MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vägkorsningarna 99/392, 99/982.01 och 99/982 Pajala kommun, Norrbottens län Datum: 2012-06-04 Objekt: 8211979 1
Titel: Miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan, Cirkulationsplatser och C-korsning Pajala Utgivningsdatum: 2012-06-04 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Simon Lövgren, Trafikverket Konsult: Vectura Uppdragsansvarig: Susanne Waara-Johansson MKB: Katja Uusitalo-Strömberg GIS och buller: Linda Grenvall Landskap: Leif Wiklund Distributör: Trafikverket Region Nord, Sundsbacken 2-4, 972 42 Luleå telefon: 0771-921 921. 2
Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Befintliga väg- och trafikförhållanden... 6 Tidigare utredningar och samråd... 7 Gällande planer... 7 Riksintressen och Natura 2000... 8 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 8 AVGRÄNSNING... 11 MILJÖKONSEKVENSER... 12 Nollalternativ... 12 Landskapsbild... 12 Naturmiljö... 14 Friluftsliv... 16 Boendemiljö... 18 Rennäring... 18 Vattenresurser och dricksvatten... 19 Masshantering... 20 Störningar och påverkan under byggtiden... 21 UPPFÖLJNING... 22 MILJÖMÅL... 23 MILJÖBALKEN... 24 Allmänna hänsynsregler... 24 Miljökvalitetsnormer... 24 Kommande ärenden enligt miljöbalken... 24 KÄLLOR... 25 Tryckta referenser... 25 Elektroniska referenser... 25 Muntliga referenser... 25 3
Sammanfattning De befintliga vägkorsningarna i Pajala centralort är livligt trafikerade och behöver förbättras avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och gestaltning. De planerade nya gruvorna i Kaunisvaara, norr om Pajala, innebär att trafikeringen i centralorten ökar. Trafikverket planerar därför en ombyggnation av vägkorsning 99/392 till en cirkulationsplats. Arbetsplanen omfattar denna korsning. Miljökonsekvensbeskrivningen innefattar även vägkorsningarna 99/982.01 samt 99/982 där eventuella framtida åtgärder innefattar en ny cirkulationsplats (99/982.01) samt en c-korsning(99/982). Åtgärderna är begränsade men viss mark kommer att tas i anspråk för alla tre korsningarna. De tre korsningarna ligger inom riksintresset för naturvård samt friluftsliv. Riksintresset avser i detta fall Torneälven som är värdefullt ur naturvård- och friluftslivsperspektiv. De planerade åtgärderna påverkar dock inte de värden riksintressena för naturvård och friluftsliv avser att skydda, det vill säga Torneälven. Avståndet till Torneälven från den planerade cirkulationsplatsen är ca 600 meter. Inga Natura 2000 områden kommer att påverkas. Ombyggnaden till cirkulationsplats medför positiva konsekvenser för landskapsbilden. Andra åtgärder ger små konsekvenser. Projektet bedöms innebära små konsekvenser för naturmiljö, friluftsliv, rennäring samt vattenresurser och dricksvatten. Projektet bedöms inte innebära några negativa konsekvenser för odlingslandskap, kulturmiljö, boendemiljö samt jord- och skogsbruk. 4
Inledning Bakgrund De befintliga vägkorsningarna i Pajala centralort är livligt trafikerade och behöver förbättras avseende trafiksäkerhet, tillgänglighet och gestaltning. De planerade nya gruvorna i Kaunisvaara, norr om Pajala, innebär att trafikeringen i centralorten ökar. Ökningen sker främst genom större andel tunga transporter och dispenstransporter men även personbilstransporter kommer att öka i framtiden. Trafikverket planerar därför en ombyggnation av vägskälet 99/392 till en cirkulationsplats. Arbetsplanen omfattar denna korsning. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar även korsningen 99/982.01 samt 99/982 inför eventuell framtida ombyggnationer, där en ytterligare en cirkulationsplats skulle anläggas i vägkorsningen 99/982.01 samt en c-korsning istället för dagens vägkorsning vid 99/982. En c-korsning är en korsning med separat körfält för vänstersvängande trafik där gående och cyklande korsar körbanan i samma plan, se figur 1. Figur 1. Bild på en c-korsning Framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i upprättandet av arbetsplanen. Enligt väglagen är det ett obligatoriskt krav på MKB i arbetsplan. 5
Figur 2. Översiktskarta över Pajala, de aktuella vägkorsningarna är markerade Befintliga väg- och trafikförhållanden Pajala centralort är knutpunkt för ett flertal länsvägar. Väg 99 är den viktigaste och en av de mest trafikerade i Pajala. Vägen sträcker sig från Karesuando i norr till Haparanda i söder. En annan viktig länk är väg 392 som går mellan Pajala och Överkalix. Båda länsvägarna har stor betydelse för långväga trafik och godstransporter. Väg 99 mellan Pajala och Haparanda utgör riksintresse om väg av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Etableringen av nya gruvor i Kaunisvaara, norr om Pajala, kommer att innebära ökad trafik i framtiden, med många tunga transporter och dispenstransporter i vägkorsningarna, på såväl kort som lång sikt. Befintlig vägbredd på väg 99 mellan korsningarna 99/392 samt 99/982.01 är 10, 2 meter och i övrigt 6,5 meter. Väg 982 är 6,5 meter, väg 982.01 är 7 meter och väg 392 och är 9 meter breda. Skyltad hastighet längs med väg 99 mellan korsningarna 99/982.01 och 99/392 är 40 km/h. Väster om korsning 99/982.01 är den skyltade hastigheten 60 km/h som övergår till 90 km/h. Den dimensionerande hastigheten planeras som idag till mellan 40-60 km/h mellan korsningarna i centralorten samt mellan 60-90km/h vid korsningen 99/982. Trafikmängden på väg 99, väster om väg 392, är 1630 fordon per årsmedeldygn(ådt). Öster om väg 392 är trafikmängden på väg 99 ca 1190 fordon per årsmedeldygn. Tre olyckor med personskador har skett i korsningen 99/982.01 under perioden 2003-01-01 till 2008-12-31. Flera incidenter har förekommit i alla korsningar enligt uppgifter från kommunen. Den mest trafikerade korsningen är korsningen mellan väg 99 och väg 982.01, där trafikmängden på väg 982.01 är 2260 fordon per årsmedeldygn. Trafikmängden på väg 6
982 är 1230 fordon per årsmedeldygn. Uppgifter om trafikmängder är mätta under åren 2ooo, 2005, 2006 och 2010. Andelen tung trafik på väg 99 är ca 10 % av den totala trafikmängden. Oskyddade trafikanter färdas längs med väg 99. En gång- och cykelport finns mellan skolan och villaområdet intill korsningen väg 99 och väg 982.01. Gång- och cykelvägar saknas intill vägkorsningarna. Figur 3 Gång och cykelport intill korsningen 99/982.01 Ett markerat övergångsställe finns i samma korsning. Det ansluter inte till någon gångoch cykelväg men används frekvent då villorna och flerbostadshusen ligger på den södra sidan av väg 99 och centrum på den norra sidan. I korsningen 99/392 färdas oskyddade trafikanter över väg 99 till arbetsplatser som ligger söder om vägen. En skoterled är markerad intill väg 99,se figur 11. Vägkorsning 99/982.01 trafikeras av bussar från Norrbottens länstrafik. Busstationen ligger i anslutning till vägkorsning 99/982.01. Tidigare utredningar och samråd Länsstyrelsen i Norrbotten har 2010-09-21 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5 miljöbalken (Dnr 343-6378-10). För de planerade åtgärderna har Trafikverket tagit fram en förstudie, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, daterad 2011-04-30. Samråd har skett i samband med framtagande av dessa dokument. En bristanalys som omfattar väg 982 genom Pajala har tagits fram i september 2007. Bristanalysen omfattar även korsningarna 99/982.01 och 99/392. Gällande planer Översiktsplan Området omfattas av Pajala kommuns översiktsplan (antagen juni 2010). Den kommuntäckande översiktsplanen redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen och kommunens visioner och målsättningar. Den redovisar även 7
riktlinjer och behov av fortsatt arbete. Fördjupade översiktsplaner finns framtagna för Pajala centralort där motivet var att ta fram en strategi för hur samhället ska växa i framtiden och ta fram en hållbar trafiklösning avseende de större vägarna i centrum. De planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med översiktsplanen eller den fördjupade översiktsplanen. Stads och detaljplaner Stads- och detaljplaner finns upprättade för Pajala, se tabell nedan: Tabell 1: Stadsplaner och detaljplaner i Pajala. Stadsplaner och detaljplaner Stadsplan 25-PAS-1 Stadsplan 25-PAS-22 Stadsplan 25-P84/12 Detaljplan 25-P97/97 Detaljplan 25-P98/37 Pajala kyrkoby, del av Pajala kyrkoby Pajala centralort Pajala centralort, del av östra industriområdet Pajala centralort, del av kvarteret Vilan samt kvarteret Ljungen Vägkorsningen 99/392 omfattas av detaljplanen för Östra industriområdet samt detaljplanen för kvarteret Vilan och Ljungen. Detaljplanen för vägkorsningen 99/982.01 omfattas av detaljplanerna för kvarteret Tuppen, antagen 1979-03-28 och för kvarteret Ripan, antagen 1979-04-20, samt ändringen av stadsplanen från 1964. Vägkorsningen 99/982 omfattas inte av någon detaljplan De planerade åtgärderna vid vägkorsning 99/392 innebär en mindre avvikelse i detaljplanen för kvarteret Vilan samt kvarteret Ljungen. Avvikelsen består av ett mindre intrång och kommer att behandlas av Pajala kommun. Riksintressen och Natura 2000 Väg 99 är av riksintresse för kommunikationer. Följande områden av riksintresse finns i anslutning till vägkorsningarna (se figur 7). Natura 2000, Torneälvens och Kalixälvens vattenområde Riksintresse friluftsliv, Torneälven Riksintresse naturvård, Torneälven Väg 99 samt riksintresset för naturvård och friluftsliv påverkas av projektet, Natura 2000 området berörs inte. De planerade åtgärderna påverkar dock inte de värden riksintressena för naturvård och friluftsliv avser att skydda, det vill säga Torneälven. Avståndet till Torneälven från den planerade cirkulationsplatsen är ca 600 meter. Beskrivning av projektet Arbetsplanen behandlar nybyggnation av en cirkulationsplats för vägkorsningen 99/392. Vägkorsningen ligger i anslutning till industriområden i Pajala centralort. En liten gång och cykelanslutning samt gångpassager kommer att anläggas. Se figur 4. 8
Figur 4: Illustration planerad cirkulationsplats vid vägkorsning 99/392 Vid korsningen 99/982.01 kommer en gånganslutning anläggas på båda sidor om väg 99, vägen kommer att breddas och gångpassage kommer att anläggas. En vägtrumma kommer även att förlängas på båda sidor. Eftersom ingen ny mark kommer att tas i anspråk behövs ingen arbetsplan göras för de planerade åtgärderna vid 99/982.01. Ombyggnationen innebär en förbättring av framkomligheten och passagerna blir säkrarare för all fordonstrafik. Cirkulationsplatser har trafiksäkerhetshöjande fördelar i jämförelse med andra korsningstyper genom att skadeföljder oftast blir lindriga. De har färre konfliktpunkter och hastigheterna är oftare lägre. I miljökonsekvensbeskrivningen ingår även miljökonsekvenser för framtida åtgärder i vägkorsningarna 99/982.01 och 99/982. Eventuella framtida åtgärder i vägkorsning 99/982.01 är en cirkulationsplats och i vägkorsning 99/982 en så kallad c-korsning. Se figur 5 och 6. 9
Figur 5: Skiss över eventuella framtida åtgärder i vägkorsning 99/982.01 (vänster i bild) Vägkorsningen 99/982.01 ligger i anslutning till industriområden och bostadsområden i Pajala centrum. Vägkorsningen 99/982 ligger i utanför Pajala centrum. Figur 6: Skiss över eventuella framtida åtgärder i vägkorsning 99/982 10
Avgränsning Geografiskt avgränsar sig denna MKB till de tre olika korsningarna 99/392, 99/982, samt 99/982.01. Vägarna är belägna i Pajala kommun, Norrbottens län. De intresseområden som studeras är riksintressen och Natura 2000, landskapsbild, kulturmiljö, naturmiljö, boende- och arbetsmiljö, friluftsliv, rennäring, vattenresurser och hushållning med naturresurser samt störning och påverkan under byggtiden. Av dessa redovisas nedan de förutsättningar, effekter och konsekvenser som anses vara relevanta för projektet. I nedanstående tabell samlas de miljöintressen som avgränsats bort eller som syns på kartorna över miljöintressen men som inte berörs av arbetsplanen: Tabell 2. Miljöintressen som avgränsats bort eller som syns på kartorna i figur 7, men som inte berörs. Intresse Beskrivning Anledning till avgränsning Natura 2000 Kalix- och Torne älv system Inga intrång kommer att göras i området Naturmiljö Sumpskog Inga intrång kommer att göras i områdena Naturmiljö Norrbottens kulturmiljöprogram Skyddsvärda artrika ängoch betesmarker Laestadiuspörtet och museum samt Laestadiusparken Kulturmiljö Forn- och kulturlämningar Berörs ej Bevarandeprogram för odlingslandskapet Skogs- och jordbruk Luftföroreningar Programmet syftar till att bevara natur- och kulturmiljövärden i dagens odlingslandskap Inget intrång kommer att göras i området Inga intrång kommer att göras i området Inget intrång kommer att göras i området Berörs ej Temporärt högre halter under byggnation, trafikökning ej så stor att gränsvärden eller miljökvalitetsnormer kommer att överskridas 11
Miljökonsekvenser Vid bedömningen av miljökonsekvenser har utformningen enligt Beskrivning av projektet och de åtgärder som föreslagits förutsatts. Förutsättningar och inarbetade skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder, där sådana finns, presenteras under respektive intresseområde. Miljökonsekvenserna är bedömda under förutsättning att dessa åtgärder genomförts. För vissa intresseområden redovisas dessutom ytterligare förslag till åtgärder i senare skeden. Dessa förslag är åtgärder som inte kan fastläggas i arbetsplanen och ska ses som en riktlinje för det fortsatta arbetet i bygghandlings- och byggskedena. Det är också möjligt att beslutet om fastställelse av arbetsplanen förknippas med villkor om att ytterligare skyddsåtgärder ska genomföras. Figur 7: Miljöförutsättningar i Pajala med omnejd med inringade korsningar. Nollalternativ Nollalternativet innebär en bedömd framtida situation. Detta alternativ innebär att inga åtgärder görs. I området som berörs av arbetsplanen kommer inga intrång att ske och inga konsekvenser kommer att uppstå. Problem med framkomlighet kommer att öka på grund av den ökade trafiken till följd av gruvetableringen i Kaunisvaara. Landskapsbild Väg 99 går i öst-västlig riktning i utkanten av Pajala, mellan tätorten i norr och skogsoch myrmark i söder. En mindre del av bebyggelsen ligger söder om vägen. Landskapet är flackt och vägen har en storskalig linjeföring med en lång svepande kurva förbi samhället. Vägen har landsbygdskaraktär med breda vägrum och öppna diken. Alla tre platserna är en del av ett vardagslandskap. En genomtänkt gestaltning av miljöerna är ändå betydelsefull, särskilt vid de två korsningar som utgör infarter mot centrum. 12
Vägkorsning 99/392 Förutsättningar Här ansluter väg 392 från Överkalix söderifrån till väg 99, och en kommunal gata (Kengisgatan) fortsätter norrut in mot centrum, se figur 4. Korsningen är första infarten mot Pajala centrum när man kommer söderifrån. Väg 392 har landsbygdskaraktär. Kengisgatan är också bred men lite mer tätortslik. Kring hela korsningen är det mest öppen mark med asfalt- och gräsytor. Kvarteren kring korsningen är bebyggda med låga hus. Tre kvarter har småindustri- och handelskaraktär. Det fjärde kvarteret, i nordöst, är Folkets Hus och Smedjan, hotell och restaurang. Inarbetade åtgärder I gestaltningsprogrammet för korsningen föreslås en enkel utformning av cirkulationsplatsen med en välvd gräsyta och en belyst träddunge i rondellen. Gestaltningen ska ge en mer tätortslik karaktär med kvaliteter både sommar och vinter. Effekter och konsekvenser Korsningen kommer att få en mer tätortslik utformning med en tydligare trafikmiljö. Det ger positiva konsekvenser för landskapsbilden. Förslag till åtgärder i senare skeden Detaljprojektering av rondellen sker i bygghandlingsskedet. Eventuella åtgärder utanför vägområdet, som föreslås i gestaltningsprogrammet, kommer i så fall att tas upp med kommunen. Vägkorsning 99/982.01 Förutsättningar Väg/gatumiljöerna med sidoområden i denna korsning har liknande karaktär som korsningen 99/392. Bebyggelsen är mer tätortslik med bostäder, både en- och flerbostadshus, söder om väg 99 och busstation och butiker på norra sidan. Vid busstationen vakar Pajalas symboldjur lappugglan över vägen. Korsningen är första infarten mot Pajala centrum när man kommer norrifrån. Effekter och konsekvenser Den nya gångpassagen är en liten åtgärd som kommer att medföra små konsekvenser för landskapsbilden. Vid en framtida ombyggnad till cirkulationsplats kommer utformning och konsekvenser sannolikt att bli som 99/392 ovan. Vägkorsning 99/982 Förutsättningar Korsningen ligger i halvöppen skogsmiljö utanför samhället. Torneälven skymtar genom en trädridå i nordöst. Effekter och konsekvenser Vid en ombyggnad till c-korsning kommer trafikmiljön att bli tydligare. Konsekvenserna för landskapsbilden blir små. 13
Naturmiljö Vägkorsning 99/392 Förutsättningar Omgivningarna närmast korsningen är flackt och består av asfaltbelagda ytor och gräs. Längs med väg 99 söderut och norrut från korsningen består naturmiljön främst av barr- och björkskog på moränmarker med avverkade partier för bebyggelse. Sydöst om korsningen finns ett sumpskogsområde, detta kommer dock inte att beröras av de planerade åtgärderna. Industribyggnader utgör ett dominerande inslag runt korsningen. Inga områden med höga naturvärden kommer att beröras av de planerade åtgärderna. Inga vattendrag kommer att påverkas. Den vägtrumma som ska förlängas vid vägkorsning 99/982.01 är endast till för att avvattna vägen. Vägdikena ansluter ej till något vattendrag. Figur 8. Naturmiljö i närheten av korsning 99/392 Effekter och konsekvenser Utifrån de begränsade intrången bedöms projektet inte medföra några negativa konsekvenser på naturmiljön. Vägkorsning 99/982.01 Förutsättningar Omgivningarna är flacka och består främst av asfaltbelagda ytor och gräs. En trädridå bestående av mestadels barrträd är belägen mellan korsningen 99/982.01 samt 99/392. Söder om väg 99 förekommer bostadsområden med gräsbelagda ytor. Norr om väg 99 ligger industri- och arbetsplatsbyggnader. Inga områden med höga naturvärden eller vattendrag ligger i närheten. 14
Figur 9. Naturmiljö intill korsning 99/982.01 Effekter och konsekvenser Vid eventuell framtida byggnation av cirkulationsplats kommer intrången att vara begränsade och därför bedöms projektet inte medföra några negativa konsekvenser på naturmiljön. Vägkorsning 99/982 Förutsättningar Omgivningarna är flacka och består av barr- och lövskog. Avverkade partier kring bebyggelse ligger i anslutning till korsningen. En skogsbilväg löper från korsningen upp mot ett elljusspår. Norr om korsningen finns ett område med bevarandeprogram för odlingslandskapet. Detta område kommer inte att beröras vid eventuella framtida åtgärder och ombyggnation till en c-korsning. Inga områden med höga naturvärden eller vattendrag ligger i närheten. 15
Figur 10. Naturmiljö intill korsning 99/982 Effekter och konsekvenser Vid eventuell framtida byggnation av en c-korsning kommer intrången att vara begränsade och därför bedöms projektet inte medföra några negativa konsekvenser på naturmiljön. Friluftsliv Vägkorsning 99/392 samt vägkorsning 99/982.01 Förutsättningar Längs med väg 99 mellan korsningarna finns en markerad skoterled se figur 11. Gångoch cykelväg saknas. Väg 99 används av gående som promenadstråk. 16
Figur 11. Markerad skoterled och elljusspår i Pajala Effekter och konsekvenser Framkomligheten på skoterleden samt längs med väg 99 kommer endast att påverkas under byggtiden. Eftersom framkomligheten på skoterleden eller väg 99 inte påverkas permanent bedöms projektet innebära inga negativa konsekvenser för friluftslivet. För gående är effekterna snarare positiva, en cirkulationsplats med gånganslutning förbättrar säkerheten och framkomligheten. Vägkorsning 99/982 Förutsättningar I närområdet finns ett elljusspår, se figur 11. Det finns även en skogsbilväg som ansluter korsningen upp mot elljusspåret, denna kan möjligen användas som en genväg för boende längs med väg 982 till elljuspåret. Ingen skoterled, gång eller cykelväg finns i anslutning till vägen. Effekter och konsekvenser Elljuspåret kommer inte att påverkas. Framkomligheten längs med väg 99 kommer endast att påverkas under byggtiden. Eftersom framkomligheten på väg 99 inte påverkas permanent bedöms projektet innebära små negativa konsekvenser för friluftslivet. 17
Boendemiljö Vägkorsning 99/392 Inga boende finns i närheten av korsningen och berörs inte av buller från vägen, därför har ingen bullerberäkning gjorts. Vägkorsning 99/982.01 RIKTVÄRDEN FÖR BULLER Förutsättningar Intill vägkorsning 99/982.01 finns flerbostadshus, ett villaområde och en skola. Trafiken på vägarna kan orsaka störningar i boendemiljön, därför har en bullerutredning gjorts. Syftet med bullerutredningen är att ta fram den ekvivalenta och maximala ljudnivån från trafiken, samt att ta fram åtgärdsförslag om ljudnivåerna överstiger riktvärden för bullernivåer. Trafikverkets inriktning när det inte är väsentlig ombyggnad är i första hand att minska bullernivåerna inomhus hos dem som bor i bostäder där ljudnivån utomhus ligger över 65 dba. Åtgärderna ska leda till att bullernivåerna inomhus underskrider riktvärdet på 30 dba ekvivalentnivå. Därefter är det fortsatta arbetet inriktat på att förbättra för boende som är utsatta för höga maximalnivåer inomhus (över 55 dba fler än 5 gånger per natt). Riksdagen har antagit följande riktvärden för buller från vägtrafik: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Dessa riktvärden är vägledande vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg. De planerade åtgärderna i detta projekt bedöms inte vara att betrakta som väsentlig ombyggnad och därför tillämpas andra planeringsmål, som gäller alla boendemiljöer längs befintliga vägar. Vid bullerberäkningarna har hänsyn tagits till influensområdet det vill säga bullerberäkningarna har gjorts för ett större område än för det fysiska intrånget. Effekter och konsekvenser Bullerberäkningen visar att inga riktvärden varken överskrids för maximal ljudnivå eller ekvivalent ljudnivå för de fastigheter och den skola som gränsar till vägkorsning 99/982.01. Inga bullerdämpande åtgärder behöver göras. Vägkorsning 99/982 Ett bostadshus är beläget cirka 50 meter från vägkorsningen. Bostadshuset bedöms inte beröras av buller från vägen, därför har ingen bullerberäkning gjorts. Rennäring Vägkorsning 99/392, 99/982.01 samt 99/982 Förutsättningar Området ligger inom Sattajärvi koncessionssameby. Inga riksintressen för rennäringen, strategiska platser eller viktiga områden berörs. Eftersom området till stor del redan är 18
exploaterat innebär det i praktiken att området endast kan användas av samebyn i mycket begränsad omfattning. Den planerade cirkulationsplatsen ligger inom samebyns förvinter- och vårvinterland. De två övriga vägkorsningarna ligger inom samebyns höst och förvinterland. Effekter och konsekvenser Inga nya mitträcken eller viltstängsel kommer att anläggas. Sattajärvi koncessionssameby har inga invändningar mot de planerade åtgärderna. Projektet bedöms få små konsekvenser för rennäringen. Figur 12: Karta över rennäringens årtidsland Vattenresurser och dricksvatten Vägkorsning 99/392, 99/982.01 samt 99/982 Förutsättningar Väster om korsning 99/982.01 ligger Pajala kommuns grundvattentäkt, se figur 13. Det finns inget fastställt vattenskyddsområde i dagsläget. Arbete med att fastställa skyddzoner pågår. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga enskilda brunnar i anslutning till området, se figur 13. I detta arkiv finns i första hand borrade brunnar i berg. Grävda brunnar finns oftast inte upptagna i brunnsarkivet och är sällan registrerade hos någon myndighet. Det kan alltså inte uteslutas att det finns ytterligare brunnar i området, det är dock osannolikt eftersom området försörjs med kommunalt vatten. För vägar med en trafik som är < 10 000 ÅDT krävs normalt inga åtgärder för omhändertagande av vägdagvattnet om det inte finns några särskilt känslig/värdefulla miljöer. 19
Figur 13. Enskilda brunnar inom aktuellt område. Det inringade området visar ungefärligt läge för Pajala kommuns vattentäkt. Karta och information är hämtad från SGU:s brunnsarkiv samt från Pajala kommun. Effekter och konsekvenser Det öppna vägdiket avvattnar vägytan, ger flödesutjämning och bidrar med sina gräsbeklädda slänter till att minska mängden föroreningar genom att de fastläggs samt delvis också bryts ned i dikesjorden. Fastläggningen sker dels vid avrinningen från vägen och över dikets innerslänt och dels vid flödet i själva diket. Utifrån att trafikmängden samt att inga vattenresurser finns i närheten bedöms konsekvenserna som små. Pajala kommuns vattentäkt påverkas inte av planerade åtgärder. Förslag till åtgärder i senare skeden En noggrannare inventering av enskilda vattentäkter ska ske under bygghandlingsskedet för att säkerställa att planerade åtgärder inte ska påverka vattentillgångar eller vattenkvaliteten negativt. Provtagning sker i eventuella intilliggande brunnar innan arbeten påbörjas och efter ombyggnad. Påverkan på vatten ska förebyggas. Om arbetena medför försämrad vattenkvalitet eller tillgång ska detta åtgärdas. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation. 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre vattentäkter utmed vägar. Masshantering Vägkorsning 99/392, 99/982.01 och 99/982 Förutsättningar Mängden massor som behöver tillföras projektet beräknas vara cirka 300 m 3. Fyllningen avser främst breddning av korsningen på södra sidan om vägkorsning 99/392 samt den nya gång- och cykelanslutningen på norra sidan. Eventuellt kan hyttsten komma att användas i projektet som ersättning till bergkross. Intill korsning 99/392 ligger en bensinstation. Enligt ägaren har undersökningar gjorts 1999 för att undersöka eventuella markföroreningar. 7-8 provgropar togs men inga anmärkningsvärda halter hittades. På grund av ägarbyten (från Shell till St 1) har denna rapport inte återfunnits. I samma byggnad som bensinstationen finns en verkstadslokal för billackering och bilstyling (före detta Tornedalens plåt och lack). Denna har i en 20
inventering gjord av Länsstyrelsen riskklassats till en trea enligt MIFO metoden. Bensinstationen eller verkstadslokalen kommer inte att påverkas av planerade åtgärder, se figur 4. Inarbetade åtgärder Åtgärderna på vägen har så långt som möjligt projekterats för att minimera behovet av massor utifrån. Alla massor som uppfyller kraven på material i olika delar av anläggningen återanvänds inom projektet. Inget naturgrus kommer att användas. Om hyttsten kommer att användas ska det ske enligt de råd, krav och kontroller för användning av alternativa material som anges i Vägverkets publikationer 2009:158, 2009:159 och 2009:160 samt Användning av hyttsten i Region Norr - Handledning och riktlinjer. Om förorenade massor påträffas hanteras dessa efter tillsynsmyndighetens och Trafikverkets riktlinjer. Om en markförorening påträffas ska den anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förslag till åtgärder i senare skeden Val för plats av täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Val av upplagsplatser ska ske med beaktande av de värden som belyses i miljökonsekvensbeskrivningen. Störningar och påverkan under byggtiden Förutsättningar Byggskedet i ett vägprojekt innebär en rad åtgärder och arbetsmoment som genererar störningar för närboende och risk för att skador uppstår på miljön. Även om påverkan i många fall är begränsad i tiden kan den ofta vara tillräckligt stor för att särskilda försiktighetsåtgärder ska vara motiverade. Under byggskedet hanteras en rad ämnen som vid olycka eller spill kan påverka mark och vatten negativt. Bland dessa finns bland annat petroleumprodukter i form av drivmedel, hydrauloljor och smörjmedel. Tankning innebär hantering av större volymer av diesel, som kan ha stor negativ påverkan på miljön vid spill. Lokalisering och utformning av platser för tankning, förvaring och annan hantering av större mängder miljöskadliga produkter har stor påverkan på risken för en olycka med allvarliga konsekvenser. Förutsättningarna i form av befintliga värden och skyddsobjekt beskrivs under respektive intresseområde och tas därför inte upp närmare här. Inarbetade åtgärder För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverkets krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 Krav avseende kvalitet och miljöstyrning och TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling ) I 2012:93 regleras utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Effekter och konsekvenser Under byggtiden kommer arbeten med tunga maskiner att pågå i området. Anläggningsarbetena och trafik med entreprenadmaskiner och transportfordon orsakar störningar i form av intrång, buller, vibrationer och damning. Trafikanter längs med vägen drabbas av störningarna, i övrigt kan gång- och cykeltrafik samt skoterleden påverkas. Under byggtiden hanteras miljöfarliga ämnen i viss utsträckning, främst oljor och bränslen. 21
Förslag till åtgärder i senare skeden Byggplatsen organiseras så att all mark och vegetation utanför arbetsområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Sådana platser bör lokaliseras i samråd med kommun och markägare. Särskild vikt bör läggas vid eventuella dricksvattenbrunnar. Om misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet avbrytas och beställaren kontaktas. Samråd ska då hållas med länsstyrelsen. Uppföljning Den miljöhänsyn och föreslagna skyddsåtgärder som tas upp i denna MKB överförs till projektets bygghandling, se tabell 3. Tillsammans med Trafikverkets generella miljökrav, TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling, utgör de miljökraven som ställs i projektet. Uppföljning av dessa krav sker genom entreprenörens egenkontroll, på byggmöten samt vid slutbesiktning. Någon effektorienterad uppföljning anses inte vara motiverad, då de förväntade miljökonsekvenserna är små och den teknik som används och de åtgärder som planeras är beprövade och välkända. Tabell 3: Sammanställning av föreslagna skyddsåtgärder Avsnitt i MKB Beskrivning Åtgärder i bygghandlingsskedet samt byggskedet Landskapsbild, vägkorsning 99/392 I gestaltningsprogrammet för korsningen föreslås en enkel utformning av cirkulationsplatsen med en välvd gräsyta och en belyst träddunge i rondellen. Detaljprojektering av rondellen sker i bygghandlingsskedet. Eventuella åtgärder utanför vägområdet, som föreslås i gestaltningsprogrammet, kommer i så fall att tas upp med kommunen. Vattenresurser och dricksvatten, samtliga korsningar Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga enskilda brunnar i anslutning till området, se figur 13. I detta arkiv finns i första hand borrade brunnar i berg. Grävda brunnar finns oftast inte upptagna i brunnsarkivet och är sällan registrerade hos någon myndighet. Det kan alltså inte uteslutas att det finns ytterligare brunnar i området, det är dock osannolikt eftersom området försörjs med kommunalt vatten. En noggrannare inventering av enskilda vattentäkter ska ske under bygghandlingsskedet för att säkerställa att planerade åtgärder inte ska påverka vattentillgångar eller vattenkvaliteten negativt. Provtagning sker i eventuella intilliggande brunnar innan arbeten påbörjas och efter ombyggnad. Om arbetena medför försämrad vattenkvalitet eller tillgång ska detta åtgärdas. Hanteringen kommer att följa Trafikverkets publikation. 2006:123 Dricksvattenbrunnar hantering av mindre 22
vattentäkter utmed vägar. Masshantering, samtliga korsningar Störningar och påverkan under byggtiden Mängden massor som behöver tillföras projektet beräknas vara cirka 300 m 3. Fyllningen avser främst breddning av korsningen på södra sidan om vägkorsning 99/392 samt den nya gång- och cykelanslutningen på norra sidan För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverkets krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 Krav avseende kvalitet och miljöstyrning och TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling ) I 2012:93 regleras utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Val för plats av täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Byggplatsen organiseras så att all mark och vegetation utanför arbetsområdet skyddas och inte används till etablering, upplag etc. Trafikverket anvisar endast vägområdet som arbetsområde. I det fall ytterligare mark behövs ansvarar entreprenören för val av plats och att erforderliga avtal och tillstånd anskaffas. Sådana platser bör lokaliseras i samråd med kommun och markägare. Särskild vikt bör läggas vid eventuella dricksvattenbrunnar. Om misstänkt fornlämning påträffas i byggskedet ska arbetet avbrytas och beställaren kontaktas. Samråd ska då hållas med länsstyrelsen Miljömål Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Riksdagen antog i april 1999 15 miljökvalitetsmål. Ett 16:e mål, om den biologiska mångfalden, antogs i november 2005. De 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Många av miljömålen rör storskaliga miljöeffekter som klimatpåverkan eller ozonskiktet. Dessa miljömål är inte relevanta för ett vägprojekt av denna typ, då det totala trafikarbetet inte påverkas av projektet. Andra miljömål rör naturtyper som inte finns i området. Miljömålen som främst berör detta projekt är: Bara naturlig försurning Kan vara aktuellt om hyttsten kommer att användas vilket kan ge en lokal phförändring. Grundvatten av god kvalitet Om någon enskild brunn påverkas, kommer hänsyn i sådana fall tas. 23
God bebyggd miljö Projektet bidrar till att det nationella målet om god bebyggd miljö uppfylls genom Förbättrad framkomlighet Förbättrad trafikssituation för oskyddade trafikanter Miljöbalken Allmänna hänsynsregler För vägbyggnadsprojekt ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning (publikation 2009:119 Krav avseende kvalitet och miljöstyrning och TDOK 2012:93 Generella miljökrav vid entreprenadupphandling ) I 2012:93 regleras utbildningskrav för personal, hantering av kemiska produkter samt miljökrav för fordon och arbetsmaskiner. Tilläggskrav avseende t.ex. skydd av naturmiljöer, fiskar och vattenlevande djurs möjlighet till vandring, kan ställas. Detta berör hänsynsreglerna i 2 (kunskapskravet), 3 (försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik), 5 (hushållnings- och kretsloppsprinciperna) och 4 (produktvalsprincipen). Trafikverket som beställare har att ta hänsyn till 7 (rimlighetsavvägning) och 8 (ansvar för skadad miljö) i sin verksamhet. 3, 5 och 4 tillgodoses genom att Trafikverket som beställare kan styra materialanvändning och utförande. Trafikverket tillgodoser också 2 genom att ha välutbildad och kompetent personal i den egna organisationen. 6 (val av plats) är inte tillämplig då det rör sig om åtgärder på en befintlig väg. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer finns för närvarande för föroreningar i utomhusluft (SFS 2010:477), för vattenkvalitet i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), för omgivningsbuller (SFS 2004:675) samt för olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660). Detta vägprojekt medför inte att några gällande miljökvalitetsnormer åsidosätts. Inga vatten där förordningen för fisk- och musselvatten ska tillämpas berörs. Årsmedeldygnstrafiken på sträckan ger inte upphov till att luftföroreningar överskrider miljökvalitetsnormerna enligt nomogrammetoden i Vägverkets publikation 2001:128 och ligger långt under det värde där mer detaljerade beräkningar behöver övervägas. Normen för omgivningsbuller gäller vägar med betydligt högre trafikmängd. Torneälven klassas som vattenförekomst, vattendrag (SE 748069-180884) och har en fastställd miljökvalitetsnorm. Projektet bedöms inte ha någon påverkan på dess vattenkvalitet eftersom inga ingrepp kommer att göras. Kommande sakprövningar Val av platser för täkter och uppläggning av massor samt anmälan/tillstånd i samband med detta sköts av entreprenören. Om förorenade massor påträffas ska de anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Vägprojekt som innebär att naturmiljön väsentligt kan förändras ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken till tillsynsmyndigheten. Exempel på sådana projekt kan vara tillfälliga transportvägar och uppläggning av massor. Inga kända fornlämningar berörs direkt av planerade åtgärder. Om fornlämningar påträffas under byggtiden kan krav på tillstånd enligt kulturminneslagen aktualiseras. Länsstyrelsen beslutar om eventuell arkeologisk undersökning. Tillstånd för markavvattning kommer inte att sökas då dikena utformas för att avvattna vägkroppen och inte omkringliggande markområden. 24
Källor Tryckta referenser: Pajala Kommun, Översiktsplan för Pajala kommun, Pajala kommun, Detaljplaner för centrala Pajala Länsstyrelsen i Norrbotten 2010, Norrbottens Kulturmiljöprogram 2010-2013 Länsstyrelsen i Norrbotten 2008, Inventering av förorenade områden i Pajala kommun. Rapport nr 8/2008. Trafikverket 2011, Förstudie, Vägskäl 99/982.01, 99/392 och 99/982, Pajala kommun, Norrbottens län Elektroniska referenser: Skogsstyrelsen, skogskarta med skogens pärlor miljövärden i skogen http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/skogensparlor.aspx Länsstyrelsernas karttjänst http://gis.lst.se/lstgis/ Riksantikvarieämbetet Fornsök, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Länsstyrelsen i Norrbotten kulturdataregister, http://193.44.115.13/website/forn/viewer.htm Rennäringens markanvändning, http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/ars/117_gallivare_arstid SGU:s brunnsarkiv http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/karttjanst_start.htm#brunn Trafikverket, årsmedeldygnstrafik http://www.trafikverket.se/foretag/trafikera-ochtransportera/vaginformation/vagtrafikfloden-och-medelhastigheter/kartor-medtrafikfloden/ Vattenmyndighetens vattenkarta: http://www.vattenmyndigheterna.se/vattenmyndigheten/gis+och+kartor/vattenkarta n.htm Muntliga referenser: Cecilia Narström, plan- och miljöenheten, Pajala kommun Håkan Forsén, ordförande, Sattajärvi koncessionssameby Meri Mäki, plan- och miljöenheten, Pajala kommun 25
Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se 26