Konsumenternas efterfrågan skapade Jämtlandsfåret Anna Hedendahl
Ullproduktion i världen tvättad, 2007, % - totalt 1 202 miljoner kilo Storbritannien 2% Sydafrika 2% Uruguay 3% Argentina 4% Andra 10% Forna Sovjet 7% Europeiska kontinenten 17% Nya Zeeland 14% Australien 26% Kina 15%
Fiberanvändningen i världen 2007, % andel, totalt 69 149 miljoner kg lin 2% silke 0% ull 2% bomull 37% konstfiber 59% konstfiber bomull lin silke ull
Livscykeln & klimatet Får är en del av den naturliga kolcykeln. I atmosfären finns kol i huvudsak som koldioxid som omvandlas till organiskt kol av växterna. Får äter växter och omvandlar kolet till bland annat ull. 50% av ullens vikt är rent organiskt kol. Kolet som tagits från atmosfären är lagrat hållbart, under lång tid, för att sedan kunna komposteras och återgå i kretsloppet för att fullgöra den naturliga cykeln. Bra betesvård kan öka inlagringen av kol i marken och på det sättet bidra till ett bättre klimat
Ull i modeindustrin något är på G Även om ull är en naturfiber och som sådan ansedd som miljömässigt bättre än syntetiska fiber, finns det ändå en del utmaningar med materialet. Parasitbekämpningsmedel och malmedel påverkar miljön, liksom hårt slitage på växtligheten, särskilt i torrare områden, och det har inverkan på lokalsamhället. I fallet med ull är också djurhållningen en viktig fråga. En SEP&L mäter den fulla ekonomiska effekten av ett företags aktiviteter på ekosystemtjänster och på samhället. Resultaten av analysen kommer inte bara att ha påverkan på Filippa K:s inköpsbeslut, utan också bidra till utvecklandet av den nya globala ullstandarden, Responsible Wool Standard, som organisationen Textile Exchange arbetar med att ta fram. Responsible Wool Standard kommer att omfatta frågor som djurvälfärd, ökad transparens och spårbarhet, samt visa på best practice för det övergripande målet att ge konsumenter pålitlig information så att de kan fatta hållbara köpbeslut.
Responsible Wool Standard The Responsible Wool Standard is a voluntary global standard that addresses the welfare of sheep and of the land they graze on. Ull är efter återvunnen fiber det bästa alternativet
Superwashbehandling Undvika krympning Tar bort fjällen genom att doppa ullen i klor, sedan i polyamid Mycket vatten går åt Görs många gånger där utsläpp tillåts Ger ett mjukt garn som inte krymper Ullen tappar sin renande förmåga Ullen tappar sin elasticitet töjer sig
Det började hos Ullfrotté Bo Ottosson åkte till södra Nya Zeeland för att titta på ullproduktion under svenska förhållanden. Muelsing, svanskupering Varför producerar vi inte ull i Sverige? 1997 Ställde frågan till Jämtlands läns fåravelsförening där Jan Nilsson var ordförande och Margareta Lund, JiLU, hängde på
Ullrika I & II Två projekt som lade grunden för ullforum Importerade merino från Danmark OFDA-apparat för att mäta ullens egenskaper objektivt, Optic Fibre Diameter Analyzer 2004 föds de första merinokorsningarna Merinokorsningar, 25-procentare, 50-procentare mm. Fem utvalda gårdar var med från början Upptäcker en massa problem för fårägarna och ullanvändarna
ullforum 2008 startar projektet ullforum 50 kr per kg ull, köper all ull Kalla fakta ringer om Muelsing Köper in mimimill, ett minispinneri, med kontroll på hela kedjan, och lätt att ställa om maskiner för små batcher Lägger ett halvår på att få till ett garn som fungerar i Woolpowers maskiner, utan superwashbehandling, och utan 30% polyester Jobbar med design, kollektion och import av mer gener FORMEX-mässan SUCCE!!!
2010 Världsmerinokonferens Rambouillet, Frankrike, Ludvig XVI jaktslott, merino ursprungsbesättning Jämtlandsfåret skulle presenteras Skrev rasbeskrivning och avelsmål på engelska Namn? I have been to Sweden
Sedan då? Lämnade ull för lönspinning - en gång Aldrig mer sa min sambo! Inga kunder och jättedyrt Lämnade ull i säckar på ullforum och hoppades på kunder trögt! Kia Gabrielsson köpte en fäll SM-silver! (2014) Ullförmedlingen på Facebook galna handspinnare! Solkusten 85 kr/kg
Merina/dotter Salt Bloggande tacka på Woolpower Fodervärdsavtal med Hägra gård Utbildning för personalen, lära sig om får Gemenskap på företaget Deltar på evenemang, ex öppet hus och Världscuppremiär i Skidskytte
Woolpower Drömmen är naturligtvis Jämtlandsfåret, för då skulle vi också kunna spinna och färga här i stället för i Tyskland. Men vi använder ull från 250 000 får i vår produktion per år och i dag finns det bara runt 450 jämtlandsfår. // Pål Dufva, Woolpower, LT, 6 december 2013 Möjligtvis en liten, exklusiv produkt, men då krävs 1000 får
Fjällräven 2017 kommer Fjällrävens första tröja av jämtlandsfårsull. Samarbete med Brattlandsgården i Åre som idag har 65 tackor Holistic management, stort fokus på betesmark och betesskötsel Ser positivt ut, men de vet inte vart det landar. Det är en hel kedja som ska fungera.
Fem ursprungsgårdar Hade sveafår och finullsfår Hade minst 50 tackor Hade inte särskilt ullintresse Var nyfikna och ville vara med Idag är det Norrbro Fårgård som fortfarande har jämtlandsfår Övriga gårdar har bytt ägare, fåren har sålts till nya gårdar, en del utan härstamning tyvärr
Besättningar 2017 Jämtlandsfår finns på flera platser, alla är inte kända. En del har bara några tackor och tar inga lamm Problem: ullen inte i avelsvärderingen I Elitlamm finns följande statistik för besättningar med minst fem lamm: En i Almunge En i Vännäs Tolv i Jämtlands län
Speciellt för jämtlandsfåren De får många lamm Växer inte jättefort, ullen kräver näring Passar jättebra som betesdjur då det lätt sätter mycket fett i slutet på säsongen Passar i hagar som är rena i slutet av säsongen då ullen förlorar sitt värde om den blir full av skräp
Jämtlandsfårsägaren Har en driven kvinna i ett förhållande Vill ha ett får med många bra produktionsegenskaper Tänker sig att vidareförädla ullen Bor i jämtlands glesbygd Har 30-70 tackor Gillar lokalproducerat, ekologiskt och miljövänligt & högkvalitativt Är modig, envis, nyfiken och social djurälskare Skulle vilja kunna leva (till en del) på sina får Är inte nödvändigtvis så duktig på att sticka eller tova
Norrbro fårgård, Kälarne Äger 2 hektar betesmark Har 60 jämtlandsfår, 200 sveafår Var med från början Betar marker i 10 byar, i två kommuner som annars skulle växa igen Brukar 150 hektar åker och betesmark Tofsvipan har kommit tillbaka i byar som betats igång Försörjer två personer, Björn och Margareta Jonsson
2017 Guld och silver i ull-sm 2100 kr för en helårsfäll på auktion Fjällräven satsar på kollektion med ull från Brattlandsgården. Holistic Management Ullen är såld innan den är klippt, 150 kr per kilo. Handspinnarna börjar bli mer kräsna när de köper. Det är en hel del jobb med att sälja till små konsumenter Stort projekt som köper upp all ull de kan hitta, behöver minst 200 kg. Bättre och jämnare värden på OFDA-analyserna KÖ på livdjur, höjda priser Avelsföreningen Jämtlandsfåret mer aktiv än någonsin
Betesmark 2010 älgört, brännässlor, granar, sälg 2017 riktigt bra grässvål, växelbete häst/får, inga parasiter 2018 blivit av med betet, plöjs upp
Klippning humlebo
Anna.hedendahl@gmail.com 0768 44 55 87