Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring?

Relevanta dokument
Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

ALLA HAR EN PLATS I RBU. Olika diagnoser, samma kamp

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Regionala riktlinjer för remittering av ungdomar med funktionshinder

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Utvecklingsstörning 2

Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. ATT BLI ÄLDRE En broschyr om att bli äldre för personer med utvecklingsstörning

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Övergångsprojektet. Särskilt fokus på ungdomar som har en sällsynt diagnos

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Autism, intellektuell funktionsnedsättning och ADHD, beslutsstöd vid remittering för utredning av vuxna, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

GRUPPER. och. informationstillfällen HÖSTEN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

1. Dagvård/Barnmottagning, Barn- och ungdomsmedicin. Namn, tel # 2. Sjuksköterska BUH Namn, tel # Kontaktuppgifter skall framgå av egenvårdsplanen

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård

Länsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Habilitering och rehabilitering

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Ohälsa vad är påverkbart?

Registerpopulation i HabQ

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Barn som är närstående

Habiliteringen i Dalarna

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

Målgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

Omgivningskontroll ur ett barns perspektiv. Hanna Gullskog LD Hjälpmedel, KLOK Kommunikation, Larm, Omgivningskontroll, Kognition

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Hösten 2019

Samordnad utveckling för god och nära vård

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

2

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

Aktuellt program ASD-teamet Habiliteringscenter Stockholm HT 19

Pernilla Krusberg. Avdelningen för juridik

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Kurs: Specialpedagogik 1, 100p Bedömningsunderlag APL

Ätstörningar och diabetes vad ska man tänka på

Antagen av Samverkansnämnden

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Barn med psykisk ohälsa

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Habiliteringscentrum Vuxenhabilitering råd och stöd. Föreläsningar Grupper Hösten

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Juridiken kring hjälpmedel

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

Neurorapporten Avsnitt 6 Anhöriga och närstående

Fem fokusområden fem år framåt

Nöjdhetsmätningar invånare 2015

Habiliteringsprogram autism

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi?

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Folkhälsoplan

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Låt oss förverkliga drömmar

Samverkansrutin Demens

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Transkript:

Påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? HUR påverkar funktionsnedsättning hur vi arbetar med livsstilsförändring? Hur KAN VI arbeta med livsstilsförändring hos personer med funktionsnedsättning?

Monica von Heijne Överläkare och enhetschef Vuxenhabiliteringen Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken DSAB monica.vonheijne@sll.se

Olika funktionsnedsättningar ger varierande typ och grad av svårigheter som påverkar hur vi kan arbeta med livsstilsförändring Rörelsehinder Kognitiv nedsättning Kommunikationssvårigheter Synnedsättning Hörselnedsättning Svårigheter i socialt samspel Impulsivitet Uppmärksamhetsproblem Oförmåga att verbalt förmedla symtom Beroende av andra som företrädare Ofta kombinationer av ovanstående

Rörelsenedsättning Cerebral pares Flerfunktionsnedsättning Ryggmärgsbråck Neuromuskulära sjukdomar Ovanliga diagnoser: osteogenesis imperfecta, skelettdysplasier, artrogryphos, Rett syndrom, m.fl Hos många i kombination med olika kognitiva svårigheter

Livsstilsförändring? Behövs det? De personer vi möter har en högre somatisk och psykiatrisk sjuklighet än befolkningen som helhet

Sjukdomsförekomst hos 207 615 vuxna varav 1015 med CP Peterson et al, JAMA 2015; 314 (21): 2303-

VARFÖR ÄR DET SÅ?

Funktionsnedsättningen och dess konsekvenser tar all tid. Skymmer sikten. Personen själv kan många gånger inte ta fullt ansvar för sin egen hälsa. Förstår kanske inte långsiktiga konsekvenser av livsstilsval Andra väljer åt en Olika kunskapsnivå hos personliga assistenter, gruppbostadspersonal, personal på daglig verksamhet och hos arbetsledningen Funktionsnedsättningen medför att det är svårt att ta till sig/leva efter vanliga livsstilsråd

Sämre hälsa, sjukvårdens roll? Attityder och fördomar Bristande kunskap Bristande erfarenhet/ rädsla/ osäkerhet Bristande tid att verkligen inhämta anamnes, bristande kännedom om andra aktörer och tid att samordna med dem. Vem har tid och möjlighet att ha helhetsbilden? En sjukvård som är uppbyggd så att den enskilde skall ta initiativ till kontakt olönsamma patienter?

Hur kan man tänka? Vad kan man göra? Se varje individs unika funktionsnedsättningsprofil Börja tänk livsstil redan under barndomen- hur kan man ge möjlighet till (lustfylld) rörelse? Hur kan man åstadkomma och bibehålla stående? Hur kan man säkra ett adekvat och säkert näringsintag?... Hur kan man ge individen och nätverket adekvat kunskap och förutsättningar att göra förändringar i hälsosam riktning?

Vilka behöver tänka livsstil? Föräldrar och andra närstående Individen själv Habiliteringspersonal Personal på dagis och i skola Personliga assistenter/ gruppbostadspersonal/ personal daglig verksamhet Hälso- och sjukvårdspersonal (tex ortopeder, habiliteringsläkare, primärvård)

Vad kan man göra? Uppmärksamma frågan! Man får ofta verka via ombud/nätverk Individuell anpassning av skolgymnastik vb Rörelse på alla tänkbara, möjliga sätt: i vatten, på land, på matta, som lek, idrott Hjälpmedel och positionering för att så långt möjligt undvika kontrakturer, felställningar, smärta, etc Att barnortopederna tänker bibehållet stående när de opererar.

Vad kan man göra? Hur ska man fira/ belöna? Finns det andra sätt än att äta tårta, dricka Coca Cola? Det är bättre att göra något litet än att inte göra något alls Att vara uthållig och fantasirik Att jobba med överföring av kunskap och entusiasm till nätverket (inkl chefer/ arbetsledare) och sjukvårdsprofessionerna Jobba på samhällsnivå för att öka utbudet av möjligheter att röra på sig, träna, dansa etc

Vad kan man göra? Förmedla att det är en viktig uppgift!