökningar är EKG, signal averaged ECG (SAECG), arbets-ekg, EKO, cardiac MRI och 24-timmars Holter monitorering. Det är viktigt att MRI utförs på en klinik där man har vana att tolka för ARVD då dessa är svåra att bedöma korrekt. I tilllägg till dessa standardundersökningar kan en elektrofysiologisk undersökning, right ventriculogram och biopsi rekommenderas för en fullständig utvärdering av ARVD. Andra undersökningar kan ge information om hjärtats struktur och funktion som inkluderar en CT scan och MUGA scan. Ref. The Johns Hopkins Arrhythmogenic Right Ventricular Dysplasia (ARVD) program. www.arvd.com 11

12 Förslag till nya riktlinjer ökar stöd för ICD-behandling Socialstyrelsen presenterade sitt förslag till nya riktlinjer för hjärtsjukvård på det kardiovaskulära vårmötet i Göteborg 2007. Det nya förslaget öppnar för den preventiva behandlingen med ICD och därmed minska risken för plötsligt hjärtstopp. Behandlingsnivån i Sverige ligger idag klart under det europeiska genomsnittet, år 2006 var behandlingsnivån dubbelt så hög i Europa än i Sverige. Behandling med ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) har i Sverige tidigare används sparsamt i jämförelse med andra länder. Förebyggande behandling Varje år drabbas upp till 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp i Sverige och av de drabbade överlever endast några få procent. Nu ska alltså svenska patienter kunna bli aktuella för ICDbehandling i primärpreventivt syfte. Det berör främst patienter med tidigare hjärtinfarkt eller hjärtsvikt kopplat till nedsatt vänsterkammarfunktion. Det är glädjande att förslaget till de nya riktlinjerna närmar sig de europeiska rekommendationerna gällande ICD-behandling. Det öppnar upp för förebyggande behandling av en helt ny grupp patienter i Sverige. Det rör sig ICD-IMPLANTATIONER I OLIKA LÄNDER 2006 Antal behandlingar per en miljon invånare 400 350 300 250 200 150 100 50 0 USA Tyskland Irland Holland Italien Danmark Österrike EU om åtminstone 2 000 personer årligen totalt i Sverige. Idag får cirka 500 personer en ICD inopererad, säger Cecilia Linde, professor och verksamhetschef för Hjärtkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Men det är långt kvar till att man ska kunna förhindra alla fall av plötsligt hjärtstopp. Mer forskning behövs Att generellt förebygga plötsligt hjärtstopp är komplicerat, vi har olika diagnoser och olika bakgrundsfaktorer att ta hänsyn till vi behöver definitivt mer forskning på området. Men nu får vi åtminstone en förebyggande behandlingsmetod som redan är vedertagen i övriga västvärlden, fortsätter Cecilia Linde. Figur 1. Antalet patienter som behandlas är relativt lågt i Sverige jämfört med behandlingssituationen i flera andra länder. 2006 implanterades 55 dosor per miljon invånare. Belgien Schweiz Finland Frankrike Norge Storbritannien Spanien Sverige Portugal Professor Cecilia Linde vid Karolinska sjukhuset. Det är viktigt att betona att den primärpreventiva indikationen för ICD innefattar en förväntad överlevnad på ett till två år och att patienten har en god livskvalitet. Nyttan av behandlingen är idag säkerställd och ökar med tiden. Den ger en högre kostnadseffektivitet efter tre år. Idag är det främst patienter som överlevt ett plötsligt hjärtstopp som får ICD i Sverige i syfte att förhindra återfall. I Danmark opereras mer än dubbelt så många patienter 113 patienter per en miljon invånare. I Sverige är motsvarande siffra 55 behandlingar per en miljon invånare. I Norge gjordes 63 implantat och i Finland 74 per en miljon invånare. I de andra länderna används metoden i betydligt högre grad även primärpreventivt. Det är stora regionala skillnader i landet som sannolikt beror på om det finns opinionsbildande läkare i regionen och hur beställargruppen ser på kostnadsfrågan. Generellt i landet har ICD-behandling legat i bakvattnet och har inte prioriterats. Remissflödet har dock varit större på sjukhus som själva implanterar ICD. Det är viktigt att det finns en tydlighet i vilka patienter som ska ha ICD eller inte. Steg i rätt riktning Den förväntade ökningen av ICD implantationer kräver ett nytänkande gällande mottagningsverksamheten. Vi kommer troligen att se mer av gemensamma mottagningar med läkare och specialiserade sjuksköterskor, där sjuksköterskorna kommer ha en större roll vid rutinkontroller av ICD.

Anita Grandien är ordförande i patientföreningen för hjärt- och lungsjuka i Stockholms län och anser att förslaget innebär ett steg i rätt riktning. Vi har länge arbetat för frågorna kring ICD och varit oroliga för utvecklingen i Sverige. Vi har en väldigt låg behandlingsfrekvens i jämförelse med de andra nordiska länderna som använder behandlingen i mycket större utsträckning. Det nya förslaget kommer förhoppningsvis att ge fler chansen till förebyggande vård och minska antalet personer som avlider i plötsligt hjärtstopp, säger Anita Grandien. De rådande riktlinjerna för hjärtsjukvård är från 2004. Förslagen till nya rekommendationer ska på remiss för att kunna antas under våren 2008. Vårmöte i Göteborg Västkusten bjöd på härligt vårväder när Göteborg stod värdar för årets vårmöte och St. Jude Medical fanns givetvis på plats. Hjärtförbundets vårmöte är ett uppskattat nationellt möte för många läkare och sjuksköterskor, liksom för oss inom industrin. I vår monter kunde vi stolt visa upp bredden av produkter inom det kardiologiska området. Vi tackar våra besökare i montern. Vem får ICD-behandling idag? Sekundärprevention Behandlingen är aktuell för personer som överlevt hjärtstillestånd eller har haft andra livshotande rytmrubbningar kombinerat med nedsatt funktion av vänster kammare och svimningar. Syftet är att ett förhindra ett återfall. Primärprevention Behandlingen ges i förebyggande syfte till personer som ännu inte upplevt livshotande eller allvarliga rytmrubbningar. Det kan vara personer som har genomgått en hjärtinfarkt eller har hjärtsvikt kopplat till nedsatt vänsterkammarfunktion. Källa: SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), SBU Alert-rapport nr 2006-06. Vad är nationella riktlinjer? De nationella riktlinjerna ska ge stöd till sjukårdshuvudmännens resursfördelning och utgöra underlag till lokala vårdprogram. Socialstyrelsens riktlinjer ger anvisningar om hur resursfördelning ska ske inom vården och är ett underlag för de vårdprogram som tas fram lokalt. En viktig del av riktlinjerna är hur olika behandlingar prioriteras och värderas utifrån medicinsk och hälsoekonomisk synpunkt. Vad är nationella riktlinjer för hjärtsjukvård? Arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för hjärtsjukvård är en revidering av de riktlinjer som publicerades 2004, de gäller fortfarande och fram tills att de nya publiceras 2008. Utökad arytmiverksamhet i Falun Sedan april i år implanteras ICD vid Cardiologkliniken i Falun. Man har utfört ICDkontroller i cirka tio år, men implantationerna har remitterats till regionkliniken i Uppsala. Det är ett naturligt steg att även implantera ICD-systemet, berättar Öl. Magnus Forsgren. Vi har lång erfarenhet av pacemakerimplantationer och relativt stora volymer. För närvarande är vi fyra cardiologer som utför implantationer. Vi har egen operationssal och personal från egna kliniken som assisterar. Senaste åren har vi utfört omkring 250 pacemakerimplantationer plus dosbyten och justeringar. I nuvarande operationsrum är inte röntgenutrustningen tillräcklig för att implantera vänsterkammarelektrod, varför vi fått utföra CRT-implantationer på coronarlab. Produktionen har hittills varit ganska blygsam. Inom kort kommer en omfattande ombyggnad starta och det nya operationsrummet kommer att ha röntgenutrustning av högre kvalitet. En annan viktig förutsättning för att starta egna ICD-implantationer är att vi nu har flerårig vana av ICD-kontroller och har utvecklat Magnus Forsgren och Stefan Berglund är två glada implanterande kardiologer vid Falu lasarett. kompetens att klara komplikationer och problem med ICD-behandling. Sedan den första implantationen i april har vi implanterat ett ICD-system per månad. Vi tror att volymen kommer att ligga kring 12-14 system/år, vilket motsvarar 40-50/miljon invånare och år. Den första patienten som opererades är en 78-årig man med ischemisk hjärtsjukdom, som efter upprepade effortutlösta svimingar kom in till akuten med en ihållande ventrikeltakykardi, vilken terminerade spontant strax efter ankomst. Mannen som även hade ett kroniskt förmaksflimmer fick en enkammar-icd av modellen Atlas II VR från St. Jude Medical. Det är en fördel att vi nu har bemanning för att även kunna implantera ICD vilket skapar en bättre tillgänglighet som kan påverka implantationsfrekvensen positivt, avslutar Magnus Forsgren. 13

Effektivare defibrillering vid höga trösklar Öl. Stefan Lönnerholm vid Arytmisektionen Akademiska sjukhuset i Uppsala. 14 Vid ett antal tillfällen förekommer höga defibrilleringströsklar i samband med implantation och testning av en ICD, vilket kan vara en klinisk utmaning. Denna fallbeskrivning visar nyttan av att kunna optimera chockens vågform för att skapa en god säkerhetsmarginal. En enkel programmering kan undvika ytterligare ingrepp, säger Öl. Stefan Lönnerholm vid Akademiska sjukhuset. Levererad energi En 71-årig man remitterades för en ICD implantation till Arytmienheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2007. Sedan tidigare har mannen diabetes, ett antal hjärtinfarkter och opererats med en coronar by-pass för cirka tio år sedan. På senare år har patienten utvecklat en hjärtsvikt med en dilaterad vänster kammare, ejektionsfraktion (EF) 15%. EKG visade ett vänstersidigt grenblock med breda QRS-komplex på 170 ms. Patienten hade även diagnostiserats med icke ihållande ventrikulär takykardi. Resultat Induktion nr 1 Terapi 1 18 Joule VF Terapi 2 25 Joule VF Terapi 3 35 Joule Sinusrytm Åtgärd Ändring av chockens polaritet Induktion nr 2 Terapi 1 25 Joule Sinusrytm Induktion nr 3 Terapi 1 25 Joule VF Terapi 2 35 Joule Sinusrytm Åtgärd Elektrodens proximala chockcoil kopplades bort Induktion nr 4 Terapi 1 25 Joule Sinusrytm Induktion nr 5 Terapi 1 25 Joule VF Terapi 2 35 Joule Sinusrytm Figur 1.Vid test av första implanterade ICD (annat fabrikat) kunde inte tillfredsställande säkerhetsmarginaler erhållas för defibrillering. Accepterad säkerhetsmarginal bedöms vid 10J under defibrillatorns maximala kapacitet vid två induktioner. Detta sammantaget var patienten en kandidat för en biventrikulär ICD. Vid implantation av systemet bedömdes hans coronarvener vara för tunna för att kunna placera en vänsterkammarelektrod, varför han istället erhöll en tvåkammar-icd. Vid testning av systemet under en så kallad induktion, då man framkallar ett ventrikelflimmer, kunde denna inte brytas med tillräckligt säkra marginaler, se figur 1. Alternativa åtgärder diskuterades Ingreppet avslutades och patienten fick stanna kvar på avdelningen för observation. Vidare åtgärder diskuterades som att implantera en så kallad fingerelektrod (Subcutan Array elektrod) för defibrillering. Denna opereras in subcutant runt thorax till ryggsidan och ansluts till ICD-dosan. Detta skulle kräva ytterligare ett ingrepp med speciell implantatörskompetens och en djupare narkos. Ytterligare ett förslag till åtgärd var att byta till en St. Jude Medical ICD för att utvärdera möjligheten att genom programmering optimera chockens vågform för effektivare defibrillering, utan behov av ytterligare implantat i patienten. - Det lät intressant att utmana och testa St. Jude Medicals unika möjlighet till optimerad vågform, berättar Öl. Stefan Lönnerholm.

= Nominell vågform = Optimerad vågform Figur 2. St. Jude Medical erbjuder en unik möjlighet att programmera chockens vågform med en fast pulsduration i första och andra fasen baserat på den kända högvoltsimpedansen. Best Venture Case Competition Figur 3. Den optimerade vågformen visade sig vara effektiv att defibrillera patientens kammararytmi med en tillfredsställande säkerhetsmarginal på 10 Joule. Skicka oss ditt bästa patientfall där du använt Venture, så har du chansen att vinna en Ipod. Vi presenterar det bästa fallet i kommande nummer av Kärl och Hjärta. Gå in på vår hemsida och läs mer: www.sjm.se Venture wire control catheter, hjälper dig att navigera ledaren vid CTO, kraftigt vinklade avgångar, slingriga kärl eller när du inte kommer fram med ledaren dit du vill. Venture vars tip kan böjas i 90 grader ger extra support när du behöver det! Vi accepterade förslaget och patienten fick nu en Atlas II DR. St. Jude Medical erbjuder en unik möjlighet att programmera chockens vågform för effektivare terapi, se figur 2. Detta görs med en fast pulsduration i första och andra fasen baserat på den kända högvoltsimpedansen 1), istället för fast Tilt. Denna programmering visade sig vara effektiv att defibrillera patientens kammararytmi och en tillfredsställande säkerhetsmarginal på mer än 10 Joule var därmed uppnådd, se figur 3. En patientgrupp som man på förhand kan misstänka ha höga defibrilleringströsklar är de med kraftigt dilaterade hjärtan och de som behandlas med Cordarone. Att kunna optimera vågformen kan sannolikt minska behovet av ytterligare operationer vid höga defibrilleringströsklar, avslutar Stefan Lönnerholm. 1) Achieveing sufficient safety margins with fixed duration waveforms and the use of multiple time constant. Keane D et al Pace vol 30, May 2007. 15

Sjukskötare Thomas Solheim, sjuksköterska Alida Rygh och Öl. Thor Trovik vid Hjertemedisinsk lab. Universitetssykehuset i Nord-Norge. Emboliskydd med Proxis vid rekanalisering av en totalockluderad vengraft Fallbeskrivning Proceduren som beskrivs i denna fallbeskrivning utfördes av Dr. Thor Trovik vid Universitetssjukhuset i Tromsø, Norge. Detta komplicerade fall visar klara fördelar med ett proximalt emboliskydd med Proxis, där ett distalt emboliskydd inte var ett möjligt alternativ. Patienten som beskrivs är en 58-årig man med kranskärlssjukdom. Han opererades 1996 med en coronar bypass. I december 2006 drabbades han av en så kallad non-stemi (icke SThöjningsinfarkt). Vid coronar angiografi visades att vengraften (saphenous vein graft, SVG) var totalt ockluderad till den högra posteriora nedåtgående artären (right descend posterior, RDP). Inget flöde skapas Ett försök gjordes för att återskapa flöde genom rekanalisering. Det gick förhållandevis enkelt att ta sig genom vengraftet. Trots detta kunde inget flöde skapas efter dilatation med en 1.5 mm ballong genom merparten av graftets längd. Vengraftet såg ut att vara helt fyllt av trombotiskt material och beroende på en stor risk för distal embolisering avbröts försöket att rekanalisera graftet. Nytt försök till rekanalisering Senare remitterades patienten på nytt på grund av angina pectoris. Det beslöts att göra ett nytt försök att rekanalisera hans ockluderade vengraft (SVG), se figur 1. Det andra försöket genomfördes fyra månader efter det första försöket. Genom en 7 french guidekateter fördes Proxis katetern över en BMW guidewire. Även denna gång gick det enkelt att ta sig genom vengraftet (SVG). För att skapa tillräckligt med utrymme för Proxis katetern expanderades en 4 mm ballong proximalt i vengraftet med en BMW guidekateter halvvägs igenom, se figur 2. Vid första kontrastinjektionen efter expandering av Proxisballongen, orsakades en mindre ruptur av vengraftet, se figur 3. Detta medförde en relativ mild bröstsmärta hos patienten, dock utan hemodynamisk instabilitet. 16

Figur 1. Rekanalisering av ockluderad vengraft (SVG). Figur 6. Aspirering genom Proxis utfördes efter predilatering och efter applicering av varje Taxus Liberté stent. En viss mängd trombotiskt material extraherades. Embolic Protection System Figur 2. En 4 mm ballong expanderas proximalt i vengraftet med en BMW guidekateter halvvägs igenom. Ballong placeras proximalt om ocklusionen stoppar blodflödet. Under tiden kärlet är ockluderat förs guidewire och stent genom ocklusionen. Figur 3. Vid första kontrastinjektionen efterexpandering av Proxisballongen, orsakades en mindre ruptur av vengraftet. När stentsystemet är borttaget reverseras flödet i kärlet partiklar avlägsnas. Proxisballongen töms på luft och blodflödet återställs till normalt. Proceduren fortsätter Efter ekokardiografisk undersökning och femton minuters observation togs beslut att fortsätta med proceduren. Med stöd av en ballongkateter fördes BMW guidewire genom vengraftet och distalt i den högra posteriora nedåtgående artären (RDP), se figur 4. Vengraftet predilaterades med en 2.0 mm ballong och därefter applicerades tre stycken Taxus Liberté stents vilka täckte två tredjedelar av vengraftet. Efter avlägsnande av Proxis kunde den resterande proximala tredjedelen av vengraftet stentas med tre Graftmaster stents. Den totala längden med stent var 140 mm. Trombotiskt material extraherades Aspirering genom Proxis utfördes efter predilatering och efter applicering av varje Taxus Liberté stent. En viss mängd trombotiskt material extraherades, se figur 6. Utöver den initiala vengraftrupturen var det inga andra komplikationer. Det slutliga resultatet bedömdes väldigt tillfredsställande med TIMI III flöde, utan tecken till distal embolisering, se figur 5. Markörer för myokardskada uppmättes före och 4, 12, 20 och 25 timmar efter proceduren. Stegringen av myokardmarkörer var anmärkningsvärt låga med ett initialt CK-MB på 5 µg/l och ett maximalt värde 20 timmar efter proceduren på 13 µg/l. Figur 4. Med stöd av en ballongkateter fördes BMW guidewire genom vengraftet och distalt i RDP. Figur 5. Slutresultatet bedömdes väldigt tillfredsställande med TIMI III flöde, utan tecken till distal embolisering. 17

18 Kristoffer Nibble, Öl. Erik Ljungström och Ludwig D Hont analyserar signalerna i det nya registreringssystemet. Först i Sverige med invasiv elfys på Länssjukhus Med ett invasivt elektrofysiologiskt lab är Blekingesjukhuset i Karlskrona idag ett i det närmaste komplett kardiologiskt specialistsjukhus. I februari 2007 invigdes den nya elektrofysiologiska verksamheten. Det känns väldigt spännande och roligt, helt i linje med den utveckling vi ser inom arytmioch devicebehandling idag, berättar Öl. Erik Ljungström. Blekingesjukhuset i Karlskrona är ett unikt länsdelssjukhus i Sverige med etablerad thoraxkirurgisk verksamhet som nyligen firade 10-årsjubileum. Här utförs coronar by-pass, hjärtklaffkirurgi, ablation av förmaksflimmer vid samtidig hjärtkirurgi, viss lungkirurgi, implantation av pacemakers, ICD och CRT. Inom Thoraxkliniken ingår den interventionella kardiologin med coronar angiografi och PCI. Nu kompletteras den kardiologiska verksamheten med invasiva elektrofysiologiska behandlingar. Upptagningsområdet för specialistsjukvård inom kardiologi omfattar 350.000 invånare från Blekinge och Kronobergs län. Patienter som varit i behov av invasiv elektrofysiologisk utredning och behandling har sedan tidigare hänvisats till Universitetssjukhusen i Lund eller Linköping. Det har inneburit väntetider på mellan ett och två år för elektiva ingrepp samt resor för patienter på mellan tjugo och trettio mil. Allt utom förmaksflimmer Det är en generell underkapacitet för invasiva elektrofysiologiska behandlingar i Sverige. Numera är majoriteten av fallen behandlande procedurer, där ablationer av förmaksflimmer står för cirka femtio procent, berättar Erik Ljungström som är en av drivkrafterna bakom den nya arytmiverksamheten. Erik Ljungström har arbetat vid Blekingesjukhuset sedan 2006 och har lång erfarenhet inom området, de senaste tio åren vid Universitetssjukhuset i Lund. När vi startar upp verksamheten i Karlskrona kommer vi inte behandla förmaksflimmer, men i princip allt annat. Kanske det blir aktuellt på sikt. Från starten i februari har vi behandlat närmare fyrtio patienter, samtliga med gott resultat. Många involverade i projektet Erik Ljungströms före detta kollegor från Lund Öl. Ole Kongstad och sektionsledare Kristoffer Nibble har varit behjälpliga med support och utbildning i startfasen för personalen i Karlskrona. I teamet kring det nya elfyslabbet ingår Öl. Carl-Magnus Pripp som även arbetar med interventionell kardiologi, men har en bakgrund som elektrofysiolog. Från Blekingesjukhuset i Karlshamn deltar även Öl. Sergej Sheel som en del av sin tjänst. Dessutom har två sjuksköterskor och en perfusionist utbildats inom området. Labbet står till förfogande för elektrofysiologiska behandlingar en dag i veckan. Det var en av anledningarna till att man valde ett mobilt registreringssystem. Systemet heter EPTracer och är väldigt kompakt med en inbyggd stimulator. Det innebär färre skärmar och tangentbord, vilket inte kräver ett separat manöverrum. Öppenheten i systemet gör att det går att plocka ut information på ett smidigt sätt via USB i exempelvis Word eller PowerPoint för att sedan återanvända i vilken dator som helst. Systemet har flera fördelar, säger Erik Ljungström. Att det är kompakt gör att hela laget jobbar närmare varandra, signalerna är kristallklara och öppenheten gör att jag kan plocka ut information på ett väldigt smidigt sätt. Vi är mycket nöjda med hela startfasen och ser positivt på utvecklingen av vår arytmiverksamhet. Ulf Johansson och Anna-Kari Tollerud ingår i det nybildade teamet för invasiv elektrofysiologi i Karlskrona.

Ökad precision vid kateterablationer av förmaksflimmer Vid kateterablation av förmaksflimmer krävs absolut precision. Nu lanserar St. Jude Medical version 7.0 till Ensite Mapping System samt modulen, Ensite Fusion. Det innebär att den anatomiska återgivningen av hjärtat är mer tillförlitlig, detaljerad och realistisk än någonsin. Vid Karolinska sjukhuset i Stockholm har bland andra Öl. Jonas Schwieler varit med och utvärderat nya Ensite Fusion. Dynamisk registrering ger säkrare återgivning av anatomin Med den nya Fusion modulen sammanförs bilder från CT/MR till mappingbilden som på ett sofistikerat sätt dessutom kompenserar för olika anatomiska variationer, som kan uppstå under tiden efter scanningen och ablationstillfället. Sammanfogningen mellan de olika geometrierna görs genom att markera gemensamma punkter på CT/MR bilden med den skapade geometrin vid undersökningstillfället. Ensite Fusion är designad för att öka precisionen och ge en reproducerbar bild. Detta för att ge möjlighet till förfinad ablationsteknik och därmed minska risken för komplikationer samt minska procedurtiden. Ensite Fusion är ett unikt system som kan visualisera aktiverings/amplitud map direkt på den importerade CT/MR bilden. Styrkan med ett fritt val Med version 7.0 Ensite System har tekniken utvecklats att återgivningen av den verkliga anatomin förbättrats till en mer skalenlig reproduktion även i de fall då inte en CT/MR bild kan användas. Ensite Fusion erbjuder möjligheten att välja typ av anatomisk modell (multipel modell, rigid eller dynamisk modell) samt valfriheten att använda de flesta mapping- och ablationskatetrar på marknaden. Sammantaget har detta bidragit till att Ensite systemet numera är marknadsledande i Europa. Utvärdering av systemet i Sverige Den nya versionen 7.0 till Ensite har under våren installerats på ett fåtal elfyslab i Europa varav ett vid Karolinska sjukhuset för klinisk utvärdering. Öl. Jonas Schwieler kommenterar sina erfarenheter från de första undersökningarna: Vi har använt EnSite Fusion vid cirka tio flimmerablationer och erfarenheten hittills är positiv. Att integrera den skapade NavX-geometrin med CT/MRbilden tar 5-10 minuter i anspråk, och överrensstämmelsen mellan dessa har varit god. Vi kan sedan navigera såväl lasso-, som ablationskatetrar i CT-bilden och lägga markörer där vi avgivit RF-energi. Vi kan också skapa en aktiverings/amplitud-map i denna bild. Ökad säkerhet är förhoppningen Största fördelen med EnSite Fusion som jag ser det, är den förbättrade anatomiska presentationen vid ingreppet. Egentligen räcker det med att skapa NavX-geometri från lungvenerna och atrium, varefter man kan sammanfoga denna geometri med CT:n. Viktigt vid användande av EnSite Fusion, som vid alla datoriserade navigationssystem, är att på olika sätt verifiera att bilden man navigerar i överrensstämmer med verkliga anatomiska förhållanden. Min förhoppning är att EnSite Fusion kan minska genomlysnings- och procedurtider, och medföra ökad säkerhet och lyckandefrekvens vid våra flimmerablationer. Användningsområdet för Ensite system kommer att erbjuda utökade möjligheter inom snar framtid. Ett exempel kan vara att använda systemet för navigering vid positionering av elektroder vid implantation av olika pacemakersystem. 19

Fredagen 26 oktober 2007 Plats: St. Jude Medical Veddestavägen 19 i Järfälla Stockholm Mer information hittar du på: Vinn ipod! Svara på frågorna. Det första dragna rätta svaret vinner en ipod nano (MP3 spelare) med minneskapacitet för 1000 låtar (4GB). Vi välkomnar alla våra nordiska läsare att delta i tävlingen. De rätta svaren finns att hitta i tidningen. 1. Vilken unik möjlighet erbjuder St. Jude Medicals ICD för effektivare defibrillering? 1) Mäta QuickOpt X) Ändring av chockens polaritet 2) Optimerad vågform med fast pulsbredd 2. I vilka produkter erbjuds QuickOpt? 1) Atlas, Epic, Frontier II och Venture X) Atlas, Epic, Frontier II och Zephyr 2) Atlas, Epic, Optim och Zephyr 3. Vad är sköljtiden på SJM Pericardial Patch? 1) 3x1 minut X) 2x1 minut 2) Pericardial Patch behöver inte sköljas 4. Vad innehåller nya Optim elektrodmaterialet? 1) Silikon och polyuretan X) Silikon och titan 2) Silikon, polyuretan och titan Skicka in den rätta raden på frågorna i ett email till: tavling@sjm.com Svar senast den 26 oktober 2007. Kongressagenda hösten 2007 4 th world congress, Budapest, Ungern World Institute of Pain, WIP 25-28 september www.kenes.com/wip Venice Arrhythmias www.venicearrhythmias.org TCT www.tct2007.com AHA www.scientificsessions.americanheart. org/portal/scientificsessions/ss/ Riksstämman http://www.riksstämman.se/ World Congress on Cardiac Pacing www.aimgroup.it/2007/icpes The 8 th World Congress of the International Neuromodulation Society www.neuromodulation.com Boston Atrial Fibrillation Symposium www.afsymposium.com Venedig, Italien 7-10 oktober Washington, USA 21-26 oktober Orlando, USA 4-7 november Stockholm 28-30 november Rom, Italien 2-6 december Acapulco, Mexico 2-12 december Boston, USA 17-19 januari Utbildningar hösten 2007 St. Jude Medical Sweden AB erbjuder våra kunder utbildning inom pacemaker- och ICD terapi. Egen kompetens finns i företaget vilket innebär att utbildningarna genomförs i Sverige, vanligtvis på vårt huvudkontor i Stockholm. Vi är mycket flexibla och arrangerar skräddarsydda utbildningar i överenskommelse med kunden. ICD Advanced... 11-12 oktober Advanced Pace SSK/BMA... 18-19 oktober Arytmisymposium läkare... 15-16 november Kontakta din säljrepresentant för ytterligare information. Våra utbildningar hittar du även på www.sjm.se. IMPLANTATIONSMÖTE 2007 Fredagen den 26 oktober Plats: St. Jude Medical i Veddesta, Stockholm. INVITATION NEW PERSPECTIVES IN LEAD POSITIONING, TECHNOLOLGY AND RELIABILITY LYCKLIGA VINNARE AV EN DIGITALKAMERA Vi gratulerar Ingrid Wallin vid Sunderby sjukhus och Trond Dahl vid Aker Universitetssykehus, som vann en digitalkamera från förra numret av Kärl&Hjärta. Grattis! St. Jude Medical stödjer svensk cardiologi St. Jude Medical Sweden AB Tel: 08-474 40 00 Fax: 08-760 38 55 infosweden@sjm.com www.sjm.se