RAPP ORT FRÄN LAND STNGETS EPDEMOLOGSKA UTREDNNGSARBETE, NR 179, JA NUAR 2009 FÖRORD Vårvin tern 2009 go nomförde Landstinget Dalarna den ancoee i raden av postenkålundorsokningar som fiktal $ig bil 2D-64 ingar bosalla l Dalarna, Del huvudsak. liga syftel med undersökningarna har va ril alt förse /,lndstingsslyrelsen med informalion så all folkhtl /soutvecklingon och Mlso- och sjukv/jrrjens (fmmfdr allt primtjrvjrdensj siluall fungera kan diskuleras med utgångspunkt fran hill sopoli. tisk a oc h sjukv ardspoliliska målsllttningar. Föredragning i lan dstin gsstyrelsen 2S ja nuari 2009 Ove rhe adbilder oc h on kert sam manfatt ni n g Resultaton från 200 9 års undersökning har redovisats ou antal separata uneeningsrapporter. vilka vor och en behandlat olika lrågeområdcn i enkäten. Vid l<lndstingsstyrclscns sum man tr äde 25 janumi 2009 gjorde unde rtec knad, med hj:llp av någr a ovel hulld bilder, en kortfa1tad munllig redovisning av huv udfyndon i det hillillsvorande ulredningsarb ete!. Dvothnadbljduma har den rapport so m h är före ligg er _ ut red n i ng rapport 179 _ spomts som "minnesanteckningar" fr <'tn föredr agningen. Huvud fynden handlar till stor de l om all med åren allt mera rremträdande samband mellan folkhalsoutvecklingen, läkarbem nnnmqen på varecenuereme. don psykosoci ala kompetensen pli v årdcontmlcma och befolkningens/ patien ternas vpplevetseeav vrdcen lr:l le rn3s s:lll fi l! fungera. LA NDSTNGET DALARNA av Mats Gr3nv ik Hu v ud kontoret Under heta 1990 <lel rnppcnerad e 20 64 ånng3r Dalarna ett allt sämre allmani halsotilstånd (valbelinn.andel. Okade ploblem med vark l muskler och leder. ökad psykisk/psykosocial ohalsa och allt nug ativ8re kan sler nfol" arbetsdagen. Under samma tidsperiod Okode också missnöjet med hälso- och sjukvårdens sån all möte de upplevda vårdbehoven, sarskill bland dem som drabbats av york i muskler och leder (smllrtprobrematik) och psykisk/psykosocial problematik (Angslan, oro, angest. söftlnbesv. utbrändhet. deprossion.1. Della skedde samlidigt som Uikarbemanningen på vårdcen trale rna förs3m rades. Den ur folkhalsopolilisk och sjukvardspolitisk synpunkt allt negativaro utveckliogen kutminerade knng millenniumskiftet. Vid den tidpunkten ansag bloll 3 proce nt av almaniakarna all man hade tillräckligt med kunskaper och lid for all hjälpa den vll.ande skaran patienter med psykosoci al problematik. Under 2000 tatets försla decennium vande utv eckli0900. Va rk i muskler och leder och psykisk/psykosociat problematik Oka de nte tln gro. 20-64-åringar rapporterade nu en Okat valbefinnande och en allt positivare syn på arb etsdagon. :lkarbemanningen på vårdcentralem förbällrades (delvis med hjälp av hyrulkaro) och satsningar började göras syfte all förbättra v årdcen tralomas psykosociala kc mcotc ns. Missnöjet mod v<'trdcontraternas slut all fungar började minska. sunnolikt delvis till följd av eu minskatryck pa vårdccntmiorna all ta sig un pauenter med psyk osocial probrcmouk. men, framför allt, lill följd aven krartigt förm ttrad tillg:lnglighol. o C' CD 7!-r? ')
Vad särskilt gäller folkhäjsoproblematiken kan det framhållasatt dagligrökandet i stort sett halverats bland både kvinnor och män under mätperioden,medanriskbruket av alkoholhaltigadrycker ökat. Det kan också framhållasatt rapporteringen tyder på att fritidsmotionerandet har ökat. Geografiskaskillnader kan antyda en förbättringspotentiaj i hälso- och sjukvårdsarbetet. 20-64-åringarsrapportering har visat att det underåren förekommit anmärkningsvärtstora skillnader vad gäller vårdcentralernas tillgänglighet, framför allt betraffandetelefontfllgängligheten. Då det gäller hälsolägetoch levnadsvanorna framstår skillnaderna(på kommunnivå) däremot sallan eller aldrig som anmärkningsvärda. De dominerande och, inte minst. någon mån ljtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desammarunt om i länet. Att i folkhälsoarbetet i hälsofrämjandeoch förebyggandeanda göra sitt aura bästa på de av landstinget ur hälsopolitisksynvinkelprioriteradeområdenakring datfolketstobaks-, alkoholoch motionsvanoroch psykiskahälsa kan därför göras med ett gott samvete på alla håll i tanet. Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattandeengagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida, så missas sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention(resonemang, råd, recept på motion, uppmuntran på vägen- med mera) i upp till ungefär vart femte besök. LS 25 JANUAR 2010 2009 ARS POSTENKÄTUNDERSÖKNNG Falun i januari 2009 Mats Granvik Utredare RAPPORT 174 2009 ARS POSTENKÄT. UNDERSÖKNNG RESULTATREDOVSNNG med fokus på hälsotillståndet bland 20-64-åringar RAPPORT 175 2009 ARS POSTENKÄT UNDERSÖKNNG RESULTATREDOVSNNG med fokus på levnadsvanor bland 20-64-åringar
2009 ARS POSTENKÄTUNDERSÖKNNG Utredningsrapporterna på nätet: 1) www.ltdalarna.se 2) Välj "Vård och hälsa"l 3) Välj "Utredningsrapporter' under rubriken "För professionen"! 4) Välj "Verksamhetsuppföljning" alt "Folkhälsouppföljnfng" under "Utredningsrapporter"l (alt "kivet") Hälso- och sjukvården/vårdcentralerna (Rapporterna 167,168,169,171,172,173) Tillgänglighet -nnehåll Utvecklingen 2000-talet: 5) Välj rapport nr XXX to u ngen försämring i något av de studerade avseendena!
UPPFATTNNGAR OM VARDCENTRALERNA Diagram 14a Andel (%, 95% konfidensintervall) 20-64-årlngar som under de senaste 3 månaderna tycktatt man behövt hjälpav "sin" vårdcentrall distriktsläkarmottagnlng, men ändå avstått från att söka kontakt för sina problem på grund av negativa erfarenheter av undersökningar/behandlingar. bemötande och/eller tillgänglighet efter undersökningsår och kön. Avser personer som namngivit någon av Landstinget Dalarnas vårdcentraler eller dlstrlktsläkarmottagnlngar på frågan Har Du mjgonbestlimdvårdcentral (dlstriktsllikarmottagning) som Du första hand vlinderdig tillnlirdu sökerllikare ("husllikare" för Dina hlilsoproblem? 14 o t 1 J 13 '2 l 10 9 8 7 e 5 4 3 2 l O :f J l f l r :tjl) )No'»t7]1"" ztd)!ol8 zreoa neo aj6 34Cl 2:W1l31Q 94 98 98 00 03 00 09 Klln C c:r 95%Kl Mo," 9$%Kl Kvtnn::J Simre Bättre 2000 Missnöje med innehållet vården ve (likare)
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 14:1 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl) 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft "musket- och/eller ledvärk" efter undersökningsår och kön. Ṃ. l5:l M 1 50 50 --L 5< :r i! S2 J; se J. 48 Kon i 48 E ::r " c Man l q 11 <. os", :i ". KYlnM - N M.,. sa»lit <lus :l$1p. n MQ «lf,4 "" 06 00 D3. D9 Diagram 14:4 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-åringar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft "muskel och/eller ledvärk" eftersocioekonomisk grupp (Se bilaga 11)och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och 2009. t2. 50 l:: -i i! 52 öl Kon 1 95% Kl <. c Mzn l 36 %.'l 32.- ".,!te, EJSE ""., "" EJFA ra, nu LT,., f "" '" UHT", fot" - Diagram 11:1 Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» 20-64.årlngar som under den senaste tremånadersperioden ofta haft ''psykiska/psykosoclala besvär" (sömnbesvär, ängslan, oro, ångest, nedstämdhet/depression, trötthet) efter undersökningsår och kön. 50 52 o} 48. -± 48,l;j 1: j <. <2 f o 3. se " l:.l :! 32 :i!: Kon f = E c, öl 22 :2 1 :lo![ lt 2. a. KJ 26.,.;,,.eou m,"'.,,-. -, ""'1 92 lm 00 D3 DO l) l 2D,. _ As :f KJ Sodoekgrp
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar Diagram 15:1 Andel (%, 95'1'0 konfidensintervall (Kl» 20-64-årlngar som mått åtminstone ganska bra för det mesta efter undersökningsår och kön. 92 Sämre - Alminna hälsot111st4ndet (välbefinnandet) Muskel-ll8dv1rk Psykpsykosoc betsmljöproblem!lo M g i lo 5 82. t BO # t: 78 J 76 l!l2 l 1 i f i l Of CM C1U.»414.)U 2tt'un.'* Wlnot OG 9l '" 03 06 09 = K Diagram 16:1 Andel (%, 95'1'0 konfidensintervall (Kl)) 20-64-årlngar som haft en positiv kiinsla nför arbetsdagen efter undersökningsår och kön. Avser förvärvsarbetande på hel eller deltid. lo 82 l : f,. -l!,. "S 12 l!1 10 l l to Ö 02 - KOn 95"'" '" 95'''' KOn '" _ n).--- J'O ml, ån 2llU iut---:'u a-t -- 98 '" 03 00 09 "", J 95" '" _ K. Bittre 2000 Sämre - -: T. Sämre Bittre r 2000, 2000 L1karbemannlngVe T Missnöje med nnehtll (läkare) et vden ve
RAPPORT 122 Andelen allmänläkare som anser sig ha tillfredsställande kunskaper om samband mellan psykosociala faktorer och hälsa och sjukdom OO-talet: Allmänna hälsotillståndet (vä lbefinnandet) förbättrats! Positivare syn på arbetsmiljön och som även anser sig vanligtvis ha tillräckligt med tid för att hjälpa patienter med psykosocial problematik och som dessutom anser sig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa sådana patienter "Sjukskrivningarna minskat!" kan ses som en kvalitetsindikator för arbetet i primärvården. 1996 uppgick andelen till 7%, 2002 till " blott" 3%. Striktare tillämpning av sjukskrivningsreglerna (Försäkringskassan)
Bilaga 4: Tabell. Uppskattat ungefärligt antal berörda 20-64-åringar vårvintern 2009. RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Män Kvinnor Ofta muskel- och ledvärk* 39000 43000 "Trött för jämnan"* 15000 21 000 Ofta sömnbesvär** 15000 20000 Ofta mag- och tarmbesvär* 11 000 17000 Ofta nedstämdhet, depression* 10000 15000 Aterkommande huvudvärk/migrän* 8000 16000 Ofta ängslan, oro, ångest* 9000 15000 Högt blodtryck 9000 8000 Sjukvårdskrävande olycksfall * 5000 4000 Hjärtbesvär 5000 2000 Diabetes 4000 2000 Diagram 4b Andel (%. 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-årlngar som dricker vin och/eller starksprit varje vecka och/eller i genomsnitt minst sju burkar/flaskor starköl varje vecka efter undersökningsåroch kön. 38 36 ro- 26 24 22 "1; Q. 20 18 34 32 3D 2& l : f_ :r OS(/ ">,- 16 ---Lo.bft 14 J. :g 12 l 9!>'l,1U c < l -,-- Kon 10 a K...,.qnaDt od" -.n,nl:'.".am. tn"j.not 00 00 ro Psykosocial ohälsa till följd av. betsmiljön* 25000 26000 Familjeproblem* 8000 13000 Övervikt/fetma* 9000 10000 betslöshet* 2000 3000 Alkoholvanorna* 2000 1 000 Anmärkning: avser "undor do sonaste tro månadorna", - anor "undor do sonasto tro månaderna" nldu.'vo medlelnor/ng mr /fr4gljvorando besvli"
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 16a Andel {%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-åriga män med en genomsniulig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter undersökningsår. Diagram 23 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter undersökningsår och kön. 2' 32 20 30 c 19 29 E 211 la c :la o 17 g 22 is " J: J 'i 20 j:, :f 1 il '5 :f." :!! l: l: :f " lo KOn t! '3 -e "l 12 '" z 12 '0 '3l -e, 8 o; T " lo 00: ". K..",,. 92!;8 "" - "" "" '''' N )4 un'1.,,_ oos3mu W9U., :Jll17.11l.10 n.,,)' 00 03 92 98 00 03 CJ MM Diagram 16b Andel {%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-årlga kvinnor med en genomsniulig veckokonsumtion av vin. starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter undersökningsår. 10 i 5 : 4 ;:! 3.ṃ. 2!. _ 92 lll 00 03 BB 09 Diagram 24 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-åringar som svarade Jag röker (så gott som) dagligen på frågan Hur ofta röker Du? efter socioekonomisk grupp (Se bilaga 11) och kön. Avser undersökningarna 2003, 2006 och 2009. l!! i :lo 2. 2. 2.,. 22 20 ss ij '" B ö 2 o 12 " 10 N',, teot.". EjSE Soclookgrp ± -r 9S,%K,. 'fil!,, Ei'A FA LT",.". "., MHTrn F'" CJ. 9S%K K""""
RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20-64-åringar Diagram 31 Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64.åringar som motionerar minst 3 gånger varje vecka på sin fritid efter undersökningsår och kön. 38 38 34 3Z -r 30 il: '" 28 ;; l: 26 E 2. 22 i 20 l '6.,.,.,., -, 60 - - 03 - -r ] Klln.u.,." ro un "" DO gs%k CJ. 95% Kl K Antalet riskbrukare/högkonsumenter kan utifrån 2009 års rapportering uppskattas till cirka 13 000 män och 4 000 kvinnor. Med tanke på en sannolik underrapportering av konsumtionsmängderna, så bör de verkliga antalen vara högre, kanske uppemot nästan de dubbla antalen. Uppskattningsvis ungefär 8 000 män och 11 000 kvinnor åldrarna 20-64 år röker dagligen. Utifrån 2009 års rapportering kan det uppskattas att ungefär 21 000 män och 3 000 kvinnor i de aktuella åldrarna snusar dagligen. Fysiskt inaktiva? 40 OOO? 80 OOO? ("Ju mer motion, desto bättrel") 1UL
Rapport 109: Bilaga 4, diagram 8 Andel (%) "Nej" på frågan "Anser Du att det är lätt att komma fram på telefon till Din vårdcentralldistriktsläkarmottagning?" efter vårdcentralstillhörighet. Undersökningsdeltagare som första hand vänder sig till vårdcentralen "X". 20-64 år. Data för 1992,1994,1996 och 1998. Geografiska skillnader! JJ. ndikerar en förbättringspotential? 52 rl-----------==-----------. 48 44 40 36 32 f. 2B 24 9 20 os 16 2:1 :!! 12 52 *" 4 äl o ;:--;r.--;:;o,;f,oo;-;;;o:-'=-''"7.''::-::;.-'-::::.-:;-ll N. &ca on 461 äl '26' fo'jo QP.)5 "'6 '»8 nu,!mj ls04 312 ttsr «JO 14" l 2 3 4 5 6 7 8 9 lo 11 12 13 14 15 17 18 19 "Vårdccnlralsområde A
RAPPORT 174 Hälsotillståndet bland 20-64-åringar RAPPORT 175 Levnadsvanor bland 20 64-åringar Diagram 4:3a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl) 20-64-årlngar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 mllnadema drabbats av olycksfall sil att Du uppsökt sjukvllrden? efter kommun (Se bilaga 11). Avser män och vårvintrarna 1996, 1998, 2000, 2003, 2006 och 2009. Bilaga 3: diagram 3a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-årlga män med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 150 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och 2009. 20 18 e ii.e i > 12 1? :g. '0 J =r AV Kommun 80 FA Gl <C LE tu MA '''' MO "" RA su SA VA 1>4 32 30 c 28 n lo n=r 1 1 l - 8 :." H '''1 J'Y _,., m m,, xa : ""., m ME W AA ;.1 U W Kommun Diagram 4:2a Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-årlngar som svarat Ja på frågan Har Du under de senaste 3 mllnadema drabbats av olycksfall sil att Du uppsökt sjukvilrden? efter kommun (Se bilaga 11). Avser män och vårvintern 2009. " ẹ M : 12 10 J AV K",",""n _. m 1z,t, FA BO Gl tu '1'9 m <C LU LE MA MO "" RA SA su VA -.- 1>4 Bilaga 3: diagram 3b Andel (%, 95% konfidensintervall (Kl» 20-64-årlga kvinnor med en genomsnittlig veckokonsumtion av vin, starksprit och starköl på minst 110 gram alkohol efter kommun. Avser undersökningarna 2006 och 2009. n 13 12 if " f.ll '0 o 8 T B 5 2!.' m. m..,i. '".,;,.;,,; ". AV FA HE W MO RA SA 1>4 80 Gl LE MA "" SM VA Kommun f\
De dominerande och, inte minst, i någon mån åtgärdsbara folkhälsoproblemen kan anses vara ungefär desamma runt om i länet. Vid jämförelser mellan närsjukvårdsområden, kommuner, åldersklasser, kön och socioekonomiska grupper har förvisso statistiskt signifikanta skillnader kunnat identifieras, men de är inte av den arten att de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets alkohol och tobaksvanor, fysiska aktivitet (övervikt) och psykiska/psykosociala hälsa inte kan anses relevanta på något håll i länet. Folkhälsaproblemen behöver idag inte "upptäckas" på nyttl Det för folkhälsan viktiga torde tveklöst istället vara att fokusera och lyfta fram de konkreta hälsofrämjande och förebyggande insatserna
"Fokusering på dominerande, åtgärdsbara och hälsopolitiskt prioriterade områden" Rökning (DAR nr 3/98) Riskbruk/högkonsumtion (DAR nr 3/98) Fysisk aktivitet Psykisk ohälsa Patientcentrerat förhållningssätt Trots ett ur behandlingssynpunkt omfattande engagemang i patienternas vardagsliv från allmänläkares sida så missade dessa sannolikt en möjlighet till motiverad och naturlig livsstilsintervention (resonemang, råd, recept på motion, " upp m untran p å vägen" med mera) i upp till ungefär vart femte besök - sett till alla de långt framskridna och lätt identifierbara tankar på hälsofrämjande förändringar i vardagen som patienterna deklarerade. UtrednlngsrapPor11 52 Motiverande samtal Rökavvänjning SFAM s riskbruksintervention FaR ("motion på recept") Kuratorer i pvipsykosocial kompetens i pv (KBT )