Vägledning mitt i livet. Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke

Vägledning mitt i livet Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke Nr 4 / 2017

Kontakt TCO Kristina Lovén Seldén Kristina.LovenSelden@tco.se TCO Jacob Inganäs Jacob.inganas@tco.se TCO Lena Orpana Lena.orpana@tco.se 2 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Förord Möjligheten till utveckling och omställning genom hela yrkeslivet är en mycket viktig framtidsfråga för de omkring 1,4 miljoner tjänstemän som TCO-förbunden organiserar. Tjänstemännen på svensk arbetsmarknad representerar samhällsbärande funktioner i en rad yrken i offentlig såväl som privat sektor. Hit hör lärare, poliser, sjuksköterskor, socialsekreterare, journalister, ekonomer, skådespelare, ingenjörer och många andra yrkesgrupper. Arbetslivet och jobben förändras, gamla yrken försvinner och nya tillkommer. Med en föränderlig arbetsmarknad behövs en ny arbetsmarknadspolitik som möjliggör kompetensutveckling under hela arbetslivet. Därför är det nödvändigt att studie- och yrkesvägledning finns tillgänglig även för yrkesverksamma. En utvecklad studie- och yrkesvägledning för vuxna löser inte på egen hand kompetenspusslet men är en av flera viktiga komponenter i ett hållbart och inkluderande system för livslångt lärande. TCO har låtit SCB genomföra en enkätundersökning om tjänstemännens behov och erfarenheter av studie- och yrkesvägledning. Resultaten från undersökningen visar att det finns en relativt hög efterfrågan på studieoch yrkesvägledning bland tjänstemännen, även bland äldre. Samtidigt som vägledning kan antas bli en allt mer central funktion i ett snabbt föränderligt arbetsliv, är området relativt obeforskat och kännedomen om vägledningens effekter låg. Med den här rapporten vill vi därför utveckla kunskapen om vägledning ur ett vuxenperspektiv, och då särskilt belysa vilka behov tjänstemän har av vägledning på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Eva Nordmark Ordförande i TCO VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 3

4 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning...6 Inledning Vägledning i ett tjänstemannaperspektiv... 7 Vägledning Ett smörjmedel för arbetsmarknaden... 7 Tillgång till och efterfrågan på vuxenvägledning...9 Arbetsmarknadsutredningen och vägledning...11 Undersökningens resultat... 14 Tjänstemännens behov av vägledning... 14 Tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll...18 Tjänstemännens erfarenheter av vägledning...22 Sammanfattande diskussion...26 Arbetsmarknadsutredningens förslag om vägledning...27 Högskolans vägledning och tjänstemännen...28 TCO:s förslag för stärkt vägledning...30 Metod...32 Referenser...33 TCO...35 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 5

Sammanfattning TCO har länge drivit på för att yrkesverksamma ska få möjlighet till utveckling och omställning genom hela arbetslivet. Därför verkar TCO också för att fler, arbetslösa såväl som yrkesaktiva, ska kunna få kvalificerad vägledning av personer som har goda kunskaper om just deras yrke, arbetsmarknad och relevant utbildningsutbud. För samtidigt som förändringstakten på arbetsmarknaden är hög sker nya karriärval sällan i en handvändning. Tvärtom förutsätter byte av arbete, arbetsuppgifter eller övergång från arbete till studier utrymme för reflektion och eftertanke, och i många fall råd och stöd. En ny undersökning om studie- och yrkesvägledning som TCO låtit SCB genomföra med ett urval om 6500 tjänstemän visar bland annat att: 25 procent av tjänstemännen är i behov av vägledning. 47 procent skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning. Bland kvinnor är andelen som skulle vända sig dit ännu högre. 23 procent av männen och 35 procent av kvinnorna har tidigare fått vägledning Mindre än hälften av tjänstemännen har möjlighet till vägledning genom sin arbetsgivare. Av de som tidigare fått vägledning uppger 13 procent av männen att de fått det av sin arbetsgivare. Motsvarande andel för kvinnorna är 3 procent. Bland de som tidigare har fått vägledning anser 26 procent av männen och 21 procent av kvinnorna att stödet varit otillräckligt. Det vanligaste skälet till detta uppges vara att studie- och yrkesvägledaren inte är insatt i frågorna som den sökande vill ha svar på. Resultaten visar att det finns en efterfrågan på vägledning bland tjänstemän men att den vägledning som erbjuds behöver utformas på ett sätt som bättre fångar upp yrkesverksammas behov. Detta kräver i sin tur att studieoch yrkesvägledare har ändamålsenlig kunskap och ges förutsättningar att förmedla vägledning av hög kvalitet. Väl fungerande studie- och vägledningsinsatser stärker inte bara kompetensförsörjningen i Sverige utan bidrar även till att den enskilde får möjlighet att utvecklas i sitt arbetsliv. Därtill kan vägledningsinsatser främja rörligheten på arbetsmarknaden vilket gynnar individen såväl som samhällsekonomin i stort. 6 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Inledning Vägledning i ett tjänstemannaperspektiv I denna rapport presenteras resultaten från undersökningen Tjänstemännens erfarenheter och behov av vägledning om utbildning och yrke. Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av TCO under våren och sommaren 2017, och syftar till att ge en bild av vilka erfarenheter och behov tjänstemän har av studie- och yrkesvägledning. 1 Ett övergripande syfte med rapporten är därtill att synliggöra områden där förändringar måste till för att skapa gynnsammare förutsättningar för tjänstemän att utvecklas genom hela arbetslivet. Kompetensförsörjning är en mycket viktig fråga för framtiden och helt central för att klara många av de strukturella utmaningar som vi står inför, inbegripet näringslivets konkurrenskraft och välfärdens kvalitet. Samtidigt har vi en situation på arbetsmarknaden där missmatchning och brist på arbetskraft utgör betydande tillväxthinder (Konjunkturinstitutet 2017, Karlsson, Grönbäck & Joyce 2017, Långtidsutredningen 2015). Matchningsproblem är ett fenomen med många bottnar men en viktig premiss för att arbetsmarknaden ska fungera väl är att människor faktiskt vågar byta jobb och röra sig mellan olika branscher, yrken och arbetsplatser. Därigenom blir arbetsmarknaden mer dynamisk vilket även gynnar arbetslösa som befinner sig långt ifrån, eller aldrig har kommit in på, arbetsmarknaden. Jobbytarna spelar med andra ord en viktig roll för hur arbetsmarknaden som helhet fungerar (Landell 2016:2). För att nå ökad rörlighet krävs att politiken skapar förutsättningar för omställning inte minst genom bättre möjligheter till kompetensutveckling genom hela yrkeslivet. Att behovet är stort bekräftas av OECD:s årliga rapport Education at a Glance (2017:328) som bland annat fokuserar på kompetensutveckling för vuxna. En tredjedel av de som deltagit i undersökningen i Sverige anger att de velat delta i en utbildningsinsats av något slag under det senaste året men tvingats avstå. Motsvarande uppgift för OECD-snittet är en fjärdedel. Vägledning Ett smörjmedel för arbetsmarknaden En viktig men ofta förbisedd åtgärd för att öka omställningsförmågan är en utvecklad studie-och yrkesvägledning för vuxna. Det är också skälet till att TCO verkar för att fler ska kunna få kvalificerad vägledning av personer som har goda kunskaper om just deras yrke, arbetsmarknad och relevant utbildningsutbud (TCO 2017a). För samtidigt som förändringstakten på arbetsmarknaden är hög sker nya karriärval sällan i en handvändning. Tvärtom förutsätter byte av arbete, arbetsuppgifter eller övergång från arbete till studier utrymme för reflektion och eftertanke, och i många fall råd och stöd. Att det råder stor eller till och med mycket stor arbetskraftsbrist inom många yrken med samhällsbärande funktioner gör vägledning till en än mer aktuell fråga. Bland TCO-förbundens medlemmar gäller det exempelvis lärare, sjuksköterskor, socialsekreterare, barnmorskor och poliser, men även kvalificerade tjänstemän i privat sektor som ekonomer och ingenjörer (Arbetsförmedlingen 2017). 1 I rapporten används begreppet vägledning för både studievägledning och yrkesvägledning eller karriärrådgivning. Med vägledning avses samtal med en professionell studie- och yrkesvägledare från vilken man kan få information om utbildningar och yrken, samt råd och stöd kring val och beslut. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 7

En utvecklad vägledningsfunktion och nya plattformar löser naturligtvis inte på egen hand ovanstående problem. Vägledning kan sägas utgå från individen och det finns ett individuellt ansvar för lärande, men utan en politik som skapar förutsättningar att fatta välavvägda och genomtänkta beslut riskerar arbetskraftens omställningsförmåga att försämras. 2 Svårigheterna att etablera sig i arbetslivet utan gångbar utbildning, en stark könsuppdelning på utbildnings- och arbetsmarknaden samt många nyanlända och korttidsutbildade i behov av information, pekar också mot att större satsningar på vägledning måste till i närtid. I litteraturen om vägledning är också ett vanligt förekommande argument att den livslånga vägledningens roll behöver stärkas (se Lovén 2015a, Lundahl 2010a för översikt). I sammanhanget kan det vara värt att erinra om vägledningens uppdrag att motverka social snedrekrytering genom att kompensera för skillnader i social bakgrund, men även om det sätt varpå vägledning kan fungera preventivt i syfte att förhindra könsstereotypa val (Backman, Hedenus & Ulfsdotter Eriksson 2014, se även Skolverket 2013). Noterbart är att även kortare insatser såsom en föreläsning med fokus på den ekonomiska avkastningen av högre utbildning (utbildningspremien) tycks ha effekt för individers val till universitet och högskola, men då i grupper med sämre ekonomiska förutsättningar (Stenberg 2016:78ff). Kopplingen mellan mer effektiva utbildningsval och stärkt kompetensförsörjning, liksom en önskan om att bättre kunna överbrygga klyftan mellan skola och arbetsliv, är också bakgrunden till att EU allt mer uppmärksammat vägledningens betydelse. Ett exempel är Kommissionens policynätverk European Lifelong Guidance Policy Network (ELPGN) som syftar till att utveckla det europeiska samarbetet kring livslång vägledning. Nätverket har publicerat ett flertal rapporter och sammanställningar kring hur vägledning bör utformas och organiseras för att ge effekt i olika faser av livet. 3 En slutsats från ELPGN (2014) är att utformningen av vägledning måste vila på vetenskaplig grund för att bli så effektiv som möjligt. En viktig del i detta är att det finns möjlighet till utvärdering. ELPGN (2014:9) framhåller också nyttan av vägledning för yrkesaktiva. Dels för de anställda men även för företag som bland annat kan dra nytta av ett ökat engagemang hos de anställda samt bättre kompetensutnyttjande och kunskapsöverföring. Även i Sverige har livslång vägledning fått ett uppsving på politisk nivå på senare tid, bland annat genom Valideringsdelegationen 2015 2019, Regeringens särskilda analysgrupp för arbetet i framtiden och inte minst Arbetsmarknadsutredningen 2016:03. Samtidigt varierar den befintliga vuxenvägledningen i fråga om måluppfyllelse och kvalitet (Nordström 2016, Landell 2016, Valideringsdelegationen 2015 2019 2017, Arbetsmarknadsutredningen 2017). 4 Inte heller tycks den särskilt väl utvecklad eller samordnad vilket inverkar menligt på likvärdigheten i de tjänster som erbjuds på både kommunal och statlig nivå (Lundahl 2010b:229f). Åtminstone en bakomliggande orsak till problemen förefaller vara en långtgående 2 Jmf Nordström (2016:20) som elaborerar med tanken att vägledning inte enbart ska vara en rättighet för den enskilde utan att det även kan finnas situationer då det ska gå att kräva av den enskilde att delta i vägledning. 3 Se till exempel följande länk för en sammanfattning på svenska av tio evidensbaserade principer för utvecklingen av politik och tjänster för livslång vägledning. Bland principerna kan särskilt nämnas att vägledning bör bygga på en kombination av insatser, tillhandahållas av kompetenta och välutbildade yrkesutövare samt baseras på karriärinformation av god kvalitet. Se http://www.elgpn.eu/publications/browse-by-language/swedish/elgpn-tool-no-3-evidensbasen-om-livslang-vagleding-en-guide-till-de-viktigaste-ronen-for-effektiv-politik-och-praxis-kort-sammanfattning 4 För slutrapport, delrapporter och underlagsrapporter från analysgruppen för arbetet i framtiden se http://www.regeringen.se/sveriges-regering/statsradsberedningen/uppdrag-framtid/rapporter-arbetet-i-framtiden/ 8 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

decentralisering av vägledningsfunktionen såväl i som utanför skolans värld. Kritik har också förts fram mot att vägledningens strategiska roll för framgångsrika övergångar mellan skola, arbetsliv och högre utbildning inte uppmärksammats tillräckligt från politiskt håll (Lundahl 2008:73, Lundahl 2010b). 5 Tillgång till och efterfrågan på vuxenvägledning Ser vi till tjänstemännens situation kan konstateras att trygghetsorganisationerna (Trygghetsrådet TRS, TRR Trygghetsrådet m.fl.) gör stor skillnad för tjänstemän som omfattas av omställningsavtal. Trygghetsorganisationerna är omvittnat framgångsrika i att matcha arbetssökande till nytt jobb med hjälp av bland annat individuell rådgivning (Walter 2015). 6 För personer som har ett arbete, eller som nyligen har blivit arbetslösa men som inte täcks av omställningsavtal, kan det vara svårare att veta vart man ska vända sig för att lära om och lära nytt. 7 Visserligen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla vägledning som en del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten men som framgår av myndighetens instruktion ska de som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden prioriteras. 8 Flertalet större kommuner har också särskilda vägledningscentrum med information om studier och arbete för vuxna folkbokförda i kommunen men för den som redan har några år i arbetslivet är det inte säkert att det är dit man i första hand vänder sig för stöd och information. Såväl högskolan som yrkeshögskolan erbjuder vägledning men målgruppen syns främst vara de som funderar på att börja studera eller redan är studenter på väg att ta klivet ut på arbetsmarknaden. 9 Har man för avsikt att återvända till högskola eller universitet för att fylla på med ny kunskap kan det vara svårare att orientera sig. 10 5 I den här rapporten belyses vägledning i ett vuxenperspektiv men det kan ändå vara värt att notera att alla elever enligt Skollagen (2010:800) har rätt till studie-och yrkesvägledning vilket även omfattar elever i den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Vägledning ska utgå från elevens behov och förutsättningar, genomföras på ett professionellt sätt och vila på vetenskaplig grund (2 kap. 29 Skollagen). Se även Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning. 6 Statistik från TRR Trygghetsrådet för årets tre första kvartal visar på att färre tjänstemän sägs upp och söker stöd hos TRR jämfört med i fjol. Fram till oktober månad hade 7 752 tjänstemän sökt stöd från TRR, mot 8 053 samma period förra året. 83 procent av aktivt arbetssökande tjänstemän har fått nytt jobb, 7 procent startat eget företag, och 4 procent har valt att börja studera, enligt uppgift från TRR (2017). 7 TRS systerorganisation SOKstiftelsen finns dock för att ge stöd även till frivillig karriärväxling för vissa konstnärliga grupper. Man behöver med andra ord inte vara uppsagd för att komma i fråga för stödet om villkoren i övrigt är uppfyllda. 8 Se Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt Förordning (2007: 1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen. Även om Arbetsförmedlingen ska prioritera dem som står långt ifrån arbetsmarknaden finns exempel på projekt där myndighetens nya strategi matchning till arbete genom utbildning även kommer personer med högre utbildning till del. Däribland det så kallade NYAK-projektet i Skåne, i vilket Arbetsförmedlingen samverkar med högskolor och universitet i regionen, i syfte att snabbare tillvarata kompetensen hos nyanlända akademiker genom bland annat vägledningsinsatser på lärosätesnivå. Likväl finns stora brister i Arbetsförmedlingens arbete med vägledning, vilket framgår av Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande (2017:140). 9 Enligt Högskoleförordningen (1993:100), 6 kap. 3, ska studenter ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering men högskolan ska också se till att den (vår kursivering) som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs. Med andra ord finns inga formella krav på att man måste vara inskriven som student för att få ta del av högskolans vägledning. Ser man till hur vägledningen är organiserad vid många lärosäten är det vanligt att vägledningen är decentraliserad till institutionsnivå även om det också finns en central vägledningsfunktion. Det kan innebära att vägledarna har god kännedom om de utbildningar som ges vid hemmainstitutionen men inte nödvändigtvis om utbudet vid andra institutioner eller fakulteter. Även utbildningsanordnare inom yrkeshögskolan har ett ansvar att tillhandahålla vägledning enligt 2 kap. 3 i Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan. Det går inte att säga hur många tjänstemän som skulle välja att vända sig till yrkeshögskolan för att söka vägledning utifrån undersökningens resultat men det är rimligt att anta att det finns en grupp som skulle vända sig även dit. I TCO:s (2017b) undersökning om tjänstemännens utbildningsbehov är det 13 procent som skulle vända sig till yrkeshögskolan för vidareutbildning. 10 På den privata sidan erbjuder vissa fackförbund vägledning och karriärrådgivning som en tjänst till medlemmarna. Vissa förbund samverkar också med privata aktörer. Fackförbundet Unionen erbjuder till exempel sina medlemmar vägledning via karriärrådgivningsföretaget Newstart. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 9

Den bilden förstärks av en undersökning om tjänstemännens utbildningsbehov som TCO (2017b) låtit SCB genomföra. I undersökningen Återkommande utveckling förslag till ett omställningsuppdrag för högskolan uppger drygt 50 procent att de tänkt att de verkligen skulle vilja byta arbete eller yrke under det senaste året, och ytterligare 12 procent att de har bytt yrke eller arbete under samma period. Mer än en tredjedel av respondenterna som svarat ja på frågan att de skulle vilja byta arbete eller yrke uppger emellertid att det som hindrar dem från att göra slag i saken är att de inte vet vilken typ av arbete eller yrke de i så fall skulle byta till. brist på information tycks hålla tillbaka rörligheten, samtidigt som behovet av vägledning är stort Resultatet är intressant av flera skäl men vittnar bland annat om att brist på information tycks hålla tillbaka rörligheten, samtidigt som behovet av vägledning är stort. Framförallt kan resultatet ses som en tydlig indikation på att även yrkesaktiva, av vilka en växande andel är högskoleutbildade, behöver erbjudas vägledning i omställningssyfte (se även TCO 2015). 11 Kvalitativa studier på området talar också om ett nytt vägledningslandskap till följd av ett allt mer kunskapsintensivt samhälle, kännetecknat av snabba teknikförändringar och hög omställningstakt där fler måste kunna och våga byta yrke senare i livet (Lovén 2015b, Lundahl 2010a). Med nya sätt att se på vägledning följer också en delvis ny begreppsapparat som i högre grad fokuserar på lärande i olika skeden i livet och som en följd därav även kartläggning av kompetenser och färdigheter. 12 I en studie av Kerstin Wendz och Christina Gyllensten (2016) om förutsättningarna för ett längre arbetsliv framhålls exempelvis modellering av karriären mitt i livet som en viktig faktor för att fler ska kunna och vilja stanna kvar på arbetsmarknaden längre upp i åren. Ur ett sådant perspektiv handlar vägledning inte bara om att hantera institutionella eller tvingande brytpunkter som gymnasieval respektive arbetslöshet, utan om att möjliggöra kontinuerlig utveckling och frivilliga övergångar (se även Lundahl 2008). Oberoende av vilka behov som en vägledningsinsats primärt riktas mot brukar det framhållas att vägledning består av flera olika men likväl relaterade delar eller dimensioner (Lovén 2015b:29ff). De tre begreppen insikt, framsikt och utsikt har använts för att beskriva vägledningens olika komponenter. Insikt syftar framförallt på individens självkännedom och förmåga att förstå sig själv medan framsikt avser individens kapacitet att fatta beslut och agera utifrån dem. Utsikt, slutligen, handlar om individens kunskap om omvärlden, inte minst kännedom om krav och förändringar i arbetsliv och utbildning (Ibid.). Sammantaget antas dessa delar kunna bidra till att utveckla individens så kallade valkompetens, på engelska Career Managment Skills. 11 Samtidigt är det endast 9 procent som uppger att bristande studie- och yrkesvägledning hindrar dem från att vidareutbilda sig (TCO 2017b). En möjlig tolkning är att studie- och yrkesvägledning alltjämt främst är förknippat med tydliga övergångar i yrkeslivet och inte i lika hög grad med kontinuitet och möjlighet till utveckling i befintligt arbete. 12 I Nordströms (2016:16) underlagsrapport till regeringens analysgrupp arbetet i framtiden föreslås till exempel att alla över 30 år ska erbjudas individuell vägledning och information som ger stöd att se över sina kompetenser, behov av påfyllnad och möjliga utvecklingsvägar. 10 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Arbetsmarknadsutredningen och vägledning Arbetsmarknadsutredningens (A 2016:03) uppdrag att särskilt se över och komma med förslag på hur Arbetsförmedlingens vägledning 13 kan förbättras och samspela med annan vägledning utgår från en liknande holistisk syn på vägledning som process snarare än en engångshändelse. I likhet med TCO identifierar Arbetsmarknadsutredningen (2017) ett stort och växande behov av vägledning för vuxna inbegripet personer som har ett arbete och länkar samman en stärkt vägledningsfunktion med ökad rörlighet på arbetsmarknaden och hög sysselsättningsnivå. I korthet föreslår utredningen (kap 8) att: En digital plattform för livslång vägledning ska inrättas och drivas med flera myndigheter i samverkan. Utifrån arbetsmarknadens behov ska plattformen möta individers behov av information och orienterande vägledning inför val av arbete och studier, samt ge information om studiefinansiering och validering. Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för hur myndighetens vägledning ska stärkas. Planen bör enligt utred ningen innehålla information om hur myndigheten avser att organisera, kvalitetssäkra och följa upp den vägledning som ges av eller på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att tillsammans med Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) utveckla metoder eller arbetssätt för att vägledningsinsatser ska kunna utvärderas. Därtill gör Arbetsmarknadsutredningen (2017:140ff) bedömningen att det på sikt bör framgå av Arbetsförmedlingens instruktion att myndigheten ska bistå arbetssökande med vägledning utifrån arbetsmarknadens behov. Utredningen är dock tydlig med att användandet av begreppet arbetssökande inte ska tolkas som en utvidgning av Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag, utan att det handlar om att synliggöra att vägledning kan omfatta arbetslösa såväl som yrkesaktiva. Vidare bedömer utredningen att Arbetsförmedlingen bör arbeta mer specialiserat med vägledning, verka för ökad enhetlighet i det interna arbetet med vägledning, tydliggöra vilken typ av vägledning som myndigheten tillhandahåller samt initiera och följa upp samverkan med andra relevanta aktörer. Förslagen från Arbetsmarknadsutredningen leder i många avseenden rätt och ligger i linje med initiativ som regeringen tagit på sistone för att främja möjligheten till kompetensutveckling för fler. Men även om utredningen framhåller att vägledning behöver erbjudas brett för att understödja ett livslångt lärande kan diskuteras i vad mån förslagen de facto förmår möta tjänstemännens behov av kvalificerad vägledning om utbildning och yrke. 14 Som TCO (2015, 2017a, 2017b) har framhållit i andra sammanhang har politiken alltjämt lite att erbjuda yrkesverksamma med högskoleutbildning, eller den stadigt växande gruppen tjänstemän för vilka vidareutbildning på högskolenivå vore ett i många fall nödvändigt nästa steg för att kunna utvecklas i takt med kraven i arbetslivet. även om utredningen framhåller att vägledning behöver erbjudas brett för att understödja ett livslångt lärande kan diskuteras i vad mån förslagen de facto förmår möta tjänstemännens behov av kvalificerad vägledning om utbildning och yrke. 13 Med Arbetsförmedlingens vägledning avses gruppvägledning, yrkesvägledningssamtal, digitala verktyg såsom bland annat intressetest och guider samt vägledning hos externa aktörer inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen. 14 Det ska samtidigt sägas att utredningens förslag är villkorat av hur utredningens direktiv är formulerat. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 11

12 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Oavsett var man anser att fokus bör ligga när det gäller vägledning för vuxna är det uppenbart att det behövs mer kunskap om hur behov och tillgång ser ut i ett livslångt perspektiv. Vår förhoppning är att den här rapporten kan fungera som ett bidrag i det avseendet och utveckla förståelsen för vad vägledning har för betydelse för tjänstemannagruppernas möjlighet till utveckling och omställning i arbetslivet. Som poängteras av Arbetsmarknadsutredningen är vuxenvägledning ett eftersatt forskningsområde med många och stora kunskapsluckor. Bland annat försvåras komparativa studier av att det inte finns någon enhetlig eller vedertagen definition av vad vägledning innefattar. Den återstående delen av rapporten är disponerad enligt följande. I nästkommande avsnitt redogörs för resultaten från enkätundersökningen om tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning. Därefter följer en sammanfattande diskussion om hur undersökningens huvudsakliga resultat kan förstås och förklaras, bland annat i relation till Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande. Rapporten avslutas med ett antal framåtblickade förslag om hur tjänstemännens behov av vägledning skulle kunna mötas på ett bättre sätt. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 13

Undersökningens resultat I detta avsnitt presenteras resultaten från undersökningen Tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning om utbildning och yrke som SCB har genom fört på uppdrag av TCO. 42,9 procent av de 6500 tjänstemännen som enkäten skickades till svarade på enkäten. En mer detaljerad beskrivning av undersökningen går att läsa i avsnittet Metod. Avsnittet om undersökningens resultat är uppdelat i tre delar: (1) tjänstemännens behov av vägledning, (2) tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll, och (3) tjänstemännens erfarenheter av vägledning. I den första och andra delen ingår samtliga respondenter, alltså även personer som inte uppgett att de har behov av vägledning, medan endast respondenter som har tidigare erfarenhet av vägledning ingår i den tredje delen. Tjänstemännens behov av vägledning Som framgår av diagram 1a säger sig en av fyra tjänstemän behöva vägledning. 11 procent vill ha både studie- och yrkesvägledning, 9 procent endast yrkesvägledning, och 5 procent endast vägledning för utbildning. DIAGRAM 1A : Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 9 % 75 % 25 % 11 % 5 % Nej, varken utbildnings- eller yrkesvägledning Ja, både utbildnings- och yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning 14 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Detta innebär att ungefär 375 000 tjänstemän på svensk arbetsmarknad bedömer att de har behov av antingen studie- eller yrkesvägledning eller båda delarna. 15 Undersökningen visar även att 73 procent av de som behöver vägledning skulle vilja ha det inom fem år, dvs. inom en ganska så snar framtid. Fler kvinnor än män uppger att de behöver vägledning (diagram 1b), och skillnaden mellan män och kvinnor är som störst när det gäller yrkesvägledning. Behovet av vägledning minskar som förväntat med stigande ålder, men trots det anser 20 procent av tjänstemännen som är 50 59 år att de har behov av vägledning i framtiden (diagram 1c). DIAGRAM 1B Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 10 % 11 % 11 % 5 % 5 % 5 % Ja, både utbildningsoch yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning Kvinna Man DIAGRAM 1C Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildnings- och yrkesval i framtiden? (samtliga respondenter) 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 20 29 år 30 39 år 40 49 år 50 59 år 60+ år Ja, både utbildnings- och yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning 15 I en enkätundersökning som Unionen riktat till sina medlemmar, och som refereras till i Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande (2017:92), är andelen som svarar att de inte har tillgång till den studie- och yrkesvägledning som de har behov av 49 procent. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 15

I gruppen som har uppgett att de tidigare har fått vägledning så är andelen som uttrycker behov av vägledning större i jämförelse med gruppen som inte fått vägledning tidigare. 34 procent har behov av vägledning i denna grupp. Delar man vidare upp denna grupp enligt vad de tyckte om stödet, så framgår att det framförallt är gruppen som tycker att stödet var otillräckligt som anser att de har behov av vägledning. 47 procent i denna grupp har behov av vägledning. Man skulle intuitivt kunna tänka sig att personer som fått vägledning men som anser att stödet varit otillräckligt inte skulle vara intresserade av att söka vägledning ännu en gång, men detta verkar inte vara fallet. DIAGRAM 1D Om du ser till din egen situation på arbetsmarknaden, tror du att du kommer behöva vägledning om utbildning- och yrkesval i framtiden? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 21 % 21 % 12 % 12 % 7 % 5 % Ja, både utbildningsoch yrkesvägledning Ja, yrkesvägledning Ja, utbildningsvägledning Anser att tidigare vägledning varit tillräcklig Anser att tidigare vägledning varit otillräcklig Störst andel tjänstemän skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning (diagram 2). 16 Totalt sett skulle 47 procent av tjänstemännen vända sig till högskolan, men även här finns det skillnader mellan män och kvinnor att notera. Bland kvinnor skulle 53 procent vända sig till högskolan, medan motsvarande andel bland män är 39 procent. 17 Att fler kvinnor skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning beror förmodligen delvis på att kvinnor har högre utbildning än män, och därmed oftare kommer i kontakt med lärosätenas vägledning i jämförelse med män. 18 Att högskolan ligger i topp är också i linje med resultaten från TCO:s (2017b) tidigare undersökning av tjänstemännens utbildningsbehov där över 60 procent av de som ansåg sig behöva vidareutbildning skulle välja högskolan som utbildningsform. 19 Ser vi till hur stor andel som skulle vända sig till arbetsgivaren för vägledning kan konstateras att skillnaden mellan män och kvinnor är betydande. 14 procent bland män och 8 procent bland kvinnor skulle vända sig till sin arbetsgivare för att söka vägledning (diagram 2). 16 Begreppet högskolan avser högskola och universitet. 17 Bland tjänstemän som även svarar att de har behov av vägledning är andelen som skulle vända sig till högskolan något lägre. 45 procent kvinnor och 39 procent män skulle vända sig till högskolan i denna grupp. 18 Kommunen står för Kommunens studie- och yrkesvägledning. 19 22 procent skulle vända sig till privata utbildningsanordnare och 13 procent till yrkeshögskolan. 16 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

DIAGRAM 2 Vart skulle du i första hand vända dig för att söka information om utbildningar och yrken? (samtliga respondenter) 53 % 39 % 9 % 16 % 8 % 14 % 8 % 10 % 6 % 8% 8 % 4% 6 % 8% Högskolan Annan Arbetsgivare Fackförbund Kommunen Arbetsförmedlingen Omställningsorganisation Kvinna Man Resultatet återspeglar sannolikt att män och kvinnor är verksamma inom olika sektorer på arbetsmarknaden där villkoren skiljer sig åt, men skulle också kunna vara ett uttryck för att arbetsgivare bemöter män och kvinnor olika gällande möjligheten till kompetensutveckling och vägledning. Det kan också vara så att kvinnor och män har olika uppfattning om vad man kan förvänta sig för insatser av arbetsgivaren. Att kvinnor i större omfattning väljer att söka vägledning vid högskolan, eller hos andra offentliga aktörer, kan möjligen delvis ses som en följd av detta. Respondenterna fick i en annan fråga ange i hur hög grad de instämmer med ett antal olika påståenden (diagram 4 och diagram 6), varav ett är Min arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. Bland kvinnor uppger 50 procent att de inte instämmer med detta påstående, samtidigt som motsvarande siffra bland män är 40 procent. Bland respondenterna som valt alternativet Annan i frågan om vart de skulle vända sig för att söka vägledning har de flesta uppgett att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken. Totalt skulle 7,2 procent använda sig av internet för att söka vägledning, vilket är en relativt låg andel. 20 Det är visserligen troligt att andelen hade varit större ifall internet hade funnits som ett svarsalternativ i enkäten, men resultatet ger ändå en finger visning om att personlig rådgivning i vägledningssammanhang är viktigt. Vidare framgår det inte av frågan om individer avser att använda sig av den information om utbildningar och yrken som olika aktörer tillhandahåller på webbplatser och liknande, eller om de avser att söka vägledning i form av ett personligt möte med en vägledare. 20 Respondenter har i fritextsvar uppgett exempelvis Google, internet, webben eller namn på specifika hemsidor. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 17

Tjänstemännens förväntningar på vägledningens form och innehåll I undersökningen är det tydligt att störst andel förväntar sig att ett samtal med en studie- och yrkesvägledare ska leda till att de utökar sina kunskaper om utbildningar och yrken (diagram 3). 21 44 procent kvinnor och 41 procent män förväntar sig att vägledning skulle vidga deras perspektiv. Värt att notera är också att en större andel kvinnor än män vill att vägledning ska leda till en ökad insikt om ens kompetenser. Förväntningarna på vad ett samtal med en studie- och yrkesvägledare ska leda till skiljer sig mellan individer beroende på vart de skulle vända sig. För grupperna som skulle vända sig till högskolan, Arbetsförmedlingen eller kommunen är det viktigast att vägledningen leder till ökad kunskap om olika utbildningar och yrken. Grupperna som skulle vända sig till ett fackförbund eller en omställningsorganisation för att söka vägledning förväntar sig, i högre utsträckning i jämförelse med andra grupper, att vägledningen ska leda till att de vidgar sina perspektiv. För att återknyta till Lovéns (2015b) vägledningsmodell som refererades till inledningsvis skulle man kunna sammanfatta det som att gruppen som skulle vända sig till högskolan, Arbetsförmedlingen eller kommunen upplever sig vara i störst behov av kunskaper om omvärlden (utsikt), medan gruppen som skulle vända sig till ett fackförbund eller en trygghetsorganisation uppvisar ett större intresse av att utveckla bättre självkännedom i relation till olika alternativ i arbetsmarknads- och utbildningsväg (insikt och framsikt). Med tanke på att trygghetsorganisationerna specifikt arbetar med omställning framstår inte heller det som särskilt märkligt. 21 Respondenterna hade möjligheten att uppge tre olika svarsalternativ i frågan som diagram 3 baseras på. 18 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

DIAGRAM 3 Vilka är dina förväntningar på vad ett samtal med en studie- och yrkesvägledare eller motsvarande ska leda fram till? (samtliga respondenter) Ge mig ny kunskap om 64 % olika utbildningar och yrken 68 % Få mig att vidga mina perspektiv Lära mig att upptäcka mina egna kompetenser och färdigheter Lära mig att marknadsföra mig själv och mina förmågor Lära mig att sätta upp mål för framtida studier och arbete 20 % 19 % 17 % 16 % 28 % 38 % 41 % 44 % Lära mig att snäva in alternativ Annat Lära mig att snäva in alternativ 6 % 7 % 7 % 3 % 6 % 5 % Kvinna Man I diagram 4 presenteras ett antal påståenden om vägledning och hur stor andel av tjänstemännen som instämmer med dessa påståenden. 86 procent instämmer med att vägledning bör vara tillgänglig för alla, oavsett om man arbetar, studerar eller är arbetslös. Mindre än hälften (38 procent) instämmer med att de har möjlighet att söka vägledning av sin arbetsgivare. Knappt två tredjedelar vill att personlig vägledning ska kunna kompletteras med vägledning via digitala verktyg, men 62 procent anser att det är lika bra att söka information själv eftersom en studie- och yrkesvägledare inte kan vara insatt i allt. Det går således att tolka resultaten som att digitala verktyg bör användas som komplement till vägledning genom personliga samtal. 22 Drygt hälften skulle ta del av utbildnings- och yrkesinformation ifall den skulle finnas mer lättillgänglig, vilket är ett intressant resultat i relation till Arbetsmarknadsutredningens förslag om att inrätta en digital plattform med samlad information om utbildning och arbete riktad till en bred målgrupp. 22 Med tanke på att 7,2 procent uppgett att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken blir det ännu tydligare att vägledning i digitala former i huvudsak bör användas som ett komplement till professionell och personlig vägledning. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 19

DIAGRAM 4 Hur väl stämmer dessa påståenden med din åsikt? (samtliga respondenter) Jag tycker att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning är tillgänglig för alla, oavsett om man arbetar, studerar eller är arbetslös 53% 33% 2 % 6% 5 % Jag vill kunna få vägledning via digitala verktyg och vid sidan av personliga samtal Det är lika bra att själv söka information om yrken och utbildningar eftersom en studieoch yrkesvägledare inte kan vara insatt i allt 23 % 19 % 41% 15 % 7 % 13 % 43 % 18 % 6 % 12 % Om det var enklare att hitta samlad utbildnings- och yrkesinformation skulle jag ta del av den Min arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling 22 % 32 % 16 % 9 % 19 % 14 % 24 % 19 % 27 % 15 % Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte/kan inte ta ställning Bland tjänstemän som skulle vända sig till sin arbetsgivare för att söka information om utbildningar och yrken, så instämmer 78 procent med påståendet att deras arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. Det är en betydligt större andel i jämförelse med grupper som skulle vända sig till andra aktörer. Exempelvis instämmer 36 procent bland de som skulle vända sig till högskolan med att deras arbetsgivare erbjuder möjlighet till samtal om utbildning, yrke och karriärutveckling. I det fall arbetsgivaren tillhandahåller vägledning syns det med andra ord som att tjänstemännen också företrädesvis vänder sig dit, och därför är det viktigt att vägledning är en del av den kompetensutveckling som arbetsgivare erbjuder. I diagram 5 redovisas vad tjänstemän har för förväntningar på själva studie- och yrkesvägledaren. 23 Flest anser att det är viktigast att en studieoch yrkesvägledare har kännedom om utvecklingen på arbetsmarknaden, vilket inte är så förvånande med tanke på att de svarande till övervägande del är yrkesaktiva. Därefter är det fyra olika svarsalternativ som har ungefär lika stora andelar svarande. 40 och 34 procent bland män respektive kvinnor anser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kännedom om ens yrke och bransch, och 41 och 42 procent bland män respektive kvinnor förväntar sig att vägledaren ska ha förmåga att sätta sig in i individens situation och önskemål. Detta visar att många anser att det är viktigt att vägledaren kan bidra med konkret och specifik information, men samtidigt beskriva hur arbetsmarknaden ser ut ur ett större perspektiv. Vidare anser fler kvinnor än män att det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kännedom om relevanta utbildningsalternativ vilket överensstämmer med svarsmönstret i andra närliggande frågor i enkäten. 23 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 5 baseras på. 20 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

DIAGRAM 5 En studie- och yrkesvägledare eller motsvarande har många olika förväntningar på sig. Vad tycker du är viktigast? (samtliga respondenter) Kännedom om utvecklingen 53 % på arbetsmarknaden 56 % Kännedom om relevanta utbildningsalternativ Förmåga att sätta sig in i min situation och mina önskemål 31 % 44 % 41 % 42 % Förmåga att ge opartisk och allsidig information om utbildningar och yrken Kännedom om mitt yrke och min bransch Kännedom om relevanta yrken i andra branscher En uppmuntrande attityd Förmåga att lära ut hur jag ska hantera övergångar/växlingar i livet 13 % 18 % 21 % 9 % 32 % 25 % 38 % 41 % 40 % 34 % Kvinna Man I diagram 6 redovisas hur stor andel av tjänstemännen som instämmer med ett antal påståenden om studie- och yrkesvägledare. Det påstående som störst andel instämmer med (91 procent) handlar om att studie- och yrkesvägledaren ska kunna ge saklig information om utbildningar och yrken. DIAGRAM 6 Hur väl stämmer dessa påståenden med din åsikt? (samtliga respondenter) För mig är det viktigast att studie- och yrkesvägledaren är kunnig och ger saklig information om utbildningar och yrken 52 % 39 % 1 % 4% 4 % Studie- och yrkesvägledaren ska lyssna och ge råd men inte styra i en viss riktning För mig är det viktigast att studieoch yrkesvägledaren motiverar mig att se nya möjligheter 33 % 28 % 44 % 12 % 3% 7 % 42 % 16 % 6 % 6 % En studie- och yrkesvägledare bör sätta individens önskemål främst oavsett hur arbetsmarknadens behov ser ut Studie- och yrkesvägledare behöver ha mer kunskap om arbetsmarknad och arbetsliv när de vägleder äldre än när de vägleder ungdomar 13 % 33 % 32 % 12 % 10 % 15 % 24 % 17 % 12 % 32 % Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Vet inte/kan inte ta ställning VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 21

77 procent anser att studie- och yrkesvägledaren ska lyssna men inte styra i en viss riktning, vilket bekräftar att det är viktigt att vägledningen är opartisk. 70 procent instämmer med att det är viktigast att vägledaren motiverar en att se nya möjligheter. 46 procent instämmer i att studieoch yrkesvägledaren bör sätta individens behov främst oavsett hur arbetsmarknaden ser ut, men ungefär en lika stor andel instämmer inte med detta. Tjänstemännens erfarenheter av vägledning Enligt undersökningen har 23 procent män och 35 procent kvinnor fått professionell vägledning tidigare, samtidigt som 72 och 58 procent män respektive kvinnor inte har det. 24 Enligt undersökningen har störst andel tidigare vänt sig till skolväsendet (gymnasium och grundskola) eller högskolan för att söka vägledning (diagram 7). Att många senast fick vägledning i gymnasiet eller i grundskolan kan ha olika förklaringar. En möjlig tolkning är att man inte sett behovet att söka vägledning senare i livet, alternativt inte haft möjlighet att göra det eller saknat kännedom om vilka möjligheter det finns att söka vägledning som vuxen. DIAGRAM 7 Var sökte eller fick du senast vägledning om utbildnings- eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Gymnasiet Högskolan Grundskolan Arbetsgivare Omställningsorganistion Arbetsförmedlingen Kommunen Fackförbund Kvinna Man Skillnaden är mycket stor mellan män och kvinnor när det handlar om att ha fått vägledning från sin arbetsgivare. 13 procent män har sökt vägledning av sin arbetsgivare samtidigt som motsvarande andel för kvinnor endast är 3 procent. Återigen är det alltså tydligt att det finns skillnader mellan könen gällande möjligheten att söka vägledning genom sin arbetsgivare. Vidare är det vanligare att kvinnor har fått vägledning hos kommunen i jämförelse med män. Den främsta anledningen att söka vägledning skiljer sig åt mellan män och kvinnor (diagram 8a). Män har fått vägledning av yrkesrelaterade skäl i högre grad än kvinnor, medan kvinnor har gjort det av studierelaterade 24 Resultaten i avsnittet Tjänstemännens erfarenheter av vägledning baseras på svaren från 284 män och 555 kvinnor. 22 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

skäl i större utsträckning. Det förklarar möjligen varför fler kvinnor än män också skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning (diagram 2). DIAGRAM 8A Vilken var den främsta anledningen till att du senast sökte eller fick vägledning om utbildnings- eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) 43 % 39 % 28 % 27 % 11 % 13 % 9 % 9 % Studierelaterad anledning Yrkesrelaterad anledning Hänvisad till vägledning Studie- och yrkesrelaterad anledning Kvinna Man DIAGRAM 8B Vilken var den främsta anledningen till att du senast sökte eller fick vägledning om utbildnings-eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) Gymnasiet Grundskolan Högskolan Kommunen Annan Arbetsgivare Arbetsförmedlingen Omställningsorganisation Fackförbund 62 % 16 % 14 % 7 % 59 % 4 % 31 % 6 % 40 % 42 % 1 % 1 % 14 % 36 % 62 % 3 % 11 % 84 % 6 % 6 % 43 % 40 % 11 % 4 % 69 % 14 % 13 % 3 % 21 % 43 % 15 % 19 % 36 % 56 % 1 % 7 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Studierelaterad anledning Yrkesrelaterad anledning Studie- och yrkesrelaterad anledning Hänvisad till vägledning Annat I gruppen som vänt sig till högskolan för att söka vägledning är dock andelen som gjorde det av studierelaterade skäl ungefär lika stor som andelen som gjorde det av yrkesrelaterade skäl (diagram 8b). 42 procent av tjänstemännen som vände sig till högskolan för att söka vägledning gjorde det för att byta arbete och/eller yrke, avancera inom sin bransch, byta yrke eller inriktning i framtiden, få kännedom om arbetsmarknadsutsikterna i den egna branschen, eller för att uppgradera sin utbildning eller sitt yrkeskunnande. Detta visar att det är viktigt att den vägledning VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 23

som tillhandahålls vid högskolan innefattar yrkesvägledning samt att det finns samarbete och utvecklade kontakter med arbetslivet. Bland tjänstemän som har tidigare erfarenhet av vägledning anser 54 procent män och 51 procent kvinnor att stödet var tillräckligt, samtidigt som 26 procent män och 21 procent kvinnor anser motsatsen. Andelen som tycker att stödet var tillräckligt är störst i gruppen som vänt sig till sin arbetsgivare för vägledning, 84 procent (diagram 9). Arbetsgivare har i många fall god kännedom om vilka behov den som efterfrågar vägledning har och det är således inte förvånande att individer som fått vägledning genom sin arbetsgivare anser att stödet varit tillräckligt i högre grad än grupper som vänt sig till andra aktörer. Ser man till de som fått vägledning på högskolan (diagram 9) är det bara 60 procent som anser att stödet var tillräckligt vilket är en lägre andel jämfört med andra offentliga aktörer såsom kommun och Arbetsförmedlingen. DIAGRAM 9 Tycker du att vägledningen vid detta tillfälle gav dig tillräckligt eller otillräckligt med stöd i ditt utbildnings-eller yrkesval? (respondenter med erfarenhet av vägledning) Arbetsgivare Fackförbund Kommunen Omställningsorganisation Arbetsförmedlingen Högskolan Annat Gymnasiet 84 % 14 % 2 % 73 % 27 % 0 % 69 % 21 % 10 % 64 % 13 % 20 % 64 % 24 % 12 % 60 % 24 % 16 % 53 % 22 % 26 % 37 % 20 % 43 % Grundskolan 30 % 29 % 40 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Tillräckligt Otillräckligt Vet inte/kommer inte ihåg För gruppen som har fått vägledning vid högskolan men som anser att stödet var otillräckligt beror detta framför allt på att studie- och yrkesvägledaren inte var insatt i frågorna den sökande ville ha svar på (diagram 10). Andelen som anser detta är större bland de som vände sig till högskolan i jämförelse med hela populationen. 25 En möjlig förklaring kan vara att många söker vägledning vid högskolan av yrkesrelaterade skäl (jmf diagram 8b) men att studie- och yrkesvägledarna vid landets lärosäten i första hand är orienterade mot vägledning om utbildning och vidare studier. 25 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 10 baseras på. I hela populationen anser 52 procent att vägledningen var bristfällig för att vägledaren inte var insatt i frågorna man ville ha svar på. 24 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

DIAGRAM 10 På vilket eller vilka sätt tycker du att stödet var otillräckligt? (respondenter som fått vägledning vid högskolan och anser att tidigare vägledning var otillräcklig) 66 % 40 % 13 % 6 % 2 % Studie- och yrkesvägledaren var inte insatt i de frågor jag sökte svar på Informationen var för knapphändigg Annat Tiden var för kort Informationen var för omfattande Bland tjänstemän som inte har sökt vägledning tidigare uppger många att de är nöjda med sitt yrke eller sin utbildning (diagram 11). 26 Det är en större andel män i jämförelse med kvinnor som svarar att de inte söker vägledning eftersom de är nöjda med sitt nuvarande arbete eller utbildning. Fler kvinnor än män anser att det inte finns tillräckligt med information om vägledning, men i övrigt är skillnaderna små mellan könen. Det är positivt att en hög andel uppger att de är nöjda med sitt arbete eller sin utbildning, men möjligen kan resultatet också ses som ett uttryck för att vägledning bland tjänstemän alltjämt förknippas med brytpunkter och inte uppfattas som ett verktyg för uppdatering av kompetens i sitt befintliga arbete. Ur det perspektivet är det angeläget att lyfta fram att vägledning kan fylla olika syften i olika sammanhang samt riktas mot olika behov. DIAGRAM 11 Vilken eller vilka är anledningarna till att du inte sökt eller fått vägledning? (respondenter som inte har erfarenhet av vägledning) 59 % 67 % 23 % 20 % 17 % 12 % 13 % 9 % 10 % 3% Jag är nöjd med mitt utbildnings-/yrkesval Jag söker information på andra sätt Jag vet inte vilken utbildning, arbete eller yrke jag skulle välja eller byta till Jag vet inte vilken hjälp en studie- och yrkesvägledare kan erbjuda mig Jag tycker att informationen som finns om vägledning är bristfällig Kvinna Man 26 Respondenterna hade möjligheten att uppge flera olika svarsalternativ i frågan som diagram 11 baseras på. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 25

Sammanfattande diskussion 1 av 4, motsvarande 375 000 personer, uppger att de önskar ta del av vägledning och det förhållandevis snart. Hur ska ovanstående resultat förstås och förklaras? Om vi börjar med frågan om hur efterfrågan på vägledning ser ut är det tydligt att det finns ett förhållandevis stort behov av vägledning bland tjänstemännen. Även om de svarande representerar en jämförelsevis resursstark grupp på arbetsmarknaden där majoriteten är högskoleutbildade finns uppenbarligen behov av information, råd och stöd kring val av utbildning och arbete. 1 av 4, motsvarande 375 000 personer, uppger att de önskar ta del av vägledning och det förhållandevis snart. Resultatet innebär samtidigt att 75 procent av tjänstemännen inte efterfrågar vägledning. Det är viktigt att ha i åtanke att ett byte av arbetsplats, yrke eller en övergång från arbete till studier innebär möjligheter såväl som risker för den enskilde (jmf Stenberg 2016). I det fall individen bedömer att riskerna är större än möjligheterna skulle det kunna vara så att individen avstår från att uppsöka vägledning helt. Väl fungerande vägledning skulle dock kunna ge individen en bättre bild av vilka utsikterna är men det förutsätter givetvis att individen söker vägledning. Om vägledning synliggörs i högre grad och blir mer lättillgänglig, så torde det också bli lättare för fler att ta steget att söka vägledning. Går vi vidare till frågan om vart tjänstemännen i första hand skulle vända sig för att få del av vägledning så toppar högskolan med råge för både kvinnor (53 procent) och män (39 procent). Resultatet kan ses som ännu en signal om att högskolan i större omfattning än idag behöver bidra till omställningen på arbetsmarknaden för redan yrkesverksamma. TCO (2017b) har i en tidigare rapport skissat på hur ett omställningsuppdrag för högskolan skulle kunna se ut, innefattande bland annat ett mer flexibelt kursutbud som till form och innehåll är bättre avpassat till yrkesverksammas villkor. Resultatet vittnar också om att vägledning måste kunna levereras i flera olika kanaler och miljöer vilket förutsätter bättre samverkan mellan relevanta aktörer som tillhandahåller vägledning i utbildnings- och arbetsmarknadssektorn. Arbetsgivaren har huvudansvar för att de anställda har den kompetens som behövs för att klara av arbetsuppgifterna. Ur det perspektivet är det värt att notera att det bara är knappt hälften som har möjlighet till vägledning genom sin arbetsgivare, likaså att skillnaden mellan män och kvinnor är stor i det avseendet med långt fler män än kvinnor som erbjuds vägledning via arbetsgivaren. Möjligen är en bakomliggande orsak att vägledning eller karriärrådgivning inte betraktas som en naturlig del av kompetensutveckling i arbetet. Samtidigt pekar resultaten mot att de tjänstemän som erhållit vägledning från arbetsgivaren är nöjda med insatsen och uppger att den har varit tillräcklig. Det talar i sin tur för att arbetsgivares kompetensutvecklingsinsatser i högre grad bör innehålla karriärrådgivning. Vidare visar undersökningen på att det är långt kvar till dess att det går att tala om livslång vägledning för tjänstemän då så många som 45 och 36 procent bland kvinnor respektive män senast fick vägledning när det gick i grund- eller gymnasieskolan. Livslång vägledning bör omfatta kartläggning och förslag till individuella insatser men också information om arbetsmarknadens behov. 26 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Nedan diskuteras Arbetsmarknadsutredningens förslag i relation till undersökningens resultat, och därefter följer ett avsnitt med förslag om hur vägledningen kan stärkas för att möta tjänstemännens efterfrågan. Arbetsmarknadsutredningens förslag om vägledning Den här rapporten bygger på egen data men kan också läsas som ett komplement till Arbetsmarknadsutredningens (2017) delbetänkande Vägledning för framtidens arbetsmarknad. Detta mot bakgrund av att rapporten sätter fokus på tjänstemännens behov av vägledning vilket inte är ett särskilt framträdande perspektiv i delbetänkandet där större vikt läggs vid insatser riktade mot grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Som nämndes inledningsvis föreslår Arbetsmarknadsutredningen att det bör inrättas en digital plattform för samlad information kring livslång vägledning. Det är positivt att utredningen ser behovet av en plattform med information om utbildning och yrken som vänder sig till både arbetslösa och yrkesverksamma, och utredningen har rätt i att informationen är utspridd idag. Däremot är det oklart ifall en webbplattform är tillräcklig för att möta tjänstemännens behov av vägledning, eftersom efterfrågan på en sådan plattform är okänd. I TCO:s undersökning svarade drygt sju procent av tjänstemännen att de skulle använda sig av internet för att söka information om utbildningar och yrken, vilket är en låg andel i jämförelse med 47 procent som skulle vända sig till högskolan. Förvisso är det möjligt att respondenter som uppgett att de skulle vända sig till högskolan skulle använda sig av lärosätenas hemsidor eller till exempel studera.nu och antagning.se, och därför bör dessa resultat jämföras med försiktighet. vilket är en låg andel i jämförelse med 47 procent som skulle vända sig till högskolan. Samtidigt skulle 54 procent av tjänstemännen ta del av samlad information om utbildning och yrkesinformation om detta var enklare att hitta. Det tyder på att en digital plattform skulle kunna fungera som ett komplement till professionell vägledning i form av personliga samtal. I Arbetsmarknadsutredningens delbetänkande görs även bedömningen att det på sikt bör införas en förändring i Arbetsförmedlingens instruktion om att arbetssökande ska bistås med vägledning utifrån arbetsmarknadens behov. Vår undersökning visar att tjänstemän i ganska låg utsträckning skulle vända sig till Arbetsförmedlingen för att söka vägledning men det återstår att se vilken effekt en sådan förändring kan tänkas få. 27 Även om en relativt liten andel av tjänstemännen skulle vända sig till Arbetsförmedlingen för att söka vägledning, så anser TCO likväl att tjänstemän behöver ha möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens vägledning i ett tidigt skede. Ur det perspektivet är det också viktigt att Arbetsförmedlingens arbete med vägledning lyfts fram som en central del av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Gällande hur man arbetar med vägledning torde inspiration och metodkunskap kunna hämtas från omställningsorganisationernas sätt att vägleda sina klienter. Vidare föreslår Arbetsmarknadsutredningen att Arbetsförmedlingen, i samråd med IFAU, bör utveckla metoder eller arbetssätt för att kunna utvärdera vägledningsinsatser. TCO delar utredningens uppfattning och anser att det är nödvändigt att i högre grad utvärdera effekterna av 27 Notera att utredningen skriver att denna förändring i Arbetsförmedlingens instruktion inte avser att utöka Arbetsförmedlingens uppdrag. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 27

vägledning för vuxna då detta är ett tämligen obeforskat område i Sverige. Anknytningen till forskning är även en viktig aspekt för att utveckla professionen. Högskolans vägledning och tjänstemännen För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver vägledningen på högskolan skalas upp och bli mer utåtriktad. Det finns inga formella hinder för personer som inte är inskrivna vid högskolan att ta del av lärosätenas vägledning, men med tanke på att störst andel tjänstemän skulle vända sig till högskolan för att söka vägledning ser TCO likväl att det finns behov av att stärka högskolans vägledning för yrkesverksamma och synliggöra att vägledningen som erbjuds inte enbart är riktad till studenter. Informationen om vilken vägledning som finns vid lärosätena varierar, vilket även Universitets- och högskolerådet, UHR, noterar i en översikt av lärosätenas webbsidor (UHR 2016:99). Målgruppen för vägledningen som lärosätena erbjuder är inte heller alltid tydligt kommunicerad. TCO anser att Högskolan måste bli bättre på att synliggöra den vägledning som de erbjuder samt arbeta mer utåtriktat med vägledningsinsatser. Resultatet pekar på att det är önskvärt att vägledningen vid högskolan ses över för att bättre anpassas till tjänstemännens behov. Tjänstemän som fått vägledning från högskolan anser i högre utsträckning att vägledningen var otillräcklig i jämförelse med grupper som fått vägledning från andra aktörer (diagram 9). Bland tjänstemän som tidigare fått vägledning i högskolan, men anser att denna vägledning inte var tillräcklig (24 procent), anser många att anledningen till detta är att studie- och yrkesvägledaren inte var insatt i rätt frågor (66 procent). Resultatet pekar på att det är önskvärt att vägledningen vid högskolan ses över för att bättre anpassas till tjänstemännens behov. I sammanhanget bör det också beaktas att en stor andel av de som sökt vägledning vid högskolan gjorde det av yrkesrelaterade skäl, och att det således är viktigt att högskolan erbjuder lämplig vägledning för redan yrkesverksamma. TCO anser att Högskolan bör regelbundet genomföra kartläggningar av hur behovet av vägledning ser ut och hur kontakter med arbetslivet kan utvecklas. Resultaten visar som sagt att det finns en förväntan att studie- och yrkesvägledare ska kunna sätta sig in i individens situation och ge opartisk information om utbildningar och yrken. Som framgår av resultatredovisningen är emellertid den vanligaste orsaken till att vägledningen inte upplevs som tillräcklig att vägledaren inte förmår sätta sig in i de frågor som den sökande vill diskutera och ha svar på. Det är med andra ord viktigt att studie- och yrkesvägledare ges tid och möjlighet att hålla sig uppdaterade och utveckla sin yrkeskunskap för att kunna möta sökandes skiftande behov. 28 Till exempel är det eftersträvansvärt att vägledare, oavsett var de är verksamma, erbjuds kompetensutveckling i digitala verktyg. 28 På Kungliga tekniska högskolans hemsida framgår det att samtliga studievägledare vid lärosätet är utbildade vid studie- och yrkesvägledarprogrammet och följer Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer. TCO ser att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare har lämplig utbildning för yrket för att professionen ska stärkas, och den centrala studievägledningen vid KTH är således ett bra exempel att följa för andra lärosäten. 28 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

Men för att svara upp mot behov i samhället av vidareutbildning, kompetensförsörjning och omställning är det också viktigt att dimensionera antagningen till studie- och yrkesvägledarprogrammet på ett ändamålsenligt sätt. Det var 4,3, 5,1 och 5 sökande per plats till studie- och yrkesvägledarprogrammen vid Stockholms universitet, Umeå universitet respektive Malmö högskola under höstterminen 2017 (UKÄ 2017). Det innebär att diskrepansen är stor mellan antalet sökande och antalet antagna. I ett föränderligt arbetsliv där vi kan antas byta jobb flera gånger under ett arbetsliv kommer kraven på kvalificerad vägledning och rådgivning att öka. Det var 4,3, 5,1 och 5 sökande per plats till studie- och yrkesvägledarprogrammen vid Stockholms universitet, Umeå universitet respektive Malmö högskola under höstterminen 2017 TCO anser därför att Antagningen till Studie- och yrkesvägledarprogrammet kan behöva ses över och dimensioneras i enlighet med de behov som finns av studie- och yrkesvägledning för vuxna. 29 Målen i utbildningsprogrammet för studie- och yrkesvägledare kan också behöva anpassas för vägledning av yrkesverksamma vuxna. Liksom Valideringsdelegationen 2015 2019 ser TCO att kunskaper om validering är viktigt för att förbättra vägledares möjligheter att vägleda yrkesverksamma, och för att kunna ge råd om vilka eventuella utvecklings- eller kompetensutvecklingsinsatser som behövs för den enskilde. 30 Ett sätt att åstadkomma en tydligare orientering mot arbetsliv och arbetsmarknad i utbildningen kan vara att i examensbeskrivningen för programmet lyfta fram vägledning för livslångt lärande i fler av målen. Skrivningar om hur man som vägledare skaffar sig uppdaterad information om utvecklingen på arbetsmarknaden kan vara ett annat sätt att stärka kopplingen till vad som sker i arbetslivet redan under utbildningen. TCO anser att Studie- och yrkesvägledares kunskaper om validering och utvecklingen på arbetsmarknaden bör stärkas för att möjliggöra utveckling och omställning för fler. Även om högskolans vägledning är central för tjänstemännen visar undersökningens resultat att tjänstemän också skulle vända sig till andra aktörer än högskolan för att söka vägledning. TCO ser därför behov av att vägledning finns tillgänglig i olika kanaler och kan levereras i flera olika miljöer. Vägledning har också visat sig som mest effektiv när olika insatser kombineras (Lovén 2015b). 29 Med det sagt är det viktigt att kvaliteten upprätthålls i utbildningen och att forskningsresurser avsätts för att säkerställa kompetensförsörjningen på studie- och yrkesvägledarutbildningen. 30 Valideringsdelegationen 2015 2019 (2017) identifierar stärkt kompetens om validering hos vägledare som en av flera prioriteringar i den nationella strategin för validering. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 29

TCO:s förslag för stärkt vägledning Vad måste då ske för att få till stånd mer men också kvalitativ vägledning? För att stärka vuxenvägledningen i Sverige måste frågan för det första prioriteras politiskt. En utblick mot länder som Finland och Danmark ger vid handen att det går att arbeta betydligt mer strategiskt och systematiskt med vägledningsprocesser genom samverkan mellan olika aktörer och politikområden. I Finland arbetar man också mycket mer långsiktigt och brett med vägledning redan i grundskolan (Stenberg 2016). Resultatet från undersökningen visar att högskolan är en viktig referenspunkt för tjänstemän i vägledningssammanhang. Men högskolan har också mycket att vinna på att vägledningen vid lärosätena fungerar väl. Utifrån perspektivet att vägledning kan stärka kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden så är det nödvändigt att individen själv tar initiativet att söka vägledning, men individen kan inte åläggas hela ansvaret. Det ligger också i politikens intresse att uppmuntra fler att ta steget att söka vägledning (jmf ELPGN 2014). Utökade möjligheter till vägledning och vidareutbildning vid universitet och högskola kan också komma att innebära en ökad efterfrågan på utbildningar där söktrycket idag är jämförelsevis lågt och det råder liten konkurrens om jobben bland nyexaminerade. Med fler möjligheter till vidareutbildning kan även redan yrkesverksamma matchas mot bristyrken. För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver studie- och yrkesvägledningen på högskolan skalas upp. För att möta ett växande behov hos professionella yrkesutövare av vidareutbildning och omställning behöver studie- och yrkesvägledningen på högskolan skalas upp. TCO anser att: Högskolan måste bli bättre på att synliggöra den vägledning som de erbjuder samt arbeta mer utåtriktat med vägledningsinsatser. Högskolan bör regelbundet genomföra kartläggningar av hur behovet av vägledning ser ut och hur kontakter med arbetslivet kan utvecklas. Antagningen till Studie- och yrkesvägledarprogrammet kan behöva ses över och dimensioneras i enlighet med de behov som finns av studie- och yrkesvägledning för vuxna. Studie- och yrkesvägledares kunskaper om validering och utvecklingen på arbetsmarknaden behöver stärkas för att möjliggöra utveckling och omställning för fler. 30 VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017

I relation till Arbetsmarknadsutredningens förslag anser TCO att: En digital plattform kan fungera som ett komplement till professionell vägledning i form av personliga samtal. Tjänstemän behöver ha möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens vägledning i ett tidigt skede. Det är nödvändigt att i högre grad utvärdera effekterna av vägledning för vuxna då detta är ett tämligen obeforskat område. Anknytningen till forskning är även en viktig aspekt för att utveckla professionen. Potentialen för vägledning är stor men för att kunna nyttja den till fullo är det viktigt att vägledning ses i sitt sammanhang, dvs. som en integrerad del av det livslånga lärandet med bäring på såväl kompetensutveckling som kompetensförsörjning. På så sätt kan också den frivilliga rörligheten öka och arbetsmarknaden som helhet växa sig större. VÄGLEDNING MITT I LIVET TCO RAPPORT NR 4 2017 31