Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen Användbarhet och flexibilitet i arkitekturen Område för behov av utveckling och forskning Utbildnings projekt i Master program Arkitektur Inga Malmqvist Arkitektur Chalmers Tekniska Högskola
Bakgrund Demografisk utveckling Snabbt ökande andel av äldre i befolkningen. Liknande utveckling i övriga Europa Om 30 år 25% av Sveriges befolkning över 65 år. Om 20 years 20 % fler Göteborgare är över 65 år De yngre desto färre
. bakgrund De flesta äldre kommer att bo kvar i sina vanliga bostäder som 94 % of persons 65 < gör i Göteborg idag. I politiken tydlig policy på regeringsnivå i Sverige: Att bo kvar hemma ska alltid vara första alternativet (SOU 2003:91). Kommande generationer av äldre ( 1940:taliserna ) ) många har höga krav, även i sina vardagsliv. Äldre är lika olika varandra som andra
bakgrund Inom Hälsovård Trend mot högt kvalificerade behandlingar på färre, stora sjukhus kortare vårdtider Mer av enklare hälsovård kommer att ges närmarepatienterna; på närsjukhus och I patienternas egna hem (Vårdbyggnadsforum, 2005) Bh Behoven av eftervård ökar Behoven av rehabilitering ökan, bl a av äldre, sköra patienter Effekter Hela bakgrunden ställer krav nya krav på bostäder och bostadsområden.
Våra behov i bostäderna: Individuella förstås De äldres behov är i grunden lika
Seniorer några identifierade som presumtiva köpare, med goda resurser (Kvarnen, N. Älvstranden, Göteborg)
flytta vart?? Några aspekter att beakta speciellt för äldre i egna bostaden: Att kunna ta sig ut; tillgänglighet, möjlighet att orientera sig Att kunna sköta sina egna ärenden; närhet till service: Butiker och samhällets service Att kunna vistas utomhus, sitta ner, känna sig säker Att ha tillräckligt med utrymme i bostaden få plats med nya hjälpmedel, engångsmaterial mm Att få ha sitt hem som man önskar; inte tvingas byta eller blanda stil i inredning och utrustning Att få behålla den personliga integriteten, den privara sfären
Vilken slags vård i hemmet vill vi ha? Vilken kan vi få?
Äldres bostäder blir allt oftare arbetsplats för andra människor en arbetssektor som ökar Vad är då en arbetsplats? Vilka aktiviteter utför vi där?
Något om behov hos dem som arbetar i hemvård och hemsjukvård Ergonomi undvika tunga lyft, arbeta på rätt höjder etc Att det finns plats nog för att assistera annan person för att komma åt att gengöra för att kunna använda olika slag av hjälpmedel För den del av jobbet som inte sker i privata hem; plats för vila, fika mm, plats för arbetsmöten och för omklädning Transporterna till och från
2005 10 27 Emma Rylander www.sabh.nu
Utrymmen för gemenskap och sociala samvaro : Ta tillvara forskningsrön och kunskaper från vård och omsorgsboenden om t ex dagsljus, mått etc
Kritisk genomgång behövs på alla nivåer: Inne i den enskilda bostaden hur kan den personliga integriteten kombineras med de arbetandes behov? Utanför entrédörren finns där tillräckligt med utrymme? Eller kan det åstadkommas? I flerbostadshusets gemensamma delar entréer, trappor, hissar, förvaringsutrymmen hur ser det ut? I närområdet utrymmen för föreningsliv? Hur fungerar utdelning av post och tidningar? Är det enkelt att göra sig av med skräp? I bostadsområdet kan man enkelt ta sig till service; kommunal och kommersiell?
Isolering stort problem bland äldre för sociala livet gemensamma aktiviteter både utrymme och organisation kan behövas (Exempel från ett 55+boende i Göteborg)
en inledande studie behovsinventering Nya slag av service efterfrågas oftare än nya produkter Kombinationer av produkt och service Information om existerande produkter Utbud av kultur bra, men behov av medföljar tjänster särskilt kvällstid. Hjälp att komma igång med aktiviteter Hjälpmedel och andra produkter ska vara vackra passa i hemmiljön Många olika slag av boenden behövs.
Inom utbildning: Design projekt i Masterprogram inom arkitektutbildningen: Exempel på Senior bostäder 2006
Design projekt i Masterprogram på Arkitektur: Exempel på Senior boende en villa for 2 seniorer e kan enkelt e förvandlas till 2 lägenheter för ensamstående, 2007
Ökad andel äldre en fråga för Chalmers Tekniska Högskola som helhet I oktober 2008 hölls ett stort s k Initiativ seminarium: Teknik och Infrastruktur för en åldrande befolkning Electronisk övervakning, tekniska k hjälpmedel l som hörapparater, säkerhet inom trafik och fordon, nya material samt planering för bostäder och vård. Ett Centre for Space for Care har nu bildats vid institutionen för arkitektur
Två nya studier på gång Hemsjukvård ett samarbete med hemsjukvården i Torslanda att undersöka hur den byggda miljön bättre kan stödja verksamheten Gemensamma utrymmen i ett flerfamiljshus med många äldre Utvärdering av ett bostadsföretags förändringsprojekt. Ursprung i kontakter i pågående Fou Väst projektet.
Framtida utmaningar Forskning med dubbla perspektiv i två dimensioner Dubbelt användar perspektiv: Att skapa goda vardagsmiljöer för äldre i normala bostadsbeståndet samtidigt skapa goda arbetsområden för vård arbetande Dubbla byggnads perspectives: Kvaliteter i nybyggande utvecklas I befintliga bostadsområden andra kvaliteter; ibland finna enkla lösningar
Full fart in i den nya hjärnåldern. Nya forskningsrön. Rolf Ekman, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet??? Ja, men då måste samhället förändras, och stödja nya sätt att tänka och arbeta
En liten övning: Några frågor att arbeta med nu: A. Några egenskaper i boendet som blir viktigare när man blir äldre? Max 3 st B. Kan gemenskap i vardagen främja minska vårdbehov??? C. Hur ska vi finansiera i det som kan ses som extra t ex en gemensam lokal? D. Hur kan vi få människor att acceptera att de kommer att få ökade behov av service/hjälp?
Tack för er uppmärksamhet! Inga Malmqvist Arkitektur Chalmers Tekn. Högskola 412 96 Göteborg inga inga.malmqvist@ chalmers.se Tel 031 772 24 06