OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I LANDSKRONA KOMMUN

OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I LANDSKRONA KOMMUN EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS PÅVERKAN JOHANNA OLSSON LINDA JÖNSSON

OTRYGGHET BLAND ÄLDRE I LANDSKRONA KOMMUN EN KVALITATIV STUDIE OM ÄLDRES UPPLEVDA OTRYGGHET OCH DESS PÅVERKAN JOHANNA OLSSON LINDA JÖNSSON Olsson, J & Jönsson, L. Otrygghet bland äldre i Landskrona kommun. En kvalitativ studie om äldres otrygghet och dess påverkan. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för samhälle och hälsa, 2017. Många äldre upplever större otrygghet att utsättas för brott. Detta kan påverka deras vardag negativt genom att de undviker platser eller situationer. Genom en kvalitativ ansats syftar denna studie till att undersöka äldres upplevda otrygghet och utsatthet i Landskrona kommun. Varför de upplever otrygghet och vilka effekter som följer med otryggheten ligger i fokus. Resultatet av genomförd studie visar att äldre upplever otrygghet främst i offentlig miljö och efter mörkrets infall. Många väljer då istället en annan väg som är mer upplyst eller där det är mycket rörelse. Resultaten visar även att den upplevda otryggheten inte alltid stämmer överens med den faktiska utsattheten. Nyckelord: bedrägeri, Landskrona, otrygghet, stöld, utsatthet, äldre.

FEAR OF CRIME AMONG THE ELDERLY IN LANDSKRONA MUNICIPALITY A QUALITATIVE STUDY OF THE ELDERLY S FEAR OF CRIME AND IT S INFLUENCES JOHANNA OLSSON LINDA JÖNSSON Olsson, J & Jönsson, L. Fear of crime among elderly in Landskrona municipality. A qualitative study of the elderly s fear of crime and it s influences. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of criminology, 2017. Many older people experience greater insecurity and fear of crime. This can adversely affect their everyday lives by avoiding places or situations. Through a qualitative approach, this study aims at investigating the perceived insecurity and vulnerability of the elderly in Landskrona municipality. Why they are experiencing insecurity and the effects that accompany uncertainty lie in focus.the result of the study conducted shows that the elderly experience insecurity primarily in the public environment in the evening. Many then choose another path that is more enlightened or where there is a lot of movement. The results also showed that the perceived insecurity does not always match the actual vulnerability. Keywords: elderly, exposure, fear of crime, fraud, Landskrona, theft.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 4 Förord... 6 Tack!... 6 Inledning... 7 Syfte och frågeställningar... 8 Bakgrund... 8 Tidigare forskning... 8 Utsatthet bland äldre i Sverige... 11 Teoretisk utgångspunkt... 11 Rutinaktivitetsteorin... 11 Material och metod... 12 Avgränsningar... 12 Metodologiska överväganden... 12 Intern reliabilitet... 12 Extern reliabilitet... 13 Extern validitet... 13 Intern validitet... 13 Urval... 13 Genomförande... 14 Frågor... 15 Hantering av insamlad data... 15 Transkribering... 16 Tematisk analys... 16 Anmälningsstatistik... 17 Etiska överväganden... 18 Objektivitet och förförståelse... 19 Resultat... 19 Otrygghet... 20 Mörker... 20 Ensam... 20 Gäng... 21 Ungdomar i trappen... 21 Terrorism... 21 Utsatthet... 22 Bedrägeri... 22 Rån/stöld... 23 Bilbränder... 23 Förebyggande åtgärder... 23 Grannsamverkan... 24 Låsa dörren... 24 Förvaring av värdesaker vid vistelse i utomhusmiljö... 25 Bankomat... 25 Undviker friktioner... 25 Media... 25 Tidning, radio, tv och Facebook... 26 Negativt... 26 Platser... 27 Parker/buskage... 27 Glesbefolkade platser/bakgator... 27 Belysta cykel och gångbanor... 27

Otrygghet vs. utsatthet... 28 Diskussion... 28 Resultatdiskussion... 28 Metoddiskussion... 30 Konklusioner... 32 Referenser... 34 Bilaga 1... 36 Infobrev... 36 Bilaga 2... 37 Bilaga 3... 38 Utlåtande etikrådet... 38 Bilaga 4... 39 Intervjufrågor... 39 Bakgrundsfrågor... 39 Område... 39 Konsekvenser... 39

FÖRORD Denna studie har genomförts av Johanna Olsson och Linda Jönsson som examensarbete i Kriminologi vid Malmö Högskola under vårterminen 2017. Arbetet har varit utmanande men otroligt spännande och lärorikt. Tack! Vi vill tacka för det stöd vi fått under arbetets gång. Speciellt tack till vår handledare Caroline Mellgren som har guidat och stöttat oss hela vägen. Vi vill också rikta ett tack till Johan Sundqvist på Polisen UC Syd, Landskrona kommun och Svenska Kyrkan i Landskrona för fint samarbete. Sist men inte minst vill vi tacka våra härliga respondenter för att ni ställde upp. Utan er hade det inte blivit någon uppsats!

INLEDNING Just inne i Landskrona har jag inte varit med om någonting som har hänt. Men man tror ändå inte att i sitt lilla trygga område att det kan hända saker, det kan det ju. Det behöver inte vara när man går ut på stan en kväll. Det kan vara precis var som helst. Många äldre upplever en stor otrygghet och oro att utsättas för brott. Detta kan i sin tur påverka vardagen exempelvis i form av att individen undviker platser eller aktiviteter vid vissa tider på dygnet. Undersökningar har visat att äldre är de som upplever störst nivå av otrygghet även om de samtidigt är den grupp som är minst utsatt (NTU 2017). Vad beror detta på och vad innebär det för individerna i vardagen? Svaren är många och vi har i denna studie försökt att sammanställa och undersöka dem närmare. En anledning till att det är viktigt att undersöka vilka faktorer som påverkar otryggheten är att upplevelsen kan ha en negativ inverkan på individens vardag och rutiner. T. ex. kan det, som tidigare nämnt, leda till att man undviker att göra vissa saker såsom att gå ut på kvällen eller undviker vissa platser (Mellgren & Kronkvist 2013). Detta kan i sin tur ge negativa konsekvenser, då resultatet av otryggheten kan vara att färre personer rör sig i området, vilket i sin tur kan leda till att oron för att befinna sig i området ökar ytterligare och en ond cirkel skapas. Otrygghet har därför sedan början av 1900-talet använts, tillsammans med risken att utsättas för brott, som ett sätt att mäta välfärd i området (a.a) Hur individer upplever en situation varierar från individ till individ, vilket i sin tur kan vara en förklaring eller anledning till att somliga upplever större otrygghet än andra beroende på en rad olika faktorer (Mellgren & Kronkvist 2013). Personer som själva har blivit utsatta för brott upplever i större utsträckning otrygghet än övriga, speciellt när brottet har varit integritetskränkande (NTU 2017). Trygghetsupplevelsen påverkas även av omgivande faktorer som hur miljön rent fysiskt är utformad. Även områdets sociala utformning, tidigare upplevelser av brott samt kännedom om lokal och nationell brottslighet är faktorer som påverkar den individuella upplevelsen. Någonting som lästs i tidningen, setts på nyheterna eller diskuterats bland släkt och vänner kan leda till otrygghet och oro att utsättas för brott. Även brottsförebyggande åtgärder kan få motsatt effekt beroende på hur individen upplever situationen. Sandberg (2011) beskriver ett exempel på en situation som resulterar i motsatt effekt. En polisbil följer en ensam kvinna hem från en busshållplats för att sedan köra vidare när hon går in genom sin ytterdörr. Detta resulterar i att kvinnan känner sig otrygg då hon börjar ifrågasätta och fundera över om det finns en anledning till att polisen anser att hon behöver skydd under sin väg hem (Sandberg 2011). Ur ett brottspreventivt perspektiv är det är också mycket viktigt att ta fram orsaker och verkan för att ha möjlighet att arbeta med så effektiva åtgärder som möjligt. Detaljerad kunskap om vad otryggheten grundar sig i är en förutsättning för att det preventiva arbetet ska ge resultat (NTU 2017).

Att studera otryggheten bland äldre är mycket viktigt eftersom sårbarheten bland äldre personer gör att de hamnar i en mer utsatt position (Eriksson 2001). Äldre personer kan vara mer socialt, fysiskt och psykiskt sårbara, vilket gör att de kan ses som mer svaga och lättillgängliga offer. Äldre kvinnor är ofta mer upprepat utsatta jämfört med äldre män och brotten är i större utsträckning av allvarligare slag. Sårbarheten hos äldre kan innebära minskade möjligheter att verbalt, förståndsmässigt och fysiskt skydda sig och minska risken att utsätta sig för brott (BRÅ 2007). Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få fördjupad information om orsaken till äldres upplevelse av otrygghet i Landskrona kommun. Detta för att huvudsakligen främja arbetet för att minska den upplevda otryggheten i kommunen. Studien ämnar även att undersöka hur de vardagliga rutinerna påverkas av den upplevda otryggheten om den upplevda otryggheten i Landskrona kommun. Vad är orsaken till att äldre upplever otrygghet i Landskrona kommun? Hur påverkas de vardagliga rutinerna av den upplevda otryggheten? BAKGRUND Otrygghet är ett komplext och svårdefinierat begrepp som styrs av känslor och uppfattningar hos individen. Detta gör det svårt att mäta då upplevelsen är subjektiv och kan variera betydligt från individ till individ beroende på erfarenheter, kontext etc. (Mellgren & Kronkvist 2013). Otrygghet är ett paraplybegrepp, vilket innebär att det består av flera olika delar, men i denna studie kommer fokus att vara kopplingen med brott. Begreppet skulle därför i detta fall kunna definieras som rädsla eller oro att utsättas för brott eller uppfattad risk att utsättas för brott. De frågor som ställts under intervjuerna behandlar därför oron att utsättas för någon typ av brott inom Landskrona kommun. Frågorna kommer även att lägga fokus på den egna oron och inte på indirekt oro för att anhöriga ska utsättas för brott. I denna studie används begreppet äldre för att beskriva den population som undersökts. Vi har valt att fokusera på personer som är från 65 år och uppåt med utgångspunkt i att det är en vanlig pensionsålder i Sverige (Statistiska centralbyrån 2016). Detta innebär också att många individer av olika anledningar ändrar sina vardagliga rutiner och livsstil då de slutar att arbeta. Denna utgångspunkt ser vi som fördelaktig när vi sedan ska analysera och jämföra den data som samlats in med hjälp av intervjuerna. Utsatthet används i denna studie för att definiera vad för brott de äldre kan vara utsatta för. Vi har valt att använda begreppet utsatthet och det innefattar i denna studie endast brottstyperna stöld och bedrägeri. Tidigare forskning Det finns studier som har påvisat att det finns ett visst problem med äldres otrygghet att utsättas för brott. Detta kan leda till begränsningar i vardagen då individen väljer bort aktiviteter på grund av den upplevda otryggheten. Många studier har visat att det finns många faktorer som avgör om en individ känner sig

otrygg eller inte när de befinner sig i offentliga miljöer (Ceccato & Bamzar 2016). En väl upplyst gata och promenadvänliga trottoarer är faktorer som kan öka den upplevda tryggheten, medan områden med mycket vandalism så som skräp eller graffiti ökar den upplevda otryggheten. En individ tolkar olika händelser olika, vilket också bidrar till att en individ kan uppfatta något som obehagligt eller otryggt, medan en annan individ inte alls uppfattar det på samma sätt (Heber 2005). En individs rädsla kan också variera mycket över tid. En studie gjord i Stockholm syftade till att mäta den upplevda otryggheten i respondenternas bostadsområde (Ceccato & Bamzar 2016). Detta undersökte de genom att använda sig av både enkäter och intervjuer. Resultatet visade att de äldre personer boende i området upplevde mer otrygghet än andra personer som bodde i samma område. Detta trots att brottsligheten i området är relativ låg (a.a). I studien framkom ett antal offentliga platser som de äldre upplevde som otrygga. Däribland var det exempelvis busstationer som saknade bänkar eller icke belysta bensinstationer i närheten av området som upplevdes som en otrygg plats enligt de äldre. Även centrum med shoppinggator med mycket folk uppfattades som otrygga (a.a). Resultat från intervjuerna visade även att de äldre ofta vistats ute mer på sommaren än på vintern. Detta kan antagligen förklaras med att det är ljust ute längre på sommaren, vilket oftast känns tryggare. De som gick ut på vintern, hade en specifik runda som de alltid gick för att handla hem det som var nödvändigt (a.a). Respondenterna upplevde trygghet precis runt deras egna lägenhetshus, trots att belysningen ibland kunde vara dålig. Runt husen fanns även rabatter och liknande som flera kunde se från sina uteplatser och balkonger, vilket medför att respondenterna känner sig trygga eftersom det finns viss social kontroll (a.a). Resultat av studien visade också att social interaktion har betydelse för den upplevda otryggheten/tryggheten då det sprider sig fort om något brottsligt har hänt i ett närliggande område eller i samma områden, detta triggar ofta igång mer ängslan och oro hos de äldre (a.a). Tidigare forskning har också tydligt visat att brott ofta har en större inverkan på äldre personer än övriga (Pain 1995). Äldre tenderar att vara mycket mer oroliga för att utsättas för brott än yngre personer, trots att det ofta är mindre sannolikt att de utsätts för brott än yngre personer (a.a). Enligt Pain (1995) känner sig äldre kvinnor ofta mer otrygga vad äldre män gör. Detta menar Pain (1995) medför att när man undersöker äldres otrygghet, så är det till stor del endast äldre kvinnors otrygghet som man undersöker, vilket i sin tur kan skapa en viss skevhet då kvinnor och män kan uppleva otrygghet olika. Både orsak och omfattning kan variera mellan könen. Pain (1995) menar dock att äldre kvinnor inte är mer oroliga än yngre kvinnor att utsättas för våld utomhus, men att de däremot är mer oroliga än yngre kvinnor att utsättas för bedrägerier. Pain (a.a) menar även på att det finns mer forskning kring brott mot äldre utomhus eller på offentliga platser, men kanske att det inte finns lika mycket forskning om vad för brott mot äldre som sker i deras egna hem. Enligt Westin och Norberg (2014) är det tyvärr lätt för gärningspersoner att lura äldre genom att knacka på hemma hos dem. Många äldre är ofta ensamma och blir glatt överraskade om någon knackar på hemma hos dem och vill prata. Detta kan dock leda till att de äldre blir lurade genom någon påhittad försäljning eller att gärningspersonen helt enkelt stjäler från den äldre inne i deras egen lägenhet (a.a).

En svensk studie visar också att hot och trakasserier blir allt vanligare (Eriksson 2001). Majoriteten av de som utför hot och trakasserier mot de äldre är släktingar eller personal inom vård och omsorg (a.a). Även enligt Hales (1996) litteraturgenomgång tenderar äldre individer än en gång vara mer rädda för att utsättas för brott, trots att de ingår i gruppen som egentligen löper minst risk för att utsättas för brott. Ett flertal studier visar att äldre personer tenderar att vara mer rädda att utsättas för brott, helt enkelt eftersom man med åldern blir mer orolig och därmed också blir räddare för att utsättas för brott (a.a). Forskning har dock också visat att trots att äldre personer har visat sig vara med rädda för att utsättas för olika brott, handlar det också om att vissa äldre är mer känsliga för risken att utsättas för brott, medan andra äldre inte är lika oroliga. Att man är äldre behöver alltså inte betyda att man automatiskt blir räddare för att utsättas för brott (a.a). Äldres otrygghet beror också enligt forskning på vilken kontext denne befinner sig i. Otryggheten har visat sig vara högre i områden där kriminaliteten är hög, samt att äldre känner sig mer otrygga inne i stora städer än i små städer. När man blir äldre har man ofta ett förändrat livsstilsmönster och andra vardagliga rutiner, vilket bidrar till att man som äldre ofta inte försätter sig in situationer där brott uppstår, detta tyder ännu mer på att den upplevda utsattheten inte alltid stämmer överens med den faktiska utsattheten (a.a). Även analyser gjorda utanför Europa, visar på liknande resultat av tidigare forskning. Äldre personer känner sig otrygga och är rädda för att utsättas för brott, trots att risken är relativt liten (Hayman 2011). Otrygghet bland äldre kan vara mycket stark och kan vara en konsekvens av att man som äldre faktiskt har blivit utsatt för brott. Rädslan kan däremot också vara mer indirekt, mång äldre känner sig otrygga när de hör om brottsliga händelser av vänner, släkt eller grannar, även om de själva inte har varit utsatta. Även media kan ha en inverkan på äldres upplevda otrygghet (a.a). Många läser i tidningarna och lyssnar på radio. Att läsa nyheter på internet blir vanligare, även bland äldre, vilket kan medföra en mer upplevd otrygghet. Många äldre har en stor tillit till vad som skrivs i tidningar och vad som sägs på nyheterna på tv, men de tänker oftast inte på att brottet kanske inte alls är vanligt och att den individuella risken för dem att utsättas just för detta brott inte alls är hög. Att utsättas för brott kan upplevas som mycket obehagligt och kännas otryggt för alla målgrupper i samhället. Blir man då dessutom som äldre utsatt för brott, så är man ofta mer fysiskt nedsatt, vilket kan medföra att äldre också känner sig mer utsatta (a.a). Att vara rädd för att utsättas för brott, kan påverka de vardagliga aktiviteterna märkbart. Exempelvis slutar vissa äldre att använda kollektivtrafik pga. rädslan att utsättas för brott. Detta kan i sin tur leda till att äldre mer och mer håller sig kring hemmet, vilket kan medföra att de isolerar sig mer från samhället (a.a). En studie gjord i USA ämnade till att undersöka hur utspridd otryggheten är bland äldre och hur stor rädslan är för att utsättas för brott (Cox & Iutcovich 1990). För att undersöka detta genomfördes intervjuer med ca 2000 personer över 60 år. Respondenterna blev bland annat tillfrågade om deras lägenhet eller hus kändes skyddat från inbrott och om de kände sig trygga i sitt eget bostadsområde. Respondenterna blev också tillfrågade om de var nöjda med hur säkert deras område var och om de någon gång hade blivit utsatta för brott under det senaste året (a.a). Resultatet av studien visade att de flesta äldre kände sig trygga i sitt eget bostadsområde. På frågan om de hade blivit utsatta för brott under det senaste året, var det ca 80 procent som angav att de inte hade blivit utsatta (Cox & Iutcovich 1990). Studien visade även att de som kände någon som hade blivit

utsatt för brott, eller om de själva hade blivit utsatta för brott, kände sig markant mer otrygga än de som inte hade blivit utsatta för brott. Resultatet från studien menar på att otryggheten bland äldre i Pennsylvania inte var utmärkande hög och att det var mycket tydligt att orsaken till att de äldre som kände sig otrygga var när de själva hade varit offer för brott eller om någon i deras närhet varit utsatt (Cox & Iutcovich 1990). Utsatthet bland äldre i Sverige I Sverige kodas varje brott med en speciell sifferkod (BRÅ 2014). Det är viktigt att kodningen är så noggrann och utförlig som möjligt, då detta ligger till grund för Sveriges nationella officiella statistik. Genom brottskoden kan man även få ut mer information om brottet, som exempelvis ålder och kön på offret, var brottet har skett, exempelvis om de har skett på en gata, torg eller i ett fordon. Brottskoden kan även säga om den utsatta har haft viss funktionsnedsättning, såväl psykisk som fysisk. Till funktionsnedsättning räknas även äldre som anses ha sämre möjligheter att stå mot ett brott på grund av sin ålder (a.a). Genom att det inte finns en specifik brottskod för brott mot äldre, utan att det ingår i kategorin brott mot funktionshindrade är det svårt att ta fram statisk generellt mot endast brott mot äldre personer. Brottsförebyggande rådet genomför sedan 2006 årligen nationella trygghetsundersökningen, NTU, som undersöker bland annat nivån av otrygghet och oro att utsättas för brott samt oro över brottsligheten i stort i samhället. Ett flertal studier i Sverige har visat att äldre personer känner sig otrygga i större utsträckning än övriga (NTU 2017). Äldre kvinnor, tillsammans med de yngsta i undersökningen, visade sig vara de som upplever högst nivå av otrygghet när det kom till att vistas ute sena kvällar (a.a). Likaså var det män i ålder 45-79 år och kvinnor i åldern 55-79 år som upplevde störst oro när det kom till brottsligheten i samhället. Vid uppdelning av ålder och olika brottstyper framkom det att oron att utsättas för bostadsinbrott var högst bland de äldre medan de yngre istället oroade sig i större utsträckning för att utsättas för misshandel eller överfall (a.a). Kvinnor känner sig ofta mer otrygga än män, vilket också leder till konsekvenser som att kvinnor ibland tar en annan väg eller undviker vissa platser som de upplever som otrygga (a.a). Dock var det enligt NTU personer mellan 25 och 64 år som i störst utsträckning angav att oron hade viss eller stor påverkan på deras livskvalitet. Personerna mellan 65 och 79 år var den åldersgrupp som angav att de oron påverkade deras beteende och livskvalitet minst (a.a). Teoretisk utgångspunkt Rutinaktivitetsteorin Rutinaktivitetsteorin är en kontroll utvecklad av Marcus Felson och Lawrence Cohen (Lilly et al. 2011). Enligt rutinaktivitetsteorin beror brottslighet på tre faktorer; en motiverad gärningsman, ett lämpligt brottsoffer eller objekt och en avsaknad av kapabla väktare. Teorin fokuserar på situationell brottsprevention då den menar att man kan reducera brott genom att ta bort en eller flera av ovan faktorer (a.a). Genom att förhindra att dessa tre faktorer sker samtidigt kan alltså brott avstyras (a.a). Kapabla väktare behöver inte betyda just polis eller annan

väktare inom rättsväsendet, utan det kan även vara en civilperson, likväl som en hund som vaktar eller säkerhetskameror (Lilly et al. 2011). Felson och Cohen menar att även om en gärningsperson är motiverad till att begå brott, krävs det också att det finns en möjlighet till att bryta mot lagen. Cohen och Felson menar också att brott är starkt kopplat till individers vardagliga rutiner, så som när individen befinner sig hemma, i skolan, på jobbet, eller på väg från eller till jobbet. Cohen och Felson (1979) menar därmed att det finns en stor risk att brott sker av en motiverad gärningsman när exempelvis huset står tomt på samma tider varje dag eller när gärningsmannen ser att offret tar samma väg och gör samma sak varje dag, samtidigt som det krävs en avsaknad av kapabla väktare för att brottet ska ske (a.a). Genom att ändra sina rutinaktiviteter är det därmed också möjligt att förhindra att ett brott sker. MATERIAL OCH METOD Studiens forskningsdesign var kvalitativ då studien ämnade att undersöka varför äldre känner sig otrygga i Landskrona kommun. Utifrån studiens omfattning och tidsbegränsning valde vi att undersöka Landskrona kommun då vi ansåg att en större kommun krävt en större mängd datainsamling för att vara så representativ som möjligt. Avgränsningar I denna studie kommer, som tidigare nämnts, endast individer från 65 år och uppåt att undersökas. Individer som uppnår önskad ålder men som inte pensionerats än kommer inte att inkluderas i urvalet. Likaså har vi som nämnt ovan valt av att avgränsa brottstyperna för att endast undersöka stöld och bedrägeri. Ytterligare en avgränsning var att endast undersöka individer som bor i Landskrona kommun. Detta möjliggör jämförelser mellan insamlade data för att utläsa eventuella samband mellan olika platser i kommunen som gemensamt upplevs som mer otrygga än andra. Metodologiska överväganden Eftersom studien ämnar till att förklara varför äldre personer känner sig otrygga har en kvalitativ design använts för att samla in material till studien. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign finns det möjlighet för respondenterna att utforma sina svar med större frihet, något vi vill komma åt då vi vill ha reda på varför äldre människor känner sig otrygga. Djupare svar är svårt att få genom en kvantitativ forskningsdesign. Därför är det inte är optimalt med enkäter för denna studie, då det ska finnas utrymme för såväl uppföljningsfrågor som sonderingsfrågor. Både uppföljningsfrågor och sonderingsfrågor är viktiga då det bidrar till att respondenten kan utveckla sitt svar och fördjupa ett svar ytterligare som hon eller han har gett på en direkt fråga som redan har ställts av intervjuaren (a.a). Intern reliabilitet Den kvalitativa forskningen har kritiserats för att vara subjektiv då det är intervjuaren som styr hur och vilka frågor som ställs under intervjuerna. Denne styr även var fokus ligger vid bearbetning och analys av insamlade data. Detta skiljer sig från den kvantitativa ansatsen som är mer svart eller vit och kan

upplevas ha en mer rak och tydlig insamlingsmetod. För att undvika problem med den interna reliabiliteten har vi tillsammans genomfört intervjuerna med våra respondenter samt genomfört den tematiska analysen till en början var för sig och sedan tillsammans. På detta sätt minskar vi risken för att tolka respondenternas svar olika eller identifierar olika teman vid den tematiska analysen. Vi såg även över varandras transkriberingar för att säkerställa att vi inte missat viktigt material i inspelningarna eller gjort olika tolkningar av materialet. Extern reliabilitet Utifrån den kritik kring subjektivitet som riktats mot den kvalitativa ansatsen menar Bryman (2011) även att detta påverkar studiens replikerbarhet. På grund av forskarens subjektivitet och, i relation till kvantitativ ansats, ostrukturerade datainsamling kan det vara problematiskt för en annan forskare att genomföra en replikering av studien (a.a). Forskarens egna observationer, intressen och fokus vid genomförandet kan vara svårt att upprepa för en individ med annan förförståelse och intresse. Likaså kan respondenterna under intervjutillfällena påverkas olika av intervjuarens olika egenskaper så som ålder, kön och personlighet (a.a). Även respondenternas tidigare erfarenheter och upplevelser kan variera och påverka den data som samlas in. Utifrån ovan faktorer är den externa reliabiliteten ett svårt kriterium att uppnå i en kvalitativ studie. Men för att uppnå högsta möjliga nivå av extern reliabilitet har denna studies genomförande grundligt och detaljerat beskrivits. En konkret beskrivning av vad som stegvis genomförts under studiens gång, hur respondenterna valts ut osv är även viktigt för studiens transparens. Likaså finns de frågor som intervjuerna baserades på i bilaga 1. Extern validitet Även generaliserbarheten har kritiserats i den kvalitativa ansatsen då den kan vara svår att applicera på en annan miljö och större population eftersom data samlas in genom ett fåtal respondenter som ofta tillhör en viss organisation, bostadsområde eller liknande (a.a). Med detta i åtanke valde vi att genomföra våra intervjuer med respondenter från olika organisationer som vi kommit i kontakt med genom Svenska kyrkan i Landskrona samt Landskrona kommun. Intern validitet Det är viktigt att den interna validiteten är hög då det innebär att det finns ett samband mellan vad som undersöks och den teoretiska utgångspunkt som studien har (Bryman, 2011). Detta kriterium är en styrka i den kvalitativa forskningen då forskarnas närvaro och delaktighet säkerställer en överensstämmelse mellan begrepp och observationer (a.a). Detta säkerställde vi genom att se till att frågorna som ställdes under intervjuerna var tydliga och i minsta mån kunde misstolkas. Ett exempel är att vi valde att inte fråga respondenterna om hur ofta de kände sig otrygga utan istället bad vi dem berätta om senaste gången de kände sig otrygga då definitionen av ofta kan skilja från individ till individ. Urval För att komma i kontakt med respondenter använde vi oss i denna studie av bekvämlighetsurval. Det innebär att urvalet består av de respondenter som finns tillgängliga för forskaren (Bryman 2011). Vi hade dock i åtanke att bekvämlighetsurval kunde medföra vissa begränsningar då det kan vara svårt att nå ut till mer utsatta grupper (a.a). I denna studie innebär det att om det finns grupper som undviker att gå ut på grund av den upplevda

otryggheten kan de vara svåra att nå med hjälp av den urvalsmetod vi valt att använda oss av. Vi når inte heller ut till grupper som inte är aktiva i föreningar men som ändå rör sig ute mycket i offentliga miljöer. Detta kan påverka möjligheterna att generalisera studiens resultat på en större population (Bryman 2011). Vi valde att kontakta PRO Landskrona, Landskrona kommun samt Svenska Kyrkan i Landskrona för att höra om de hade möjlighet att hjälpa oss att komma i kontakt med personer som kunde tänka dig att delta i våra intervjuer. Kriterierna var att respondenterna skulle vara från 65 år och äldre samt pensionär. Med hjälp av Landskrona kommun kom vi i kontakt med fyra respondenter och av Svenska kyrkan fick vi kontakt med ytterligare två stycken. Intervjuer gjordes med totalt sex personer som samtliga bodde i Landskrona kommun och var mellan 65 och 76 år. Urvalet bestod av fem kvinnor och en man som allihop var pensionärer. Respondenterna bodde i olika delar av Landskrona kommun och därför även olika centralt. Boendeformerna var antingen villa eller flerfamiljshus. Majoriteten bodde dock i flerfamiljshus. Genomförande Den första intervjun genomfördes i Landskrona den 18 april. För att underlätta för respondenterna ägde den rum på Puls arena i samband med en seniorträning som kommunen arrangerar. Två respondenter var inbokade till intervju direkt efter sin träning men väl på plats fanns det ytterligare två respondenter som var intresserade av att delta. Intervjun genomfördes som fokusgruppsintervju då alla fyra respondenter intervjuades tillsammans. Efter 40 minuter kände vi att våra frågor var besvarade och att ingen ny information tillkom. Det är viktigt att intervjuerna kan genomföras ostört i en lugn och trygg miljö dels för respondenternas skull men även för att kvaliteten på inspelningen ska bli så bra som möjligt (Bryman 2011). Med detta i åtanke valde vi att låna ett konferensrum som kommunen tillhandahöll på arenan. Andra intervjun genomfördes i Svenska kyrkans lokaler i Landskrona den 26 april. Även denna gång transporterade vi oss till respondenterna vid intervjutillfället för att underlätta. I linje med tidigare intervju genomfördes även denna som fokusgruppsintervju då de två respondenterna intervjuades tillsammans. Efter 40 minuter kände vi även med denna intervju att materialet var mättat och att alla frågor var behandlade. Vi upplevde även att det inte framkom någon ny information i relation till intervjun med tidigare respondenter och valde därför att inte genomföra fler intervjuer. Då vi valt att samla in vår data genom semistrukturerade intervjuer hade vi innan första intervjutillfället förberett en intervjuguide med övergripande kategorier och frågor som skulle behandlas och diskuteras under intervjutillfället (Bryman 2011). Samma intervjuguide användes vid båda intervjutillfällena för att möjliggöra en jämförande analys. Innan intervjuerna påbörjades förberedde vi oss genom att gå genom vad som är viktigt vid en kvalitativ intervju. Vi förberedde oss genom att vara insatta i ämnet, samt genom att försöka göra så tydliga och enkla intervjufrågor som möjligt (Bryman 2011). Där vi undvek vissa begrepp inom kriminologin som kan vara svåra att förstå om man inte är insatt i ämnet. Vi tänkte även på att visa hänsyn vid

intervjuerna, att låta respondenterna tala till punkt och ge dem en möjlighet att tänka efter vad det verkligen vill svara (Bryman 2011). Tystnad och pauser var okej i intervjuerna. Vi försökte också förbereda oss genom att tänka på att vi under intervjuerna skulle vara öppna och agera på det viktiga som respondenterna sa genom att ställa följdfrågor etc. (a.a). Likaså var det viktigt att komma ihåg vad respondenten sa under intervjun så att det var möjligt att återkoppla till det som tidigare hade sagt under intervjun. Frågor Vi började intervjun med att ställa inledande frågor till respondenterna där de fick berätta lite om hur och var de bor, hur deras bostadsområde ser ut och uppfattningen om området. Detta för att vi under vår analys skulle kunna ta hänsyn till och se eventuella skillnader i respondenternas svar men även för att kunna jämföra de olika platser som nämns under intervjuerna. Vi valde då att ställa uppföljningsfrågor som t. ex: Varför? Vad hände? Etc. för att få ytterligare information. Vi använde oss även av sonderingsfrågor för att följa upp en del svar som respondenterna gav. Det kunde t. ex. vara att vi bad dem berätta varför de kände sig otrygga i en viss situation eller plats. Eller du sa tidigare att man vet att det händer mycket där, hur vet du att det händer mycket och vad som händer?. När diskussionerna tystnade använde vi oss av direkta frågor som vi förberett innan intervjun för att alla kategorier och frågor i vår intervjuguide skulle besvaras. T. ex. frågade vi respondenterna hur de trodde att brottsutvecklingen i kommunen såg ut. Dels för att få en indikation av hur deras uppfattning är men även för att sedan kunna följa upp med frågor som undersökte vad de baserade sin uppfattning på. Om respondenternas svar var oklart kunde tolkande frågor ställas för att säkerställa att vi tolkat svaret i enighet med respondenten. T. ex menar du att..?. Detta gjorde att vi ibland fick ytterligare information samtidigt som vi försäkrade oss om att vi förstått respondentens svar korrekt. För att ge respondenterna möjlighet att fundera lite extra och ibland också komplettera sina svar var det viktigt att emellanåt viktigt med tystnad. Detta resulterade vid ett antal olika tillfällen i att respondenten funderade och började prata igen och ytterligare information tillkom. Hantering av insamlad data Intervjuerna spelades in med en surfplatta utan nätverksanslutning. Anledningen till att vi spelade in intervjuerna är att det då ger intervjuarna en större möjlighet att ha fokus på respondenterna och den information de lämnar (Bryman 2011). Det ger även möjlighet för oss som genomför intervjun att studera exempelvis kroppsspråk och ansiktsuttryck som inte en inspelning kan fånga upp men som även kan vara lätta att missa om de som genomför intervjun måste sitta och göra anteckningar under tiden (a.a). För att skydda vårt insamlade material och minimera risken för spridning saknade surfplattan nätverksuppkoppling från inspelningstillfället tills det att vi förde över vår data till ett USB-minne. Surfplattan var även lösenordskyddad under hela tiden.

Efter intervjuerna diskuterade vi och noterade hur intervjun hade gått. Var respondenterna villiga att dela med sig av sina erfarenheter, eller verkade respondenterna ointresserade? Vi försökte också analysera om det dök upp något nytt och hur miljön var där intervjuerna genomfördes. (Bryman 2011). Genom att göra en analys av hur det har gått efteråt kunde vi komplettera med fler frågor till nästa intervju samt ta bort frågor som inte längre kändes relevanta för studiens syfte. Transkribering Vid transkriberingen översätter vi verkligheten till text. Detta innebär att vår rådata bearbetas och organiseras för att möjliggöra en senare analys. Transkriberingen är viktigt, då det är omöjligt att minnas allt som sades på intervjun. Eftersom man vid en kvalitativ intervju vill vara uppmärksam på vad respondenterna säger, är det en god idé att spela in intervjuerna, då det skulle distrahera för mycket att ta anteckningar under tiden (Bryman 2011). Genom att vi har transkriberat våra intervjuer har vi också lärt känna vårt material bättre, samtidigt som det har gett oss möjligheten att analysera vår insamlade data ytterligare och fräscha upp minnet av vad som sades på intervjuerna. (a.a). Genom att intervjun är transkriberad och nedskriven är det också lättare att gå genom intervjun upprepade gånger samt att gå tillbaka och analysera om man har missat något (a.a). Transkriberingen har också gjort det möjligt för oss att fånga vad respondenterna har sagt med deras egna ord. Nackdelen med transkriberingen är dock att det kan vara tidsödande (a.a). Detta har vi försökt att avhjälpa genom att transkribera intervjuerna löpande och alltså inte spara alla intervjuer till en och samma gång. Att transkribera fokusgruppsintervjuer kan vara en utmaning då det kan vara svårt att uppfatta vem som säger vad. Detta upplevde vi dock inte som ett problem då vi i inspelningen tydligt kunde urskilja vad respondenterna sa. Tematisk analys För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys att genomförts. Detta är också ett av de vanligaste angreppssätten för att analysera kvalitativ data (Bryman 2011). Genom att använda tematisk analys kan man bland annat utläsa teman som återkommer gång på gång, likheter och skillnader mellan intervjupersonernas svar kan också analyseras. Enligt Malterud (2014) kan en fenomenologisk analys utveckla vår kunskap om det respondenterna svarar. I studien analyserades materialet tematiskt med hjälp av Girogis fenomenologiska analys som innehåller fyra faser (Malterud 2014). Vi har valt att analysera materialet var för sig för att sedan jämföra om vi har fått samma teman och meningsbärande enheter, detta för att säkerställa studiens validitet (a.a). I den första fasen - helhetsintrycket, ska det insamlade materialet läsas igenom för att på så vis kunna skapa oss en helhetsbild av det insamlade materialet (Malterud 2014). I denna fasen är det viktigt att både förförståelsen och den teoretiska referensramen läggs åt sidan (a.a). Enligt Malterud (2014) är det en fördel om två personer läser genom materialet, detta för att få så bred förståelse för materialet som möjligt. En kanske lägger märke till detaljer som den andra inte lägger märke till, därför kan det också vara bra att vara två så att detta kan diskuteras vidare. Det insamlade materialet från de äldre personerna lästes därför igenom och vid genomläsningen av materialet började vi även se vilka preliminära teman som uppkom i texten. Vi identifierade teman var för sig till att börja med, därefter

jämförde vi våra resultat och kom fram till att följande teman skulle inkluderas: Otrygghet, utsatthet, förebyggande åtgärder, media och platser (se tabell 1). Under genomläsningen av det insamlade materialet försökte vi lägga vår förförståelse åt sidan. I nästa del av analysen togs meningsbärande enheter ut. I denna fasen ska texten sorteras ut så att det är möjligt att se vilken del av texten som kan vara relevant för vår frågeställning (Malterud 2014). Genom att gå igenom vårt material systematiskt tog vi också ta ut meningsbärande enheter (a.a). För att ta ut de meningsbärande enheterna valde vi ut text som kunde kopplas ihop med de preliminära temana från första fasen (a.a). Samtidigt som vi valde ut våra meningsbärande enheter började vi också att sammanställa dem. Genom att välja och sortera vilka meningsbärande enheter som är relevanta genomförde vi en kodning. Tredje fasen i den tematiska analysen är kondensering (Malterud 2014). I denna fasen har vi tagit fram innehållet i de meningsbärande enheterna genom att kondensera innehållet som har kodats ihop. I denna fas kontrollerade vi också om det fanns kodgrupper som inte innehåller tillräckligt många meningsbärande enheter (a.a). Kanske är det då relevant att ta bort dessa meningsbärande enheter helt och hållet eller om de kanske kan sättas i någon annan kodgrupp (a.a). I denna fas har vi alltså fått ett dekontextualiserat urval av de utvalda meningsbärande enheterna (a.a). I den sista fasen - sammanfattningen ska alla delar av det bearbetade materialet sättas samman igen (Malterud 2014). Detta kallas rekontextualisering. Genom denna fasen kontrollerade vi också för att innehållet fortfarande gav ett representativ beskrivning av sammanhanget där materialet ursprungligen är taget från (a.a). Anmälningsstatistik För att möjliggöra en jämförelse av den upplevda otryggheten och den faktiska utsattheten samlades anmälningsstatistik in från Polismyndigheten. UC Syd hjälpte oss med anmälningar av brott mot äldre i Landskrona kommun under året 2016. Vi fick en sammanställning av stöld och bedrägerier där brottsoffret var från 65 år och uppåt. Det visade sig att inga rån mot funktionshindrad och rån mot äldre hade anmälts under 2016 och därför finns det inte med i den data som vi har analyserat. När vi tagit emot alla anmälningar exkluderade vi de brott som inte var aktuella för vad vår studie ämnade att undersöka. Exempelvis inbrott och tillgrepp av fortskaffningsmedel sorterades bort från materialet. Vi hade ett bortfall på 15 anmälningar som saknade gata vilket resulterade i att vi hade totalt 158 anmälningar kvar. Därefter använde vi en karta över Landskrona för att markera ut de platser som brotten begåtts för att lättare få en överskådlig bild av var brotten skett samt om det fanns specifika platser som var med utsatta än andra. Vi markerade även ut de platser som diskuterats under de intervjuer vi genomfört för att analysera utsattheten på de platser som de upplevde som otrygga i kommunen. Genom att analysera insamlade data på detta sätt kunde vi även se anmälningar som gjorts i närheten av de platser som respondenterna nämnt och därför också få en bättre bild av utsattheten, inte bara på gatunivå, utan även på områdesnivå.

Etiska överväganden Studien har granskats av etikrådet på institution för hälsa och samhälle på Malmö Högskola. Detta eftersom studien avser att undersöka frågor som kan vara etiskt känsliga. Etikrådet godkände vår ansökan (diarienummer HS 2017/löp nr 41) och kom med rekommendationer om vad vi borde tänka på och ändra på (se bilaga 3). Efter att vi hade mottagit etikrådets rekommendationer korrigerade vi de anmärkningar vi fått. Utöver våra egna reflektioner och etiksrådet rekommendationer, finns det alltid fyra grundläggande etiska krav att ta hänsyn till, informationskravet, nyttjandekravet, konfidentialitetskravet samt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet 2002). Forskaren ska genom informationskravet informera deltagarna att det är frivilligt att deltaga i studien, samt att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst om de så önskas (Vetenskapsrådet 2002). Det ska även tydligt framgå med informationskravet att all data som samlas in i studien endast kommer att användas för studiens syfte och inte till något annat (a.a). Genom att deltagare i studien har fått ta del av informationsbrevet (se bilaga 1) innan intervjuerna påbörjas har också informationskravet uppfyllts. Vi skrev ett informationsbrev som innehöll studiens syfte och där det tydligt framgick att deltagandet var frivilligt och att respondenterna när som helst kunde avbryta sitt deltagande. Vi informerade samtliga respondenter att intervjuerna skulle spelas in, samt att inspelningsutrustningen saknade samtidig nätverksanslutning, för att på så sätt säkra att konfidentialitet uppnås. Vidare framgick det också att uppsatsen kommer att publiceras i MUEP, samt att polismyndigheten, Landskrona kommun och Svenska kyrkan kommer att bli erbjudna att ta del av den färdiga uppsatsen. Respondenterna blev också informerade om att även dem gärna fick ta del av uppsatsen när den var klar. Nyttjandekravet innebär huvudsakligen att allt insamlat material som berör enskilda personer endast får användas till forskningens ändamål (Vetenskapsrådet 2002). Det insamlade materialet får alltså inte användas kommersiellt eller i till ett ändamål som inte är vetenskapligt (a.a). All information som framkommer under studien kommer endast att användas till att färdigställa just denna studien. Efter att studien är klar kommer den insamlade datan att raderas så att det inte finns möjlighet för någon annan att ta del av materialet. Konfidentialitetskravet innebär att det insamlade materialet ska behandlas med så stor konfidentialitet som möjligt (Vetenskapsrådet 2002). Uppgifter som samlas in om enskilda personer ska efter studiens slut lagras och avrapporteras så att det inte finns möjlighet för enskilda individer att identifiera medverkan personer (a.a). Inga känsliga personuppgifter har samlats in som exempelvis personnummer eller liknande. Även det material som samlats in från polisen har avindentifierats. Under hela processen är det endast vi som utför studien som har fått tillgång till materialet. Samtyckeskravet innebär att varje deltagare i studien har rätt att bestämma över sin egen medverkan (Vetenskapsrådet 2002). De ska ha möjligheten att själva bestämma om de vill deltaga, samt hur länge och på vilka villkor (a.a). Varje

respondent har fått skriva under en samtyckesblankett innan intervjun påbörjades, där de godkände och samtyckte till att vara med i studien. Objektivitet och förförståelse Forskaren har en betydande roll under studiens gång, allt från idé och nyfikenhet till det färdiga resultatet (Malterud 2014). Enligt Bryman (2011) ska forskningen vara fri från forskarens egna värderingar och åsikter, forskningen ska alltid vara så objektiv som möjligt (a.a). Vår erfarenhet och förförståelse kommer att påverka sättet data insamlas på och hur det tolkas (Malterud 2014). Förförståelse kan i bästa fall påverka studien positivt men kan också påverka studien negativt (a.a). I värsta fall kan förförståelsen påverka så pass mycket att det blir svårt för oss att se det nya som vi samlar in, eftersom fokus ligger för mycket på vad vi har med oss innan studien påbörjades och vad vi förväntar oss för svar. Förförståelsen kan bestå av egna erfarenheter som vi har haft sedan innan, hypoteser, samt kan ett yrkesmässigt perspektiv också påverka vår förförståelse (a.a). För att undvika att förförståelsen påverkar studien är det viktigt att ha ett aktivt och medvetet förhållningssätt till vår förförståelse (a.a). Genom att reflektera över våra erfarenheter av ämnet, vad vi förväntar oss att finna och varför vi förväntar oss att finna detta kan vi hålla ett aktivt och medvetet förhållningssätt till vår förförståelse (a.a). Som i många studier fanns det även i vårt studie en viss förförståelse och antaganden hos oss som genomför studien. Trots denna förförståelse från vår sida försökte vi att bortse från denna, för att studien skulle bli så objektiv som möjligt samt för att resultatet av studien skulle bli så tillförlitligt som möjligt. Genom att undvika ledande frågor och bekräftande av respondenternas svar i största mån arbetade vi för att vår förförståelse skulle påverka respondenternas svar i så liten utsträckning som möjligt (Granhag & Christianson, 2008). Att respondenterna svarar utifrån de svar de tror att vi vill ha försökte vi även undvika genom ovan nämnda förhållningssätt. RESULTAT Under de intervjuer som genomfördes i Landskrona kommun gav respondenterna överlag oss samstämmig information om vad otryggheten grundar sig i och vilka olika platser, både specifika och rent generellt, som upplevs som otrygga. Även respondenternas inställning till otrygghet och utsatthet samt hur detta påverkar deras vardag och agerande i olika situationer har gått hand i hand. I tabell 1 nedan redovisas de teman som identifierades under den tematiska analysen samt de underliggande subgrupperna. Därefter redovisas resultat för respektive tema mer utförligt. Tabell 1. Teman och subgrupper Otrygghet Utsatthet Förebyggande åtgärder Mörker Bedrägeri Grannsamverkan Ensam Gäng Rån/stöld Bilbränder Låsa dörren Förvaring av värdesaker vid Media Tidning, radio, tv och Facebook Negativt Platser Parker/buskage Glesbefolkade platser/ bakgator

Ungdomar i trappen Terrorism vistelse i utomhusmiljö Bankomat Undviker friktioner Belysta cykel och gångbanor Otrygghet Under temat som vi kallade för otrygghet har vi försökt att urskilja de händelser eller situationer då respondenterna upplevde mer eller mindre otrygghet. Detta kunde vara specifika händelser men även mer generella situationer som uppstår i vardagen. Majoriteten av respondenterna nämnde samma situationer och eftersom vi genomförde fokusgruppsintervjuer resulterade det ofta i diskussioner kring situationen, vilket gav oss ytterligare fördjupad information. Mörker Under intervjuernas gång var det ett flertal respondenter som berättade att de undvek att gå på vissa platser eller var försiktiga och tänkte efter vilken väg de skulle ta om det var mörkt ute. Majoriteten betonande att det var obehagligt med mörker, speciellt i parker där det ofta finns mycket växtlighet. De betonade även att de under de mörka timmarna försökte att cykla eller gå på ställen där de visste att det var mer folk som rörde sig än att ta en mindre och mer glesbefolkad väg. Likaså var respondenterna överens om att de hellre valde en omväg som var upplyst än en kortare väg med sämre belysning. Då går inte jag på kvällen där. Då går jag raka, stora vägen alltså Trots upplevelsen av otrygghet vid mörkrets inbrott hade flertalet respondenter inställningen att de inte skulle ge vika för otryggheten och menade att det inte hindrade dem i deras vardag. Om de ville eller behövde gå ut en kväll när mörkret lagt sig var den olustiga känslan av otrygghet ingenting som stoppade dem. Man kan inte gå omkring och vara rädd. Man får försöka låta bli. Ensam Som nämnts ovan valde majoriteten av respondenterna att hellre gå en längre väg om den var upplyst. Likaså diskuterades under intervjuerna att respondenterna mycket väl kunde välja olika vägar när de cyklade eller promenerade om de var ensamma för att undvika eventuella platser som upplevs som mer otrygga än andra. Dvs platser där respondenterna känner att det är större risk att utsättas för brott om de är ensamma. Detta speciellt i kombination med mörker. Även att träffa på en enskild person på en enslig väg kunde enligt respondenterna upplevas som otryggt om de var ensamma. Jag måste säga, jag är lite försiktig med var jag går någonstans när jag är ensam. Att vara ensamma i hemmet kunde även upplevas som otryggt då det exempelvis ringde telefonförsäljare eller personer som arbetade med hemförsäljning knackade på dörren. Majoriteten av respondenterna påpekade deras försiktighet och