Utlakning efter spridning av

Relevanta dokument
Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Utlakningsförsöken i Mellby

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Gödslingsrekommendationer 2017

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Utlakning efter olika spridningstidpunkter av flytgödsel till vall. Sofia Delin, Gunnar Torstensson och Helena Aronsson

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Djupströgödsel till vårsäd höst- och vårspridning av färsk och mellanlagrad gödsel. Stig Karlsson & Eva Salomon

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Gödslingsrekommendationer 2019

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Långsiktiga effekter av organiska gödselmedel

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Gödslingsrekommendationer 2015

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Utnyttja restkvävet i marken

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Växtnäring i stallgödseln

UTLAKNINGSPROBLEMATIK I MAJS

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Ekonomi i miljöåtgärder

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar

Sida 1(6)

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

Jordbrukets klimatpåverkan

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Läckage av näringsämnen från svensk åkermark för år 2009 beräknat med PLC5-metodik

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Maltkorn och Yara N-Sensor

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Hästgödsel en resurs!

VERA - grundkurs Del 2 Stallgödselberäkningar

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Ekonomi i miljöåtgärder

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 2013.

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Slamspridning på åkermark

15A - Grovfoderodling

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Maltkorn och Yara N-Sensor

Varmt väder ger snabb utveckling

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Redovisning av forskningsprojekt med anslag från Jordbruksverket år 2000 och 2001:

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

Tvärvillkor växtnäring

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

R E S U L T A T 2007 OS R H147. Mikronäring till vårraps

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Foto: Janne Andersson

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

Checklista för växtnäringstillsyn på hästgårdar upp till 100 djurenheter

Praktisk användning av biogödsel

Transkript:

Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin

Bakgrund

Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK), 40 kg N/ha vid sådd Led Behandling Kommentar 1. Endast grundgödsling Plöjning med led 3 och 6 Ler + sand 2. + 40 kg N/ha, vår Plöjning med led 3 och 6 Ler + sand 3. Suggödsel 1 okt, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Ler + sand 4. Suggödsel 15 nov, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Ler + sand 5. Suggödsel 15 mars, 20 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 6. Nötgödsel 1 okt, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 7. Nötgödsel 15 nov, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand 8. Nötgödsel 15 mars, 30 ton/ha Plöjning 20 tim efter spridning Sand NH 3

Inkubation Led Djurslag Strömedel Kol/kvävekvot 1 Svin Halm 13,2 2 Nöt Halm 16,8 3 Nöt Torv + halm 18,2 4 Svin Halm 22,8 5 Svin Halm 14,5 6 Får Halm 11,3 7 Får Halm 10,8 8 Häst Halm 16,0 9 Häst Träpellets 23,8 10 Svin Halm 10,0 11 Nöt Halm 8,4 12 Mink Spån 13 Nöt Halm 6,5 17,9 Jord Gödsel Jord 10 C

Utlakningsmätning i lysimetrar

Mineralkväve, % av tillförd totalkväve Kvävemineralisering 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 10 20 30 40 50 60-5% Dagar efter gödsling Djupströ smågrisar Hästgödsel med halmströ Hästgödsel med träpellets Suggödsel Minkgödsel Nötgödsel

Mineralkvävemängd och kol/kväve-kvot Mineralkväve, % av tillförd totalkväve 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% C/N < 12, höstspridning borde kunna öka N-utlakningen. 1 dag 7 dagar 14 dagar 28 dagar 56 dagar C/N < 15, höstspridning 0 5 10 borde inte öka N- 15 20 25 30 utlakningen. C/N-kvot

Fältförsök Skörd, medel av två år Utan stallgödsel Utan stallgödsel + 40 kg N Suggödsel oktober Suggödsel november Suggödsel mars C/N = 10 Senare plöjningstidpunkt Lerjord Sandjord Nötgödsel oktober Nötgödsel november Nötgödsel mars C/N = 18 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

Ammoniakemissioner Medelvärde för olika spridningstidpunkter. Inga skillnader mellan olika gödsel, men däremot större med högre temperatur 9 Ammoniakavgång, kg N per ha 8 7 6 5 4 3 2 1 0 12 C 5 C 5 C okt nov vår

Kvävekoncentration i vatten Led med Suggödsel på sandjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten 50 40 30 20 10 0 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Kvävekoncentration i vatten Led med Nötgödsel på sandjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten 50 40 30 20 10 0 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Kvävekoncentration i vatten Led med Suggödsel på lerjord Kvävekoncentration, mg l-1 vatten 60 50 40 30 20 10 0 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov

Nitrat-N koncentration i vatten Led med Suggödsel på sandjord 50 40 30 20 10 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår 0 03-sep 03-jan 05-maj 04-sep 04-jan 06-maj 05-sep 05-jan 06-maj 05-sep -10

Nitrat-N koncentration i vatten Led med Nötgödsel på sandjord 50 40 30 20 10 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår 0 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb

Nitrat-N koncentration i vatten Led med Suggödsel på lerjord 70 60 50 40 30 20 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov 10 0-10 03-sep 03-jan 05-maj 04-sep 04-jan 06-maj 05-sep 05-jan 06-maj 05-sep

Fosforkoncentration i vatten Led med suggödsel på sandjord Fosforkoncentration, mg P per l 0.70 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0.00 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Fosforkoncentration i vatten Led med nötgödsel på sandjord Fosforkoncentration, mg P per l 0.40 0.35 0.30 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 0.00 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 2014 2015 2016 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Fosforkoncentration i vatten Led med suggödsel på lerjord Fosfor koncentration, mg P per l 0.70 0.60 0.50 0.40 0.30 0.20 0.10 0.00 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb 09-jun 09-okt 09-feb Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov

Kväveutlakning sandjord 30 Kväveutlakning, kg N/ha per år 25 20 15 10 5 0 Låg C/N Hög C/N Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Kväveutlakning lerjord 45 Kväveutlakning, kg N/ha per år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov år2 år3

Fosforutlakning sandjord 0.4 Fosforutlakning, kg P per ha och år 0.35 0.3 0.25 0.2 0.15 0.1 0.05 0 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår Låg C/N Hög C/N

Fosforutlakning lerjord 1 Fosforutlakning, kg P per ha och år 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov

Sammanfattning Kväveutlakningen förhöjdes efter spridning av stallgödsel med låg kol/kväve-kvot (C/N=10) i oktober, jämfört med spridning i november eller på våren. Kväveutlakningen påverkades inte av spridningstidpunkt för stallgödsel med hög kol/kvävekvot (C/N=18) Fosforutlakningen minskade efter spridning av stallgödsel, med bäst effekt av höstspridning. Ammoniakavgången var obetydlig vid temperaturer runt 5 C, men högst vid spridning i oktober, då temperaturen var högst (ca 10-15 C). Skörden påverkades inte mycket av spridningstidpunkt, men olämplig plöjningstidpunkt på lerjord och spridning av stallgödsel med hög kol/kvävekvot nära inpå sådd kan inverka negativt.

Ändra på regler?

Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Kväveutlakning Fosforutlakning Låg C/N Hög C/N Ingen Oktober November Mars Stallg. Ingen Oktober November Mars Stallg.