Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia
Skolpsykologinsatser på olika nivåer Psykologinsatser kan göras på elev- grupp- eller organisationsnivå med syfte att undanröja hinder för lärande. Skolpsykologen bör sträva efter att göra insatser på så hög nivå som möjligt, för att förebygga exempelvis att problem på gruppnivå förläggs på enskilda elever. Skolpsykologens arbete ska framförallt vara förebyggande och främjande. Fig. 1. Olika nivåer samt exempel på psykologinsatser. Skolpsykologen bör sträva efter att göra insatser på så hög nivå som möjligt. Detta dokument ger en översikt över olika insatser som en skolpsykolog kan bidra med inom Pysslingen och Vittra. Det är inte en uttömmande lista utan exempel på hur skolpsykologen kan bidra med psykologisk kompetens i elevhälsoarbetet. Insatserna är uppdelade efter vilken organisatoriska nivå de sker på i ordningen organisation, grupp, individ.
Organisationsnivå Implementering av skolövergripande värdegrundsarbete Det skolövergripande arbetet är den viktigaste komponenten i en välfungerande skola. Har skolan en gemensam pedagogisk utgångspunkt underlättar detta för både pedagoger och elever. Skolpsykologen har kompetens att bistå med kunskap vid implementering av evidensbaserat skolövergripande värdegrundsarbete. Skolpsykologen kan bl.a. bistå med föreläsningar, kunskap kring inlärningsteori och lågaffektivt bemötande och handledning. Utformande och tolkning av trygghetsenkäter Trygghetsenkäter är en viktig källa till information kring elevernas mående. Skolpsykologen kan bistå med kunskap kring hur dessa ska utformas. Skolpsykologen har även kompetens till tolkning av resultaten för att bidra med information om hur skolan kan förbättra sitt förebyggande och främjande arbete. Föreläsningar för att öka skolpersonalens kompetens Skolpsykologen kan bistå med löpande fortbildning till personalen kring psykologi som är relevant för pedagogik. Exempel på teman kan vara bemötande, lågaffektivt bemötande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykologiskt perspektiv på pedagogik, positiv feedback.
Gruppnivå Handledning/konsultation av pedagoger Handledning av pedagoger kan göras med eller utan föregående observation. Syftet med handledning är att skapa beteendeförändringar hos pedagogerna för att påverka samspelet mellan pedagog och klass. Handledning kan ske individuellt eller med en grupp pedagoger, t.ex. ett arbetslag. Den kan ske tillsammans med hela elevhälsan, eller med enbart psykolog och pedagoger. Handledningen syftar till att skapa gemensamma mål och strategier för att uppnå dessa utifrån en gemensam kunskapsbas. Klassrumsobservation Vid behov kan skolpsykologen göra observationer i klassrummet. Detta kan t.ex. bidra med information om hur samspelet mellan pedagog och elever påverkar elevernas arbetsro. Inför en klassrumsobservation är det viktigt att pedagogen och psykologen stämt av. Tillsammans ska psykologen och pedagogen ha definierat observationens syfte. Om pedagogen själv söker stöd blir observationen ökar chansen att det blir ett konstruktivt samarbete. Uppdraget ska aldrig komma endast från rektor till skolpsykolog, då detta inte är en bra grund för samarbete med pedagogen. Fig. 2. Kommunikation av uppdrag
Implementering av pedagogiska strategier Skolpsykologen kan se ett behov av utökade pedagogiska strategier i klassrummet. Detta behov kan uppmärksammas t.ex. via observationer i klassrum, direkt via lärare, information från rektor eller trygghetsenkäter. Enskilda lärare(gruppnivå) eller flera lärare (organisationsnivå) kan implementera dem. Skolpsykologen kan hjälpa till med råd kring strategier att implementera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Individnivå - Psykologutredning Psykologutredningar i skolan är ett sammanfattande ord för de insatser en psykolog kan tillhandahålla på individnivå för att undanröja hinder för lärande. Alla ärenden dokumenteras i elevhälsoprotokoll och psykologkölista i PMO. Obs: Kötid för psykologutredning kring enskilda elever ska maximalt vara tre månader. Vid oro för längre tid så bör rektor informeras för att kunna ta beslut om extra resurser. Vilken typ av utredning som görs bedömer psykologen baserat på syfte och frågeställning. En psykologutredning bör alltid starta med fokus på samspelet i situationer där svårigheter uppstår. För psykologutredning krävs alltid att vårdnadshavare och/eller elev gett sitt informerade samtycke. Detta innebär att de har haft tillgång till saklig information om vilka förutsättningar och konsekvenser som gäller för olika handlingsalternativ och på basis av denna information lämnat sitt samtycke. Vederbörande ska ha förstått informationen och vara fri att välja, dvs. inte vara utsatt för tvång eller i sådan beroendeställning att det fria informerade valet blir en illusion. Exempel på områden för psykologutredning: Problembeteende Motivation Mående Sociala svårigheter koncentrationssvårigheter Inlärningssvårigheter, begvåvning
Fördjupad information kring begåvningsutredningar Begrepp: Med begåvningsutredning avses en utredning som ger svar på elevens kognitiva fungerande. Detta mäts med ett begåvningstest som tolkas tillsammans med annan information om eleven. När ska skolpsykologen utreda begåvning? För frågeställningar om: Vad är rätt skolform? Är eleven särbegåvad? I undantagsfall: Hur ser begåvningsprofilen ut? I syfte att: Kunna rekommendera vilken skolform som är bäst för eleven Rätt kunna anpassa uppgifter utifrån elevens nuvarande förmågor Bättre kunna undanröja hinder utifrån kognitiv funktionsnivå i undervisningen (exempelvis kan en elev med lågt på snabbhet behöva längre tid på sig för uppgifter) Utesluta att elevens svårigheter beror på lågt kognitivt fungerande Remittera för hjälp hos någon annan samhällsinstans. Dock bör vi ha kontakt med den samarbetspartner för att få en tydlig frågeställning och ett tydligt syfte med begåvningsutredningen. Ibland kan det räcka med att man gjort en bedömning utifrån skolresultat och adaptiv förmåga, för att eleven ska kunna få hjälp. Innan skolan genomför en begåvningsutredning ska vi ha arbetat med: Extra anpassningar Åtgärdsprogram som utvärderats och inte visat sig tillräckliga Utredning och åtgärder för andra hinder så som emotionella, sociala, störningar i miljön, relationella osv. Är eleven studiemotiverad? Hur går en begåvningsutredning till? Om en elev inte fått tillräcklig hjälp av extra anpassningar och åtgärder så ska utredningen ske i dessa steg med asterisk på det som är lagkrav. 1. Inhämta och journalför informerat samtycke innan utredning påbörjas från samtliga vårdnadshavare: Informationen ska innefatta vad utredningen har för syfte, frågeställning, hur den genomförs, vilka resultat som kan förväntas, samt att elevhälsan har samma sekretess som psykologen. 2. Bedöm om det finns hinder för att rätt kunna tolka ett resultat. Om det exempelvis finns misstanke om att en elev har svår prestationsångest, eller lever under svår stress bör dessa hinder undanröjas så långt som möjligt
innan bedömning om ev. utredning görs. Om alla hinder inte kan undanröjas måste de vägas in i bedömningen. Förslag på metodik: En begåvningsutredning ska alltid innefatta: Begåvningstest som rättvist kan visa elevens förmågor. Vanligtvis använder vi WISC V, såvida vi inte är oroliga för elevens förmåga att förstå språk, då ett icke verbalt test bör användas (WNV, SON R eller Leiter-R). Om en kortare utredning kan anses tillräcklig, man vi använda snabbare tester så länge de har svenska normer, eller motsvarande, samt god reliabilitet och validitet. Samtal med pedagoger, vårdnadshavare och elev om styrkor, svårigheter, hinder och möjligheter Genomgång av tidigare utredningar, däribland en pedagogisk utredning Den bör även innefatta: Frågeformulär så som ABAS, Vineland, Becks skalor, Fem-femton, BRIEF osv. utifrån en bedömning av vilken information som behövs. Observation av eleven i sitt sammanhang Beteendeanalys av hinder för inlärning Tolkningen av resultat ska innefatta: Bedömning av motivation att genomföra uppgifter både generellt och under testsituationen Bedömning av adaptiv förmåga Bedömning av försvårande omständigheter. Exempelvis emotionella, relationella och sociala hinder, koncentrationssvårigheter, störningsmoment under testsituationen osv. Bedömning av generella kognitiva funktioner Vad ska ett utlåtande innehålla? Frågeställning och syfte Information om hur information inhämtats Relevant bakgrundsinformation Relevant information om elevens fungerande i andra situationer Relevant information om försvårande omständigheter Resultat från tester och formulär Bedömning och tolkning av dessa resultat utifrån övrig information Rekommendationer som är så konkreta att pedagoger och vårdnadshavare kan omsätta dem i praktik och kan utvärderas
Hur presenteras ett utlåtande? Utlåtandet redovisas muntligt för vårdnadshavare och berörd personal på skolan (med vårdnadshavares godkännande). Utlåtandet presenteras för eleven med fokus på styrkor. Om eleven har möjlighet att förstå, kan en eller två övningar visas som stärker elevens svagheter. Exempelvis leken 20 frågor om eleven behöver öva arbetsminne. Utlåtandet sparas i sin helhet i elevens psykologiska journal, inklusive inscannade formulär och protokoll. Ev. testprotokoll förvaras i brandsäkert låsbart plåtskåp som endast psykolog har tillgång till. Rekommendationerna sparas i elevakt.