Prisbildning och konkurrens på spotmarknaden Pär Holmberg Elmarknadens ekonomi Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Innehåll Allmänt om budgivningen på spotmarknaden Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden Förbättringar av spotmarknaden
Strategisk budgivning i teorin Spotmarknaden är en auktion, där varje producent binder sig vid en utbudskurva Pris Utbud Antagande: Utbudskurvan väljs i syfte att maximera den egna vinsten. Konkurrenternas budkurvor tas för givna. Strategisk jämvikt när alla maximerar vinsten samtidigt. Används till att teoretiskt utvärdera hur budgivningen på elmarknaden påverkas av konkurrensen.
Budgivning på spotmarknaden i teorin Pristak Oligopol med 2 budgivare Pris Marginalkostnad Prispåslag Efterfrågan 4 10 100 Kapacitetstak Total produktion
Strategisk budgivning i praktiken Forskning visar att större producenter i Texas och Australien ungefär bjuder enligt modellen. Exempel från Europa: Price mark-up vs availability 1400 1200 1000 800 600 400 Spot price-mc Eur/MWh 200 0 160% 150% 140% 130% 120% 110% 100% 90% -200 Total available supply as % of dem and (Load+10% ancillary services)
Reflektioner kring strategisk budgivning Efterfråga nära maxkapaciteten => stora prispåslag, även om konkurrensen normalt är bra. Det viktiga är dock att prispåslagen är små i genomsnitt. Konsumenter kan prissäkra sig. Elpriset måste bli högt ibland för att täcka reservkraftverkens fasta kostnader. Pristaket är dock tillräckligt högt satt för att det ska räcka med ett jättehögt elpris vid de få tillfällen då det verkligen är elbrist. Om pristaket sänks förbättras konkurrensen tillfälligt. Men på lång sikt minskar investeringarna i reservkraft och risken för elbrist ökar.
Terminers inverkan på budgivningen Pristak Kontraktspunkt N= 2 Pris Marginalkostnad N= 4 N= 10 N= 100 Kapacitetstak Prisgolv Produktion som sålts i förväg Total produktion
Reflektioner kring terminers inverkan Man kan få bra konkurrens på spotmarknaden även med ett fåtal företag, om de säljer sin produktion i förväg. Det beror helt på kontraktspositionerna huruvida det är lönsamt för en producent att trissa upp eller ned elpriset. Säkerligen tjänade några nordiska elproducenter mycket pengar på att kärnkraftverken stod stilla nu i höst/vinter. Inte säkert att ägarna själva gjorde det. Det beror helt på hur mycket av deras produktion som såldes i förväg och vid vilken tidpunkt den såldes i förväg.
Konkurrensen på den nordiska spotmarknaden Fridolfsson och Tangerås (2009) visar att konkurrensen fungerar bra i Norden. Inga vetenskapliga belägg för att elproducenterna systematiskt utövat någon marknadsmakt. Det finns dock ett par undantag och frågetecken: Pga. vattenkraften är konkurrensen på Nordens elmarknad särskilt svår att utvärdera => osäkerhet i tidigare studier. Därtill kommer osäkerheter pga. att producenternas terminspositioner inte utnyttjats i tidigare studier. Utövas marknadsmakt emellanåt på regionala marknader till följd av flaskhalsar? Utövades marknadsmakt vintern 2009/2010? Varför fungerar kärnkraftverken så dåligt i Sverige? Undanhålls produktionskapacitet medvetet?
Öka transparensen på den nordiska spotmarknaden Vatten är en knapp resurs som används när den behövs bäst, dvs. när priset är högt. Vattenkraftsproduktionen bestäms därför av prognoser av framtida elpris samt producenternas riskattityd. => Det blir extra svårt i Norden att avgöra vilket elpris som skulle råda vid perfekt konkurrens. Men om alla individuella budkurvor och kontraktspositioner offentliggjordes, så kan marginalintäkten enkelt beräknas. Utifrån skillnaden mellan den och priset kan man avgöra om konkurrensen är bra. Fördröjt offentliggörande gör att prissamverkan inte underlättas. Dessutom räcker det med att offentliggöra de mest relevanta delarna av budkurvorna. Idag offentliggörs individuella budkurvor i Australien, Nya Zealand, Storbritannien och Texas.
Andra förbättringsförslag Bryt upp samägandet av kärnkraften och minska korsägandet mellan elproducenter. Bygg bort flaskhalsar inom Norden och i förbindelser till andra marknader. Timmätning hos hushållen gör efterfrågan mer elastisk. Tillåt vertikal integration mellan produktion och återförsäljning inom ett företag. För att säkerställa tillräckliga investeringar i reservkraft är det viktigt att producenterna upplever att pristaket är trovärdigt. Ev. ökar trovärdigheten om pristaket bestäms av en politiskt oberoende regulator.
Ändrad prissättningsmetod förbättrar antagligen inte konkurrensen Inom Norden cirkulerar ett par förslag där kärnkraftsel och vattenkraftsel, som har låga rörliga kostnader, ska få mindre betalt än övrig produktion. Det finns inget entydigt vetenskapligt stöd för att diskriminerande prissättning skulle påverka elpriset. Både i teorin och verkligheten höjer elproducenterna sina bud för att kompensera att prissättningen blivit mindre gynnsam för dem. Ev. kan elpriset kortsiktigt minska lite, men det minskar investeringarna vilket i sin tur försämrar konkurrensen på längre sikt.
Sammanfattning I teorin och omvärlden trissas elpriserna upp när efterfrågan närmar sig maxkapaciteten. Även i Norden vintern 2009/2010? Det viktiga är att de genomsnittliga prispåslagen är små. Konsumenterna kan skydda sig mot prisspikar med terminskontrakt. Konkurrensen på den nordiska elmarknaden är bra. Frågetecken som bör utredas vidare: stopp i kärnkraftverken samt osäkerheter i beräkningarna pga. vattenkraft och begränsad tillgång till data. Det går inte att komma runt höga elpriser vid elbrist. Det behövs för att reservkraftverken ska få täckning för sina fasta kostnader. Det går inte att avgöra om ägarna tjänat pengar på att kärnkraftverken stått stilla, om inte ägarnas kontrakt är offentliga. Allmänt blir det mycket lättare att identifiera ev. konkurrensproblem om individuella budkurvor samt kontraktspositioner offentliggörs.
Referenser Pär Holmberg och David Newbery (2009). The supply function equilibrium and its policy implications for wholesale electricity markets, IFN WP 812. Sven-Olof Fridolfsson och Thomas Tangerås (2009). Market power in the Nordic electricity wholesale market: A survey of the empirical evidence, Energy Policy, Vol. 37, Nr 9, pp. 3681-3692. www.ifn.se