Omvärld april 2013 Annika Wallenskog 1
Stor osäkerhet om framtida konjunkturutveckling i omvärlden Stor osäkerhet kring utvecklingen i euroområdet Fortsatt oron på de finansiella marknaderna Oklart hur europeiska banksystemet skulle klara förvärrad ekonomisk utveckling Lång väg till hållbara offentliga finanser för många länder i Europa
Global konjunktur Återhämtningen drivs av tillväxtländerna 3
Global konjunktur Världen drivs av tillväxtländerna 4
Sverige i världen Sverige & världen i tandem 5
Skuldkrisen Oron har bedarrat 6
Estland Bulgarien Luxemburg Rumänien Sverige Litauen Danmark Lettland Tjeckien Slovakien Finland Kroatien Slovenien Polen Nederländerna Österrike Malta Cypern Ungern Spanien Tyskland EU-27 Frankrike Storbritannien Euroområdet Belgien Portugal Irland Italien Grekland Sverige Finland Tyskland Luxemburg Bulgarien Italien Lettland Estland Ungern Malta Rumänien Tjeckien Belgien Österrike Polen Euroområdet Litauen Cypern EU-27 Danmark Slovenien Nederländerna Frankrike Portugal Slovakien Kroatien Spanien Storbritannien Grekland Irland Offentliga finanser Finansiellt sparande 2012. Andel av BNP. Procent 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 0.0-0.1-0.1-0.2-0.2-0.2-0.2-0.2-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.3-0.4-0.4-0.4-0.4-0.5-0.5-0.5-0.5-0.6-0.7-0.7-0.8 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Offentliga sektorns skuld 2012. Andel av BNP. Procent 49,7050,5051,30 54,70 55,0 34,6035,60 40,4040,9043,50 43,90 17,6020,30 10,40 123,50 113,90116,10 70,10 74,2074,80 76,5078,5080,90 82,20 86,20 90,50 100,50 91,2091,80 161 Källa: EU-kommissionen 2012
Sverige Industrin tar smällarna 8
Sverige Tecken på avmattning 9
Sverige Barometrarna något uppåt! 10
Internationell BNP Svensk export Internationell BNP-tillväxt och svensk export Procentuell förändring 6% 4% Svensk export 15% 10% 2% 5% 0% -2% -4% -6% Internationell BNP 1995 2000 2005 2010 2015 0% -5% -10% -15%
nivå, miljarder kronor förändring BNP i Sverige, säsongrensad Miljarder kronor i 2011 års priser resp. procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt 1000 BNP-förändring 2% 900 800 700 BNP-nivå 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 0% -2% -4%
Arbetade timmar, säsongrensade, samt BNP-förändring procentuell förändring från föregående kvartal i årstakt 4% 4% 2% BNP 2% 0% 0% -2% Arbetade timmar -2% -4% 07 08 09 10 11 12 13 14-4%
Relativ arbetslöshet Relativ arbetslöshet 15-74 år Procent av arbetskraften 9.0% 9.0% 8.0% Arbetslöshet 8.0% 7.0% 7.0% 6.0% 6.0% 5.0% 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 5.0%
Timlön och arbetsmarknadsgap Procentuell förändring 6.0% 4.0% NR-timlön 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% -2.0% -4.0% KL-timlön Arbetsmarknadsgap 2.0% 0.0% -2.0% -4.0% 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016
Nominellt och realt skatteunderlag samt arbetade timmar för anställda Procentuell förändring 6.0% Underliggande nom skatteunderlag 6.0% 4.0% 2.0% 4,1 3,3 3,3 Realt skatteunderlag 4.0% 2.0% 0.0% 0.0% -2.0% Arbetade timmar -2.0% -4.0% 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016-4.0%
Skatteunderlagsprognoser Procen 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 4,077.9 4,168.1 4,086.1 3,256.1 2,987.9 4,061.2 3,252.2 3,009.0 4,224.4 4,138.0 4,141.5 4,825.9 4,736.4 4,627.1 4,495.9 Övrigt Timlön Syssels Summa 1,0,0-1,0 SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg SKL ESV Reg 2012 2013 2014 2015 2016
Nuläget 18
2011 och 1981-2011 Befolkningsutveckling I förhållande till landyta har Sverige den sjätte mest koncentrerade befolkningen av OECD-länderna (efter Kanada, Australien, Island, Mexico och Korea) Källa: Orter med befolkningsökning, Tillväxtanalys, 2011:11 Unga flyr landsbygden Flyttning uppåt i ortshierarkin Allt fler kategorier av unga flyttar - allt färre stannar De flyttar inte tillbaka Källa: Orter med befolkningsökning, Tillväxtanalys, 2011:11 Ekonomomirapporten. Oktober 2012 19
Befolkningskoncentration Under perioden 1990-2010 har befolkningen i Sverige ökat med ca 825 000 personer, ca 9,5 procent. Under samma period har befolkningen i Stockholms län ökat med 413 000 personer, Västra Götaland har ökat med 163 000 personer och Skåne med 175 000 personer. Motsvarande drygt 90 procent av den totala ökningen 20
Bostadsbrist i storstäderna, tomma lägenheter i avfolkningsorter Snabb inflyttning Bostadsbrist i storstadsområden Arbetslöshet, drabbar främst minder orter Hindrar unga från att etablera sig på bostadsmarkanden Begränsande faktor för tillväxt, påverkar hela landet 21
Hållbar utveckling? Folk köper saker de inte behöver med pengar de inte har för att imponera på människor de inte tycker om. Clive Hamilton, etikprofessor och debattör, författare till boken Growth fetish
Bruttoinvesteringar och avskrivningar i kommunal förvaltning, utfall och prognos, Miljarder kronor, löpande pris
Kommunernas planerade investeringar 2012, Andel i procent Fritidsverksamhet 7% Kulturverksamhet 3% Infrastruktur, skydd mm. 28% Pedagogisk verksamhet 21% Vatten och avfall 11% Kommunikationer 3% Näringsliv och bostäder 9% Vård och omsorg 6% Övriga verksamheter 12%
Självfinansiering av nettoinvesteringar i kommunerna Miljarder respektive procent
Befolkningsförändring 2006-2010, % Nettoinvesteringar och befolkningsförändringar per kommungrupp Kronor per invånare och procentuell förändring 10 Storstäder 8 Förorter till storstäder 6 4 Förorter till större städer Större städer 2 0 Kommuner i tätbefolkad region Pendlingskommuner -2-4 Kommuner i glesbefolkade regioner Varuproducerande Glesbygdskommuner -6 2700 2800 2900 3000 3100 3200 3300 3400 3500 3600 3700 3800 3900 Nettoinvesteringar 2006-2010, kr/inv Turism och besöksnäringskommuner
Miljarder kronor Nettoinvesteringar i kommunerna, inklusive kommunala bolag Miljarder kronor 90 90 80 70 60 Bolag (öv rigt) Bolag (fastighets- och byggv erksamhet) 80 70 60 50 40 30 20 10 Bolag (el,gas, v ärme, v atten) Affärsv erksamhet Gemensamma lokaler och v erksamheter Egentlig v erksamhet 50 40 30 20 10 0 0 2005 2006 2007 2008 2009
Landstingens bruttoinvesteringar, utfall och prognos åren 2012 2014 Löpande priser
26 Landstingens investeringar och som andel av landstingens konsumtion enligt NR Fasta priser 1993=100 och andel i procent Ekonomirapporten, April 2012
28 Några landstings investeringar i kollektivtrafik I miljarder kronor Ekonomirapporten, April 2012
Förbättrad hälsa men mer ojämlik Sedan 1980 har beräknad medellivslängd ökat med drygt 4 år i de nordiska länderna. Den har ökat för alla grupper. MEN: Skillnaderna i medellivslängd har ökat mellan olika socioekonomiska grupper. Medellivslängden för en akademiker är nu i snitt 5 år längre än för en person med endast grundskoleexamen Halva skillnaden beror på konsumtionsmönster. Källa: Institute for Demographic Research, Rostock, Tyskland: Increasing absolute mortality disparities by education in Finland, Norway and Sweden 1971-2000 publicerad i Journal of Epidemiologica 31
Olika mått på utvecklingen av välfärdstjänster för barn och gamla, index 1980=100
Årlig utveckling i procent av välfärdstjänster 33
Välfärdsmysteriet Några huvudslutsatser Kommunsektorns kostnader växer över tiden normalt betydligt snabbare än utvecklingen av de krav som följer av demografi. I genomsnitt beräknas kostnaderna årligen växa ungefär 1 procent snabbare än kraven från demografiska förändringar. Till en del beror kostnadsökningarna på ökat antal prestationer. Kostnadstillväxten kan därmed återföras på tre faktorer: (1) ökade krav till följd av demografin, (2) ett ökat antal tjänster i förhållande till befolkningen, samt (3) ökade kostnader per utförd tjänst. För perioden 1980-2005 fördelar sig kostnadstillväxten ungefär lika på dessa tre faktorer. De samband som kan konstateras på totalnivå mellan resurser, prestationer och demografiskt betingade krav gäller mera sällan på verksamhetsnivå.
Utvecklingen 2006-2010 Ekonomomirapporten. Oktober 2012 35
Välfärdsmysteriet en uppdatering Demografins betydelse är överdriven Under de senaste 30 åren har befolkningen ökat med i genomsnitt 0,4 procent per år. En förskjutning har samtidigt skett mot en ökad andel äldre vilket innebär att befolkningsförändringarna sammantaget har bidragit till att behoven av kommunsektorns verksamhet ökat något, men inte särskilt mycket, snabbare. - Det handlar, för perioden som helhet, om knappt en tiondels procentenhet i extra påslag till följd av förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning. Tabell 3 Befolkningsutveckling Genomsnittlig årlig procentuell förändring 1980-2005 1980-1990 1990-2000 2000-2005 2005-2010 (1) Demografiskt 0,4 0,3 0,6 0,4 0,6 betingade krav (2) Antal invånare 0,3 0,3 0,4 0,4 0,8 Differens: (1) minus (2) 0,1 0,0 0,2 0,0-0,2
Välfärdstjänster riktade till barn Mellan 1980 och 2010 ökade kostnaderna för välfärdstjänster riktade till barn med 42 procent. Det innebär en årlig kostnadstillväxt på i genomsnitt 1,3 procent i förhållande till antalet barn i befolkningen. Antalet utförda tjänster har under perioden ökat med 46 procent, dvs. fyra procentenheter mer än kostnaderna. Utvecklingen har sett olika ut i olika verksamheter, och under olika tidsperioder. Framförallt har förskoleverksamheten, särskolan och gymnasieskolan expanderat. I särskolan och gymnasieskolan har kostnaderna ökat snabbare än antalet elever samtidigt som motsatsen gäller för förskoleverksamheten, dock i huvudsak hänförbart till 1980- och 1990- talen. Mellan 2000 och 2010 ökade däremot kostnaderna per inskrivet barn med ett par tiondelar årligen. Ekonomomirapporten. Oktober 2012 37
Äldreomsorg 1 Utvecklingen i äldreomsorgen har i flera avseenden varit den omvända mot utvecklingen för välfärdstjänster riktade till barn. Trots ett kraftigt ökat antal äldre i befolkningen de senaste decennierna är det inte fler utan istället färre äldre som idag omfattas av äldreomsorg. Under den senaste femårsperioden har emellertid antalet omsorgstagare ökat något. Ekonomomirapporten. Oktober 2012 38
Äldreomsorg 2 Äldreomsorgens prestationer, är ett sammanvägt mått på insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård och boende med heldygnsomsorg. Prestationerna beräknade på detta sätt har, till skillnad från antalet vårdtagare, ökat något mellan 1980 och 2005. Efter sekelskiftet har tillväxten i insatser varit snabbare samtidigt som ökningstakten för de demografiskt betingade behoven har mattats. Glappet mellan demografi och prestationer har fortsatt vidgas, men i långsammare takt än tidigare. Ekonomomirapporten. Oktober 2012 39
Välfärdsmysteriet en uppdatering Äldreomsorgen (3) Här återspeglas hur de uppmätta prestationerna i äldreomsorgen utvecklats i förhållande till beräknade demografiskt betingade krav. Under 1980-talet skedde en mycket påtaglig nedgång i kurvan, men därefter har minskningen varit mindre uppenbar. Under de sista åren synes till och med en vändning uppåt ha skett. Det betyder att äldreomsorgens prestationer under senare tid bättre följer utvecklingen av antalet äldre än vad som varit fallet tidigare. 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 Diagram 1 Äldreomsorgen: Prestationer relativt demografiskt betingade behov 1980 = 100 0.0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom barn- och utbildning Procentuell förändring, index år 2000 = 100 41
Verksamhetens kostnadsvolym och demografisk utveckling inom socialtjänsten Procentuell förändring, index år 2000 = 100 42
Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Procentuell förändring, index 2011 = 100 43
Demografi & medicinsk-teknisk utveckling slår extra hårt mot landstingen Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 44
Ny befolkningsprognos Ökade behov i kommuner och landsting Kostnadstryck av demografin Ekonomirapporten, oktober 2012 45
Rekordhögt resultat i kommunerna, främst pga AFA återbetalning 8 mdkr Miljarder kronor och procent av skatter och bidrag
Endast 19 kommuner med underskott Antal
Höga resultat i Landstingen på grund av återbetalning AFA 3 mdkr
Tre landsting visade underskott 2012
Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor
Utjämningssystemet vad händer nu? Remissvar 22 mars SKL har beställt underlag från SCB, leverans slutet av april Lagrådsremiss innan sommaren Proposition i september Riksdagsbeslut oktober december Införande 2014 (redovisas i PM i 2012 års nivå ) Pressmedelandet i 2013 års nivå Utjämningskommittén.08 i 2011 års nivå
Andra regelförändringar Månadsuppgifter (Harmoniserat inkomstbegrepp) avvakta Effektiva ränteavdragsbegränsningar Skatteverkets yttrande 25 februari AFA försäkring (särkskild löneskatt på återbetalda premier - premiebefrielseförsäkringen) 2005 och 2006 års premier PO-påslag
Nya regler från 1 juli 2013 Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd Prop.2012/13:58 Sammanlagt skulle det således finnas mellan 2 000 och 3 000 barn som vistas i landet utan tillstånd 7 procent är sexåringar och därmed berättigade till förskoleklass, 43 procent är i grundskoleålder och 8 procent är över 16 år. Samma ersättning som för asylsökande. 50 mnkr per år Kronor per elev Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Statlig ersättning 2012 31 000 60 700 68 900
Ny regler från 1 juli 2013 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd Landstinget bör få ta ut vårdavgifter men avgifterna bör inte vara högre än de avgifter som gäller för asylsökande personer Mellan 10 000 35 000 personer 450 miljoner kronor 2014, samt 300 miljoner kronor per år Landstingen kommer att kompenseras retroaktivt för den vård som bedrivs under det andra halvåret 2013. Regeringen avser att återkomma angående formen för kompensationen i kommande proposition
De nya regelverken, kortfattat Obligatoriskt att upprätta en balanskravsutredning i förvaltningsberättelsen. Möjlighet att reservera överskott (enligt 1%- och 2%-regeln) till en resultatutjämningsreserv (RUR) som specificeras i Eget Kapital och i en balanskravsutredning. (RUR påverkar inte i resultaträkning). Möjlighet att disponera medel från RUR för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Särskilt beslut om lokala riktlinjer för God ekonomisk hushållning och i förekommande fall för riktlinjer för hanteringen av RUR. Möjlighet att retroaktivt reservera överskott från 2010 2012. Sådana beslut ska fattas under 2013.
Tillämpningsfrågor De nya bestämmelserna träder i kraft 1 jan 2013. (Riksdagsbeslut den 28 nov) Möjlighet finns att göra reserveringar av överskott för 2010 2012. Detta förutsätter att fullmäktige under 2013 fattar ett sådant beslut. Beslut om reserveringar för åren 2010 2012 är ett separat beslutsärende som inte ska inarbetas i årsredovisningen 2012. Reserverade medel kan disponeras redan under 2013. Årsredovisningen och förvaltningsberättelsen för 2012 påverkas inte av det nya regelverket. Beslut om reserveringar från åren 2010 2012 som görs under 2013 ska synliggöras i årsredovisningen för detta år. Årsbudget för 2014 ska tillämpa de nya reglerna.
Analys i förvaltningsberättelsen Balanskravsutredningen en är del av förvaltningsberättelsen. Upplysningar ska även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat har reglerats och det balanskravsresultat som är kvar att återställa. Den ska även innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna enl. 8 kap. 5 andra stycket kommunallagen har uppnåtts och följts. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. (bl a med strategiska nyckeltal som kan jämföras med t ex riksgenomsnitt, andra kommuner och landsting).
Hur beräkna GEH Avskrivningarna för låga. (tillgångarna 70% av skatter och statsbidrag) resultat 2*0,7 = 1,4 (vid 2 procents inflation). Tillväxt eller avfolkning? Buffert för framtida pensioner (ansvarförbindelsen ökar eller minskar) Buffert för dåliga tider = RUR Förbättra soliditeten? Investeringar täcks av resultat + avskrivningar?
85+:arna blir inte färre! Andel % samt antal
Fördelning av bruttokostnader 2011, kommuner och landsting (773 mdkr). 24 procent till invånare 65+ 61
Demografisk utmaning Tusental invånare 20 64 år samt försörjarkvoten (%) det vill säga andelen invånare 20 64 år av totalbefolkningen, 1980 2035
Kommunernas volymutveckling inom olika verksamheter som kommer av demografi 2010 2035, index 2010=100
Kommunernas och landstingens sammantagna kostnadsutveckling i fasta priser åren 2010 2035, index 2010=100
Procentuell utveckling av kostnaderna för äldreomsorgen 2010 2035 med två olika alternativ, index 2010=100
Det skulle innebära en kommunal skattehöjning med 13 kronor
Högre kommunal utdebitering: 1 krona En högre kommunal utdebitering med 1 krona: kommunsektorns skatteintäkter ökar med 20 miljarder kronor. Staten tappar (jobbskatteavdragen påverkas). Nettoskatteintäktsökning på 17 miljarder kronor. Långsiktig effekt. Arbetsutbudet påverkas. De sammanlagda beteendeeffekterna motsvarar nästan en fjärdedel av den statiska effekten. Skatteintäkten bara 13 miljarder kronor. Det lägre arbetsutbudet påverkar även andra skatteintäkter, totalt sett 2 procent. Källa: Riksrevisionen