PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD

Relevanta dokument
EN SMIDIG ÖVERGÅNG TILL EN NY SKOLA

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

1

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

LEKTION 2 Användbarhet

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Känna igen ADHD-symtom och diagnos. Förstå hur ADHD kan påverka ett barn. Bemöt synen på ADHD. Planera omhändertagande och behandling av ADHD

Skapa dagliga rutiner. En smidig övergång till en ny skola. Stöd barn med ADHD i klassrummet. Utveckla studietekniker

Hur upptäcker vi dem i tid?

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Grundskolans rutiner för ökad skolnärvaro

Att göra saker i rätt ordning

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

UTVECKLA STUDIETEKNIKER

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Barnkonventionen. Barnkonventionens fyra principer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Sidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Ordningsregler. Torslunda skola

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

En föräldramanual om läxläsning

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

Kupolstudien.se. KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL LÄRARE. kupolstudien.se. Kupolstudien.

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Torslunda skola. Ordningsregler

Hej! Att tänka på innan du börjar:

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I ÅRSKURS 7

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Frågeformulär till vårdnadshavare

Förväntningsdokument. Mesta skola

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Ordningsregler. Torslunda skola

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

Du är klok som en bok, Lina!

Hälsofrågor i årskurs 7

ADHD FÖRSVINNER INTE NÄR SKOLDAGEN ÄR SLUT

Fördjupad kartläggning

Du är klok som en bok, Lina!

Supportgrupper på Vasaskolan

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Neuropsykiatriska funktionshinder

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

Det är lätt att leka!

Vi vill veta vad du tycker om skolan.

Lag, rätt och etikett på nätet

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Hälsofrågor i årskurs 4

sätt att berömma ditt barn för att bygga självkänsla och grit.

Pedagogisk utredning. Elevens och vårdnadshavares syn på situationen Adress: Kontaktperson-uppgifter:

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar

Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken


Likabehandlingsplan_061127_Sö_Rev_bilaga

Bemötande och beteendeanalys

Sofiaskolan

Förskolan Myrans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Skolans trivselregler & Förväntningar. Sigfridsborgs skola och förskolor

Du är viktig. Så här kan du stötta ditt barn under skolåren. Elevhälsan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Elevernas plan mot diskriminering och kränkande behandling

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Hälsofrågor i Gymnasiet

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Arbetsplan för Ängen,

ATT VARA LÄRARE ÄR ETT FANTASTIKT JOBB!

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Transkript:

PLANERA OMHÄNDERTAGANDE OCH BEHANDLING AV ADHD Det här kapitlet är indelat i två avsnitt. Det första handlar om hur viktigt det är att planera hur man hanterar ADHD både hemma och i skolan. Här finns information om planering, checklistor och tips på hur barnet kan använda sin egen fempunktsplan för att kontrollera och förstå sitt eget beteende. Det andra kapitlet beskriver hanteringen av läkemedel för behandling av ADHD. Här finns information om riktlinjer för hantering av läkemedel i skolan och om uppföljning av eventuella positiva resultat i klassrumsmiljön. EFFEKTIV PLANERING Det är viktigt att involvera barnet i val och beslut som en del av en bra planering. Det kan vara lättare att diskutera om man använder tecknade figurer för att symbolisera känslor och uppfattningar. Barnet kan därför tycka att en berättelsetavla är särskilt användbar när det gäller att planera och få begrepp om hela arbetsdagen. Varför effektiv planering är viktig Barn med ADHD kan uppleva problem med att organisera sin vardag. Deras impulsivitet innebär att det kan vara svårt att planera på sikt och vardagliga uppgifter kan vara svåra att utföra. Det är viktigt att föräldrar/vårdnadshavare och lärare bidrar med bra och effektiv planering för att barnets liv ska kunna fungera så smidigt som möjligt. En bra planering är också viktigt för att: Det hjälper barnen att förstå vad som förväntas av dem. Det underlättar att dela upp större uppgifter i mindre och mer hanterbara delar. Det kan bidra till att minska stressen i hemmet och skolan. 112 113

Skapa en effektiv hanteringsplan för hemmet 114 115

Exempel på en checklista för att gå till skolan Målet med planen är att man ska kunna genomföra den tillsammans och att barnets bra prestationer uppmuntras och belönas. Planen bör innehålla tidsangivelser då barnet ska utföra olika uppgifter, till exempel. Gå upp ur sängen. Tvätta sig. Klä på sig. Äta frukost. Borsta tänderna. Kontrollera att läxböckerna finns i ryggsäcken/skolväskan. Packa ner mellanmål. Gå till busshållplatsen. Att skapa en effektiv åtgärdsplan för skolan Skapandet av en plan för barn med ADHD i skolan innebär diskussioner mellan föräldrarna/vårdnadshavarna och läraren. Områden att beakta är till exempel: Barnet sitter på samma plats i varje klassrum. Se till att barnets plats är utsatt för så lite störningar som möjligt. Låt om möjligt barnets schema vara utformat så att samma ämne undervisas i samma klassrum, på samma tid och samma dag under veckan. Fråga om läraren kan byta klassrum, för att undvika störningsmomentet att barnet måste byta klassrum hela tiden. Försäkra dig om att lektionerna börjar i tid och att det finns tillräckligt med tid för att förflytta sig mellan klassrummen. Användning av ett enkelt och konsekvent belöningssystem där barnet får omedelbar återkoppling. Tydliga gränser och påföljder för beteende som inte kan accepteras. 116 117

Exempel på en hanterings-/åtgärdsplan för att betona gränser och påföljder för beteende som inte kan accepteras. Lärare och föräldrar/vårdnadshavare kan uppmuntra barnet att tänka igenom en femstegsplan när barnet ställs inför ett problem som skulle kunna leda till oacceptabelt beteende. 1. Vad är problemet? 2. Vilka är mina alternativ? 3. Vilka är konsekvenserna beroende på de alternativ jag väljer? 4. Välj ett alternativ och testa om det fungerar. 5. Om det fungerar, ge dig själv beröm. Om alternativet inte fungerar, tänk om. Exempel på scenarion: Tommy stal din boll. Du ville ha den tillbaka, så du gick fram till honom, knuffade honom och tog tillbaka bollen. Tommy berättade för läraren, som då tog din boll och du fick inte gå ut och leka på nästa rast. Du kände dig arg och ledsen resten av dagen. Att använda femstegsplanen: Problemet var att Tommy stal din boll. Du kan välja att: Knuffa honom och ta tillbaka bollen. Be honom om bollen. Säga till Tommy att han och du kan leka tillsammans med bollen. Gå och leka med en annan kompis som har sin egen boll. Inte ta med din boll till skolan igen. 118 119

Alternativen som dina val leder till är: Knuffa honom och ta tillbaka bollen. Be honom om bollen och få den tillbaka, men om detta inte händer kan du kanske använda andra alternativ. Om Tommy går med på detta kan ni två leka. Om inte han gör det kanske han ändå ger dig bollen, eftersom du har varit snäll. Men om han ändå behåller bollen kan du pröva andra alternativ. Du kanske tycker om att leka med andra vänner, men du kanske fortfarande är arg på Tommy och vill ha din boll tillbaka. Du kanske bestämmer dig för att inte ta med din boll till skolan igen, men i så fall har du kanske inte roligt när du leker på rasten. När du har tänkt igenom alla alternativen och möjliga resultat, ska du bestämma vilket du helst skulle vilja pröva. Om detta fungerar ska du berömma dig själv för att ha gjort ett bra val. Om det inte fungerar ska du välja ett annat alternativ. Behandlingsalternativ som del av en effektiv hanterings-/åtgärdsplan Behandlingsalternativ kan vara en del av hanteringsplanen. Aktuella alternativ kan vara: Psykosociala och pedagogiska insatser. Psykologisk behandling, till exempel psykoterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT). Rådgivning om beteende, till exempel beteendeterapi. Specialpedagogik. Läkemedel. En kombination av de behandlingar som nämnts ovan. Sjukvårdspersonal i samarbete med föräldrar/vårdnadshavare, bestämmer vilket alternativ eller kombination av alternativ som lämpar sig bäst för barnet. Sjukvårdspersonalen följer upp behandlingen under barnets uppväxt. 120 121

Möte för att enas om en plan för barnet Den här diskussionsguiden är avsedd för att stödja lärare och föräldrar/vårdnadshavare när de träffas för att diskutera en åtgärdsplan för barnet i skolan. Här finns förslag på viktiga områden och frågor att ta upp till diskussion. Varje del i diskussionsguiden kan antingen skrivas ut och fyllas i för hand eller fyllas i direkt på skärmen. Föräldrar/vårdnadshavare och lärare vill kanske samtala om sina tankar och intryck före mötet. Diskussionsguide för lärare: Förberedelser inför mötet Målsättningar Skapa stöd för barnet med ADHD. Engagera dig tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare. Börja formulera en långsiktig åtgärdsplan. Åtgärder Tala med lärarkollegor som har undervisat barn med ADHD, om deras erfarenhet av att skapa åtgärdsplaner för individen. Läs på om vikten av strukturerad planering för barn med ADHD. Fundera på vad en plan kan innehålla ur barnets perspektiv. Fundera på vad en plan kan innehålla som skulle fungera ur skolans perspektiv. Utmaningar Vad kan göras när det gäller barnets placering i klassrummet? I vilken utsträckning är det möjligt att ordna ett fast och regelbundet schema? Kan man ta fram ett belöningssystem som är skräddarsytt för barnet med ADHD utan att det diskriminerar andra barn? 122 123

Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att den överenskomna planen kommer att följas konsekvent, men även utvecklas i takt med barnets behov. Vad händer om skolan med tiden finner det omöjligt att genomföra väsentliga delar i planen? Vad händer om skolan inte kan ge sitt samtycke till planens grundläggande krav? Frågor Vad förväntar sig föräldrarna/vårdnadshavarna av skolans åtgärdsplan? Vilka viktiga rekommendationer kan skolan ge utifrån dess erfarenhet av hanterings- /åtgärdsplaner för andra barn med andra tillstånd? Hur ofta bör planen ses över och på vilket sätt? Diskussionsguide för föräldrar: Förberedelser inför mötet Målsättningar Skapa en åtgärdsplan som är acceptabel för användning både i hemmet och i skolan. Ge lärarna all relevant information. Etablera en god relation till lärarna. Ge lärarna en beskrivning av ditt barn, berätta om karakteristiska drag. Åtgärder Bestäm vilken relevant information om barnet som skulle kunna vara till hjälp i samband med skapandet av en åtgärdsplan för skolan. Kom ihåg vad som har fungerat i barnets nuvarande skola (om barnet har bytt/ska byta skola). Fundera på barnets starka och svaga sidor när det gäller att hålla sig till en åtgärdsplan. 124 125

Utmaningar Se till att läraren förstår vikten av att skapa en plan. Se till att läraren förstår barnets styrkor och svagheter i förhållande till planen. Säkerställ att åtgärdsplanen som ni har enats om följs av skolan. Se till att planen kan anpassas eller ändras vid behov. Frågor Har läraren någon erfarenhet av att utveckla en åtgärdsplan för ett barn med ADHD? Hur kan föräldrar/vårdnadshavare säkerställa att planen följs? Kan läraren ge regelbunden feedback om planen? Vad kan läraren göra för att stödja barnet, i de fall då det inte är möjligt att genomföra en åtgärdsplan för barnet? Kanske det ändå är möjligt att enas om en åtgärdsplan? Är det möjligt att införa ett belöningssystem som en del av planen, utan att diskriminera andra barn i klassrummet? Diskussionsguide för lärare och föräldrar/vårdnadshavare: Under mötet Målsättningar Fastställa om en åtgärdsplan kan verkställas. Besluta om vad åtgärdsplanen bör innehålla. Upprätta en rutin för regelbunden återkoppling, särskilt gällande förändringar av den överenskomna planen. Åtgärder Diskutera och bestäm vad läraren ska göra, till exempel bekräfta att planen som man enades om på mötet kan genomföras. Gör en prioritetsordning för åtagandena i åtgärdsplanen och gör ett tidsschema för att uppnå målsättningarna. Enas om vad föräldrarna/vårdnadshavarna ska göra, till exempel ge ytterligare relevant information till lärare. Enas om en rutin för feedback i samband med genomförandet av förändringar i åtgärdsplanen. Enas om vem som ska göra en sammanfattning av mötet inklusive åtgärdspunkterna. 126 127

Utmaningar Att åta sig att genomföra alla delar av åtgärdsplanen. Försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att skolan gör sitt bästa för att stödja åtgärdsplanen, och vice versa. Ge regelbunden feedback om hur planen fungerar. Frågor Hur kan föräldrar/vårdnadshavarna stödja läraren när det gäller åtgärdsplanen? Hur kan läraren försäkra föräldrarna/vårdnadshavarna om att åtgärdsplanen används? Hur ofta kan återkoppling ske, och vilken är den lämpligaste metoden: e-post, sms, personlig kontakt? Kan återkopplingen inkludera barnets åsikter om planen? Kommer föräldrarna/vårdnadshavarna att bidra med ytterligare stöd eller information som kan vara till nytta för planen? Åtgärder efter mötet Sammanställ en översikt av åtgärdspunkter som man enats om på mötet. Genomför de överenskomna åtgärderna för att hålla det tidsschema som diskuterats. Se till att all relevant information vidarebefordras och sprids som överenskommet. Fastställ hur ändringarna av planen påverkar barnet. Hantera föräldrarnas/vårdnadshavarnas förväntningar på att planen följs. Hantera ändringen av planen och förklara dessa för föräldrar/vårdnadshavare. Ge feedback till föräldrarna/vårdnadshavarna om hur planen fungerar. 128 129

LÄKEMEDELSBEHANDLING I SKOLMILJÖN Läkemedelsbehandling är ett möjligt terapialternativ för barn med ADHD, tillsammans med andra strategier som beteendeträning och rådgivning för både barn och deras familjer. Läkemedel kan ordineras för barn med ADHD för att hjälpa dem att lättare klara problem som uppstår hemma och i skolan. När barn med ADHD tar sina mediciner på rätt sätt kan de klara av att: Bibehålla uppmärksamheten längre stunder åt gången. Vara mindre hyperaktiva och impulsiva. Slutföra mer skolarbete och med större noggrannhet. Komma ihåg sina läxböcker och hemläxor. Öka samarbetsförmågan. Komma bättre överens med lärare och andra barn. Ha mer tid för att träffa vänner eller leka. Förändringar i beteendet kan hjälpa barn med ADHD att uppleva vistelsen i skolan som mer meningsfull och givande. Aspekter som lärare bör beakta i samband med hantering av barnets ADHDläkemedel i skolmiljön Finns det riktlinjer som behandlar skolans ansvar för hantering av barnets läkemedelsbehandling i skolan? Om skolan inte har skolsköterska, hur ser riktlinjer och rutiner ut för hantering av medicin av annan personal? Vilket ansvar har föräldrarna/vårdnadshavarna för hantering av barnets ADHD-läkemedel i skolan? Vilken information om ADHD-läkemedlen måste föräldrarna ge till skolan? Har föräldrarna diskuterat med förskrivande läkare om det är möjligt att barnet tar sina läkemedel utanför skoltid? Registrerar man barnets läkemedel i skolan? Vilka rutiner har skolan beträffande förvaring av läkemedel? Vad borde ingå i skolans riktlinjer gällande hantering av läkemedel? Vad måste göras rent praktiskt för att barnet ska kunna ta sin medicin på ett säkert och diskret sätt? 130 131

En förälder eller vårdnadshavare kan känna oro om läkemedlet inte tas på korrekt sätt i skolan. Ett brev från den förskrivande läkaren kan hjälpa föräldrar/vårdnadshavare att betona vikten av att barnet intar läkemedlet på ett korrekt sätt. Att följa upp effekten av barnets ADHD-medicinering i klassrummet Lärarna kan ha en viktig roll när det gäller att bedöma effekten av medicinering på barnet i klassrummet. Under idealiska förhållanden kan läraren jämföra barnets beteende med beteendet som barnet hade innan läkemedlet sattes in. Feedback från läraren om effekten av barnets läkemedelsbehandling kan vidarebefordras till barnets läkare så att justeringar av medicineringen kan göras vid behov. Lärarna kan hålla utkik efter: Positiva förändringar i barnets beteende såsom: Längre stunder av fokuserad uppmärksamhet. Ökad följsamhet. Minskad impulsivitet. Förbättrat resultat i skolarbetet. Förbättrat beteende mot andra och bättre social integrering. Biverkningar av läkemedlet kan indikera att en justering behövs med avseende på läkemedelstyp och/eller dosering. Exempel på biverkningar är: Dålig aptit. Huvudvärk. Ont i magen. Tics. Humörsvängningar. Ökad irritabilitet. Föräldrarna/vårdnadshavare ska underrättas om alla förändringar av barnets beteende eller arbetsprestation, inklusive förändringar som sker till följd av justeringar av barnets läkemedelsbehandling. Detta kan bidra till att säkerställa att barnets behov fortsätter att tillgodoses såväl hemma som i skolan. Om förbättringar sker ska lärarna notera hur länge förbättringarna varar och informera barnets föräldrar/vårdnadshavare. Detta för att läkemedel kan verka olika länge hos barn. Denna information är mycket viktig för barnet läkare, eftersom det underlättar för läkaren att få reda på om läkemedelsdosen är tillräcklig och om effekten varar under hela skoldagen. 132 133