Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia

Masarykova univerzita Filozofická fakulta Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky Skandinávská studia Bc. Ľudmila Rozporková Ett annat sätt att undervisa Användningen av den interaktiva skrivtavlan i undervisningen i svenska för nybörjare Magisterská diplomová práce Vedoucí práce: Mgr. Alarka Kempe 2014

Härmed intygas att allt material i denna magisteruppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna. Brno, 30 april 2014...

Jag skulle vilja tacka Alarka för hennes tid, stöd, hjälp och värdefulla synpunkter. Jag tackar också Marie för hennes korrekturläsning, tid och de lärorika kommentarerna. Samtidigt riktar jag ett tack till alla andra fina människor som finns omkring mig och som har hållit tummarna för mig under skrivandet. Det här arbetet tillägnar jag dem och mig själv.

Innehållsförteckning Inledning... 6 1 Den interaktiva skrivtavlan... 8 1.1 Vad är en interaktiv skrivtavla och hur fungerar den?... 8 1.1.1 Den interaktiva skrivtavlans komponenter och mjukvara... 9 1.1.1.1 Huvudkomponenter... 9 1.1.1.2 Sidokomponenter eller annat tillbehör... 10 1.1.1.3 Mjukvaran... 12 1.2 Den interaktiva skrivtavlans historia... 13 1.3 Uppdelning av interaktiva skrivtavlor... 14 1.3.1 Den resistiva teknologin... 14 1.3.2 Den elektromagnetiska teknologin... 14 1.4 Den interaktiva skrivtavlans fördelar och nackdelar i undervisningen... 15 1.4.1 Tavlans fördelar... 15 1.4.2 Tavlans nackdelar... 16 2 Den interaktiva skrivtavlan på FF... 18 2.1 Historia och stöd av IST på FF... 18 2.2 Tavlornas klassrum... 19 2.3 Tavlan SMART Board... 19 2.3.1 Komponenter... 20 2.3.2 Mjukvaran SMART Notebook och dess funktioner... 20 2.4 IST:s framtid på FF... 22 3 Olika syner på lärande... 23 3.1 Behaviorism... 23 3.1.1 Behaviorism och den interaktiva skrivtavlan... 24 3.2 Konstruktivism... 25 3.2.1 Konstruktivism och den interaktiva skrivtavlan... 26 3.3 Konnektivism... 27 3.3.1 Konnektivism och den interaktiva skrivtavlan... 28 3.4 Sammanfattning av de nämnda inlärningsteorierna och begreppet IST... 29 4 Undervisning med interaktiva skrivtavlor... 30 4.1 Interaktiva tavlor som läromedel... 30 4.2 Ett annat sätt att undervisa... 31 4.2.1 Fas 3: Nya saker på nytt sätt... 32 4.3 Nyckelprinciper för användandet av den interaktiva skrivtavlan... 33 5 Skandinavienstudier... 35 5.1 Svenska språket på FF... 35 5.1.1 E-learning på SKANS... 35 5.1.2 Den interaktiva skrivtavlan och SKANS... 36

5.2 Praktická jazyková cvičení I... 37 6 Praktisk svenska I och den interaktiva skrivtavlan... 39 6.1 Grupp 1... 40 6.2 Presentation... 42 6.2.1 Material till temat... 43 6.2.1.1 Så presenterar vi oss... 43 6.2.1.2 Så säger man... 45 6.2.1.3 Annat... 46 6.2.2 Övningar till temat... 48 6.2.2.1 Övningar till Så presenterar vi oss... 49 6.2.2.2 Övningar till Så säger man... 55 6.2.2.3 Övningar till Annat... 61 6.3 Min dag... 64 6.3.1 Material till temat... 65 6.3.1.1 Min dag fraser... 65 6.3.1.2 Årstider, månader och veckans dagar... 66 6.3.1.3 Räkneord... 68 6.3.1.4 Klockan... 69 6.3.2 Övningar till temat... 71 6.3.2.1 Övningar till Min dag fraser... 71 6.3.2.2 Övningar till Årstider, månader och veckodagar... 74 6.3.2.3 Övningar till Räkneord... 77 6.3.2.4 Övningar till Klockan... 80 6.4 Nödvändiga förändringar... 83 Slutsatser... 85 Resumé... 86 Källförteckning... 87 Figurlista... 92 Bilagor... 93

Inledning Under de senaste trettio åren har teknologin omorganiserat våra liv, vår kommunikation och vårt lärande. Nuförtiden blir det allt svårare att hitta den vanliga svarta tavlan i klassrummen, eller en lärare som inte strävar efter att aktivera sina studenter och som bara passivt överför sin kunskap till dem. Det är viktigt att göra undervisningen intressant och många har redan förstått att den rätta vägen är den som använder teknologin för att underlätta och förklara undervisningstoffet, aktivera fler sinnen hos den lärande och vidga studenternas horisonter. Idag utgår man framför allt från de konstruktivistiska idéerna, vilket ofta speglas i lärarnas sätt att arbeta med studenterna. De försöker framför allt att sätta igång deras tänkande och aktivera dem i undervisningsprocessen. För att uppnå detta har många lärare i hela världen börjat använda den interaktiva skrivtavlan, vilken är ett av de modernaste pedagogiska verktygen. I mitt arbete beskriver jag på vilket sätt man skulle kunna använda den interaktiva skrivtavlan från SMART Technologies i undervisningen i svenska för nybörjare. År 2013 hittade tavlan sin väg till Filosofiska fakulteten vid Masarykuniversitetet och finns nu till hands för alla lärare som vill arbeta och undervisa på ett annat, modernare sätt. På studieprogrammet Skandinavienstudier använder man inte den interaktiva skrivtavlan i undervisningen. Eftersom jag själv har assisterat i undervisningen i svenska för nybörjare sedan 2012 och också letar efter nya vägar att göra lektionerna mer intressanta bestämde jag mig för att undersöka de funktioner, verktyg och möjligheter som tavlan och dess mjukvara erbjuder. Målet med denna uppsats är att skapa ett undervisningsunderlag och därefter presentera produkten av mitt arbete med mjukvaran SMART Notebook som man får med när man köper tavlan. Med hjälp av den kan läraren förbereda material och övningar för sina lektioner. Efter att ha konsulterat Alarka Kempe som är både lektor i svenska på fakulteten och handledare för den här uppsatsen bestämde vi att jag skulle skapa material och övningar till kursen Praktická jazyková cvičení I 1 och dess två teman Presentation och Min dag. Kursen valde vi eftersom jag redan har erfarenhet av att undervisa i den och eftersom materialet kommer att användas av alla studenter som studerar svenska som huvud-, bi- eller extra ämne. Temana Presentation och Min dag tas nämligen inte upp bara 1 Praktická jazyková cvičení I är ämnets officiella namn på tjeckiska. I arbetet kommer jag att använda namnet Praktisk svenska I som man vanligtvis använder när man talar om detta ämne på svenska. 6

i den ovannämnda kursen utan också i kurserna Švédština pro začátečníky I 2 och Švédština pro jednooborové bakaláře I 3. Detta arbete består av sex delar. I den första delen beskriver jag vad en interaktiv skrivtavla är och vilka komponenter den består av, jag talar lite om dess historia och jag nämner också vilka för- och nackdelar det finns med denna tavla. I den andra delen får man reda på mer om den typ av tavla som finns på Filosofiska fakulteten, om dess historia där, vilka klassrum man kan hitta detta verktyg i och vilken framtid man väntar sig för användningen av tavlan på fakulteten. Om de olika synsätt man har på undervisningen och lärandet talar jag i den tredje delen av uppsatsen. Här tar jag upp tre inlärningsteorier behaviorismen, konstruktivismen och konnektivismen och kopplar företeelsen interaktiva skrivtavlor till dem. Den fjärde delen ägnar jag åt att presentera några aspekter på undervisning med tavlan och jag talar om vad man måste tänka på och vad man kan undvika när man arbetar med den. I den femte delen talar jag om Skandinavienstudier, hur man hittills har undervisat med hjälp av teknik och vilket synsätt man har på tavlan och dess möjliga användning i framtiden. Den sjätte delen är den praktiska delen och här presenterar jag min Notebook, alltså det material och de övningar som jag skapat för temana Presentation och Min dag. Jag beskriver detaljerat vilka funktioner och verktyg jag använde mig av när jag skapade Notebooken, hur man kan använda den i undervisningen, hur många studenter som kan delta i olika aktiviteter och arbeta med tavlan och vilka undervisningsmål övningarna har. I denna del hittar man också många bilder som grafiskt stödjer texten och närmare presenterar de olika materialen och övningarna. I slutet av den praktiska delen ger jag förslag på vissa förändringar som måste göras för att man ska kunna börja använda tavlan i undervisningen i svenska för nybörjare. Produkten av mitt arbete som skapades i programmet SMART Notebook 11 och två intervjuer som jag gjorde för att samla mer information för uppsatsen återfinns i uppsatsens bilaga. 2 Svenska för nybörjare I 3 Svenska för studenter i tyska I 7

1 Den interaktiva skrivtavlan 1.1 Vad är en interaktiv skrivtavla och hur fungerar den? Om man vill tala om interaktiva whiteboards (IWB), eller interaktiva skrivtavlor (IST) som de också kallas på svenska, måste man först förklara vad en interaktiv skrivtavla egentligen är. Facklitteraturen och internet erbjuder många olika definitioner och jag har valt några av dem som samtidigt med själva definitionen även innehåller förklaringen till hur en interaktiv skrivtavla fungerar. Den interaktiva skrivtavlan: är en kombination av tryckkänslig whiteboardtavla, dator och projektor. Anordningen är baserad på klassrummets befintliga dator, vilken är kopplad till en vanligtvis takmonterad projektor. Oftast används också en särskild mjukvara från tillverkarna av IWB:s. 4 kopplar samman datorteknikens möjligheter med whiteboardtavlans gemensamma skrivyta och blickfång. En projektor projicerar datorskärmens bild på en stor gemensam tavla. Med hjälp av en digital penna går det att styra datorn från tavlan och även skriva direkt på ytan som vid användandet av en traditionell whiteboardtavla. 5 is an instructional tool that allows computer images to be displayed onto a board using a digital projector. The instructor can then manipulate the elements on the board by using his finger as a mouse, directly on the screen. Items can be dragged, clicked and copied and the lecturer can handwrite notes, which can be transformed into text and saved. 6 De ovanstående definitionerna ger en bra överblick över vad en interaktiv skrivtavla är, vad den erbjuder och vilka viktiga komponenter den består av. 4 ANDERSSON, N., JOHANSSON, J. Interaktiva whiteboards: Ett verktyg för 2000-talets lärande? [examensarbete]. 2006. s.9. Även tillgänglig: http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:205060/fulltext01.pdf 5 GUSTAFSSON, P. Interaktiva skrivtavlor en möjlighet till lärande via elevdelaktighet och kommunikation? [projektarbete]. 2008. s. 12. Även tillgänglig: http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11711/patrik%20gustafsson%202008,%2020101115.pdf?sequen ce=2 6 BBC ACTIVE: What is an Interactive Whiteboard? [online]. [cit.2014-03-02]. Tillgänglig: http://www.bbcactive.com/bbcactiveideasandresources/whatisaninteractivewhiteboard.aspx 8

IST liknar den vanliga skrivtavlan men är ett elektroniskt beröringskänsligt verktyg som möjliggör gemensam kommunikation mellan användarna och datorn. I de ovanstående definitionerna nämner man alltid särskild elektronisk utrustning - dator och projektor - två verktyg man måste ha om man vill undervisa med den interaktiva skrivtavlan. I nästa kapitel kommer jag att beskriva IST:s huvudkomponenter som måste finnas med om man vill använda tavlan, och jag kommer också att nämna några andra komponenter till tavlan. 1.1.1 Den interaktiva skrivtavlans komponenter och mjukvara Den vanliga interaktiva skrivtavlan består av flera komponenter. Några av dem är viktiga för att tavlan ska fungera, andra underlättar och förändrar användningen av tavlan. Jag kommer att dela upp dem i två grupper utifrån hur viktiga de är. I det här kapitlet kommer jag att beskriva både tavlans huvudkomponenter och sidokomponenter samt mjukvara som vanligtvis kommer gratis med tavlan. 1.1.1.1 Huvudkomponenter a) Tryckkänslig tavla/skärm Den tryckkänsliga tavlan eller skärmen är den komponent och den plats som lärarna och studenterna använder för att interagera med den interaktiva skrivtavlan. Bilder, filmer eller annat undervisningsmaterial projiceras på skärmen genom projektorn. Skärmen aktiveras genom att man sätter tryck på den. Det som man ser på tavlan är en omvänd uppförstorad spegelbild av en datorskärm, vilket gör att alla i klassrummet kan se skärmbilden. 7 b) Projektor Projektorn projicerar undervisningsmaterial från datorn på skärmen. Det finns tre olika sätt att projicera materialet. Vi skiljer mellan bak- och framprojektion. Framprojektionen kan uppdelas i lång (a) och kort (b) projektion. Vid båda typer av framprojektion uppstår det skuggor och därför är det lämpligare att använda bakprojektion (c). Det finns dock två 7 THERNSTRÖM, P. Hur den interaktiva skrivtavlan används av gymnasielärare. [examensarbete]. 2012. s.4. Även tillgänglig online: http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:533797/fulltext01.pdf 9

problem med bakprojektionen: IST blir tjockare eftersom projektorn är inbyggd i tavlan, vilket gör att den inte passar in i alla klassrum och priset på den här typen av tavla är högre. Figur 1. Framprojektion och bakprojektion Källa: ALBÅGE SANDBERG, M. Anpassning av en interaktiv skrivtavla till svenska klassrum. [examensarbete]. 2012. s.4. Även tillgänglig online: http://www.nada.kth.se/utbildning/grukth/exjobb/rapportlistor/2012/rapporter12/albage_mikael_12033.pdf c) Dator För att projektorn ska kunna projicera undervisningsmaterialet som man sedan kan arbeta med på den interaktiva skrivtavlan måste den kopplas till en dator. Det som visas på skrivtavlan är egentligen det som man kan se på dataskärmen. Programmen som datorn erbjuder styrs inte med datorns mus, utan man använder sina fingrar eller en digital penna. 1.1.1.2 Sidokomponenter eller annat tillbehör a) Digitala pennor Det finns två olika sätt att styra datorn från den interaktiva skrivtavlan. Gustafsson nämner i sin definition (1.1) den pennbaserade tavlan där man endast kan använda sig av en digital penna. Den andra möjligheten är en tavla med touchfunktion här styrs datorn med fingrarna, en digital penna eller annat verktyg som finns till hands. 8 Under de senaste åren 8 INTERAKTIVSKRIVTAVLA.SE: Touch eller penna. [online]. [cit. 2014-03-02]. Tillgänglig: http://www.interaktivskrivtavla.se/index.php/touch-eller-penna 10

har många datorer och andra apparater med touch-kontroll utvecklats. Denna trend är också aktuell för de interaktiva skrivtavlorna och touchfunktion är numera standard. b) Trådlösa skrivplattor Trådlösa skrivplattor kallas också för slate och de möjliggör att datorn styrs från alla platser i klassrummet. Därför kan de användas av både lärarna och studenterna. Användaren skriver på skrivplattan med en elektronisk penna och styr på så sätt pekaren på den interaktiva tavlan. c) Röstningssystem Olika varianter av röstningssystem ger möjlighet att testa och fråga alla studenter på en gång. Röstningssystem är fjärrkontroller med olika knappar som studenterna använder för att välja bland de svar som visas på tavlan när läraren ställer en fråga. Svaren utvärderas sedan direkt på tavlan. Röstningssystem aktiverar studenterna på lektionen. Figur 2. Olika typer av röstningssystem Källa: ČESKÁ ŠKOLA: Jiří Dostál: Interaktivní tabule významný přínos pro vzdělávání. [online]. [hämtad: 2012-03-04]. Tillgänglig: http://www.ceskaskola.cz/2009/04/jiri-dostal-interaktivni-tabule.html d) Dokumentkameror Dokumentkameror är den nya motsvarigheten till de gamla OH-projektorerna. Läraren kan placera alla möjliga typer av undervisningsmaterial under kameran och bilden kommer att visas på den interaktiva skrivtavlan. 11

Figur 3. Dokumentkamera Källa: PROJEKTORSHOP24: Epson dokumentkamera ELP DC-11. [online]. [hämtad: 2014-03-04]. Tillgänglig: http://www.projektorshop24.se/epson-dokumentkamera/epson-dokumentkamera-elp-dc-11/ Den interaktiva skrivtavlan och dess komponenter används inte bara i skolor, de kan även användas i andra sammanhang, t.ex. i firmor, företag eller andra organisationer. I det här arbetet kommer jag att koncentrera mig på deras användande i skolor, där de anses vara lärarens verktyg för att skapa kreativa utbildningssituationer och för att organisera och strukturera klassens olika verksamheter. 9 1.1.1.3 Mjukvaran Med den interaktiva skrivtavlan kommer också alltid ett program som möjliggör styrningen av alla tavlans funktioner. Självklart går det att använda tavlan utan att använda sig av den mjukvara som kommer med den, t.ex. genom att bara använda Internet eller andra program. För detta kan man dock också använda en vanlig projektor och investeringen i tavlan blir på så sätt meningslös. Betcher och Lee hävdar att the power of good hardware is amplified by the addition of specialised software that gives extra functionality to the board. 10 De betonar framför allt IST:s (och mjukvarans) egenskap att flytta eller dra ett objekt över hela tavlans yta, vilket enligt dem är det mest framträdande särdraget. 11 Veřmířovská och Veřmířovský tillägger att mjukvaran också kan installeras 9 INTERAKTIVSKRIVTAVLA.SE: Vad är en interaktiv skrivtavla? [online]. [cit. 2014-03-02]. Tillgänglig: http://www.interaktivskrivtavla.se/ 10 BETCHER, C.; LEE, M. The Interactive Whiteboard Revolution: Teaching with IWBs. 2009. s.33 11 Ibid. 12

hemma och där kan läraren förbereda sitt undervisningsmaterial genom att mjukvaran simulerar tavlans interaktiva miljö. 12 Speciella tavlor har sina egna speciella mjukvaror. Om vi tar ett exempel och nämner tavlorna SMART och Promethean, märken som just nu är dominanta på marknaden, talar vi om olika typer av mjukvara SMART Notebook och Promethean ActiveStudio eller ActiveInspire. Problemet med dem är att de inte är kompatibla och den lektion som man förbereder i SMART Notebook kommer inte att fungera likadant på en Promethean-tavla. Det här problemet är möjligt att lösa eftersom man håller på att utveckla flera mjukvaror som inte är beroende av vilken typ av tavla man har. 13 1.2 Den interaktiva skrivtavlans historia År 1801 kom den svarta tavlan in i klassrummet. Denna tavla blev ett revolutionerande verktyg i undervisning i hela världen och förblev det i mer än 200 år. 14 Enligt Betcher och Lee har den interaktiva skrivtavlan förmåga och potential att på samma sätt bli ett symbol för det nya digitala klassrummet. 15 Idén att utveckla en ny typ av tavla kom från David Martin och Nancy Knowlton år 1987. Tillsammans grundade de företaget SMART Technologies och den första interaktiva tavlan presenterades 1991. 16 Sedan dess har andra företag grundats som arbetar med utvecklingen och förbättringen av interaktiva skrivtavlor som t.ex. Numonics eller Promethean. I nästa kapitel kommer jag att presentera de olika typer av interaktiva skrivtavlor som finns på marknaden. 12 VEŘMIŘOVSKÁ, M.; VEŘMIŘOVSKÝ, J. Využívaní nových informačních a komunikačních technologií ve výuce chemie na základní a střední škole. In Nové technologie ve vzdělávání : vzdělávací software a interaktivní tabule. Olomouc : Univerzita Palackého v Olomouci, 2011, s. 38. Online även: http://www.ntvv.upol.cz/files/others/sbornik_ntvv_final_s_isbn.pdf 13 BETCHER, C.; LEE, M. 2009. s.36 14 Op.cit., s.1 15 Ibid. 16 INTERACTIVE WHITBOARDS: History. [online]. [cit. 2014-03-02]. Tillgänglig: http://etec.ctlt.ubc.ca/510wiki/interactive_whiteboards#history 13

1.3 Uppdelning av interaktiva skrivtavlor Betcher och Lee talar om flera olika typer av interaktiva skrivtavlor och delar upp dem enligt det sätt på vilket skärmen känner av beröring. De framhåller framför allt den resistiva teknologin (t.ex. i SMART Board-tavlor), uppfunnen av SMART Technologies, och den elektromagnetiska teknologin som utvecklades av det brittiska företaget Promethean (Activeboard-tavlor). 17 Annika Hedlin stöder påståendet att de här två typerna är mest framträdande när hon säger att SMART Board och Activeboard är de två vanligaste typerna av interaktiva skrivtavlor på marknaden. 18 1.3.1 Den resistiva teknologin Betcher och Lee förklarar hur teknologin fungerar: When pressed using a pen or finger, the two slightly separated surfaces come into contact with each other to register a touch and the fine mesh of contact points that is spread between the layers accurately translates the pressure applied to the outer surface of the board into a specific pixel point on the screen of the computer. 19 Det handlar alltså om en tryckkänslig metod som bygger på olika lager. Principen är att det innersta lagret är separerat från det lager som vi skriver på med ett luftskikt. Den här teknologin är attraktiv framför allt på grund av att man inte behöver använda någon digital penna, det räcker med fingrar eller andra föremål som man kan skriva eller peka med. 1.3.2 Den elektromagnetiska teknologin Betcher och Lee beskriver hur den elektromagnetiska teknologin fungerar med följande ord: 17 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.26 18 HEDLIN, A. Interaktiva skrivtavlor i undervisningen. [examensarbete]. 2010. s.8. Även tillgänglig online: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:391371/fulltext01.pdf 19 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.26 14

The electromagnetic pickup technology works by passing a special electronic stylus pen across the surface of the board, which activates an electronic grid of sensors embedded into the board as it moves over them. 20 De förändringar i tavlans elektromagnetiska fält som orsakas av den digitala pennans beröring indikerar var pennan berör tavlan, var pekaren ska befinna sig på tavlans yta eller var man vill skriva på tavlan. Betcher och Lee hävdar att det känns mer naturligt för de flesta människor att använda den elektromagnetiska teknologin och därmed en digital penna när man skriver. 21 Å andra sidan kan den digitala pennan vara ett problem eftersom det inte går att styra datorn från tavlan utan den. Om man tappar den eller om den inte fungerar kan man inte längre använda sig av IST på lektionen. Förutom tavlor med den resistiva och elektromagnetiska teknologin finns det också andra typer av IST, som t.ex. tavlor med infraröd teknologi, tavlor med teknologi baserad på ultraljudsspårning och tavlor med optisk, kapacitiv eller laserteknologi. 22 Oavsett vilken typ av teknologi man använder i skolan för användningen av IST med sig vissa fördelar och nackdelar. I nästa kapitel kommer jag att nämna några av dem. 1.4 Den interaktiva skrivtavlans fördelar och nackdelar i undervisningen Precis som med alla andra metoder och teknologier kan det under användningen av den interaktiva skrivtavlan uppstå problem. Å andra sidan kan IST lösa vissa problem som lärarna upplever på lektionerna. I det här kapitlet presenterar jag både för- och nackdelar med den interaktiva skrivtavlan. 1.4.1 Tavlans fördelar Enligt Thernström finns det följande fördelar med den interaktiva skrivtavlan: 23 20 Ibid. 21 Op.cit., s.28 22 WAGNER, J. Interaktivní tabule v roce 2011. [online]. [cit.2014-03-09]. Tillgänglig: http://www.ceskaskola.cz/2011/02/jan-wagner-interaktivni-tabule-v-roce.html 23 THERNSTRÖM, P. 2012, s.17 15

Studenternas motivation ökar. Variation i undervisningen: Den vanliga undervisningen bryts av, lektionerna blir mer intressanta och studenterna blir mer engagerade. Det finns mer kontakt mellan läraren och studenterna under lektionens gång. Det blir lättare att hitta extra information eller svar: Genom att använda internet på den interaktiva skrivtavlan kan läraren hitta extra information eller svar på frågor som uppstår under lektionen. Samtidigt kan studenterna observera hur man letar efter information på nätet och de kan lära sig att vara källkritiska. Att kunna föra anteckningar på ett smidigare sätt: Man behöver inte längre sudda ut anteckningarna för att få plats, med den interaktiva skrivtavlan kan man spara alla anteckningar som man har skrivit ner under lektionen och komma tillbaka till dem. Thernström hittar också andra fördelar med IST. På den interaktiva skrivtavlan kan man presentera olika animationer, videor, bilder eller inspelningar. Och eftersom alla lär sig olika är IST enligt Thernström ett bra verktyg för läraren. Han hävdar att den interaktiva skrivtavlan ger många olika möjligheter att variera sin undervisning, för att alla individer ska kunna lära sig på ett bra sätt. 24 Samtidigt säger han att IST är mycket tydligare än andra typer av skrivtavlor. 25 1.4.2 Tavlans nackdelar Thernström nämner inte bara tavlans fördelar, utan också några nackdelar: 26 Teknik som krånglar: Användningen av den interaktiva tavlan i undervisningen är helt beroende av den rätt fungerade tekniken. Det gäller inte bara tavlans huvudkomponenter, ofta handlar det också om sidokomponenterna, vars tekniska problem kan orsaka stora svårigheter för läraren under lektionen. Flera planeringar för en lektion: För att vara säker på att man inte kommer att hamna i en otrevlig situation på lektionen måste läraren planera sin undervisning så 24 Op.cit., s.21 25 Op.cit., s.22 26 Op.cit., s.18 16

att det finns en reservplan om tekniken inte fungerar. En sådan dubbel planering kan ta mycket tid. Tavlan tar upp för stor plats: Om både IST och den vanliga whiteboardtavlan finns i klassrummet kan IST ta upp för stor plats och det blir svårare att arbeta med whiteboardtavlan. En vikarierande lärare kan ha problem med att använda IST. Thernström ser också andra möjliga problem med den interaktiva skrivtavlan. Han hävdar att man måste satsa mer på lärarnas utbildning så att de kan hantera tavlan på rätt sätt. Wederbrand och Lindström nämner, förutom lärarnas fortbildning, också uppmuntran och tekniskt stöd som lärarna måste få från skolan. 27 En annan sak är skolornas ekonomiska situation. Att de interaktiva skrivtavlorna kostar mer än den vanliga skrivtavlan är inte överraskande, men även den fortbildning som Thernström nämner betyder extra utgifter för skolan. Samtidigt måste man tänka på att IST, precis som alla andra tekniska apparater, är mer känslig än den vanliga tavlan och kan gå sönder snabbare. Att ersätta eller reparera IST är dyrt. 27 WEDERBRAND, A.; LINDSTRÖM, J. Att våga och vilja använda interaktiv skrivtavla som ett pedagogiskt verktyg. [examensarbete]. 2010. s.10. Även tillgänglig online: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/24240/1/gupea_2077_24240_1.pdf 17

2 Den interaktiva skrivtavlan på FF I den här delen av magisteruppsatsen kommer jag att tala om den IST som finns på Filosofiska fakulteten (FF) vid Masarykuniversitetet. Jag vill närmare beskriva vilken typ av tavla som finns på fakulteten, dess specifika drag och varför man har valt just den. Först beskriver jag IST:s historia på fakulteten, i vilka klassrum den finns och vem som kan använda den. I slutet av den här delen kommer jag att skriva om tavlans möjliga framtid på FF. I denna del använder jag mig framför allt av information från en intervju med Petr Sudický, som arbetar som stödarbetare på ELF, fakultetens e-learning-centrum. 2.1 Historia och stöd av IST på FF Det finns flera anledningar till att den interaktiva skrivtavlan finns på fakulteten idag. Sudický framhåller två av dessa. För det första ville man på ett bättre sätt förbereda de blivande lärare som för tillfället är studenter på FF för deras arbetsliv och visa dem ny teknologi som kan användas i undervisningen. 28 Antalet grundskolor och gymnasier som använder IST i undervisningen ökar hela tiden, och det är bra när nya lärare kan använda sig av alla möjliga didaktiska medel redan från början av sin karriär. Den andra anledningen var att man ville undersöka på vilket sätt IST kan användas i undervisningen på universitetsnivå. 29 Tavlorna är alltså till inte bara för studenter i pedagogiska ämnen, utan också för alla andra lärare och studenter som vill implementera dem i sin undervisning. De första tre tavlorna köpte man under vårterminen 2013 och eftersom det inte fanns något stöd till lärarnas fortbildning användes IST framför allt som en vanlig projektor. Under höstterminen 2013 kom en tavla till på begäran av Institutionen för engelska språk. Från och med vårterminen 2014 försöker man stödja lärarna inte bara tekniskt, utan även genom föreläsningar eller konsultationer där man kan lära sig mer om IST och dess användning. 30 Tekniskt stöd för IST tillhandahålls av CIT (Centrum för 28 Intervju med Petr Sudický, Brno, 18 mars 2014 29 Ibid. 30 Ibid. 18

informationsteknik) på FF, som ansvarar för all teknik på fakulteten. Lärarfortbildning tillhandahålls dels av institutionerna själva och dels av ELF, som hjälper lärarna genom att ge konsultationer och anordna föreläsningar. 2.2 Tavlornas klassrum IST finns i olika byggnader på FF. Sudický förklarar att tavlorna finns i mindre rum som rymmer omkring 20 studenter. 31 Anledningen till det är att tavlorna är relativt små och att det skulle vara svårt att se allt på tavlan i vissa rum som är mycket större. En annan anledning var att man innan man installerade tavlorna framför allt tänkte på studenterna i pedagogik och på deras möjligheter att dra största möjliga nytta av IST. Pedagogiska program brukar ha färre studenter och för att alla ska ha möjlighet att skaffa sig god kompetens, placerade man IST i mindre rum där mindre grupper av studenter får plats. Meningen var att studenterna skulle få tillbringa så mycket tid med tavlan som möjligt, använda den interaktivt och lära sig att arbeta med IST innan de började undervisa med den. Enligt Sudický förutsatte man inte från början att tavlan skulle användas mycket på andra program. Men det visade sig så småningom att andra lärare skulle kunna använda tavlan med större studentgrupper och att interaktiviteten då kan upprätthållas på andra sätt. 32 2.3 Tavlan SMART Board På Filosofiska fakulteten använder vi SMART Board, en interaktiv skrivtavla från SMART Technologies. SMART Board valdes på grund av goda erfarenheter av tavlan och det faktum att man på de flesta grundskolor och gymnasier i Tjeckien använder den här typen av IST. 33 Eftersom man ville förbereda de blivande lärarna bestämde man sig för den typ av tavla som de förmodligen kommer i kontakt med när de börjar arbeta. Sudický förklarar att det fanns möjlighet att köpa två olika typer av IST men att man sedan 31 Ibid. 32 Ibid. 33 Ibid. 19

tog hänsyn till problemet med kompatibilitet och bestämde sig för att köpa bara SMARTtavlorna. 34 2.3.1 Komponenter I nästan varje klassrum på FF finns det åtminstone en dator, en projektor och ofta också något slags ljudsystem. 35 De första tre interaktiva skrivtavlorna (tryckkänsliga tavlor) finns i rum C13, C32 och G12 36 och den nyaste tavlan finns i studierummet på Institutionen för engelska språk som numera används som klassrum. 37 Inga speciella sidokomponenter används på FF utom en. Trots att den typ av tavla som finns på fakulteten kan styras bara med fingrarna har man också möjlighet att skriva på tavlan med speciella digitala pennor. Eftersom det redan görs och kommer att göras flera insatser för att lärarna ska använda IST mer i undervisningen är det möjligt att man med tiden kommer att utrusta IST-klassrummen med andra sidokomponenter som kommer att göra undervisningen ännu mer attraktiv och interaktiv. 2.3.2 Mjukvaran SMART Notebook och dess funktioner SMART Notebook är mjukvara för SMART Board-tavlor och den kommer automatiskt med IST. Det här programmet beskrivs av företaget självt som världens mest kompetenta pedagogiska mjukvara och [det] används av mer än 77 miljoner lärare och elever över hela världen. 38 Själv arbetar jag med den nyaste versionen av SMART Notebook SMART Notebook 11. Efter att man öppnat programmet ser man många olika grundläggande funktioner som man kan förbereda sina lektioner med. Med den här mjukvaran kan man: skapa, lägga till och spara en eller flera sidor skapa sidgrupper, bläddra bland sidorna eller grupperna 34 Ibid. 35 INFORMAČNÍ SYSTÉM MASARYKOVY UNIVERZITY: Rezervace místností. [online]. [cit 2014-20- 03]. Tillgänglig: https://is.muni.cz/auth/rozvrh/rezervace_mistnosti.pl?fakulta=1421;jen_seznam=1 36 Ibid. 37 Intervju med Petr Sudický, Brno, 18 mars 2014 38 SMART: Interaktion = Lärande. [online]. [cit.2014-20-03]. Tillgänglig: http://www.smartboard.se/index.php/varfoer-smart-board/193-daerfoer-aer-smart-board-ditt-verktyg 20

ställa in olika fyllnadseffekter spela in och spela upp ljud fotografera sidorna eller datorskärmen och klistra in dessa bilder på en annan sida infoga bilder, ljud, videor, animationer, olika galleriobjekt och länkar infoga mätverktyg, webbläsare eller SMART Document Camera-visare ställa in olika linjestilar, tjocklekar, färger och transparens och sedan använda sig av olika skrivverktyg: penna, färgkrita, markör, kreativpenna, magiskpenna, formpenna ta bort det man har skrivit med verktyget radergummi skriva vanlig text och välja olika storlekar, textstilar och annan typ av textformatering skapa olika linjer, figurer och polygoner använda rullgardin för att dölja en del av sidan mm. Förutom de ovan nämnda funktionerna kan man också använda sig av Lesson Activity Toolkit 2.0 där det finns mallar och verktyg för olika typer av aktiviteter, som t.ex.: interaktiva dra-och-släpp- eller dölj-och-visa-element, ordlekar, prov, sorteringstabeller och Flash-verktyg. 39 Figur 4. SMART Notebook Startsida Källa: Författarens egen bild 39 SMART: Notebook-programvara för samarbetsstudier. [online]. [cit.2014-21-03]. Tillgänglig: http://se.smarttech.com/losningar/produkter/software/notebook/notebook+collaborative+learning+software 21

2.4 IST:s framtid på FF Det är inte helt klart vad som kommer att hända med tavlorna på fakulteten. För tillfället tänker man inte köpa fler tavlor, utan man vill försöka använda de som redan finns och deras potential så mycket som möjligt. En bättre användning kan komma med fler föreläsningar och kurser där lärarna får lära sig hur de ska utnyttja tavlornas möjligheter och implementera dem fullständigt i sin undervisning. 40 Samtidigt vill man i framtiden undersöka på vilket sätt man kan använda tavlorna på universitetsnivå, ett tema som inte är lika bra beskrivet som användningen av IST på grundskole- eller gymnasienivå. 40 Intervju med Petr Sudický, Brno, 18 mars 2014 22

3 Olika syner på lärande Lärande är en livslång process. Under de senaste åren har lärandet förändrats och man försöker förstärka det genom att använda datorer eller annan informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Tanken med att implementera IKT i undervisningsprocessen är att det ska göra lärandet mer effektivt, det är inte meningen att ersätta läraren i klassrummet. Den här formen av undervisning då man implementerar teknik i undervisningsprocessen och vidarebefordrar information eller kunskap till studenterna genom att använda någon typ av elektronisk apparat 41 kallas också för e- learning. Många teorier om lärande och inlärning har utvecklats hittills. I den här delen kommer jag att presentera och definiera tre olika inlärningsteorier. Jag vill framför allt tala om behaviorism, konstruktivism och konnektivism och om deras specifika drag. Samtidigt kommer jag att försöka koppla begreppet IST till de här teorierna. Enligt Zounek och Sudický är de ovanstående koncepten olika traditioner i synsätt på lärande. 42 De hävdar att teorierna inte är antagonistiska och att deras olikheter stammar från olika synsätt på inlärningsprocessen. Samtidigt menar de att ingen av teorierna kan anses vara bättre eller sämre eftersom alla innehåller relevanta idéer som avsevärt kan hjälpa oss att förstå grunden och styrandet av inlärningsprocessen. 43 3.1 Behaviorism Enligt Strandvall är grundidén i behaviorismen att alla beteenden åtföljs av vissa konsekvenser. 44 Externa stimuli förorsakar och påverkar responser hos den som lär sig och inlärningen betraktas därför som en beteendeförändring hos den lärande. Studier av dessa beteendeförändringar kan användas för att mäta lärandet. Zounek och Sudický påpekar att behaviorismen utgår från B.F. Skinners 45 tankar och verk. 46 Strandvall nämner också hans verk och säger att Skinners teori innebär att responsen hos djur eller 41 ROZPORKOVÁ, Ľ. Nya vägar, nya möjligheter: E-learning på Skandinavienstudier på Masarykuniversitetet i Brno. [examensarbete på bachelornivå]. 2012. s.8. Även tillgänglig online: https://is.muni.cz/auth/th/361869/ff_b/bacheloruppsats.pdf 42 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. Elearning: učení (se) s online technologiemi. 2012. s.38 43 Op.cit., s.39 44 STRANDVALL, T. Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. [examensarbete]. 2000. s.8. Även tillgänglig online: http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/avhandling.pdf 45 B.F. Skinner var en amerikansk psykolog och författare som forskade mycket om behaviorismen. 46 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.40 23

människor, då de utsätts för vissa stimuli, blir starkare då den förstärks. 47 Enligt Strandvall kan förstärkningen i utbildningssammanhang vara lärarens uppmärksamhet eller beröm. Samtidigt glömmer han inte att nämna den negativa förstärkningen i form av t.ex. straff som också kan förekomma för att styrka ett visst beteende och motverka ett annat hos studenten. 48 För att inlärningen ska bli effektiv är det också viktigt att stoffet är uppdelat i mindre delar, att det finns klara inlärningsmål för varje del och att varje del kan testas för sig. 49 Direkt feedback på studenternas svar tjänar som förstärkning och är en viktig del av hela processen. 50 I behaviorismen är läraren den centrala personen i lärandet och dess styrande, studenterna är passiva mottagare och deras roll baseras på att de tar in och lagrar ny kunskap som överförs från läraren (se figur 1). Figur 5: Läraren - den centrala personen i undervisningen. Källa: STRANDVALL, T. Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. [examensarbete]. 2000. s.9. Även tillgänglig online: http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/avhandling.pdf 3.1.1 Behaviorism och den interaktiva skrivtavlan Enligt Zounek och Sudický kan de nya teknologierna ur behavioristisk synvinkel framför allt användas som lagringsmedium för undervisningsmaterial, för att träna på och repetera de nya kunskaperna och för att ge feedback till studenterna. 51 På så sätt kan man alltså också använda den interaktiva tavlan i undervisningen. Behaviorismen kritiseras dock ofta på grund av studenternas passivitet i undervisningsprocessen och att vikten läggs på att 47 STRANDVALL, T. 2000, s. 8 48 Ibid. 49 WEDERBRAND, A.; LINDSTRÖM, J. 2010, s.12. 50 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.41 51 Op.cit., s.42 24

studenterna ska lära sig mycket utantill. Som en nackdel anges också det faktum att det behavioristiska sättet att arbeta inte möjliggör full användning av de moderna teknologiska medlen. 52 3.2 Konstruktivism Grunden för konstruktivismen är idén att studenten själv konstruerar eller bildar sina egna kunskaper och inte bara är en passiv mottagare av information från sin omgivning. 53 Konstruktivismen är en inlärningsteori som man hör talas om mycket nuförtiden. Enligt McMahon skapar de lärande interpretations of the world based upon their past experiences and their interactions in the world. 54 Det här perspektivet tar alltså hänsyn till de individuella förutsättningar som studenterna har, till deras kontakt och interaktion med sin omgivning. 55 Eftersom den lärande ska använda sig av sina personliga intressen, erfarenheter, attityder och mål, som hjälper honom att bilda sig en uppfattning om världen, kan kunskapen inte flyttas från en människa till en annan i sin helhet. Kunskap ses nämligen som en personlig tolkning av erfarenheter. 56 I det konstruktivistiska perspektivet är läraren inte längre den centrala personen i inlärningsprocessen. Läraren är en deltagare i processen och han eller hon ska hjälpa studenterna att utveckla skicklighet i hur man lär sig och hur man använder denna skicklighet för att konstruera användbar kunskap 57 och förståelse. Å andra sidan deltar studenterna aktivt i inlärningsprocessen, de tar ansvar och styr över sitt eget lärande. Studenterna ska vara kapabla att konstruera kunskaper genom aktiv handling och interaktion med sin omgivning t.ex. i form av diskussioner med läraren eller andra studenter. Strandvall hävdar att öppna och systematiska diskussioner hjälper den lärande att skapa en personlig syn på stoffet som han eller hon lär sig. 58 52 Op.cit., s.43 53 Op.cit., s.44 54 MCMAHON, M. Social Constructivism and the World Wide Web - A Paradigm for Learning. [online]. Last revision: 1997-11-21. [cit.2014-03-16]. Tillgänglig: http://www.ascilite.org.au/conferences/perth97/papers/mcmahon/mcmahon.html 55 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.44 56 STRANDVALL, T. 2000, s. 11 57 Op.cit., s.12 58 Op.cit., s.11 25

Figur 6: Kunskap skapas genom interaktion med andra. Källa: STRANDVALL, T. Internet som stöd för inlärning och distansutbildning. [examensarbete]. 2000. s.11. Även tillgänglig online: http://www.vasa.abo.fi/users/tstrandv/avhandling.pdf 3.2.1 Konstruktivism och den interaktiva skrivtavlan Enligt Betcher och Lee är konstruktivismen nyckeln till ett framgångsrikt användande av den interaktiva skrivtavlan. De menar att lärarna måste förstå the principles of goodquality teaching, built around a student-centred, constructivist model of learning 59. En annan intressant aspekt på tavlans användande är att lärarna börjar ändra sitt synsätt på undervisningen och så småningom tenderar att anamma nya och mer konstruktivistiska sätt att undervisa. [...] IWBs were often the catalyst for teachers to replace existing practice with more interactive, constructivist approaches. Contributors to this study noted that the interactive technology tended to help teachers become even more innovative in the resources they were able to bring to students, and that students appeared to learn more effectively when presented with the wide range of stimuli that IWBs were able to bring before them. 60 Ett annat positivt drag hos konstruktivismen som kan vara nyttigt när man använder IST är att studenterna själva styr sin inlärningsprocess och därför i viss mån kan välja vilken information och kunskap som är viktig för dem. Tack vare detta behöver de inte lära sig så mycket utantill, vilket är nödvändigt ur en behavioristisk synvinkel. Betcher och Lee beskriver konstruktivismen med följande ord: 59 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.14 60 Op.cit., s.61 26

Constructivist learning theory suggests that if we really want to learn something so that we understand it, then we need to somehow engage with it, manipulate it, touch it, move it and play with it. It is through this process of play, exploration and manipulation that our understanding of the thing we are trying to learn about is constructed. 61 Den interaktiva skrivtavlan möjliggör alla ovannämnda aktiviteter. Om läraren använder tavlan på rätt sätt kommer det inte att saknas moment i undervisningen där studenterna kan arbeta med IST och lära sig genom att leka och interagera med tavlan eller andra studenter. Trots att man kan tänka sig att konstruktivismen är ett perfekt perspektiv för läraren att utgå från när han eller hon vill undervisa med hjälp av IST, vill jag i nästa kapitel också nämna konnektivismen som enligt Zounek och Sudický kommer att spela en viktig roll i undervisningen i framtiden. 3.3 Konnektivism Zounek och Sudický förklarar att man inte ännu kan se på konnektivismen som en ny inlärningsteori, utan att detta koncept möjligtvis är det första steget till att skapa en. 62 Behaviorismen och konstruktivismen skapades, samtidigt med många andra teorier, vid en tid då varken livet eller inlärningsprocessen påverkades så mycket av de moderna teknologierna som de gör idag. Informationsutvecklingen var mycket långsammare och kunskaperna i alla möjliga ämnen växte inte exponentiellt, vilket är fallet i vår högteknologiska tid. Det som man lär sig i skolan idag räcker inte för hela livet, man måste uppdatera sina kunskaper och skaffa sig nya för att kunna hålla jämna steg med resten av världen. Siemens nämner flera signifikanta trender i det nutida lärandet och säger bland annat att technology is altering (rewiring) our brains. The tools we use define and shape our thinking. 63 Enligt Sudický tar konnektivismen hänsyn till de föregående inlärningsteorierna, men samtidigt försöker den utvidga teorierna med det faktum att det 61 Op.cit., s.71 62 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.54 63 SIEMENS, G. Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age. International Journal of Instructional Technology and Distance Learning [on-line]. January 2005, Vol. 2, No. 1. [cit. 2014-03-16]. Även tillgänglig: http://www.itdl.org/journal/jan_05/article01.htm 27

finns nya teknologier i världen. 64 Tack vare dessa teknologier behöver vi inte memorera nya kunskaper, det viktigaste är att vi kan utvärdera vilken information som är viktig för oss och att vi vet var vi ska leta efter den. Vi talar alltså inte längre om know-how, vi talar nu om know-where. Tyngdpunkten inom konnektivismen är att individen måste kunna se mönster i informationen, för att lärandet ska kunna inträffa. Med andra ord är det först när individen kan se kopplingar mellan olika saker, som kunskap växer fram. 65 Enligt Siemens kan kunskap finnas utanför oss själva (i en organisation eller en databas). 66 Lärandet går ut på att koppla samman olika fakta och enligt honom är tillgång till [den kunskap] som vi behöver viktigare än den som den lärande äger just nu. 67 3.3.1 Konnektivism och den interaktiva skrivtavlan Zounek och Sudický anger att studenternas beteende och deras sätt att arbeta har förändrats sedan Internet och modern informationsteknologi började spridas och utvecklas. 68 Det viktigaste draget hos konnektivismen är enligt dem att den räknar med de möjligheter som de moderna (framför allt webb-) teknologierna för med sig in i undervisningen och lärandet, och som kan påverka inlärningsprocessen i hög grad. 69 Den interaktiva skrivtavlan kan användas på precis samma sätt som en dator. Därför kan konnektivismen och dess specifika drag betraktas som ett möjligt sätt att undervisa på när tavlan finns med i klassrummet. Med hjälp av IST kan studenterna komma åt Internet och leta efter, utvärdera och försöka koppla samman ny information och på så sätt skapa och utveckla ny kunskap. De kan självklart använda sig av andra teknologier och möjligheter som är kompatibla med tavlan och använda inte bara dem, utan också sin lärare eller andra studenter, som sin databas och nå ny kunskap genom samarbete eller dialog. 64 SUDICKÝ, P. Přírodní pohromy: využití tématu v geografickém a enviromentálním vzdělávání. [examensarbete]. 2010. s.28. Även tillgänglig online: https://is.muni.cz/auth/th/105945/prif_m/sudicky_dp_text.pdf 65 ITPEDV10CONNECTIVISMEN: Konnektivism - jämförelse med andra teorier. [online]. c2010. [cit.2014-03-16]. Tillgänglig: http://itpedv10connectivism.wikispaces.com/konnektivism+- +j%c3%a4mf%c3%b6relse+med+andra+teorier 66 SIEMENS, G. Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age. [online]. c2005. [cit.2014-03-16]. 67 Ibid. 68 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.52 69 Op.cit., s.54 28

3.4 Sammanfattning av de nämnda inlärningsteorierna och begreppet IST I de föregående avsnitten presenterade jag tre olika inlärningsteorier som används mycket nuförtiden. De äldre teorierna behaviorismen och konstruktivismen skapades utan tanke på IKT:s roll i undervisningen, vilket dock inte betyder att man inte kan implementera den i sina lektioner. Det nya konceptet konnektivism utgår från det faktum att man inte bara använder de nya teknologierna i undervisningen, utan att man är född till en värld där man konfronteras med dem varje dag, där man växer upp med dem och lär sig med hjälp av dem hela livet ut. Som Zounek och Sudický nämner kan man inte betrakta någon av de olika idéerna som bättre eller sämre (kap. 3). Vilket synsätt man kommer att använda eller följa beror på utbildningssituationen och utbildningsmålet. 70 I mitt arbete koncentrerar jag mig på hur man kan använda sig av den interaktiva skrivtavlan SMART Board när man undervisar i svenska för nybörjare. I den praktiska delen skapar jag och förbereder undervisningsmaterial och övningar med hjälp av programmet SMART Notebook 11 och eftersom jag vill undersöka programmets möjligheter för undervisning i svenska kommer jag att designa materialet så att man inte behöver använda sig av externa program eller internet, allt som man behöver ska finnas i Notebooken. Mitt mål är att använda tavlans interaktivitet och skapa övningar där studenterna kan interagera med varandra och tavlan, manipulera eller flytta objekt på tavlan och leka med det. Därför anser jag att konstruktivismen är den mest passande inlärningsteorin för mitt arbete och jag kommer framför allt att utgå från dennas specifika drag. 70 ZOUNEK, J.; SUDICKÝ, P. 2012, s.56 29

4 Undervisning med interaktiva skrivtavlor I den fjärde delen kommer jag att närmare presentera några aspekter på undervisning med IST. Jag kommer att beskriva vad man måste tänka på och vad man kan undvika när man börjar arbeta med den interaktiva skrivtavlan. I den här delen kommer jag framför allt att använda mig av Betchers och Lees bok The Interactive Whiteboard Revolution Teaching with IWBs, i vilken författarna utgår mest från den konstruktivistiska inlärningsteorin och presenterar dess drag som särskilt stödjande för både läraren och studenten i arbetet med IST. 4.1 Interaktiva tavlor som läromedel Man kan tänka sig att om man har skaffat sig IST och alla möjliga sidokomponenter till den har man redan vunnit. Men det är inte riktigt så. Att använda IST betyder inte att man kan undervisa precis på samma sätt som man har gjort hittills, bara med den skillnad att den interaktiva skrivtavlan står bredvid läraren i klassrummet. Att använda IST för med sig otroligt många nya möjligheter att förändra lektionen, göra den mer interaktiv och intressant. IST ska användas för att stimulera studenternas motivation, tänkande, intresse och prestation. Den ska tjäna till att förklara och tydliggöra på ett bättre och klarare sätt. IST kan hjälpa till att uppmuntra studenternas diskussioner på lektionen. Den interaktiva tavlan möjliggör studenternas interaktion med själva lektionen. Betcher och Lee menar att: The ultimate success of interactive whiteboards in the school will be dependent on the same factor that defines the success of almost every other initiative that takes place within a school: the quality of the teaching and learning. Without quality teaching and learning based around a solid understanding of sound pedagogical principles, IWBs will be just another piece of hardware in the classroom. 71 Man måste alltså tänka på att den interaktiva skrivtavlan finns i klassrummet för att erbjuda nya möjligheter och vägar i undervisningen, inte för att undervisa själv. Den interaktiva skrivtavlan är fortfarande bara ett läromedel som underlättar lärandet. Det är lärarens 71 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.13 30

ansvar att skapa en trygg och kreativ arbetsmiljö och använda sig av alla möjliga sätt att förmedla kunskap till studenterna i klassrummet. I följande kapitel kommer jag att tala om det nya sättet att undervisa och jag kommer att nämna några saker som man ska tänka på om man verkligen vill börja använda IST, med hjälp av vilka man kan gå framåt i sin undervisning. 4.2 Ett annat sätt att undervisa Hur länge kan vi tillåta oss att förbereda dagens barn i gårdagens skolor, med metoder från i förrgår, för morgondagens problem? Karel Rýdl Under de senaste åren har världen förändrats mycket. En av anledningarna till detta är tekniken. Tekniken har funnit sin väg till alla områden av livet och påverkar vår vardag. Men det finns fortfarande många klassrum som bara består av några bänkar, stolar och en vanlig skrivtavla. Och det finns fortfarande många lärare som tror på och bara använder läroböcker, papper och pennor. De undervisar så att studenternas närvaro på lektionen blir väldigt passiv. Detta är en total paradox. Hur kan vi med gamla attityder och metoder utbilda studenter som ska vara kapabla att arbeta med nya teknologier, som ska skapa nya teknologier, som ska forska och sträva efter att förbättra världen? Vi behöver nya vägar, ett annat sätt att undervisa. Prensky hävdar att today s students are no longer the people our educational system was designed to teach. 72 Detta betyder att vårt utbildningssystem så småningon måste börja ändras och Betcher och Lee ser IST som ett möjligt medel att genomföra den här förändringen med. Interactive whiteboards have the potential to play a major part in helping to shape this educational change. 73 De interaktiva skrivtavlorna kan verkligen ersätta det gamla sättet att undervisa, men det kommer att ta tid. Betcher och Lee beskriver tre faser som lärarna brukar gå igenom när de börjar använda IST. Den här processen består av: 74 Fas 1: Lärarna gör gamla saker på gamla sätt. 72 PRENSKY, M. Digital Natives, Digital Immigrants. On the Horizon, October 2011, Vol 9, No.5, p.1-6. Även tillgänglig online: http://www.marcprensky.com/writing/prensky%20- %20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf 73 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.48 74 Op.cit., s.50 31

Fas 2: Lärarna gör gamla saker på nya sätt. Fas 3: Lärarna gör nya saker på nya sätt. I mitt arbete fokuserar jag på det nya. Och eftersom man tack vare bland annat litteraturen kan lära sig av andras fel är det också möjligt att hoppa över de första två faserna och koncentrera sig på den tredje fasen, vilken också är det läge som man ska sträva efter att uppnå när man börjar använda IST. I nästa kapitel kommer jag att återge några karakteristiska drag som Betcher och Lee beskriver hos den tredje fasen. 4.2.1 Fas 3: Nya saker på nytt sätt Betcher och Lee hävdar att den tredje fasens lektioner inte är digitala versioner av det som kunde göras på det gamla sättet. I den tredje fasen använder sig lärarna mycket mer av ljud, bilder, animationer och interaktivitet 75 och tenderar förbättra sina teknologiska färdigheter och kunskaper genom att lära sig arbeta med digitala bilder, effektivare söka upp saker på nätet, bearbeta video- och audiomaterial och upptäcka nya program som de sedan kan använda sig av i undervisningen. 76 Här kommer några av de kännetecken som enligt Betcher och Lee karakteriserar Fas 3: 77 Läraren använder filmer och animationer som ska hjälpa till att tydligare förklara nya saker. Läraren använder sig av röstningssystemet i klassrummet för att veta om studenterna har förstått nya begrepp och ny information. Läraren använder sig mer av mjukvaran som ger studenterna möjlighet att leka med sina tankar och se vad som händer om de ändrar på variablerna. Läraren ställer oväntade frågor med svar som erbjuder ett bättre insikt i och en djupare förståelse av det nya temat. 75 Op.cit., s.52 76 Op.cit., s.53 77 Ibid. 32

I det här kapitlet har jag definierat den tredje fasen närmare. I nästa kapitel kommer jag att presentera några principer som kan göra undervisningen effektivare. Jag kommer också att nämna vad man ska tänka på när man förbereder en lektion med IST. 4.3 Nyckelprinciper för användandet av den interaktiva skrivtavlan Innan man börjar skapa sina första lektioner ska man tänka på vissa grundläggande nyckelprinciper för effektiv undervisning med den interaktiva skrivtavlan. Betcher och Lee råder användaren att: vara kunnig. Att utveckla sin skicklighet i att hantera IST, framför allt mjukvaran som man använder, är grundläggande om man vill använda IST. 78 Det är viktigt att läraren känner sig säker när hon använder tavlan. Thernström hävdar att det annars finns en risk att studenterna börjar fokusera mer på lärarens oförmåga än på innehållet och tappar fokus. 79 En bra överblick över vad allt man kan göra med tavlan för med sig mer kreativitet och spontanitet. vara organiserad. Med detta menas att man ska veta exakt vilken tavla som står till förfogande, vilka funktioner som den erbjuder, vilken dator man har till buds och hur det hela fungerar tillsammans. 80 Man ska i förväg organisera och förbereda allt så att man inte slösar med tid på lektionen och så att klassen uppnår sina undervisningsmål. vara interaktiv. Studenterna ska ha möjlighet att reagera på och interagera med den nya information de får från läraren, antingen fysiskt eller psykiskt eller både och. På så sätt följer man de grundläggande tankar som står bakom konstruktivismen vars definierande drag är just interaktivitet. 81 vara flexibel. Eftersom lärande inte längre betyder att kunskapen bara förflyttas från den allvetande läraren till de passiva studenterna och man strävar efter att studenterna ska tänka mer självständigt ska läraren uppmuntra studenterna att bidra till eller starta nya diskussioner under lektionen. Läraren måste därför vara flexibel 78 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.65 79 THERNSTRÖM, P. 2012, s.21 80 BETCHER, C.; LEE, M. 2009, s.66 81 Op.cit., s.68 33

i sin planering och inkludera tid för både de planerade och oplanerade diskussionerna. Flexibiliteten kan på så sätt create an extremely powerful, engaging and motivating learning environment. 82 vara konstruktivistisk. Enligt författarna är konstruktivismen den rätta teorin för att utnyttja tavlans möjligheter så mycket som möjligt. Konstruktivismen bygger på att studenterna får möjlighet att skapa sin egen förståelse och interagera med det nya antingen fysiskt eller psykiskt eller både och. IST möjliggör detta genom att användaren till exempel kan leka med olika objekt på tavlan. Författarna råder läraren att följa konstruktivistiska idéer och försöka skapa sådana lektioner och aktiviteter som ger studenterna möjlighet att konstruera användbar kunskap genom egna erfarenheter. vara fördomsfri. Detta betyder att läraren ska vara nyfiken och öppen för nya idéer, metoder och verktyg som kan hjälpa henne i undervisningen. Det är också bra att tänka på hur läraren kan föra över sin nyfikenhet och positiva inställning gentemot det nya på sina studenter. vara villig att dela. Det digitala materialet kan sparas, arkiveras, lätt förändras och återanvändas när som helst. Tack vare internet och olika lagringsmedier är det nuförtiden lättare att dela sitt eget material med världen eller hitta och använda material som en annan lärare har utvecklat. Lärarna kan genom detta inspirera varandra, komma på nya idéer eller åtminstone spara tid. vara beredd att planera. Planeringen är viktig för att veta vilka mål man vill nå under en viss period. Författarna också citerar Lee och Gaffney och hävdar att man inte bara behöver en speciell IST-plan, utan att it all needs to be part of a much bigger vision that is completely embedded into all the other parts of the way the school works. 83 82 Op.cit., s.71 83 Op.cit., s.75 34

5 Skandinavienstudier I den här delen kommer jag att tala om undervisningen i det svenska språket vid Masarykuniversitet. Jag kommer att beskriva programmet Skandinavienstudier, förklara hur man har använt sig av teknik och e-learning i undervisningen i svenska och även gå in på vilka planer man har med IST. 5.1 Svenska språket på FF Svenska är ett av de språk som Institutionen för germanska, nordiska och nederländska språk ansvarar för. Man kan studera svenska som huvudämne inom programmet Skandinavienstudier (SKANS), där Sverige och det svenska språket står i fokus. 84 Studenter i tyska har möjlighet att studera svenska som biämne, annars kan man komma i kontakt med detta språk genom att välja det som extraämne. Först undervisade man bara i svenska som biämne, år 2009 startade programmet Skandinavienstudier som ett utbildningsprogram på bachelornivå och tre år senare fick man också möjligheten att börja studera programmet på magisternivå. 85 Institutionens lektor Alarka Kempe har undervisat i svenska på FF sedan 1998 och enligt henne ökar antalet studenter som vill lära sig svenska hela tiden. 86 5.1.1 E-learning på SKANS Man började använda teknik i undervisningen redan då man undervisade i svenska som biämne. Förutom att använda datorer och projektorer på lektionerna kom Kempe på tanken att börja med e-learning i form av online-kurser. 87 De första online-kurserna utvecklades dels därför att det inte fanns tillräckligt med lektionstimmar och dels därför att man hade behov av att träna på språket mer. 88 84 SKANDINÁVSKÁ STUDIA: Charakteristika oboru. [online]. [cit. 2014-04-01]. Tillgänglig: http://www.phil.muni.cz/german/studium/plan-stu_skands.htm 85 Ibid. 86 ROZPORKOVÁ, Ľ. 2012, s.28 87 Ibid. 88 Ibid. 35

Det finns online-stödkurser för alla typer av studier i svenska. Stödkurserna har utvecklats i en plattform för e-learning som heter Moodle 89, men på fakulteten känner man den under namnet ELF (E-learning på FF). 90 Då man öppnar ELF ser man att det finns två kategorier för det svenska språket. Programmet Skandinavienstudier har sina egna kurser som för det mesta används av de studenter som studerar svenska som huvudämne. Den här kategorin heter Skandinávská studia. 91 Den andra kategorin, Švédština 92, inkluderar alla kurser som finns för de studenter som läser svenka som bi- eller extraämne. Under vårterminen 2014 innehåller de båda kategorierna 76 online-kurser 93, ett antal som bara överträffas av Institutionen för engelska språk. Användningen av teknik och e- learning är alltså en viktig del av undervisningen och lärandet inom Skandinavienstudier. 5.1.2 Den interaktiva skrivtavlan och SKANS Hittills har man inte använt IST i undervisningen i svenska på FF. Först visste man inte om att IST fanns på fakulteten och sedan hade lärarna inte tid och möjlighet att lära sig hur man skulle arbeta med tavlan. 94 Det finns dock andra problem som man skulle ha stött på om man hade försökt använda tavlan i undervisningen. För det första finns IST bara i fyra klassrum på FF och det hade kunnat vara problematiskt att få undervisa i de här rummen. För det andra brukar studentgrupperna bestå av ungefär tjugo till trettio personer och ISTklassrummen skulle därför inte ha rymt alla grupperna i svenska. Ett annat problem hade kunnat vara det bristande fortbildningsstödet. Som jag redan har nämnt är användningen av e-learning och teknik en mycket viktig och populär del av undervisningen i svenska. Inte bara de som studerar på programmet Skandinavienstudier, utan också de studenter som läser svenska som bi- eller extraämne använder online-kurserna för att träna på språket, repetera eller lära sig mer. 89 MOODLEPEDAGOGIK I SKOLAN: Vad är Moodle? [online]. c2013-01-01. [cit.2014-04-01]. Tillgänglig: http://moodlepedagogik.wordpress.com/category/vad-ar-moodle/ 90 E-LEARNING NA MU: Historie e-learningu na MU. [online]. c2005. [cit.2014-04-01]. Tillgänglig: http://www.phil.muni.cz/elearning/historie_elmu.php 91 ELF: Skandinávská studia. [online]. [cit.2014-04-01]. Tillgänglig: https://elf.phil.muni.cz/elf2/course/index.php?categoryid=39 92 ELF: Švédština. [online]. [cit.2014-04-01]. Tillgänglig: https://elf.phil.muni.cz/elf2/course/index.php?categoryid=38 93 ELF: E-learning na FF MU. [online]. [cit.2014-04-01]. Tillgänglig: https://elf.phil.muni.cz/elf2/ 94 Intervju med Alarka Kempe, Brno, 23 april 2014 36

Att även börja använda den nya teknologin i form av IST är en stor utmaning för Alarka Kempe. Att lära sig något nytt, att gå framåt i undervisningen och använda nya vägar och alla möjliga sätt att förmedla kunskap till studenterna på ett sätt som kommer att utveckla deras tänkande och förståelse för språket är enligt Kempe de anledningar som inspirerar henne att börja använda tavlan i sina lektioner. 95 5.2 Praktická jazyková cvičení I I den praktiska delen av min uppsats skapar jag med hjälp av mjukvaran SMART Notebook material och övningar för två teman Presentation och Min dag. Dessa teman tas upp i kursen Praktická jazyková cvičení I. Denna kurs består av språkövningar i svenska för nybörjare där studenterna lär sig och tränar på de grundläggande fraserna och utvidgar sitt ordförråd. Kursen är obligatorisk för dem som studerar svenska som huvudämne och den består av sex teman: Presentation, Min dag, Kroppen och Hälsa, Mat, Vi går och handlar och Fritid. Förutom de två lektionstimmar i veckan där kursdeltagarna träffar läraren finns det också en online-stödkurs på ELF 96. Där hittar studenterna word-dokument med fraserna till alla teman, det inspelade uttalet och tester på materialet. Materialet är inte bara en läro- eller övningsbok som man arbetar med under kursens gång. Kempe som undervisar i ämnet hävdar att det är en falsk trygget att ha en bok som man går efter eftersom kunskaper inte bara ligger i en lärobok. 97 Materialet som finns i kursen har delvis skapats av Kempe själv, men delvis har hon också inspirerats av och utgått från fyra böcker: På G av Kristina Asker och Sigrid Nordberg, Paula Levy Scherrers och Karl Lindemalms Rivstart A1+A2: Textbok och Rivstart A1+A2: Övningsbok och Svenska Utifrån av författarna Roger Nyborg, Nils-Owe Pettersson och Britta Holm. 98 Presentation och Min dag är teman som man också tar upp i två andra kurser: Švédština pro začátečníky I och Švédština pro jednooborové bakaláře I. Dessa har också sitt onlinestöd på ELF. Jag valde att använda de här temana i min uppsats efter att ha konsulterat med Kempe. Enligt henne kan man inte börja undervisa med IST i alla ämnen på en gång 95 Ibid. 96 Kursen Praktisk svenska I hittar man på ELF i kategorin Skandinávská studia. 97 Intervju med Alarka Kempe, Brno, 23 april 2014 98 Ibid. 37

eftersom det inte finns tillräckligt med tid och man måste tänka efter var lärarna ska lägga sina krafter. 99 Alla studenter som studerar svenska på FF, både de som har svenska som huvudämne och de som har det som bi- eller extraämne, måste klara av Presentation och Min dag. Undervisningsmaterialet som jag skapat kommer därför att användas av alla studenter i svenska och alla kommer att ha nytta av det. 99 Ibid. 38

6 Praktisk svenska I och den interaktiva skrivtavlan I den här delen kommer jag att beskriva hur man kan använda den interaktiva skrivtavlan i undervisningen i Praktisk svenska I. Jag har förberett material och övningar till de första två temana Presentation och Min dag i programmet SMART Notebook 11. Produkten av mitt arbete kallar jag därför för Notebook. Jag kommer att detaljerat beskriva materialet och övningarna och därefter ger jag förslag på hur studenterna kan träna sina nya kunskaper med Notebookens hjälp. Alla sidor i Notebooken är uppdelade i tre grupper: Grupp 1, Presentation och Min dag. Jag har sorterat sidorna så att det ska gå snabbt och lätt för läraren att navigera mellan dem och orientera sig i hela materialet. Samtidigt har jag färgkodat sidorna för att hjälpa läraren att snabbare hitta den sida som hon behöver: Titelsidan är mörkblå. De resterande två sidorna i Grupp 1, Alla övningar och Allt material, är ljusblå. De första sidorna i temana Presentation och Min dag och sidan Annat är bruna eftersom de tjänar som navigeringssidor för temana. Sidorna med undervisningsmaterial är lila. Sidorna Övningar till Presentation och Övningar till Min dag är gula. Alla sidor med övningar är orangea. Den sista sidan där jag samlat alla källor till hela Notebooken är grön. Ursprungligen tänkte jag bara skapa övningar till det studenterna lär sig så att de kan träna mer interaktivt, se och skapa samband mellan det teoretiska och praktiska och genom aktiv handling konstruera sin kunskap. Sedan bestämde jag mig för att också lägga till undervisningsmaterial och ljud i Notebooken. Detta gjorde jag med tanke på läraren som ifall hon behövde förklara någonting som fortfarande var oklart för studenterna inte skulle behöva öppna andra program eller leta efter materialet på nätet. Det material som jag skapat i Notebooken utgår från det material som man kan hitta på ELF och som man alltid har använt i undervisningen i svenska för nybörjare. Min tanke var att behålla alla viktiga fraser och ord men samtidigt inte bara överföra materialet direkt från ELF till Notebooken. 39

Jag använde mig av ljud, bilder, animationer och de många funktioner som mjukvaran SMART Notebook erbjöd för att göra materialet mer interaktivt och attraktivt. De inspelningar från ELF som jag använder i Notebooken och som ackompanjerar undervisningsmaterialet har beskurits, förkortats eller gjorts om för att bättre samspela med det material som jag utvecklat i mjukvaran. Med materialet i Notebooken kan läraren antingen undervisa eller repetera eller under lektionens gång gå tillbaka till det svåra stoffet och förklara det igen för studenterna. Figur 7: Översikt över alla sidgrupper i Notebooken Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I 6.1 Grupp 1 Grupp 1 inleder hela Notebooken och består av tre sidor. Den första sidan är Titelsida. Längst uppe på den står namnet på kursen både på tjeckiska, vilket är kursens officiella namn, och på svenska. Bilderna med älgarna Hejsan och Svejsan indikerar att det finns två teman i Notebooken Presentation och Min dag. Bilderna är länkade direkt till temanas första sidor. Under bilderna finns ytterligare två länkar till sidorna med allt material och alla övningar som man kan hitta i Notebooken. 40

Figur 8: Titelsidan Bilderna länkade till temana Klickbara länkar till de två övriga sidorna i Grupp 1 Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 1 Den andra sidan i Grupp 1 innehåller länkar till allt undervisningsmaterial; länkarna är indelade utifrån vilket tema de hör till. All text på sidan är klickbar och länkar läraren eller studenten direkt till temanas första sidor eller till de olika sidorna med undervisningsmaterial. Den här sidan kan vara särskild nyttig om man vill repetera fraser eller ord från de föregående lektionerna. Bilderna med T och Ö längst nere på sidan skickar användaren tillbaka till Titelsida eller till sidan med alla övningar. De här två bilderna används genom hela Notebooken och betyder alltid samma sak. Figur 9: Sidan Allt material Klickbara länkar till temana och materialet Länkarna till Titelsida och Alla övningar Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 2 41

Den sista sidan i denna grupp heter Alla övningar. Här har jag samlat alla länkar till alla aktiviteter som Notebooken innehåller. Sidan kan vara mycket praktisk om man letar efter någon specifik övning. Precis som på den föregående sidan är all text klickbar och länkar till de önskade sidorna. Den enda skillnaden är en liten bild längst nere på sidan med bokstaven M som förflyttar användaren tillbaka till sidan med allt material. 6.2 Presentation Presentation är det första tema som studenterna möter när de börjar med svenskan på FF. Här lär de sig de grundläggande vardagsfraserna och även namn på olika länder, språk, nationaliteter, ämnen och yrken. När de har klarat det här temat kan de presentera sig själva och andra. I Notebooken inleds detta tema med en titelsida. Där finns temats namn och en bild med älgarna för att skapa en trevligare inlärningsatmosfär. Under bilden hittar man två kategorier: Material och Övningar till temat. Under kategorin Material hittar man tre länkar till sidorna Så presenterar vi oss, Så säger man och Annat. Längst nere på sidan finns en orange pil som skickar användaren vidare till temat Min dag. Figur 10: Titelsidan till temat Presentation Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 4 42

6.2.1 Material till temat I Notebooken ägnas sju sidor åt undervisningsmaterialet till temat Presentation. Det är sidorna Så presenterar vi oss, Så säger man och under sidan Annat hittar man fem länkar till sidorna: Länder, Språk, Nationaliteter, Ämnen och Yrken. Dessa sidor utgår från det material som finns på ELF. Jag har dock inte behållit precis samma form. I stället har jag strävat att använda animationer, bilder och Notebookens olika verktyg och funktioner för att skapa ett fängslande och lärorikt undervisningsmaterial som är tydligt och uppmanar studenterna att tänka självständigt och se sammanhang mellan olika företeelser och fenomen i språket. Jag har försökt att utveckla materialet så att det ska korrespondera med inspelningarna från ELF. Om detta inte var möjligt ändrade jag på inspelningarna med hjälp av ett gratis ljudredigeringsprogram. Alla sidor med undervisningsmaterial i temat Presentation är lila. Längst uppe på sidorna står alltid namnet på materialet och en bild på älgarna Hejsan och Svejsan. Dem använder jag som typiska symboler för hela Notebooken och samtidigt, om det finns pratbubblor med i bilden, indikerar de att på denna plats finns det inspelade uttalet till sidans material. Längst nere på sidorna finns alltid länkarna till titelsidan, till titelsidan för temat Presentation och till övningar till det aktuella temat. 6.2.1.1 Så presenterar vi oss Materialet Så presenterar vi oss är det första material som studenterna möter och arbetar med. Med hjälp av detta lär de sig grundläggande fraser och ord. Eftersom materialet innehåller många meningar har jag delat upp det i fem delar. Uppdelningen markeras med gula linjer; varje del ägnas olika områden av vardagslivet. I den första gruppen finns fraser som man använder när man träffar en ny person och vill presentera sig själv. Man kan klicka på bilden med älgarna och lyssna på det rätta uttalet. För att berika studenternas ordförråd och göra materialet mer interaktivt bestämde jag mig för att sätta in extra material. Detta gömdes utanför sidan, man kan visa upp det genom att dra den lila fliken ifrån kanten. Den extra fliken som kommer fram innehåller en bild med 43

olika hälsningsfraser. Längs uppe på fliken ser man namnet på den webbsida där jag hittade bilden, länken direkt till webbsidan finns under bilden. Fliken kan man dölja igen genom att dra den tillbaka till dess ursprungliga plats. I den andra gruppen talar man om transportmedel. När man klickar på bilden med älgarna börjar inspelningen från det ställe där man slutade förra gången. Efter att man har gått igenom uttalet kan man titta på det extra materialet till denna del. Den gula fliken dras fram och man hittar bilder på olika fordon både sådana som finns i materialet och sådana som man inte har nämnt än. Bilderna på transportmedlen hittade jag i Notebookens galleri. Figur 11: Sidan Så presenterar vi oss Den första och andra delen av materialet Den klickbara bilden med inspelningen till materialet Dragbara flikar med extra material Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 5 I den tredje delen lär sig studenterna nya fraser om språk och språkkunskaper. Den gröna fliken döljer en länk till sidan Språk som också är en del av undervisningsmaterialet i temat Presentation. För att från sidan Språk komma åter till sidan Så presenterar vi oss klickar man på den gröna fliken Tillbaka. 44

Den fjärde gruppen innehåller fraser om studier och yrken. Studenterna lär sig att förklara vilka ämnen de studerar, var de studerar och om de arbetar eller inte. Den bruna fliken till höger om fraserna hänvisar till Notebookens sida Ämnen. Den sista gruppen består av olika fraser som rör temana hobby och resor. Eftersom man senare i temat Presentation kommer att tala om de olika länderna och deras namn hänvisas man efter att ha klickat på den blå fliken till sidan Länder. 6.2.1.2 Så säger man På sidan Så säger man hittar användaren alla fraser som finns i dokumentet från ELF. Jag har inte ändrat på innehållet eftersom det är de fraser som studenterna måste kunna och klara av för att kunna fortsätta i sina studier i svenska. På denna sida har jag dock skapat extra utrymme genom att använda de dragbara flikarna. Här kan både läraren och studenterna hitta extra material och fraser. De delar av flikarna som alltid syns är märkta med orden Tillönskningar, Hur mår man?, Ursäkta och Tacka mer! Figur 12: Sidan Så säger man Inspelningen till materialet Den dragbara fliken Hur mår man? Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 6 45

På var och en av flikarna har jag infogat en bild med nya fraser. Bilderna hittade jag på webbsidan Vårdsvenska.fi 100. De är källförtecknade både direkt på själva flikarna och på Notebookens sista sida. Flikarna är ordnade utifrån vilka meningar från materialet de passar till: Bredvid de fraser som rör tacksamhet hittar man fliken Tacka mer!, Bredvid fraserna om hälsotillstånd finns fliken Hur mår man? osv. 6.2.1.3 Annat Den bruna sidan Annat tjänar som en navigeringssida för fem andra sidor med material till temat Presentation. På den här sidan hittar man fem länkar som hänvisar Notebookens användare till sidorna Länder, Språk, Nationaliteter, Ämnen och Yrken. De här sidorna utvecklar och utvidgar framför allt studenternas ordförråd. På sidan Länder finns namn på alla de länder som studenterna ska lära sig. När man öppnar sidan tonar ländernas tecknade siluetter in. Alla bilder och namn som slutar med ändelsen - land är markerade med gul färg; de länder som slutar med -ien med rosa. Detta gjorde jag för att tydliggöra för studenterna att namnen på länder ofta slutar med de här ändelserna. Figur 13: Sidan Länder Sidans titel Namn på länderna med markerade ändelserna Klickbar pratbubbla med det inspelade uttalet Tecknade siluetter Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 8 Av samma anledning är ändelsen -ska på sidan Språk markerad. Med denna grafiska markering uppmärksammas studenterna på ett mönster som ofta förekommer i namnen på olika språk. 100 Webbsidan Vårdsvenska.fi och alla använda bilder är tillgängliga på http://www.vardsvenska.fi/se/swedish-on-line-course/vocabulary/greetings 46

Sidan Nationaliteter innehåller namn på både manliga och kvinnliga personer från olika länder. Då man har läst igenom alla nya ord och gått igenom uttalet kan man träna sina nya kunskaper längst nere på sidan. Där ligger Notebookens webbläsare. På webbsidan Quizlet.com hittade jag svensk-tjeckiska flash-kort 101 som skapats av en av webbsidans användare, Leandre. Länken sparade jag i Notebookens webbläsare och studenterna kan lära sig de nya orden också med hjälp av den här flash-aktiviteten. Det finns dock ett problem gällande ljud på Quizlet rösten som man får höra är automatisk. Det är bra om läraren uppmärksammar studenterna om detta faktum så att de stänger av ljudet och inte lär sig uttala orden felaktigt. Det rätta uttalet av orden spelas upp om man klickar på bilden med älgarna längst uppe på sidan. Figur 14: Sidan Nationaliteter Namn på olika nationaliteter Notebookens webbläsare med Quizlet Flash-kortet med den tjeckiska översättningen Klickbara navigeringsikoner Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 10 På sidan Yrken hittar man en lista med de vanligaste professionerna. På sidans högra sida finns en orange flik som jag hittat i kategorin Graphics i Lesson Activity Toolkit 2.0 och som står där under namnet Orange Pull tab. Om man klickar på fliken kommer man åt en 101 Flash-korten är tillgängliga på webbsidan Quizlet: http://quizlet.com/4079895/flashcards 47

mycket omfattande lista med 222 namn på olika yrken. Webbsidan 102 med denna lista är en del av Wiktionary den fria ordboken. Den sista sida som tillhör kategorin Annat är sidan Ämnen. Precis som i det föregående materialet har jag där infogat en flik och länkat den till en lista på olika ämnen på internet. Webbsidan Akademiskt ämne 103 är en del av Wikipedia den fria encyklopedin och innehåller många olika ämnen som är uppdelade till åtta kategorier. 6.2.2 Övningar till temat På sidan Övningar till temat Presentation har jag samlat alla aktiviteter som studenterna kan träna sina nya kunskaper med. Övningarna är uppdelade i tre grupper utifrån vilket undervisningsmaterial de tillhör. Samtidigt är de ordnade enligt svårighetsnivå från den lättaste till den svåraste övningen så att studenterna gradvis kan bygga upp och skapa förståelse och kunskap. Figur 15: Sidan Övningar till temat Presentation Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 13 102 Webbsidan är tillgänglig på http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=kategori:svenska/yrken&pageuntil=tolk#mw-pages 103 Webbsidan är tillgänglig på http://sv.wikipedia.org/wiki/akademiskt_%c3%a4mne 48

I nästa kapitel kommer jag att noggrannare beskriva de olika övningarna. I varje aktivitet förklarar jag vilka av Notebookens verktyg och funktioner jag använde när jag skapade övningen, hur denna aktivitet fungerar och vad dess undervisningsmål är. Jag föreslår också på vilket sätt läraren kan arbeta med övningen och involvera så många studenter som möjligt. 6.2.2.1 Övningar till Så presenterar vi oss A) Komihåg verb Den här övningen skapades med hjälp av Activity Toolkit 2.0 där jag valde aktiviteten Orange Pairs. I den klickade jag på knappen Edit och satte in svenska verb från materialet Så presenterar vi oss. Jag satte också in deras tjeckiska motsvarigheter så att det skapades par. Sedan sparade jag inställningarna. Aktiviteten fungerar som det vanliga komihåg-kortspelet och läraren kan bestämma hur många par som ska finnas i övningen. Man kan sätta in två till tolv par och det går också att lägga till bilderna på korten. Aktiviteten Orange Pairs finns två gånger på sidan. I varje aktivitet ligger sex svenska verb med översättningar. Även om man kan ha upp till tolv par i en aktivitet bestämde jag mig för att dela upp de tolv verben i två komihåg-spel så att studenterna inte ska tröttna på att leta efter paren och för att spara tid. Målet med övningen är att studenterna ska lära sig och repetera nya svenska verb och på så sätt utvidga sitt ordförråd. Samtidigt repeterar de uttalet och lär sig att arbeta med den interaktiva skrivtavlan. Studenten klickar på de virtuella korten och vänder alltid om två kort, ett i taget. Om han vänder på ett kort med ett tjeckiskt ord måste han översätta det tjeckiska verbet till svenska, om han stöter på ett svenskt verb läser han upp det och översätter det till tjeckiska. Resten av klassen och läraren vaktar över att studenten vid tavlan läser och översätter orden korrekt. Om han inte gör det rättar de honom och ber honom om att läsa eller översätta kortet en gång till så att han lär sig den rätta meningen och uttalet. Om han inte kan göra det kan han be sina kurskamrater om hjälp. Sedan vänder studenten på det andra kortet. Målet med spelet är att hitta ett par två kort som passar ihop. Om studenten hittar ett par försvinner dessa kort och någon annan kan fortsätta. Läraren kan skriva ner 49

hur många par varje student hittat, uppmana studenterna att tävla med varandra och belöna den som hittar de flesta paren. När studenterna har hittat alla par kan man börja spela spelet igen genom att klicka på knappen Reset. Alla studenter kan vara med och turas om vid tavlan. För att spara tid kan läraren välja en student som manövrerar tavlan medan resten av klassen (inklusive han själv) letar efter par. Figur 16: Sidan Komihåg verb Knapparna Edit och Reset Komihågkorten med tjeckiska och svenska verb Ett hittat par som försvann Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 14 B) En eller ett? Övningen En eller ett? utarbetades också med hjälp av Activity Toolkit 2.0. Jag valde aktiviteten Green Category sort som man kan ställa in så att studenterna sorterar upp till sexton ord i två eller tre grupper eller kategorier. Jag valde att arbeta med två grupper enrespektive ett-ord och satte in tolv substantiv från materialet Så presenterar vi oss i övningen. Aktivitetens mål är att träna på substantivens genus. Studenterna måste bestämma om de ord som finns i övningen har utrum- eller neutrumgenus. Det är inte bara grammatiken som 50

studenterna lär sig. Varje student väljer ett ord från ordbanken längst nere på sidan och innan han bestämmer vilken spalt ordet ska dras till måste han läsa ordet högt. På så sätt tränas även studenternas uttal. Om studenten inte uttalar ordet rätt kommer läraren att rätta honom. Om han inte drar ordet till rätt spalt kan det antingen vara läraren eller kurskamraterna som rättar honom. När alla orden sorterats in kan indelningen kontrolleras genom att man klickar på knappen Check. Det går också att göra om övningen i så fall klickar man på knappen Reset. Knappen Solve används om man vill se rätt indelning direkt. Läraren kan förändra övningen genom att lägga till eller ta bort ord, vilket är möjligt om hon trycker på Edit. Om man behåller tolv ord i övningen kan tolv studenter komma till tavlan och leka med orden. Resten av klassen deltar i aktiviteten genom att kolla att kurskamraterna drar orden till rätt spalt. Figur 17: Sidan En eller ett? Knapparna Edit, Check, Reset och Solve Orden som sorterats och kontrollerats med Check Ordbanken Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 15 C) Ordföljd Jag använde aktiviteten Orange Sentence arrange från Notebookens Activity Toolkit 2.0 för att skapa den här övningen. När man har klickat på Edit-knappen kan man sätta in två till åtta ord i rätt ordföljd. Man sparar inställningarna. Aktiviteten bygger på att orden 51

blandas och studenten måste skapa en mening med rätt ordföljd genom att dra och släppa orden på deras rätta platser i meningen. Alla meningar stammar från materialet Så presenterar vi oss. Jag har satt in fem Orange Sentence arrange-moduler med fem olika meningar. Man börjar med tre påståenden, de sista två meningarna är frågor. Meningarna är ordnade efter svårighetsnivå. Övningens mål är att träna studenternas kunskaper i svenska ordföljdsregler. Samtidigt lär de sig att arbeta med den interaktiva skrivtavlan och tränar på sitt uttal och ordförråd genom att översätta och läsa upp de nyskapade meningarna. Varje student får en mening och placerar orden i rätt följd. Efteråt läser han hela meningen och översätter den till tjeckiska. Om studenten har svårigheter med att ordna meningen rätt kan han be sina kurskamrater om hjälp. Tillsammans kan de lista ut hur meningen ska låta. När studenten är klar med meningen får andra studenter möjlighet att rätta ordföljden eller studentens uttal. Om man vill spara tid kan man klicka på knappen Check för att kontrollera svaret. Om det finns fel försöker läraren att få klassen att diskutera de problem som man har stött på och komma på lösningen tillsammans. Övningens tredje uppgift Figur 18: Sidan Ordföljd Orden som ska sättas i rätt ordföljd Dragbar rullgardin Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení 1, sida 16 52

Eftersom det finns fem meningar i den här aktiviteten kan åtminstone fem studenter delta i övningen. De andra kontrollerar eller hjälper de studenter som står vid tavlan om de råkar ha problem med att lösa uppgiften. I klassen arbetar man alltid med en mening i taget. De resterande meningarna är gömda bakom rullgardinen så att studenterna inte tappar fokus på den aktuella meningen och är beredda att samarbeta med studenten vid tavlan ifall han behöver hjälp. D) Dialoger Den här övningen innehåller meningarna och fraserna från temat Så presenterar vi oss. Först delade jag sidan på mitten med en rak linje. På den vänstra sidan finns de fraser som person A säger, på den högra sidan finns person B:s reaktioner. Det finns sex meningar i den vänstra spalten och tio responser i den högra spalten. Målet med övningen är att skapa sex dialoger. I den här aktiviteten ska studenterna träna på de nya fraserna och uttalet. Eftersom det i några meningar fattas verb får de också repetera sina kunskaper i stavning. Studenterna måste fylla i verben på IST, till vilket de kan använda sig av antingen de speciella pennorna, sina egna fingrar eller verktyget Text. I A-meningarna på den vänstra sidan är verben alltid utelämnade. Studenterna ska läsa meningen och med hjälp av de övriga orden komma på vilket verb de ska fylla i. När de har skrivit in verbet i meningen kan de fortsätta med den andra delen av övningen. Denna består i att hitta ett bra svar på A-meningen. Om de hittar den rätta responsen drar de den till den vänstra sidan och skapar på så sätt en kort dialog. Sedan läser de upp dialogen. Resten av klassen och läraren kontrollerar hela processen och säger till om studenten vid tavlan gör fel. Alla A-meningar utom den första göms med verktyget Rullgardin. Studenterna arbetar med en mening i taget, rullgardinen hjälper dem att koncentrera sig på den mening som hela klassen arbetar med just nu och förhindrar dem att förbereda svar i förväg. Om läraren inte vill använda rullgardinen går det att ta bort den med en klick på det röda krysset i dess högra hörn. I övningen finns det sex dialoger, vilket motsvarar antalet studenter som kan arbeta med övningen på tavlan. Läraren kan lägga till meningar för att träna mer på fraserna till temat; om hon ser att studenterna inte behöver träna så mycket behöver hon inte ta bort några 53

meningar. De meningar som man inte kommer att använda kan förbli gömda under rullgardinen. Figur 19: Sidan Dialoger A-meningar B-meningar Rullgardinen kan tas bort med en klick Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 17 E) Översätt fraserna Översätt fraserna är en övning där studenterna översätter meningar från tjeckiska till svenska. Den här aktiviteten skapades med hjälp av verktygen Text och Linje. Övningen består av elva meningar som skiljer sig lite från de i materialet Så presenterar vi oss. Målet med övningen är att träna studenternas ordförråd, stavning, deras kunskap i svenska ordföljdsregler och uttal. Genom att de skriver översättningarna på den interaktiva skrivtavlan lär de sig också att arbeta med den nya teknologin. Studenten vid tavlan ska först läsa meningen på tjeckiska och sedan översätta den till svenska. När han är klar med att skriva sitt svar på tavlan läser han den svenska meningen högt så att han också får träna på sitt uttal. Om studenten inte kan översätta någon del av meningen kan han be sina klasskompisar om hjälp. Studenten uppmanas att försöka fråga dem på svenska. Läraren vaktar över hela processen och styr studenterna genom övningen. Om studenten gör fel i översättningen eller uttalet ger hon direkt feedback. Läraren frågar 54

hela klassen och alla letar tillsammans efter rätt svar. Läraren kan avslöja svaret först om ingen i klassen vet vad som är korrekt. Hela klassen samarbetar för att översätta meningarna rätt, vid tavlan turas elva studenter om. Om man vill spara tid ber man bara en student att skriva ner alla de svar som de andra studenterna dikterar för honom. Läraren kan också välja att använda rullgardinen och på så sätt tvinga alla att arbeta med en mening i taget. Figur 20: Sidan Översätt fraserna Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 18 6.2.2.2 Övningar till Så säger man A) Komihåg frågeord Arbetsprinciperna i övningen Komihåg frågeord är samma som i övningen Komihåg verb. Den här gången valde jag att bara arbeta med sex par, vilket motsvarar antalet svenska frågeord i materialet Så säger man. Jag parade ihop dem med deras tjeckiska översättningar och sparade uppgiften. Läraren kan variera den genom att sätta in andra svenska uttryck i övningen och lära studenterna alla de frågeord som hon anser att de behöver för att klara temat. Även här kan hon använda sig av maximalt tolv par. I övningen repeterar studenterna frågeorden från materialet. De tränar sitt ordförråd, minne och uttal eftersom de är tvungna att läsa upp alla ord på de kort som de vänder. Korten som innehåller ett tjeckiskt ord översätts till svenska. Klassen strävar efter att samla på sig kortpar med samma ord. 55

Studenterna får direkt feedback från själva aktiviteten om de inte hittar ett par vänds korten tillbaka och de ser återigen bara kortens baksidor med numren. Om de hittar ett par försvinner dessa två kort. Läraren kontrollerar studenternas uttal och rättar dem. Läraren kan variera övningen genom att beräta för studenterna vad de olika numren på kortens baksidor heter på svenska. Även om räkneord tas upp först i det andra temat Min dag kan studenterna börja med dem redan i den här övningen. Om läraren bestämmer sig för att behålla sex par i övningen kan studenterna träna på räkneorden från ett till tolv. Om läraren inte vill förvirra studenterna med numren kan hon välja att visa bara kortens blanka baksidor genom att förändra inställningarna under knappen Edit. Figur 21: Sidan Komihåg frågeord Omvänt spelkort med ett svenskt frågeord Kortens baksidor med numren Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 19 56

B) Hej Sofia! För att skapa övningen Hej Sofia! infogade jag Notebookens webbläsare på sidan, hittade sången Hej Sofia! av Benjamin Wahlgren på webbplatsen Youtube.com 104 och sparade länken i webbläsaren. På nätet hittade jag också texten till sången och skrev om de första två stroferna. De ord eller uttryck som studenterna redan bör känna igen i sången tog jag bort och på deras platser placerade jag tomma luckor. Den flyttbara lösningen skapade jag med verktygen Linje, Figurer och Text. Här använde jag mig framför allt av IST:s förmåga att gruppera olika objekt på sidan och flytta dem. I den här övningen ska studenterna lyssna på sången Hej Sofia! och fylla i de ord som fattas i de första två stroferna. Målet är att träna på olika områden i språket. Läsförståelse tränar studenterna genom att läsa de delar av texten som finns på sidan, hörförståelse tränar de genom att lyssna på låten och fylla i luckorna. Stavningen tränas när de skriver ner de ord som saknas. Dem skriver studenterna ner på sina papper eller direkt in i texten med verktygen Penna eller Text. Det bästa är att börja arbeta med övningen genom att läsa den text som redan står under videon så att studenterna vet vad de kommer att arbeta med. Varje student läser upp och översätter en vers. Läraren kontrollerar och rättar studenternas uttal och bestämmer vems tur det är att läsa. När klassen är klar spelar läraren upp sången åtminstone två gånger. Det är bra att fråga studenterna hur många gånger de behöver lyssna på sången. All kommunikation sker naturligtvis på svenska. Alla får arbeta individuellt, efter att man har lyssnat på sången tillräckligt många gånger och skrivit ner sina svar ber läraren studenterna att sätta sig i grupper och prata om svaren. I gruppen ska studenterna också tala om vad de ord och fraser som de fyllde i betyder så att de kan översätta de fullständiga verserna. I slutet av aktiviteten läser de av läraren utvalda studenterna en vers i taget och översätter den igen. Studenternas och gruppernas resultat kontrolleras individuellt; läraren visar den förberedda lösningen för klassen genom att flytta X-et till den cirkel som finns nere i sidans högra hörn. Alla studenter deltar i den här övningen och arbetar först individuellt och sedan i grupp. Läraren kan också välja att be studenterna att fylla i orden och fraserna i texten under webbläsaren på IST. 104 Den använda sången Hej Sofia! av Benjamin Wahlgren är tillgänglig på https://www.youtube.com/watch?v=fb5bf9fkd4q 57

I slutet av hela aktiviteten kan läraren spela upp sången en gång till och hela klassen kan sjunga med och på så sätt träna på uttalet. Figur 22: Sidan Hej Sofia! Helskärmsvisning Webbläsaren med sången Den dragbara lösningen Helskärmsvisningens verktygsfält Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 20 C) Vad säger du? Jag använde verktygen Text och Figurer och en bild från Notebookens galleri för att skapa övningen. I denna aktivitet använde jag mig också av mjukvarans möjlighet att animera olika objekt på sidan. Vad säger du? består av sex meningar och studenternas uppgift är att välja rätt reaktion på dem. De kan alltid välja mellan tre alternativ: A, B eller C. Bredvid svaren finns en bild som när man klickar på den försvinner och visar rätt svar. Det rätta svaret markerade jag med det gröna ordet Rätt, de övriga två felaktiga svaren markerade jag med det röda ordet Fel. 58

Målet med övningen är att repetera de nya fraserna och skapa korta dialoger. Studenten läser upp meningen och alla tre svaren så att han tränar på uttalet. Ifall det behövs rättar läraren honom. Studenten översätter alla uttryck och väljer den reaktion som passar bäst till meningen. Sitt svar kan han kontrollera direkt genom att klicka på bilden som avslöjar det rätta alternativet. I övningen finns det sex meningar, vilket betyder att sex personer kan turas om vid tavlan. Om läraren vill kan hon sätta in andra fraser i övningen och träna mer på de nya fraserna med studenterna. Den animerade bilden som täcker svaren Figur 23: Sidan Vad säger du? Det avslöjade svaret Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 21 D) Para ihop inspelningarna Para ihop inspelningarna är en komplex övning. Jag började med att spela in tolv korta meningar. Sidan i Notebooken delade jag på mitten med en vit linje. Med samma verktyg skapade jag linjer som studenterna kan skriva på. Med verktyget Text skrev jag numren ett till sex och bokstäverna A till E. Till varje nummer och bokstav infogade jag en bild på en 59

högtalare som jag hittade i galleriet. De inspelade meningarna bäddade jag in på sidan så att varje högtalare spelar upp en av meningarna. Målet med övningen är framför allt att träna studenternas hörförståelse. Aktiviteten är uppdelad i två steg. Det första steget går ut på att studenterna lyssnar på inspelningarna och skriver ner de meningar som de hör. I det andra steget parar de ihop meningarna från den vänstra sidan med dem på den högra sidan och skapar korta dialoger. Tretton studenter kan aktivt arbeta med övningen på tavlan, alltid en i taget. Tolv studenter skriver ner de meningar som de hör. Studenterna kan också läsa meningarna högt igen för att träna på uttalet eller översätta meningarna till tjeckiska. Om läraren vill kan han be andra studenter i klassen att göra det. Den trettonde studenten kommer till tavlan och parar ihop meningarna till korta dialoger. Slutligen kan klassen lyssna på de nyskapade dialogerna igen eller läsa dem i par. På så sätt aktiveras fler studenter i klassen. Figur 24: Sidan Para ihop inspelningarna Inspelningarna en till sex Inspelningarna A - F Högtalarna spelar upp ljudet Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 22 60

6.2.2.3 Övningar till Annat A) Länder, nationaliteter och språk Den långa övningen Länder, nationaliteter och språk har som syfte att grundligt träna studenternas kunskaper i ordförrådet från Annat-materialet. Övningen skapade jag med verktygen Text, Figurer och Linjer, bilden på en av älgarna, och olika bilder på flaggor som jag hittade i galleriet. Aktiviteten består av tio uppgifter, var och en av dem gäller ett land från materialet. Bredvid varje uppgift står det en älg med en tankebubbla ovanpå huvudet. Om studenten upplever svårigheter att på namnet avgöra vilket land man talar om i uppgiften får han råd av bubblan. Tankebubblorna skapades med hjälp av animeringen och om man klickar på dem avslöjar de olika flaggor. Tack vare flaggorna kan studenterna förstå vilka länder de arbetar med. Om de efter att ha sett flaggorna fortfarande inte vet kan de be de övriga kurskamraterna om hjälp. I aktiviteten kan upp till tio studenter delta. Dessa kommer till tavlan och löser uppgifterna i övningen. Andra studenter i klassen kan hjälpa till om man ber dem om det. Studenterna kan samtidigt som de tränar på ordförrådet och stavningen också träna på uttalet genom att läsa de fullständiga meningarna. Läraren kontrollerar hela processen. Om hon önskar att använda fler länder kan hon sätta in fler likadana uppgifter. Om hon inte har tid eller inte vill använda alla uppgifter kan hon använda rullgardinen för att dölja de delar av aktiviteten som inte kommer att användas. Figur 25: Sidan Länder, nationaliteter och språk Animerade tankebubblorna med flaggorna Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 23 61

B) Yrken För att skapa den här övningen använde jag verktygen Text, Figurer och fyra olika bilder från galleriet. Först skrev jag kortare meningar där jag alltid ersatte ett av orden med en bild från galleriet. Jag utelämnade också namn på yrken som studenterna ska komma på och skriva ner. Luckorna där studenterna ska skriva in sina svar skapade jag med hjälp av verktyget Figurer. Det finns fyra uppgifter i den här övningen. Meningen med denna aktivitet är att träna studenternas uttal, stavning och ordförråd. Studenterna ska titta på meningarna, komma på vilket ord som döljer sig bakom bilden och sedan läsa meningen högt. Läraren vaktar över det korrekta uttalet och rättar studenterna om det behövs. Med hjälp av den första meningen i varje uppgift ska studenterna bestämma vilket yrke uppgiften handlar om. Namnet på yrket skriver de in i luckan. Fyra studenter kan delta i denna övning och skriva på tavlan. Resten av klassen kan hjälpa studenterna vid tavlan om de inte kan komma på vilket ord bilderna i meningarna representerar eller vad det yrke som man talar om heter. Läraren kontrollerar studenternas uttal, stavning och val av ord och uttryck. Figur 26: Sidan Yrken Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 24 62

C) Ämnen och yrken Övningen Ämnen och yrken består av fem uppgifter och för att skapa den använde jag verktygen Text, Linje och olika bilder som jag hittade i galleriet. Till varje uppgift hör en eller två bilder och tack vare dem kan studenterna bestämma vilket ämne och vilket yrke uppgiften handlar om. Meningen med hela aktiviteten är att träna studenternas ordförråd i olika ämnen och yrken. Medan de gör övningen får de också träna på stavning och uttal eftersom de behöver skriva in olika ord och sedan läsa upp hela uppgiften. Precis som i alla andra övningar kommer studenterna i kontakt med tavlan och kan därför lära känna den bättre. Varje student som får en av uppgifterna måste först titta på bilden som står bredvid. Den hjälper honom att bestämma vad personerna i övningen arbetar med. Därefter måste studenten också komma på vilket ämne de har studerat för att kunna utöva yrket. Om man inte vet vilken profession det handlar om kan man fråga klassen om hjälp. Sedan skriver studenten sitt svar och läser till sist upp hela uppgiften. Läraren och resten av klassen kontrollerar den som står framme vid tavlan och är beredda att hjälpa till. Om det behövs kan läraren också rätta studenternas uttal. Figur 27: Sidan Ämnen och yrken Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 25 63

I den här övningen kan fem studenter delta. Läraren kan förlänga aktiviteten genom att sätta in ytterligare ämnen och yrken. Hon kan också välja att tilldela varje student bara en mening och dela upp uppgifterna i två delar. I så fall kan dubbelt så många personer turas om vid tavlan. 6.3 Min dag Studenterna möter det andra temat Min dag efter att de har klarat av Presentationen. Här lär de sig nytt ordförråd som rör alla möjliga vardagliga aktiviteter och handlingar, man talar om vädret, årstiderna, månaderna och veckodagarna, man lär sig alla räkneord och slutligen arbetar man med tidsuttryck och lär sig att säga vad klockan är. Min dag inleds, precis som temat Presentation, med temats titelsida. Längst uppe står temats namn och Notebookens symbol - en bild på älgarna Hejsan och Svejsan. På sidan hittar man återigen två kategorier som hänvisar användaren antingen till temats material eller till alla övningar som testar ens kunskaper i temats ordförråd och fraser. Figur 28: Titelsidan till temat Min dag Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 26 64

Under kategorin Material hittar man fyra länkar som förflyttar en till fyra olika sidor med undervisningsmaterialet för detta tema: Min dag fraser; Årstiderna, månaderna och veckodagarna, Räkneord och Klockan. Den klickbara länken Övningar till temat leder till den sida där man hittar alla aktiviteter som man kan göra med studenterna på lektionen. Nere i sidans högra hörn hittar man förutom de redan kända ikonerna också en orange pil som hänvisar Notebookens användare till det föregående temat. 6.3.1 Material till temat I Notebooken ägnar jag fyra sidor åt materialet till Min dag. Sidorna med materialet kännetecknas av den lila färgen och i mjukvarans sidsorterare hittar man dem under namnen: Min dag fraser; Årstider, månader och veckans dagar; Räkneord och Klockan. På alla sidor med undervisningsmaterial använde jag verktyget Text för att skriva ner alla ord, fraser och meningar som studenterna behöver. Ljudet på sidorna spelas upp och stoppas om man klickar på bilden med älgen med pratbubblor eller högtalare. 6.3.1.1 Min dag fraser I Min dag fraser hittar man nya fraser som man behöver lära sig för att klara temat. Jag har delat upp fraserna i fyra olika grupper, som skiljs åt av tre gula linjer. Den första gruppen innehåller alla fraser som har att göra med insomnande, sömn eller uppvaknande. Den här gruppen är animerad och kommer fram när man öppnar sidan. Här finns också två bilder som tydliggör vilka fraser gruppen behandlar. Den andra gruppen består av aktiviteter som man gör på morgonen efter att man har stigit upp. Bredvid fraserna kan man också se bilder som representerar olika morgon-handlingar. Denna grupp är också animerad men den tonas inte in efter att man har öppnat sidan. Man måste klicka på den för att få se den. På det viset kan man först gå igenom och koncentrera sig fullständigt på alla fraser från den första gruppen. När man är klar och alla fraser fastnat i huvudet kan man fortsätta till nästa grupp. 65

Den tredje gruppen framkallas också med en klick. Gruppen innehåller ord och fraser som beskriver handlingar som man gör på eftermiddagen vanligtvis efter jobbet eller skolan. I den sista delen av materialet hittar man fraser om vädret och vissa grundläggande adverb och prepositioner som man huvudsakligen kommer att använda senare i temat. Längst nere på sidan finns små ikoner som hänvisar användaren till titelsidan, temats första sida eller till alla övningar till temat. Figur 29: Sidan Min dag fraser, den första gruppen Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 27 6.3.1.2 Årstider, månader och veckans dagar Materialet om årstiderna, månaderna och veckodagarna skapade jag med hjälp av flera olika verktyg och funktioner och jag använde även Lesson Activity Toolkit 2.0 och dess aktiviteter Purple och Teal Timeline Reveal. De här tidslinje-mallarna använde jag för att grafiskt förklara både de sju SI-enheterna för tid: en sekund, en minut, en timme, en dag / ett dygn, en vecka, en månad, ett år och namnen på de sju veckodagarna. Den lila tidslinjen hittar man i början av sidan. Förutom den första enheten sekunden är alla punkter på tidslinjen klickbara och avslöjar en mening som innehåller namnet på en av 66

enheterna. Med hjälp av meningarna kan studenterna bättre föreställa sig hur man kan använda de nya orden i ett sammanhang och de har möjlighet att förstå förhållandet mellan de olika SI-enheterna på svenska. Den andra tidslinjen finns längre nere på sidan. Man kan klicka på punkterna på tidslinjen som representerar de olika veckodagarna och på så sätt få upp deras tjeckiska översättningar. Om man klickar på fredag och lördag kommer det också fram en mening till respektive veckodag. De här meningarna hittade jag i det ursprungliga materialet på ELF. Eftersom man troligtvis fortfarande kommer att använda ELF-materialet i undervisningen försöker jag behålla alla meningar och fraser i det material som jag skapar i Notebooken. Figur 30: Sidan Årstiderna, månaderna och veckans dagar Veckodagarna Tidslinjen - Teal Timeline Reveal Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 28 Delen om årstiderna inleds med en mening som jag skapade med hjälp av verktyget Text. Därefter använde jag olika linjer och figurer och skapade en stor cirkel som jag delade i fyra delar. Dessa representerar årets fyra säsonger - årstiderna vår, sommar, höst och vinter. Jag infogade också fyra bilder från galleriet som är symboler för var och en av årstiderna. När studenterna bekantat sig med de nya orden hittar de också fyra exempelfraser som förklarar hur man kan använda orden i meningar. Samma cirkel använde jag för att presentera månaderna på svenska. I var och en av cirkels delar infogade jag en liten tabell med de tre månader som tillhör årstiden i fråga. 67

Figur 31: Sidan Årstiderna, månaderna och veckans dagar - Månader Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 28 Längst nere på sidan hittar man fyra meningar som tillhör temat och som stammar från ELF-materialet. Jag behöll dem i Notebooken ifall läraren vill repetera dem eller använda dem på något annat sätt under lektionens gång. Alla fraser och meningar på sidan Årstider, månader och veckans dagar kan man också lyssna på. För att starta inspelningen klickar man som vanligt på älgen längst uppe på sidan. 6.3.1.3 Räkneord På denna sida är det Notebookens webbläsare som står i fokus. Jag valde att lägga till den på sidan för att göra temat Räkneord mer intressant och för att visa både läraren och studenterna på vilka olika sätt de kan använda webbläsaren i undervisningen. På webbplatsen Lär Dig Svenska 105 hittade jag passande material till att undervisa om och lära sig de svenska räkneorden. Studenterna har möjlighet att gå igenom grund- och 105 Webbplatsen Lär Dig Svenska kan man hitta på http://www.lardigsvenska.com/, webbsidan om Räknerord är tillgänglig på http://www.lardigsvenska.com/2011/03/rakneord.html. 68

ordningstal, person- och telefonnummer, årtal och några aritmetiska uttryck. Webbsidan är sparad i webbläsaren och kommer fram då man öppnar sidan. På lektionen kan studenterna eller läraren arbeta med webbläsaren på många olika sätt. Det är möjligt att rita eller skriva i webbläsaren med de verktyg som finns i Notebooken. Man kan också kopiera bilderna från webbsidan direkt till sidan i Notebooken genom att dra och släppa bilden på den önskade platsen. På lektionen kan man också använda den här funktionen för att leta efter andra sidor som behandlar räkneord och lära sig mer. Webbläsaren ackompanjeras av den klickbara älgen som spelar upp det rätta uttalet av de räkneord som tas upp på ELF. Dessa är de räkneord som alla studenter måste kunna då de har klarat temat Min dag. Figur 32: Sidan Räkneord Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 29 6.3.1.4 Klockan Det sista materialet i temat Min dag heter Klockan. På den här sidan lär sig studenterna att uttrycka hur mycket klockan är på svenska. Detta gör de framför allt med hjälp av bilder. Sidan börjar med fyra frågor som följs av en bild på en klocka. Med hjälp av denna bild förklarar jag vilka prepositioner man använder när man vill tala om vad klockan är. Den består av tre bilder från Notebookens galleri: en på en klocka, en på en minutvisare och en 69

på en timvisare. För att skapa de resterande delarna av min bild använde jag verktygen Figurer, Linjer och Text. För att alla klockans delar ska förbli på sin plats använde jag funktionen Gruppera. Genom att ändra på visarnas positioner utvecklade jag ytterligare tolv bilder. Orden som används för att uttrycka tid åtskiljdes med hjälp av olika färger för att göra materialet och stoffet tydligare för studenterna. En översikt över vilken färg som tillhör vilket ord hittar man i tabellen längre uppe på sidan. Figur 33: Sidan Klockan Tabellen med tidsuttrycken Bilderna med olika tidsangivelser Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 30 De tolv bilderna med olika tidsangivelser delade jag upp i två grupper. Den grupp som står ovanför den gula linjen innehåller tider från klockan fem över tre till halv fyra. De tider som kommer efter klockan halv fyra står under linjen. Längst nere på sidan får studenterna reda på att det finns två olika sätt att uttrycka tiden på. Antingen använder man prepositionerna över och i eller säger man tiden med hjälp av ordet och. Allt material som finns på sidan ackompanjeras med en inspelning från ELF. Eftersom denna inspelning inte motsvarade materialet i Notebooken helt var jag tvungen att beskära 70

ljudet till en inspelning som passar till materialet för IST. Ljudet startas om man klickar på älgen längst uppe på sidan. 6.3.2 Övningar till temat En översikt över alla övningar till det andra temat hittar Notebookens användare på den gula sidan Övningar till temat Min dag. Aktiviteterna är återigen uppdelade i olika grupper utifrån vilket av de fyra undervisningsmaterialen de hör till. Inom varje grupp är övningarna ordnade från den lättaste till den svåraste. I följande avsnitt beskriver jag hur de olika övningarna skapats, hur de fungerar och hur läraren kan använda sig av dem på lektionerna. 6.3.2.1 Övningar till Min dag fraser A) Före eller efter lunch För att skapa övningen Före eller efter lunch använde jag möjligheten att konstruera egna aktiviteter i Notebooken. Med verktyget Text skrev jag instruktionerna till övningen och olika aktivitetsfraser. Med verktyget Figurer skapade jag tre åttahörningar som presenterar tre olika grupper av aktiviteter: dem som man gör före lunchen, dem som man gör efter lunchen och sådana som man kan göra under hela dagen. Jag sorterade alla aktivitetsfraser till den rätta åttahörningen och klickade på knappen Klar. Studenternas uppgift är att sortera de olika fraserna till rätt åttahörning. Först läser de upp aktiviteten inför hela klassen och översätter den till tjeckiska. Sedan bestämmer de när man vanligtvis utför aktiviteten under dagen och drar frasen till den rätta figuren. Om studenten har rätt kommer frasen att försvinna, om han gör fel studsar den tillbaka. Ifall studenten uttalar frasen fel kommer läraren att fråga resten av klassen, samma sak händer om han inte kan översätta aktiviteten. Om studenten har problem med att bestämma vilken grupp ordet tillhör kan han fråga sina kurskamrater eller få hjälp av läraren. Det finns 25 aktivitetsfraser i övningen vilket betyder att 25 studenter kan turas om vid tavlan. Om man vill spara tid kan man utnämna en student som hanterar de praktiska 71

delarna av övningen vid tavlan medan resten av klassen sorterar fraserna och säger till honom vilken åttahörning fraserna ska dras till. Figur 34: Sidan Före eller efter lunch? Aktivitets -fraser som ska sorteras Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 32 B) Hur är vädret? Med den här övningen tränar studenterna framför allt på sitt ordförråd om vädret. Alla använda bilder kommer från galleriet, övriga objekt på sidan skapades med verktygen Text, Linje och Figurer. Studenternas uppgift är att fylla i de ord som fattas med hjälp av bilderna. Bredvid varje uppgift finns en bild som anger hur vädret är och en bild med den aktuella temperaturen. Klassen använder sig också av termometern som står på den vänstra sidan och vars skala delats upp så att det blir lättare för studenterna att bestämma om det är hett, varmt, kyligt eller kallt ute. 72

Figur 35: Sidan Hur är vädret? Hjälpmedlet termometer Exempeluppgiften De animerade gummistövlarna Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 33 När studenten är klar med sin uppgift läser han högt de fyra raderna som han har arbetat med. Så tränar han också på sitt uttal. Resten av klassen eller läraren kan hjälpa studenten vid tavlan med att fylla i orden eller med uttalet. Denna övning består av sex uppgifter vilket betyder att sex studenter får möjlighet att arbeta med IST. Överst på sidan finns ett exempel på hur man ska arbeta med uppgifterna. I den här övningen lär sig studenterna fyra nya ord som gäller vädret. I galleriet hittade jag bilder på fyra föremål: gummistövlar, en regndroppe, ett paraply och snöflingor. Jag har animerat föremålen så att de försvinner och avslöjar vad de heter på svenska om man klickar på dem. 73

6.3.2.2 Övningar till Årstider, månader och veckodagar A) Månader Aktiviteten Månader skapade jag med hjälp av Lesson Activity Toolkit 2.0. Där valde jag aktiviteten Orange Sentence arrange, klickade på knappen Edit och satte in svenska namn på olika månader. Man kan sätta in upp till åtta månader. Hela övningen består av tre uppgifter. I den första uppgiften ska studenterna sätta månaderna i rätt ordning. De börjar med ordet juni. Den andra uppgiften går också ut på att sätta månaderna i rätt ordning den här gången ska klassen dock ordna dem baklänges och de börjar återigen med juni. Den sista uppgiften består av åtta månader som ska ordnas. Det speciella med denna uppgift är att det fattas vissa månader i ordningen. Studenterna börjar med månaden oktober. Klassen tränar på sitt ordförråd och uttal. De uppmanas också att översätta månaderna till tjeckiska så att ordningarna och namnen på månaderna bättre fastnar i huvudet. Tre studenter kommer till tavlan och arbetar med var sin uppgift. Andra kurskamrater kontrollerar att de ordnar månaderna i rätt ordning och om det behövs kan de hjälpa till. Figur 36: Sidan Månader, den tredje uppgiften Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 34 74

B) Veckans dagar Den andra övningen till materialet Årstider, månader och veckodagar skapade jag med hjälp av Teal Word biz som jag hittade i Activity Toolkit 2.0. Efter att ha klickat på Editknappen kan man sätta in upp till åtta ord som man sedan kan träna på. Man väljer mellan tre olika hastighetsnivåer, två olika svårighetsnivåer och olika textstilar. Om det behövs kan läraren lägga till bokstäver som inte finns i systemet så att hon har möjlighet att använda alla önskade ord. Jag satte in de sju veckodagarna på svenska och tjeckiska, valde mellanhastigheten och den enklare aktivitetsversionen. Eftersom bokstäverna å, ä och ö inte fanns i leken la jag till dem till de övriga bokstäverna. Figur 37: Sidan Veckans dagar Det tjeckiska ordet De hittills valda bokstäverna Tidsnedräkning Tidsbonus och poäng Tabellen med tjugo bokstäver Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 35 Studenterna klickar på Start-knappen, aktiviteten visar ett av de tjeckiska orden från ordbanken och nedräkningen börjar. Studenternas uppgift är att bland de tjugo bokstäver som aktiviteten visar hitta dem som den svenska översättningen av ordet består av. 75

Studenterna klickar på bokstäverna i den ordning som de står i i ordet. Om studenterna klarar uppgiften kan de fortsätta till nästa ord genom att klicka på knappen Next. Ifall studenterna klarar av att sätta ihop ordet och det fortfarande finns lite tid kvar får de extra tidsbonus. Om de inte hinner stava ordet genom att klicka på bokstäverna kan de fortsätta till nästa ord genom att klicka på knappen Skip. I detta fall får de ingen poäng för ordet. Målet är att samla så mycket poäng som möjligt.studenterna kan uppmanas att sträva efter att förbättra sin poäng. De kan även tävla med varandra och vinnaren kan få belöning av läraren. När det inte längre är utmanande för studenterna att stava namnen på veckans dagar kan läraren välja att variera övningen genom att sätta in andra ord från materialet. C) Årstiderna, månaderna och veckodagarna I övningen Årstiderna, månaderna och veckodagarna spelar verktyget Radergummi huvudrollen. Studenterna använder det för att hitta de gömda orden på sidan. Orden skrev jag med hjälp av verktyget Text och sedan gömde jag dem genom att rita över orden med bakgrundens färg. Bilden som finns på sidan hittade jag på internet. Målet med övningen är att träna studenternas ordförråd om årstiderna, månaderna och veckodagarna och deras förmåga att sätta dessa i rätt ordning. 20 studenter kan komma till tavlan och leta efter orden. Då de har hittat dem läser de orden högt och drar dem sedan till sina rätta platser på bilden. Tillsammans med hela klassen kontrollerar läraren studenternas uttal och huruvida de avslöjade orden har dragits till rätt plats. 76

Figur 38: Sidan Årstiderna, månaderna och veckodagarna Sidofältet - Sidsorterare Verktygsfältet Radergummi Bilden som de upptäckta orden ska ordnas i Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 36 6.3.2.3 Övningar till Räkneord A) Färgglada tärningar Övningen Färgglada tärningar är en enkel övning med vilken studenterna kan träna på treeller fyrsiffriga räkneord som består av de siffror som man kan hitta på en tärning från ett till sex. Tärningarna i övningen hittade jag i kategorin Games i Lesson Activity Toolkit. Jag satte först in tre tärningar som användarna kan träna de tresiffriga räkneorden med, i den andra delen hittar man fyra tärningar för att träna på de fyrsiffriga talen. En student i taget kommer till tavlan väljer antingen själv eller med hjälp av läraren vilken svårighetsnivå (tre eller fyra siffror i talet ) han vill träna på. Därefter klickar han på alla 77

tärningar och läser upp talet som visas på tärningarna. Alla studenter i klassen kan turas om vid tavlan. Läraren kan välja att variera övningen genom att sätta in fler tärningar och på så sätt träna på större tal. I den här övningen tränar studenterna sitt ordförråd och uttal. Läraren kontrollerar därför det som studenterna läser högt inför hela klassen och rättar dem om det behövs. För att vara säker på att studenterna har förstått principen för de flersiffriga räkneorden och inte kommer att göra samma fel i framtiden kan läraren be studenterna att göra om övningen två eller flera gånger. Figur 39: Sidan Färgglada tärningar Tärningarna visar ett tresiffrigt tal Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 37 B) Oändliga räkneord För att studenterna ska få möjlighet att träna på tal som innehåller de resterande siffrorna (från sju till nio) bestämde jag mig för att skapa en övning till. I kategorin Tools i Lesson Activity Toolkit 2.0 hittade jag verktyget Random Number Generator. Detta verktyg genererar slumpvis olika tal från noll till 999. Aktivitetens mål är att förbättra studenternas kunskap om och uttal av räkneorden. Talen genereras då man klickar på den vita rutan på Random Number Generator. Om man vill förstora eller arbeta vidare med talen kan man klicka på pilen, då visas det förstorade talet till höger om Generatorn. Studenterna kan då få i uppgift att skriva ner numret med ord, vilket kommer att träna deras kunskap i stavning av räkneorden. 78

Alla studenter i klassen kan turas om vid tavlan och om det finns tid kan alla göra aktiviteten två gånger och träna dubbelt så mycket. Läraren kontrollerar om studenterna läser och uttalar räkneorden rätt. Om hon bestämmer sig för att även göra den skriftliga övningen kontrolleras också studenternas stavning. Figur 40: Sidan Oändliga räkneord Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 38 C) Korsord I denna övning visar jag hur man kan använda aktiviteten Crossword i undervisningen om de svenska räkneorden. Aktiviteten hittar man i kategorin Games i Notebookens Activity Toolkit. Man kan skriva in upp till tio ord till vilka man också måste skriva något slags ledtråd så att det blir möjligt att lösa korsordet. I det här fallet skrev jag ner tio räkneord med ord och som ledtrådar använde jag deras numeriska former. Därefter klickade jag på knappen Generate och aktiviteten skapade korsordet. Målet med den här övningen är att träna studenternas stavning av olika tal. Studenterna markerar den rad eller spalt som de vill fylla i med ett klick och sedan drar de fram fliken Clues som finns till höger om korsordet för att se ledtråden för det utvalda ordet. Sedan skriver studenterna ordet i raden eller kolumnen. Ordet kan också läsas högt så att de får träna på det rätta uttalet av talet eller siffran. Som jag redan har nämnt kan det finnas upp till tio ord i en Crossword-aktivitet. Tio studenter kan därför få arbeta med IST, om de fortfarande upplever svårigheter med att 79

lösa korsordet efter att de har läst ledtråden kan de be sina kurskamrater eller läraren om hjälp. Figur 41: Sidan Korsord Ledtråden för korsordet Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 39 6.3.2.4 Övningar till Klockan A) Träna på klockan Inte bara på lektionen utan också hemma kan studenterna träna på klockan tack vare webbsidan Elevspel.se. Med hjälp av mjukvarans webbläsare som jag infogat på en av sidorna i Notebooken har studenterna möjlighet att träna på klockan på 17 olika nivåer. 106 Först väljer studenterna vilken av nivåerna de vill träna på och sedan får de tio uppgifter. För att träna på andra språkområden kan studenterna uppmanas att läsa tidsangivelserna högt så att de också förbättrar eller finslipar sitt uttal. I materialet Klockan lär sig studenterna att uttrycka tiden på två sätt genom att använda prepositionerna över och i 106 Webbsidan Elevspel.se och alla övningar på klockan där är tillgängliga på: http://www.elevspel.se/amnen/matematik/klockan.html 80

eller genom att använda konjunktionen och. Med den här övningen kan de träna på båda sätten. Det finns minst tio uppgifter på varje nivå och därför finns det tillräckligt med träningsmöjligheter för studenterna. Det är upp till läraren och situationen hur mycket tid man vill lägga på att träna på klockan på lektionen. Figur 42: Sidan Träna på klockan Webbläsaren Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 40 B) Hennes dag I aktiviteten Hennes dag kombineras olika fraser från materialen Min dag fraser och Klockan. Övningen skapades med hjälp av verktygen Linje, Text och Figurer och jag använde också bilder som jag hittade på internet. Studenternas uppgift är att titta på bilderna och bestämma vilken aktivitet kvinnan på bilden ägnar sig åt. Det finns alltid en tidsangivelse nära bilderna som studenterna också ska använda i meningen. För att skriva ner sina meningar väljer studenterna verktyg Text eller Penna och skriver på linjerna. I den här aktiviteten tränar de sitt ordförråd, sin stavning och ordföljdsreglerna. Då de har skrivit ner meningen kan de uppmanas att läsa meningen högt så att de övar upp sitt uttal. 81

Det finns fjorton meningar som ska skrivas ner på IST. Om studenten inte får chansen att komma fram till tavlan och arbeta med den kan han kontrollera sina klasskompisar, hjälpa dem eller rätta dem i fall de behöver det. Figur 43: Hennes dag Uppgifterna 1-3 Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 41 C) Vad gör han? Vad gör han? är en komplex hörförståelseövning där studenterna först lyssnar på inspelningarna och sedan skriver ner det de hör. Övningen skapades med hjälp av verktygen Linje, Figurer och Text. Ljudet spelade jag först in och infogade sedan till varje uppgift; totalt hittar man åtta uppgifter i hela aktiviteten. Studenterna tränar här på hörförståelse och stavning. Om de upplever problem med att förstå de inspelade meningarna kan de klicka på pratbubblorna med texten För svårt? Klicka här! som avslöjar olika bilder. Bilderna talar om för studenterna vilken aktivitet det är man talar om i inspelningen. Om studenterna fortfarande inte kan lösa uppgiften kan de be läraren eller andra elever i klassen om hjälp. Åtta studenter kan turas om vid tavlan och skriva ner meningarna. 82

Figur 44: Sidan Vad gör han? De inspelade meningarna De animerade pratbubblorna med hjälpbilderna Källa: Författarens egen bild av Notebooken Praktická jazyková cvičení I, sida 42 6.4 Nödvändiga förändringar Den första viktiga förändringen händer framför allt i lärarnas huvud. Att börja använda IST betyder att man har vilja att ändra på det gamla sättet att undervisa, att använda sig av ny teknologi, nya läromedel och att man är beredd på att man innan man börjar undervisa med IST själv måste vidga sina horisonter och lära sig något nytt. Man kan lära sig mycket genom att läsa artiklar, uppsatser eller böcker, titta på videor på internet eller tala med andra lärare som redan har erfarenhet av IST. Att utnyttja det stöd som ELF eller CIT erbjuder för hela fakulteten är också grundläggande. Denna fortbildning kan pågå livet ut eftersom det säkert kommer nya teknologier och läromedel. Den andra förändringen gäller de material, metoder och övningar som man måste förbereda. Att investera tid och energi i att skapa nya läromedel för tavlan kan så småningom bli mycket utmattande, man kan dock alltid dela sitt eget material med andra lärare eller hitta de av andra lärare redan förberedda lektionerna på internet och på så sätt spara tid. En annan sak att tänka på innan man börjar är salsplaneringen. Eftersom det bara finns fyra klassrum med IST måste man vara säker på att man kommer att undervisa i ett av dem. Det 83